ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

Erhvervsudvalget 2021-22
ERU Alm.del Bilag 297
Offentligt

Näringsutskottets utlåtande

2021/22:NU28

Subsidiaritetsprövning av

kommissionens förslag till direktiv om

tillbörlig aktsamhet för företag i fråga

om hållbarhet

Sammanfattning

Utskottet har prövat kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsam-

het för företag i fråga om hållbarhet. Utskottet anser att förslaget strider mot

subsidiaritetsprincipen i de delar som rör bestämmelser om att företagen ska

ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar (artikel 15.3), aktsamhets-

plikt för medlemmar av företagets ledning (artikel 25) och införande och över-

vakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet (artikel 26). Utskottet föreslår där-

för att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets

och kommissionens ordförande.

Utlåtandet innehåller en reservation (M, SD, KD).

Prövade förslag

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbör-

lig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU)

2019/1937, (COM(2022) 71).

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3

Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4

Ärendet och dess beredning.......................................................................... 4

Bakgrund ...................................................................................................... 4

Kommissionens förslag ................................................................................ 5

Utskottets prövning ......................................................................................... 7

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om

tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ................................... 7

Reservationer ................................................................................................ 11

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om

tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (M, SD, KD) ........... 11

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 12

Bilaga 2

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag ...................................................... 13

Bilaga 3

Reservanternas förslag till motiverat yttrande .............................................. 14

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om

tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets,

rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av

utskottets förslag i bilaga 2.

Reservation (M, SD, KD)

Stockholm den 12 maj 2022

På näringsutskottets vägnar

Carl-Oskar Bohlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl-Oskar Bohlin (M), Jennie

Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C),

Birger Lahti (V), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa

Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Anders Frimert (S), Elisabeth Björnsdotter

Rahm (M), Josef Fransson (SD), Rickard Nordin (C) och Lorentz Tovatt (MP).

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Kommissionen presenterade den 23 februari 2022 ett förslag till direktiv om

tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.

Riksdagen har getts möjlighet att lämna ett motiverat yttrande över kom-

missionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbörlig

aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU)

2019/1937 (COM(2021) 557). Kammaren hänvisade den 1 april 2022 förslaget

till näringsutskottet. Fristen för att lämna ett motiverat yttrande går ut den 25

maj 2022.

Regeringen lämnade faktapromemoria 2021/22:FPM71 Direktiv om till-

börlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet till riksdagen den 31 mars

2022 som även inkluderar regeringens bedömning av subsidiaritetsfrågan. Re-

geringen lämnade den 8 april 2022 en promemoria där regeringens bedömning

av subsidiaritetsfrågan kompletteras. Den 19 april 2022 beslutade utskottet att

begära ytterligare information om regeringens bedömning av tillämpningen av

subsidiaritetsprincipen i direktivförslaget. Regeringen informerade muntligen

utskottet om sin bedömning vid sammanträdet den 5 maj 2022.

Bakgrund

Enligt kommissionen är företagens agerande i alla sektorer av ekonomin avgö-

rande för omställning till en klimatneutral och grön ekonomi i linje med den

europeiska gröna given och för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, vil-

ket kräver omfattande åtgärder för att begränsa de negativa konsekvenserna

för de mänskliga rättigheterna och miljön i företagens värdekedjor, att hållbar-

het integreras i företagens lednings- och förvaltningssystem och att företagens

beslut utformas med hänsyn till dessa värden för att förstärka företagets resili-

ens på längre sikt. Frivilliga åtgärder, som de befintliga internationella frivil-

liga standarderna för ansvarsfullt företagande, verkar inte ha lett till någon

storskalig förbättring bland sektorerna, och som en följd av detta har externa

negativa effekter av produktionen och konsumtionen inom EU kunnat konsta-

teras både inom och utanför unionen, t.ex. tvångsarbete, barnarbete, otillräck-

lig hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och utnyttjande av arbetskraft samt mil-

jöproblem som utsläpp av växthusgaser, föroreningar eller förlust av biologisk

mångfald och förstörelse av ekosystem.

Samtidigt har flera medlemsstater tagit fram nya rättsliga ramar för före-

tagens tillbörliga aktsamhet, vilket även innebär en fragmentering som riskerar

att undergräva rättssäkerheten och de rättvisa konkurrensförhållandena för

företagen på den inre marknaden. För att motverka denna fragmentering som

riskerar att uppstå om medlemsstaterna agerar på egen hand och för att öka

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2021/22:NU28

respekten för mänskliga rättigheter och miljöskydd och skapa rättvisa konkur-

rensförhållanden för företag inom unionen presenterade kommissionen den 23

februari 2022 ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga

om hållbarhet (COM(2022) 71).

Kommissionens förslag

Kommissionen anför att det föreslagna direktivet kommer att utgöra en över-

gripande ram som säkerställer att företag som är verksamma på den inre mark-

naden bidrar till respekten för de mänskliga rättigheterna och miljön i sin egen

verksamhet och genom sina värdekedjor, genom att identifiera, förebygga,

begränsa och åtgärda negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna

och miljön och genom att införa lämpliga system och åtgärder för ledning och

förvaltning för detta ändamål.

Syftet med direktivet är att förbättra metoderna för företagsstyrning så att

förfaranden för hantering och begränsning av risker och konsekvenser för

mänskliga rättigheter och miljö, inklusive de som härrör från värdekedjor, in-

förlivas i företagens strategier. Direktivet syftar vidare till att undvika frag-

mentering av kraven på tillbörlig aktsamhet på den inre marknaden och skapa

rättssäkerhet för företag och berörda aktörer när det gäller förväntat agerande

och ansvar. Därtill ska direktivet öka företagens ansvarsskyldighet för negati-

va konsekvenser och säkerställa samstämmigheten mellan företagen när det

gäller skyldigheterna i befintliga och planerade EU-initiativ om ansvarsfullt

företagande. Direktivet ska även förbättra tillgången till korrigerande åtgärder

för de som har påverkats av negativa konsekvenser för de mänskliga rättighe-

terna och miljön på grund av företagens agerande. Slutligen syftar direktivet

till att införa ett övergripande instrument med inriktning på företagens proces-

ser, inbegripet värdekedjan, som kompletterar andra åtgärder som har trätt i

kraft eller föreslagits och som är direkt inriktade på vissa särskilda hållbarhets-

utmaningar eller är tillämpliga i vissa specifika sektorer, främst inom unionen.

Direktivet fastställer en skyldighet för berörda företag att visa tillbörlig

aktsamhet (due diligence). Företagen ska upprätta en särskild policy kring till-

börlig aktsamhet och integrera tillbörlig aktsamhet i alla sina policyer, identi-

fiera faktiska eller potentiella negativa konsekvenser för de mänskliga rättig-

heterna och miljön, förebygga eller lindra potentiella konsekvenser, och sätta

stopp för eller minimera de faktiska konsekvenserna. De ska vidare inrätta och

upprätthålla ett klagomålsförfarande, övervaka hur effektiva policyn och åt-

gärderna för tillbörlig aktsamhet är, och offentliggöra information om tillbör-

lig aktsamhet.

Enligt förslaget ska direktivet omfatta företag med fler än 500 anställda och

en global omsättning om mer än 150 miljoner euro samt företag i vissa särskilt

utpekade risksektorer med fler än 250 anställda och en global omsättning om

mer än 40 miljoner euro. Som risksektorer räknas bl.a. textilbranschen, skogs-

bruket, jordbruket och gruvnäringen. Reglerna omfattar företagens verksam-

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

het i Sverige, på den inre marknaden och i tredjeland. Även verksamhet i dot-

terföretag och hos underleverantörer omfattas. Förslaget omfattar även företag

från tredjeland som har en stor närvaro på den inre marknaden och föreslås

tillämpas på tredjelandsföretag som genererade en nettoomsättning på minst

150 miljoner euro i unionen eller en nettoomsättning på mer än 40 miljoner

euro men mindre än 150 miljoner euro inom en eller flera av sektorerna med

stor miljöpåverkan. Dessa företag ska företrädas av en auktoriserad represen-

tant som är kontaktperson för den nationella tillsynsmyndigheten.

De företag som omfattas ska se till att de kan identifiera och avbryta risker

i sin verksamhet, i sina dotterbolag och genom etablerade affärsförbindelser i

sina värdekedjor i fråga om miljö och mänskliga rättigheter genom att utveckla

preventiva och korrigerande handlingsplaner i konsultation med berörda in-

tressenter. Intressenterna ska ha tillgång till en klagomekanism och möjlighet

till skadestånd och dialog med det anmälda företaget om gottgörelse. Utöver

drabbade personer ska även fackliga organisationer och civilsamhällsorgani-

sationer kunna inge klagomål till företaget. Om skador uppstår ska företaget

åtgärda skadorna och ersätta de drabbade.

Ansvar för risk respektive skada kan genom kontrakt föras nedåt genom

värdekedjan (contractual cascading). Företaget ska få en kontraktsförsäkran

genom avtalsenliga garantier (contractual assurances) av underleverantören

om att denna lever upp till företagets uppförandekod och handlingsplaner.

Kommissionen ska anta vägledningar om frivilliga standardavtalsklausuler

(model contractual clauses). Verifiering av efterlevnad ska kunna ske via

branschinitiativ eller tredje part.

Enligt förslaget ska företagen som omfattas av direktivet ha en plan för att

säkerställa att deras affärsstrategi är förenlig med målet att begränsa den glo-

bala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius i linje med Parisavtalet. Vissa före-

tag ska även inkludera målsättningar för utsläppsminskningar.

Bolagsstyrelser i de företag som omfattas av direktivet ska vid beslutsfat-

tande beakta vilka konsekvenser besluten får ur ett hållbarhetsperspektiv på

kort, mellanlång och lång sikt. Det inkluderar, i tillämpliga fall, mänskliga rät-

tigheter, klimatförändringar och miljömässiga konsekvenser. Bolagsledningen

ska också se till att företagen uppfyller sina skyldigheter i fråga om tillbörlig

aktsamhet. I det arbetet ska hänsyn tas till relevanta synpunkter från intres-

senter och civilsamhällets organisationer. Vidare ska företagen ta hänsyn till

hur kraven på klimatomställningsstrategier och minskning av utsläpp har upp-

fyllts när rörliga ersättningar till styrelseledamöterna, den verkställande direk-

tören och den vice verkställande direktören bestäms.

Medlemsstaterna ska se till att en eller flera myndigheter har tillsyn över att

företagen följer reglerna. Tillsynsmyndigheterna ska även inrätta ett klago-

målsförfarande. Vid bristande efterlevnad kan administrativa sanktioner och

skadestånd bli påföljd. Formerna för dessa bestäms på nationell nivå. Med-

lemsstaterna förväntas även utveckla olika stödåtgärder, inklusive för små och

medelstora företag.

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

Utskottets prövning

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till

direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om

hållbarhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparla-

mentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som

anges i bilaga 2.

Jämför reservationen (M, SD, KD).

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Subsidiaritetsprincipen gäller enligt artikel 5.3 i fördraget om Europeiska uni-

onen på de områden där EU inte har exklusiv befogenhet. Den innebär att EU

ska vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade

åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare

sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den

planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unions-

nivå. Av orden endast och i den mån får enligt konstitutionsutskottet anses

framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium

och att det av detta följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad

som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med åtgärden. Ett ut-

skott torde därför vara oförhindrat att inom ramen för subsidiaritetsprövningen

även göra en sådan form av proportionalitetstest. Konstitutionsutskottet under-

stryker dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd

bör vidtas på medlemsstatsnivå eller på unionsnivå, inte om att framföra

synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden (bet. 2010/11:KU18 s. 21 f.).

Medlemsstaternas nationella parlament ska se till att subsidiaritetsprincipen

följs i utkast till lagstiftningsakter. Enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdags-

ordningen (RO) ska riksdagen pröva om ett utkast till en av unionens lagstift-

ningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga ut-

kast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2 om

tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar

kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta

utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritets-

principen och, om det anser att så är fallet, lämna ett utlåtande till kammaren

med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kom-

missionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också lämna ett utlå-

tande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

TSKOTTETS PRÖVNING

genom ett protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot

subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska

meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom

en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).

Subsidiaritetsprincipen i det aktuella ärendet

Kommissionens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiari-

tetsprincipen

Kommissionen anger att förslaget grundas på artikel 50 och artikel 114 i EUF-

fördraget. Vidare anför kommissionen följande om förslagets förenlighet med

subsidiaritetsprincipen:

För det första kommer medlemsstaternas lagstiftning på området i sig san-

nolikt inte att vara tillräcklig och ändamålsenlig. När det gäller specifika

gränsöverskridande problem, däribland föroreningar, klimatförändring,

biologisk mångfald etc., kommer enskilda insatser att motverkas om andra

medlemsstater inte agerar. Internationella åtaganden som målen i Parisav-

talet om klimatförändringar inom ramen för UNFCCC, konventionen om

biologisk mångfald och andra multilaterala miljöavtal kommer sannolikt

inte att kunna fullgöras av enskilda medlemsstater på egen hand. Dessutom

har de risker som följer av de negativa konsekvenserna för mänskliga

rättigheter och miljö i företagens värdekedjor ofta en gränsöverskridande

effekt (t.ex. föroreningar, internationella leverans- och värdekedjor).

För det andra är många av företagen verksamma över hela EU eller

hela världen. Värdekedjorna utökas till andra medlemsstater och allt oftare

även till tredjeländer. Institutionella investerare som investerar över

gränserna äger en stor del (38 procent) av de stora europeiska börsnoterade

företagens sammanlagda börsvärde, vilket innebär att många företag har

ett gränsöverskridande ägande och att deras verksamhet påverkas av

föreskrifter i vissa länder eller en brist på åtgärder i andra. Detta är ett av

skälen till att föregångsföretag ofta är tveksamma till att vidta ytterligare

åtgärder för att hantera hållbarhetsfrågor, inbegripet de som förekommer i

dagens värdekedjor, och att eftersträva rättvisa konkurrensförhållanden

över gränserna.

För det tredje behöver företag som är verksamma både på och utanför

den inre marknaden rättssäkerhet och rättvisa konkurrensvillkor för att

kunna växa på ett hållbart sätt. Vissa medlemsstater har nyligen infört

lagstiftning om tillbörlig aktsamhet, medan andra förbereder lagstiftning

eller överväger åtgärder. Medlemsstaternas befintliga regler och de regler

som håller på att utarbetas har lett till, och kommer att leda till, olika krav

som riskerar att bli ineffektiva och leda till orättvisa konkurrensvillkor.

Den varierande lagstiftningen om tillbörlig aktsamhet har betydande

indirekta effekter på de leverantörer som levererar till olika företag som

omfattas av olika lagstiftningar, eftersom skyldigheterna i praktiken om-

vandlas till avtalsklausuler. Om medlemsstaternas krav på tillbörlig akt-

samhet är väsentligt olika uppstår en rättslig osäkerhet, en fragmentering

av den inre marknaden samt ytterligare kostnader och svårigheter för före-

tag och investerare som är verksamma över gränserna, såväl som för andra

intressenter. Insatser på EU-nivå kan bidra till att undvika detta och har

därmed ett mervärde.

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

TSKOTTETS PRÖVNING

2021/22:NU28

Slutligen kan EU-insatser, jämfört med enskilda insatser av medlems-

staterna, säkerställa en stark europeisk röst i den politiska utvecklingen på

global nivå.

Regeringens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritets-

principen

Regeringens bedömning anges i faktapromemoria 2021/22:FPM71 Direktiv

om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Regeringen anför

följande:

Kommissionen anser att förslaget är förenligt med proportionalitets- och

subsidiaritetsprincipen. Kommissionen framhåller att det inte är möjligt att

på ett tillfredställande sätt uppnå syftet med lagstiftningen genom åtgärder

i enskilda medlemsstater eftersom problemet ligger på såväl unions- som

global nivå. Åtgärder på unionsnivå är därför mest effektiva. Kommissio-

nen anser också att förslaget är proportionerligt eftersom de föreslagna åt-

gärderna inte går utöver vad som krävs för att lösa problemen och uppnå

målen med initiativet. Kommissionen poängterar särskilt att företagens

kostnader för att se till att reglerna efterlevs har anpassats till storlek och

resurser samt vilken riskprofil företaget har.

Bland annat med hänsyn till att flera medlemsstater har infört eller

överväger att införa nationella regler om tillbörlig aktsamhet för företag

ser regeringen positivt på att det föreslås EU-regler på området. Enhetliga

regler underlättar inte minst för svenska företag att verka på den inre mark-

naden. Under förhandlingsarbetet avser regeringen att sträva efter ytterli-

gare förtydliganden samt att de kostnader som regelverket ger upphov till

är så låga som möjligt och försvarbara i förhållande till nyttan med reglerna

samt att dessa inte får skapa alltför stor administrativ börda för det offent-

liga.

Vidare anger regeringen i en kompletterande promemoria (dnr. NU-1.8.4-

1803-2021/22) följande:

Bland annat med hänsyn till att flera medlemsstater, däribland Nederlän-

derna, Frankrike och Tyskland, har infört eller överväger att införa natio-

nella regler om tillbörlig aktsamhet för företag ser regeringen positivt på

att det föreslås EU-regler på området. Enhetliga regler blir mer effektiva

än enskilda länders olika regler som dessutom riskerar att skapa rättsosä-

kerhet. En enhetlig ordning underlättar den gränsöverskridande handeln i

allmänhet och för svensk del kommer förslaget innebära att det blir enklare

för svenska företag att verka på den inre marknaden. Det är dock viktigt

att i förhandlingarna sträva efter ytterligare förtydliganden, att de kostna-

der som regelverket ger upphov till är så låga som möjligt och försvarbara

i förhållande till nyttan med reglerna, därtill att dessa inte får skapa alltför

stor administrativ börda för det offentliga samt att den svenska bolags-

styrningsmodellen värnas. Regeringen bedömer att förslaget i stort är för-

enligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Utskottets ställningstagande

Sverige är ett exporterande land och många av de svenska företagen är verk-

samma på den europeiska och den globala marknaden. Hållbarhetsfrågorna är

för många svenska företag viktiga ur ett konkurrensperspektiv. Därför anser

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

TSKOTTETS PRÖVNING

utskottet att företag både inom och utanför den inre marknaden behöver rätts-

säkerhet och rättvisa konkurrensvillkor för att kunna växa på ett hållbart sätt.

Utskottet noterar att flera medlemsstater har infört eller överväger att införa

nationella regler om tillbörlig aktsamhet för företag, varför även utskottet in-

stämmer i kommissionens och regeringens syn på att enhetliga regler på EU-

nivå blir mer effektiva än enskilda länders olika regler samtidigt som fragmen-

tering och rättsosäkerhet undviks. Utskottet vill här förtydliga att den på det

stora hela är positivt till kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig akt-

samhet för företag i fråga om hållbarhet. Däremot är utskottet kritiskt till vissa

delar av kommissionens förslag som rör bolagsstyrning. Enligt utskottets upp-

fattning är kommissionens förslag till bestämmelser om att företagen ska ta

vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar (artikel 15.3), aktsamhets-

plikt för medlemmar av företagets ledning (artikel 25) och införande och över-

vakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet (artikel 26) inte förenliga med

subsidiaritetsprincipen. Dessa frågor hanteras enligt utskottets mening bäst på

den nationella nivån.

Därmed anser utskottet att kommissionens förslag i sin nuvarande utform-

ning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår

därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rå-

dets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av bilaga 2.

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

Reservationer

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om

tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (M, SD,

KD)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias

Bäckström Johansson (SD), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin

(KD), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Josef Fransson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets,

rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av

reservanternas förslag i bilaga 3.

Ställningstagande

Sverige är ett exporterande land och många av de svenska företagen är verk-

samma på den europeiska och den globala marknaden. Företag som verkar

både på och utanför den inre marknaden behöver rättssäkerhet och rättvisa

konkurrensvillkor för att kunna växa på ett hållbart sätt. Vi anser därför att

harmonisering av lagstiftning generellt kan vara en bra utgångspunkt.

Däremot är vi kritiska till vissa delar av kommissionens förslag som rör

bolagsstyrning. Enligt vår uppfattning är kommissionens förslag till bestäm-

melser om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättning-

ar (artikel 15.3), aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning (artikel

25) och införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet (artikel

26) inte förenliga med subsidiaritetsprincipen. Frågor av denna typ som rör

bolagsstyrning bör enligt vår mening förbli en nationell kompetens.

Dessutom anser vi att det redan i dag finns omfattande regler när det gäller

frågor som berör mänskliga rättigheter och miljömålen i annan lagstiftning och

svenska företag har under lång tid gått före i det här arbetet. Vi anser därför

att det finns stora risker med att det förslag som kommissionen presenterat

kommer att medföra ökad byråkratisering och ett större antal regler med ökan-

de administrativa bördor som följd som tar fokus från företagens möjligheter

att konkurrera internationellt. Vi ser därmed även en risk för att förslaget leder

till att de svenska och de europeiska företagens konkurrenskraft försvagas och

därför är vi kritiska till förslaget i dess helhet.

Sammantaget anser vi att kommissionens förslag strider mot subsidiaritets-

principen och vi föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till

Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse

som framgår av bilaga 3.

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

ILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbörlig

aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av

direktiv (EU) 2019/1937, COM(2022) 71.

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

ILAGA

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag

Riksdagen har prövat kommissionens förslag till Europaparlamentets och

rådets direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

(COM(2022) 71). Riksdagen vill med anledning av subsidiaritetsprövningen

anföra följande.

Sverige är ett exporterande land och många av de svenska företagen är verk-

samma på den europeiska och den globala marknaden. Hållbarhetsfrågorna är

för många svenska företag viktiga ur ett konkurrensperspektiv. Därför anser

riksdagen att företag både inom och utanför den inre marknaden behöver rätts-

säkerhet och rättvisa konkurrensvillkor för att kunna växa på ett hållbart sätt.

Riksdagen noterar att flera medlemsstater har infört eller överväger att införa

nationella regler om tillbörlig aktsamhet för företag, varför även riksdagen in-

stämmer i kommissionens och regeringens syn på att enhetliga regler på EU-

nivå blir mer effektiva än enskilda länders olika regler samtidigt som fragmen-

tering och rättsosäkerhet undviks. Riksdagen vill här förtydliga att den på det

stora hela är positiv till kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig akt-

samhet för företag i fråga om hållbarhet. Däremot är riksdagen kritisk till vissa

delar av kommissionens förslag som rör bolagsstyrning. Enligt riksdagens

uppfattning är kommissionens förslag till bestämmelser om att företagen ska

ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar (artikel 15.3), aktsamhets-

plikt för medlemmar av företagets ledning (artikel 25) och införande och över-

vakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet (artikel 26) inte förenliga med

subsidiaritetsprincipen. Dessa frågor hanteras enligt riksdagens mening bäst

på den nationella nivån.

Därmed anser riksdagen att kommissionens förslag i sin nuvarande utform-

ning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

ERU, Alm.del - 2021-22 - Bilag 297: Henvendelse af 16/5-22 fra Dansk Industri om supplerende informationer om nærhedsprincippets overtrædelse ift. forslagets elementer om selskabsledelse

2021/22:NU28

ILAGA

Reservanternas förslag till motiverat yttrande

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag

Riksdagen har prövat kommissionens förslag till Europaparlamentets och

rådets direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

(COM(2022) 71). Riksdagen vill med anledning av subsidiaritetsprövningen

anföra följande.

Sverige är ett exporterande land och många av de svenska företagen är verk-

samma på den europeiska och den globala marknaden. Företag som verkar

både på och utanför den inre marknaden behöver rättssäkerhet och rättvisa

konkurrensvillkor för att kunna växa på ett hållbart sätt. Riksdagen anser där-

för att harmonisering av lagstiftning generellt kan vara en bra utgångspunkt.

Däremot är riksdagen kritisk till vissa delar av kommissionens förslag som

rör bolagsstyrning. Enligt riksdagens uppfattning är kommissionens förslag till

bestämmelser om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga

ersättningar (artikel 15.3), aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets led-

ning (artikel 25) och införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig akt-

samhet (artikel 26) inte förenliga med subsidiaritetsprincipen. Frågor av denna

typ som rör bolagsstyrning bör enligt riksdagens mening förbli en nationell

kompetens.

Dessutom anser riksdagen att det redan i dag finns omfattande regler när

det gäller frågor som berör mänskliga rättigheter och miljömålen i annan lag-

stiftning och svenska företag har under lång tid gått före i det här arbetet. Riks-

dagen anser därför att det finns stora risker med att det förslag som kommis-

sionen presenterat kommer att medföra ökad byråkratisering och ett större an-

tal regler med ökande administrativa bördor som följd som tar fokus från före-

tagens möjligheter att konkurrera internationellt. Riksdagen ser därmed även

en risk för att förslaget leder till att de svenska och de europeiska företagens

konkurrenskraft försvagas och därför är riksdagen kritisk till förslaget i dess

helhet.

Sammantaget anser riksdagen att kommissionens förslag strider mot subsi-

diaritetsprincipen.

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2022