L 220 - 2020-21 - Endeligt svar på spørgsmål 7: Spm., om ministeren vil oversende referater og mødemateriale fra de ESPOO-samrådsmøder mellem Danmark og Sverige om Lynetteholmprojektet, der har været afholdt i 2021, til transportministeren

Transportudvalget 2020-21
L 220
Offentligt

1(5)

S WE D I S H E NV I R O NM E N T A L P R OTE C T I O N A GE N C Y

Kristoffersson, Richard

Tel: 010-698 1769

Richard.kristoffersson

@naturvardsverket.se

2021-05-05

Ärendenr:

NV-07113-19

Miljøstyrelsen

[email protected]

Trafikstyrelsen

[email protected]

Sveriges svar på fortsatt samråd i enlighet med Esbokonventionens art 5

och art 10 i protokollet till konventionen angående etablering av

Lynetteholm i Köpenhemns hamn

Naturvårdsverket vill först tacka Trafikstyrelsen och Miljøstyrelsen för inbjudan

och möjligheten till genomförandet av detta fortsatta samråd om etableringen av

Lynetteholm i Köpenhamns hamn och önskar att det goda samarbetet kan

fortsätta och att parterna kan komma fram till lösningar på kvarstående frågor

som kan accepteras av båda parter.

Sammanfattning

Naturvårdsverket bedömer utifrån de samlade synpunkter som inkommit från

svenska myndigheter på det kompletterande underlaget i frågan om etablering av

Lynetteholm i Köpenhamns hamn, att samrådet i enlighet med

Esbokonventionens artikel 5 inte kan anses slutfört i och med detta svar från

Sverige.

Naturvårdsverket bedömer utifrån de inkomna synpunkterna att det främst är

valet av dumpningsplatser och därmed förknippad sedimentspridning som

riskerar att medföra en betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. De

svenska myndigheterna är eniga om att dumpningsplatserna inte uppfyller

kriterier för vad som kan anses utgöra en lämplig dumpningsplats.

Även frågan om påverkan på vattengenomströmning i Öresund och

saltvatteninströmning till Östersjön bedöms fortsatt vara otillräckligt belyst.

Beräkningar av förändrade strömningsförhållanden är svåra att verifiera då

modelleringen kräver specifik kunskap. Med tanke på frågans vikt bör

försiktighetsprincipen tillämpas.

Svenska myndigheter bör få medverka i utformningen av kontrollprogram och få

full insyn i en övervakning om dumpning trots Sveriges invändningar ändå

–

V IR KE S VÄ GE N

ÖS TE R S U ND

–

F OR S K AR E NS V Ä G

5 ,

HU S UB

P O S T

: 1 0 6 4 8

S T OC K H O LM

TE L

: 0 1 0 -6 9 8 1 0 0 0

F A X

: 0 1 0 -6 9 8 1 6 0 0

P OS T

R E G IS T R AT O R

N AT U R V AR DS VE R KE T

S E

I N TE R NE T

WW W

N A T UR V AR DS VE R KE T

S E

B E S ÖK

S T O C KH O L M

L 220 - 2020-21 - Endeligt svar på spørgsmål 7: Spm., om ministeren vil oversende referater og mødemateriale fra de ESPOO-samrådsmøder mellem Danmark og Sverige om Lynetteholmprojektet, der har været afholdt i 2021, til transportministeren

NAT URVÅRDSVERKET

2(5)

kommer att ske. Det måste dock betonas att Sveriges syn är att tillståndskrav om

omfattande kontrollprogram där miljöpåverkan övervakas inte kan motivera att

dumpning tillåts på olämpliga lokaler.

Naturvårdsverkets ansvar för gränsöverskridande samråd

Naturvårdsverket är enligt miljöbedömningsförordningen (2017:966) ansvarig

myndighet för att lämna och ta emot underrättelser och i övrigt fullgöra de

skyldigheter som en part har enligt (bland annat) artikel 5 i Esbokonventionen

om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang samt

artikel 10 i konventionens protokoll om strategiska miljökonsekvensbeskriv-

ningar.

Bakgrund

Danmark underrättade Sverige i enlighet med Esbokonventions artikel 3 den 4

oktober 2019 om etableringen av Lynetteholmen i Köpenhamns hamn. Sverige

svarade genom Naturvårdsverket på denna underrättelse den 13 november 2019

och bekräftade att Sverige önskade delta vidare i kommande VVM-processer

och bifogade inkomna yttranden.

Danmark inbjöd den 8 juli 2020 svenska myndigheter att delta i höring i enlighet

med artikel 10 i protokollet till Esbokonventionen och artikel 3 i

Esbokonventionen vad gällde avgränsningsudtadelse (motsvarande ett

avgränsningssamråd) till den kommande miljökonsekvensrapporten för

Lynetteholm i Köpenhamns hamn. Sverige svarade på detta samråd den 13

augusti 2020 med bifogade yttranden.

Danmark inledde därefter den 25 november 2020 ett samråd med Sverige i

enlighet med artikel 10 i protokollet till Esbokonventionen och artikel 4 och 5 i

Esbokonventionen om miljövärderingen av etableringen av Lynetteholm i

Köpenhamns hamn. Samrådet kompletterades sedan den 23 december 2021 med

en reviderad miljökonsekvensbeskrivning vilket förlängde svarstiden. Sverige

svarade Danmark på detta samråd den 22 februari 2021.

Trafikstyrelsen meddelade den 11 mars 2021 att man önskade inleda ett samråd

med de svenska myndigheter som hade anmärkningar på de miljökonsekvens-

rapporter som hade översänts och översände samtidigt ett skriftligt bemötande

av de framförda synpunkterna.

Ett samrådsmöte genomfördes på Trafikstyrelsens inbjudan den 23 mars 2021

där svenska och danska myndigheter samt konsulter deltog. Det beslutades om

ytterligare samrådsmöte mellan danska och svenska myndigheter utifrån de

synpunkter som framfördes på mötet och Trafikstyrelsen översände den 19 april

2021 ett kompletterande underlag utifrån de kvarstående svenska synpunkterna.

Ett nytt samrådsmöte genomfördes som avtalat den 22 april 2021 där en förlängd

svarstid på det kompletterande underlaget från de svenska myndigheterna sattes

till den 5 maj 2021.

NAT URVÅRDSVERKET

3(5)

Skälen till Naturvårdsverkets ställningstagande

I det fortsatta samrådet om etableringen av Lynetteholm har svenska

myndigheter, med ansvar för havsfrågor vad gäller vattenkvalitet, inklusive

prioriterade och särskilt förorenande ämnen, närsaltsbelastning, påverkan på

marin fauna och flora, oceanografi, sedimentspridning och dumpning, från

nationell och regional nivå deltagit.

Utifrån respektive myndighets ansvars- och expertområde har ett stort antal

miljöaspekter och miljöförhållanden tagits upp i de yttranden som lämnats över

till danska myndigheter och i de samrådsmöten som hållits. I några fall har

frågor besvarats och underlag lämnats på ett tillfredställande sätt. Det gäller

exempelvis anläggandet av själva ön Lynetteholm i Köpenhamns hamn. Svenska

myndigheter bedömer att etablering av ön i sig inte kan antas medföra några

betydande gränsöverskridande miljöpåverkningar när det gäller frågor kopplade

till vattenkvalitet eller den lokala spridningen av massor i samband med

etableringen av perimetern och själva ön.

I andra frågor, se nedan, kvarstår dock oklarheter eller skilda uppfattningar om

den planerade verksamhetens möjliga betydande gränsöverskridande

miljöpåverkan.

Dumpning av muddermassor

Samtliga svenska myndigheter som deltagit i det fortsatta samrådet har utifrån

sina olika ansvars- och expertområden starka invändningar mot den föreslagna

dumpningen av sediment på de planerade dumpningsplatserna i Køge bukt. De

frågor som uppfattas som obesvarade är främst sedimentspridningen i olika skikt

och strömmar, sedimentspridningen vid olika väderförhållanden och extrema

händelser, sedimentens innehåll av kväve och fosfor och dess långsiktiga

biologiska tillgänglighet och sedimentens slutliga geografiska fördelning och

fastläggning.

Under det fortsatta samrådet har särskilt frågan om sedimentspridning norr ut av

finkornigt sediment uppmärksammats. Det finns särskilda farhågor om att denna

fraktion kan ha en högre föroreningshalt än genomsnittet och att denna fraktion

genom den ytliga nordligöstliga strömmen som går längs den svenska kusten kan

medföra påverkan på vattenkvaliteten på svenskt kustvatten. Hur denna

spridning ser ut vad gäller andel av muddermassor som beräknas spridas

nordöstligt och dessa finkorniga muddermassors föroreningshalt har inte

klargjorts.

Frågan om resuspension av det dumpade materialet och därmed långvarig

föroreningsbelastning och påverkan på fauna och flora, främst vad gäller

ålgräsängar, och därmed påverkan på fiskreproduktion mm, anses heller inte ha

utretts och bedömts i tillräcklig omfattning. Här är närheten till naturreservatet

Falsterbohalvöns havsområde och Natura 2000 området av särskild betydelse för

Sverige, liksom risken att dumpningen kan påverka Sveriges åtaganden under

EU:s vattendirektiv avseende prioriterade och särskilt förorenande ämnen.

Flera av myndigheterna bedömer utifrån det underlag som presenterats att valda

dumpningsplatser är olämpliga och ej bör tillåtas. Redan beräkningen att endast

NAT URVÅRDSVERKET

4(5)

45% av dumpat material kommer att ligga kvar på platsen och 55 % kommer att

spridas vidare visar att dumpning av dessa sediment medför svårigheter i att

begränsa spridningen av föroreningar. Det framförs också tveksamheter vad

gäller det dumpade materialets möjlighet att stanna kvar på dumpningsplatserna

med tanke dels på att bottnen i dag består av friktionsmaterial vilket indikerar att

området är en erosionsbotten eller en transportbotten. Dumpningen kommer

också att resultera i en förändrad och uppgrundad botten som bl a medför ökad

strömningsenergi på platsen.

Det ifrågasätts också att tillräckliga alternativ till dumpning i havet och på de

valda platserna inte har utretts. Särskilt tveksamt är att även de lätt förorenade

muddermassorna dumpas på så sätt som föreslås och inte hanteras på ett säkrare

sätt. Slutsatsen är att dumpningsplatserna inte uppfyller de kriterier som kan

anses utgöra lämplig dumpningsplats (se vidare i yttrande från Havs- och

vattenmyndigheten).

Flödesförändringar i Öresund

Frågan om flödesförändringar och saltvattentillförseln till Östersjön är också en

fråga av stor vikt där flera myndigheter uttrycker osäkerheter och tveksamheter

inför de resultat som presenteras. Dels är det frågan om svårigheten att verifiera

slutsatserna av de moduleringar som genomförts. För att kunna göra det behövs

en granskning av tredje part av någon av de fåtal kvalificerade konsulter som

kan genomföra en sådan granskning. Som framförs av SMHI bör minskningen

av vattenutbytet genom Öresund också ses i ett större sammanhang med det

stora antal planerade och fullbordade projekt i området i och kring Öresund,

inklusive de anläggningar som planeras tillkomma i en förlängning av

etableringen av Lynetteholm.

Fortsatt samråd i enlighet med artikel 5

Utifrån de kvarstående påtalade bristerna i underlaget och de invändningar

svenska myndigheter samfällt reser mot valet av dumpningsplats bedömer

Naturvårdsverket att samrådet i enlighet med Esbokonventionens artikel 5 inte

kan anses slutfört i och med detta svar från Sverige.

Naturvårdsverket ser också behov av att oavsett fortsatt samråd i frågorna som

gäller ”möjliga alternativ till den föreslagna verksamheten, inklusive alternativet

att inte vidta någon åtgärd, och möjliga åtgärder för att minska betydande

skadlig gränsöverskridande påverkan” (art 5 (a)) även fokusera på hur

övervakningen av sådana åtgärder på upphovspartens bekostnad bör genomföras.

Naturvårdsverket vill understryka att ett omfattande kontrollprogram där

miljöpåverkan övervakas inte kan ersätta och uppväga ett beslut om dumpning

på en olämplig plats. Det är som vi ser det svårt eller omöjligt att avhjälpa de

skador som i så fall kan komma att registreras och redan har skett och även svårt

att åtgärda en pågående gränsöverskridande påverkan från pågående

resuspension. Om beslut om dumpning kommer att tas av danska myndigheter så

finns begäran från Naturvårdsverket att svenska myndigheter ges möjlighet att

medverka i utformningen av kontrollprogrammet och få full insyn i

övervakningen.

NAT URVÅRDSVERKET

5(5)

Naturvårdsverket vill även uppmärksamma Esbokonventionens art 7 om

Efterföljande analys.

Om projektet framskrider på så sätt att betydande

gränsöverskridande miljöpåverkan inte kan uteslutas, bör frågan om

efterföljande analys tas upp mellan Sverige och Danmark. Av artikel 7 punkt 1.

framgår bland annat att varje efterföljande analys skall särskilt innefatta utförd

övervakning av verksamheten och fastställande av varje skadlig

gränsöverskridande påverkan. Av punkt 2. framgår att ”När upphovsparten eller

den utsatta parten, som resultat av en efterföljande analys, har rimliga skäl att

dra slutsatsen att det föreligger en betydande skadlig gränsöverskridande

påverkan eller att faktorer har upptäckts som kan orsaka sådan påverkan, skall

den parten omedelbart informera den andra parten. De berörda parterna skall

sedan överlägga om nödvändiga åtgärder för att reducera eller eliminera denna

påverkan”.

_____________

Detta beslut har fattats digitalt och saknar därför namnunderskrifter.

För Naturvårdsverket

Ingela Hiltula

Avdelningschef

Egon Enocksson

Kontaktpunkt Esbokonventionens

protokoll

Richard Kristoffersson

Kontaktpunkt Esbokonventionen

För kännedom

Miljödepartementet, Emma Sjöberg, Jorid Hammersland

Bilagor, yttranden från:

Havs- och vattenmyndigheten

Sveriges Geotekniska Institut, SGI

Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI

Länsstyrelsen i Skåne län

Vattenmyndigheten i Södra Östersjön

1/4

Yttrande

Datum

2021-05-03

Handläggare

Malin Hemmingsson

Miljöprövningsenheten

[email protected]

Dnr

3323-19

Havs- o ch vatt enm yndigh eten

Adr ess:

Box 11 930, 404 39 Göteborg

Besö k o ch lev er ans:

Gull bergs Str andgata 15, 411 04 GÖT EBORG

Telefon:

010-698 60 00

Fax:

010- 698 61 11

Em ail:

havochvatten@ havochvatten.s e

Hem sid a:

www.havoc hvatten.s e

Bankg iro:

199- 6669

Organisation snu mm er:

202100-6420

Naturvårdsverket

[email protected]

NV-07113-19

Yttrande över underrättelse från Danmark enligt ECE-konventionen om

miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang

(Esbokonventionen) gällande etablering av Lynetteholm i Köpenhamn

Sammanfattning

Havs- och vattenmyndigheten har beretts tillfälle att yttra sig över en kompletterande

miljökonsekvensrapport (Høring

af supplerende miljøkonsekvensrapport for etablering af

Lynetteholm)

som den danska Trafikstyrelsen har presenterat inom ramen för det pågående

Esbo-samrådet gällande Lynetteholm. Myndigheten lämnar här följande yttrande.

Havs- och vattenmyndighetens inställning

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit del av dokumentet

Lynetteholm

–

Tillæg til

miljøkonsekvensrapport vedr. vandplaner, Danmarks Havstrategi og uddybyning af sejlrender

daterat 20210331.

Flödesförändringar i Öresund

Bedömningen som görs i underlaget bygger bland annat på den tidigare redovisade

underlagsrapporten från DHI

där det beskrivs att Lynetteholm endast kommer påverka

strömförhållandena i Öresund på en lokal skala. Det redovisas att en minskning av vattenflödet

genom Öresund med 0,25 % kommer ske samt att saltvattentillförseln kommer minska med 0,21-

0,23 %. Kring dessa slutsatser har det uppstått en hel del frågeställningar från svenska

myndigheter.

HaV anser att den av DHI genomförda modelleringen behöver granskas av en oberoende tredje

part. Detta behövs för att kunna verifiera de slutsatser som görs i det presenterade materialet,

som i sin tur bygger på antaganden i modellen. Det är viktigt att kunna säkerställa att de indata

och randvillkor som använts i modellen har varit tillräckligt kvalitativ och att modellens

antaganden inte är för generella för att bedöma påverkan i Öresund. En sådan granskning kan

endast göras av ett fåtal kvalificerade konsultföretag (varav DHI är ett). Vi anser en

DHI. Nov 2020. Teknisk bakgrundsrapport Nr 1. Hydrauliske undersokelser.

Havs- och

vattenmyndigheten

Box 11 930

404 39 Göteborg

Besök och leverans

Gullbergs Strandgata 15

41104 Göteborg

Telefon 010-698 60 00

Fax 010-698 61 11

[email protected]

www.havochvatten.se

Bankgiro 199-6669

Organisationsnummer

202100-6420

2/4

tredjepartsgranskning bör göras av internationell expertis inom området, som en form av

kvalitetsgranskning av det relativt komplexa materialet som modelleringen utgör.

Dumpning

HaV vill även framföra sin syn kring den planerade dumpningen och hur denna förhåller sig till

myndighetens syn på dumpningar i havet generellt och vad detta innebär specifikt för detta

projekt.

Myndighetens generella inställning är att dumpning ska ske restriktivt och endast i de fall de kan

säkerställas i förväg att inte någon olägenhet kan uppstå för människors hälsa eller miljön. Vidare

anser myndigheten att principen ”lika på lika” ska tillämpas,

vilket betyder att massor av en viss

sedimenttyp bör dumpas på liknande botten t.ex. lera på lerbotten och sand på sandbotten. Detta

framgår även av HaV:s rapport 2018:19

, som innehåller vägledning kring muddring och

dumpning.

I aktuellt fall anser inte myndigheten att de föreslagna dumpningsplatserna uppfyller kriterierna för

vad som kan anses utgöra lämplig dumpningsplats. Havs- och vattenmyndigheten bedömer att

dumpning av både rena och svagt förorenade sediment på dessa platser kan orsaka en negativ

påverkan på vattenmiljön med negativa följdeffekter på marina växter och djur i Öresundsområdet

(både inom danskt och svenskt havsområde) och därför anser vi att alternativa

omhändertagandealternativ eller alternativa dumpningsplatser bör undersökas närmare och

redovisas för de svenska myndigheterna. Se vidare under avsnittet motivering nedan.

Beskrivning av ärendet

Projektet avser en etablering av Lynetteholm som är en planerad ö om cirka 280 hektar i

Köpenhamns hamn. Ön kommer etableras under ett antal år och inkluderar markåtervinning från

byggande av större infrastrukturprojekt. Syftet med projektet är öka areal för stadsutveckling och

klimatsäkring av Köpenhamn.

Projektet består av flera delar, varav anläggandet av ön är en av delarna. En annan del är att

dumpa sedimentmassor som uppkommer i samband med en fördjupning av botten inom ett

område utanför Köpenhamn. Det kommer uppstå en samlad mängd om 2.541.390 m

massor

som planeras att dumpas vid två dumpningsplatser benämnda Ka och Kb. Omkring 200 000 m

utgörs av förorenade sediment. Vattendjupet på plats Kb varierar mellan 12- 13 meter och Ka

mellan 11-16 meter. Dumpningsplatserna ligger i utkanten av Kögebukten och endast några

kilometer av det svenska Natura 2000-området Falsterbohalvön.

Det konkluderas i dokumentet att varken anläggandet eller driften av Lynetteholm kommer orsaka

någon väsentlig påverkan på det ekologiska eller kemiska tillståndet i vattenområdet Öresund

Nord. Vidare görs bedömningen att god ekologisk och kemisk status i vattenområdet Köge bukt

inte kommer påverkas av den planerade dumpningen. Det bedöms inte heller uppkomma någon

avsevärd gränsöverskridande påverkan inom svenska vattenområden. En genomgång görs av

alla de belastningar som kan uppkomma och till vilken grad de kan påverka havsmiljön. Enligt

Havs- och vattenmyndigheten. 2018. Muddring och hantering av muddermassor. Rapport 2018:19.

3/4

underlaget bedöms påverkan inte leda till några allvarliga effekter på havsmiljön, varken i

Danmark eller i Sverige.

Det har pågått ett Esbo-samråd för projektet sedan 2019. Underlagsmaterial har uppdaterats

under denna tid och synpunkter har inhämtats från svenska myndigheter genom

Naturvårdsverkets samordning. HaV lämnade ett yttrande i ärendet under 2019. Yttrandet

baserades på ett begränsat underlag, där bland annat dumpningen inte redovisades.

Motivering

Som bakgrund önskar HaV redogöra för hur dumpning av avfall i vatten hanteras nationellt i

Sverige. Dumpning i havet är i Sverige förbjudet enligt i 15 kap. 27 § miljöbalken. Enligt denna

paragraf får inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon avfall inte dumpas, vare sig som

fast ämne, vätska eller gas. Dispens från detta förbud kan enligt 15 kap. 29 § miljöbalken enbart

ges om avfallet kan dumpas utan olägenheter för människors hälsa och miljön. Det är således

avgörande att kunna undanröja alla risker för olägenheter i förväg för att en dispens ska kunna

lämnas.

HaV anser att avfallshierarkin alltid bör vara styrande vid en planering av hur muddermassor ska

hanteras

. Detta innebär att dumpning ska ses som ett sista alternativ för omhändertagande av

massor, som endast aktualiseras då alla andra möjliga alternativ förkastats.

Utifrån ovan är myndighetens generella inställning är att dispensgivning från dumpningsförbudet

ska ske restriktivt, som ett sista alternativ, och endast i de fall de kan säkerställas i förväg att inte

någon olägenhet kan uppstå för varken miljö eller människor. En olägenhet, enligt vår

bedömning, är till exempel att det finns risk för att massorna inte stannar kvar på platsen för

dumpning och/eller att massorna är förorenade till någon grad. Särskild hänsyn krävs i de fall

dumpningen sker nära ett skyddat område så som Natura 2000-områden. Vidare anser

myndigheten att principen ”lika på lika” ska tillämpas,

vilket betyder att massor av en viss

sedimenttyp bör dumpas på liknande botten t.ex. lera på lerbotten och sand på sandbotten. Detta

framgår av HaV:s rapport 2018:19 .

HaV noterar att båda föreslagna dumpningsplatser ligger nära det svenska Natura 2000-området

Falsterbohalvön. Inom detta område finns flera värdefulla marina habitat som idag inte har

bedömts ha fullgod bevarandestatus

. Enligt den av Länsstyrelsen framtagna bevarandeplanen

för området nämns faktorer som kan påverka områdets värden negativt. En sak som nämns är

just arbeten som leder till ökad grumling och sedimentering av finpartikulärt material. Grumling

leder till lägre siktförhållanden och ljusproduktion följt av lägre primärproduktion och kan till

exempel påverka djuputbredningen av makrovegetation. Små sedimentpartiklar, som silt och lera,

kan stanna i vattenvolymen under lång tid och även transporteras långa sträckor med strömmar.

Det står specifikt i bevarandeplanen att: ”All

form av täktverksamhet, som till exempel

sandsugning, dumpning av muddermassor, utfyllnad på land och av havsbotten med mera, kan

leda till negativa konsekvenser för områdets bevarandevärde liksom för områdets naturtyper och

utpekade arter.”

I avfallsdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet -

europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG.

Länsstyrelsen Skåne. 2018. Bevarandeplan för Natura 2000-området Falsterbohalvön SE0430095 samt förvaltningsplan för

Helcom MPA Falsterbo Peninsula with Måkläppen (id 111)

4/4

Det uppges i det nu aktuella underlaget

att omkring 45% av det dumpade materialet kommer

stanna kvar på själva dumpningsplatsen. Detta medför att 55 % av sedimenten kommer spridas

och sedimentera i omkringliggande områden. Det är således en stor del av massorna som inte

kommer sedimentera inom själva dumpningsplatserna utan kommer spridas i havsmiljön, varav

delar av massorna kommer kunna spridas in i svenskt havsområde.

HaV har även tagit del av sedimentspridningsmodelleringen som redovisats och kan konstatera

att de huvudsakliga strömmarna inte riktar sig in mot det svenska Natura 2000-området. Vi

konstaterar vidare att dumpningen ska ske under vinterhalvåret vilket generellt är den period som

också förespråkas för denna verksamhet i Sverige på grund av den lägre biologiska aktiviteten.

Det kommer dock ändå uppstå en ökad grumlighet inom ett stor område i havet och delvis inom

Natura 2000-området under vissa perioder och under upprepade tillfällen under två eller tre på

varandra följande år. Vidare är bedömningen av andra svenska expertmyndigheter att det finns

en stor risk att sedimenten som dumpas inte kommer stanna kvar efter slutförd dumpning utan

resuspenderas med tiden, och således orsaka en grumlingspåverkan som är mer långvarig än

den som har redovisats. En mindre del av sedimenten kommer också vara svagt förorenade.

Sammanfattningsvis gör HaV bedömningen att dumpningarna kan orsaka en negativ

miljöpåverkan som över tid kan komma att påverka även svenskt havsområde och anser därför

att alternativa dumpningsplatser eller alternativa omhändertagandealternativ måste undersökas

närmare och redovisas.

Beslut om detta yttrande har fattats av avdelningschefen Johan Kling efter föredragning av

utredaren Malin Hemmingsson. I den slutliga handläggningen av ärendet har även

avdelningschefen Mats Svensson, enhetschefen Johan Stål, verksjuristen Fredrik T Lindgren och

utredaren Niklas Edvinsson medverkat.

Johan Kling

Kopia till:

Länsstyrelsen i Skåne

Vattenmyndigheten i Södra Östersjön

Ramböll. 20210331. Vurdering af påvirkninger af tilstand, og målsætninger i vandplaner og Danmarks havstrategi fra

etablering af Lynetteholm

Datum

2021-04-27

Ert datum

Diarie nr

5.0-2012-0880

Er beteckning

2020-12-01

Vår referens

NV-07113-19

Per Danielsson

Naturvårdsverket

106 48 Stockholm

Epost: [email protected]

Lynetteholm, Köpenhamn, SEA, Esbosamråd

Naturvårdsverket har bjudit in Statens geotekniska institut (SGI) att lämna synpunkter på

Samråd enligt Esbokonventionen art 4-5 samt SEA gällande etablering av ön Lynetteholm,

Köpenhamn, Danmark. SGI:s yttrande utgår från den expertkunskap SGI innehar som är

relevant för ärendet och omfattar här områdena stranderosion, sedimenttransport och

förorenade områden utifrån ett gränsöverskridande perspektiv (ESBOO-konventionen).

Bakgrund

Köpenhamn planerar att bygga en ny stadsdel i havet. Planen har fyra mål:



Bidra till att klimatsäkra Köpenhamn, mot stigande hav och översvämning från havet.



Mark för stadsutveckling.



Hantera överskottsmassor från stadens olika byggprojekt.



Bidra till finansiering av övergripande infrastruktur.

MKBn analyserar och belyser konstruktionen av avgränsningen av den konstgjorda

ön/halvön, tillfartsvägar, mottagningsanläggning för överskottsmassor och utfyllning av

området med rena eller förorenade massor, samt muddring och dumpning.

Angränsande infrastrukturprojekt som Östlig Ringväg, tunnelbana till Lynetteholm,

stadsutvecklingen, samt en framtida översvämningsport mellan Lynetteholm och Nordhavn,

ingår inte i denna MKBn.

Underlag

1. Lynetteholm miljøkonsekvensrapport, Ramböll, 24-11-2020.

2. Anlæg af Lynetteholm, VVM – Teknisk Baggrundsrapport nr. 1, Hydrauliske

undersøgelser, DHI, nov 2020.

3. Lynetteholm, tillæg til miljøkonsekvensrapport – uddybning af sejlrende og klapning,

af Havbundsmateriale, Ramböll, 2020-12-21.

4. ATR11-Klapning Køge bugt Spredningsberegninger, Udviklingsselskabet By & Havn

I/S, Rapport, December 2020, DHI

5. Bemärkningar til höringsvar fra svenska myndigheter i forbindelse med Espoo-höring

at miljökonsekvensrapport for Lynetteholm, Notat, 12 mars 2021, By & Hamn.

6. Mötesanteckningar från samrådsmöte 2021-03-23.

7. Lynetteholm – Tilläg til miljökonsekvensrapport vedr. Vandplaner, Danmarks

Havstrategi og uddybning af sellrender, 2021-03-31, samt bilagda notat.

Statens geotekniska institut

581 93 LINKÖPING

Besöksadress: Olaus Magnus väg 35

Tel:

Fax:

E-post:

+46 13-20 18 00

+46 13-20 19 14

[email protected]

Bankgiro: 5211-0053

Org.nr: 20 21 00-0712

Datum

2021-04-27

Diarie nr

5.0-2012-0880

SGIs synpunkter på underlaget

SGI har tidigare yttrat sig i ärendet (2021-02-09, Dnr 5.0-2012-0880). SGIs synpunkter

omfattar de geotekniska och miljögeotekniska aspekterna, så som stranderosion,

sedimenttransport och förorenade områden. SGI anser att följande geotekniska och

miljögeotekniska synpunkter inte är klargjorda.

Risker med hantering av förorenade massor från mark och sediment

Grumling och spridning i förberedelsearbetet med perimetern

SGI anser att frågan är utredd och har inga ytterligare frågor.

Spridning av massor som används i perimetern

SGI anser att frågan är utredd och har inga ytterligare frågor.

Spridning av övriga massor som fylls upp bakom perimeter

SGI anser att frågan är utredd och har inga ytterligare frågor.

Spridning av muddermassor

Sökanden avser att dumpa 2,5 miljoner m

mudder varav 200 000 m

förorenat mudder på

två platser som är utpekade av danska miljömyndigheter som område för dumpning. Dessa

områden har bottenförhållanden som domineras av grovsand och grus. I kompletterande

underlag redogör sökanden att botten i området är relikt sedan flera tusen år, men att de

grova sedimenten inte är ett uttryck för erosion idag. Det grova, relikta materialet indikerar

dock att området är utsatt för relativt hög energi periodvis och utgör i bästa fall en

transportbotten, i och med att ingen varaktig sedimentation har skett på >2000 år. Sökanden

bedömer trots det att resuspension och återsedimentation av dumpat mudder med innehåll

av metaller och organiska föroreningar är att beakta som obetydliga. SGI anser att underlag

som verifierar/styrker sökandens bedömning bör redovisas.

I Rambölls notat från 31 mars 2021 anges att 55% av det dumpade muddret kommer spridas

vidare och att endast 45% kommer stanna kvar på platsen. Här klargörs det att majoriteten

av det dumpade muddret kommer spridas vidare. SGI noterar också att det kommer bli en

avsevärd uppgrundning i dumpningsområdet, se exempelvis figur 5-26 (klappning i Køge

bugt, dokument 4 ovan). I figuren visar det att vattendjupet i området kommer ligga på ca 10

m efter avslutad dumpning. SGI anser att det inte är tillräckligt väl utrett gällande

omfattningen av resuspension/erosion över tid vid så grunda förhållanden med

muddermassor uppstickande över omgivande botten. Med tanke på dumpningsplatsens

förutsättningar är det inte tillfredsställande utrett om resterande mudder kommer stanna

kvar på platsen över tid. SGI anser att sökande bör klargöra om muddermassorna kommer

spridas över tid efter avslutad dumpning, speciellt med avseende på den substantiella

uppgrundningen.

Vid samrådsmötet 22 april 2021 framkom det efter en fråga att uppskattningsvis 20%

(motsvarande ca 500 000 m

) av det dumpade muddret förs med ytliga strömmar i NE

riktning in mot sundet och vidare in i Kattegatt. Vart sedimentet slutligen tar vägen är inte

klarlagt, mer än att det inte kommer avsättas i området mellan dumpningsplatsen och sundet

pga för höga energinivåer. Det underlag som redovisats upphör norröver vid sundet, och hur

partikeltransporten sker fortsatt norröver efter det är inte klarlagt. SGI anser att sökande ska

klargöra var sedimentet som transporteras i nordöstlig riktning kommer avsättas.

2 (3)

Datum

2021-04-27

Diarie nr

5.0-2012-0880

Kornstorleksfördelningen av muddret som helhet är inte helt klargjort, men det förorenade

muddret framförs som relativt finkornigt med hög organisk halt (gyttja, se rapport 3 ovan).

Det är väl känt att finkorniga och organiska partiklar binder föroreningar, partiklar som är

lätta och har potentialen att transporteras långt vid de energiförhållanden som ofta råder i

området. Eftersom dumpningen och sedimentationen är gravitationsdriven medför det att

tyngre grövre partiklar till större grad stannar på plats än finkorniga lätta partiklar. När 55%

av det dumpade sedimentet sprids är farhågan stor för att spridningen blir procentuellt

större än vad som simulerats när det avser förorenade partiklar. Uppskattningsvis kommer

20% av muddret att transporteras i nordöstlig riktning. Risk finns att de 20% mudder är

överrepresenterade av finkornigt och organiskt material och därmed potentiellt innehåller en

högre andel föroreningar. SGI anser att sökanden bör klargöra hur stor andel av muddret det

är som sprids i nordöstlig riktning och hur stor andel av det förorenade muddret som ingår i

den nordöstliga spridningen.

Underlaget visar hur en modellerad spridningen vid dumpning av muddermassor kommer se

ut, vid olika normalväder. SGI anser vidare att det bör förtydligas vid vilka

väderleksförhållanden som dumpning inte är lämpligt.

Summerat anser SGI att spridningen av mudder från dumpningsplatserna är så pass

omfattande och oklart att det är olämpligt att dumpa förorenat mudder på platsen. De ca

200 000 m

förorenade muddermassorna bör omhändertas istället för att dumpas i de

utpekade områdena.

SGI har inga ytterligare synpunkter.

Beslut

Beslut i detta ärende har tagits av undertecknad generaldirektör Åsa-Britt Karlsson efter

föredragning av geotekniker Per Danielsson. I övrigt har forskare Henrik Bengtsson deltagit

vid handläggning av ärendet.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Åsa-Britt Karlsson

Per Danielsson

3 (3)

Naturvårdsverket

Miljöskyddsenheten

106 48 STOCKHOLM

[email protected]

Datum:

2021-05-03

Vår referens:

2019/2024/10.1

Er referens:

NV-07113-19

Kompletterande samråd enligt artikel 4-5 ECE-

konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i

ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokon-

ventionen) samt det tillhörande protokollet (SEA)

gällande anläggning av ny ö utanför Köpenhamn

SMHI har tagit del av rubricerade handlingar och lämnar följande yttrande.

Myndighetens svar fokuserar på två påverkansfaktorer, förändring av hydrografiska

villkor samt spridning av finkornigt material i vattenkolumnen.

Den planerade utbyggnaden av Lynetteholmen anges av sökanden att bidra till en

minskning av vattenutbytet genom Öresund med 0,25 %, vilket som enskild företeelse

kunde anses acceptabelt. Sett i ett större sammanhang, med ett stort antal planerade

och fullbordade projekt i området i och kring Öresund med broar, vindkraftsparker

och rörledningar, uppstår dock en samlad påverkan som vida överstiger den för varje

enskilt projekt. I ett område som Öresund, där förändringar av de hydrografiska

villkoren kan leda till konsekvenser för miljön i hela Östersjöbassängen, bör den

kumulativa effekten av varje enskild åtgärd noga värderas.

I förbindelse med etableringen av Lynetteholm planeras för dumpning av 2,5 milj m

finkornigt material från anläggningsområdet. Dessa massor är tänkta att dumpas på två

platser om 11-16 m djup, belägna i yttre Kögebukten. SMHI instämmer här med bl.a.

SGI att effekterna av dumpningen inte är tillfredsställande utredd, samt att sökanden

bör klargöra att det förorenade muddret inte kommer att spridas vare sig under eller

efter dumpningen.

SMHI har inga ytterligare synpunkter.

SMHI

–

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

601 76 Norrköping Besök Folkborgsvägen 17 Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01

SMHI

Stationsgatan 23, plan 6

753 40 Uppsala

SMHI

Sven Källfelts Gata 15

426 71 Västra Frölunda

1 (2)

Avdelningschef Bodil Aarhus Andrae har beslutat i detta ärende som handlagts av

Jörgen Öberg.

För SMHI

Bodil Aarhus Andrae

Chef Avdelning Samhälle och säkerhet

2 (2)

YTTRANDE

- -

Dnr

Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Samordnare

Matilda Valman

[email protected]

Naturvårdsverket

[email protected]

Samråd om kompletterande miljökonsekvensbeskrivning om etablering

av Lynetteholm

Länsstyrelsen i Kalmar län, tillika Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, har tagit emot

Naturvårdsverket begäran om yttrande enligt Esbokonventionen över kompletterande miljökonsekvens-

beskrivning miljøkonsekvensrapport, MKR TS

om etableringen av Lynetteholm i norra

Köpenhamn.

Vattenmyndigheternas uppdrag är att genomföra EU:s vattendirektiv . Vattenmyndigheterna i Sverige ska

förvalta kvaliteten på vattenmiljön inom respektive vattendistrikt. Det innebär bland annat att:



Revidera förvaltningsplan och åtgärdsprogram för vattendistriktet

Besluta om miljökvalitetsnormer

Samordna vattenförvaltningsarbetet inom distriktet

Samverka nationellt, regionalt och lokalt med berörda parter inom vattenförvaltningen

Lämna uppgifter till Havs- och vattenmyndigheten för vidare rapportering av Sveriges efterlevnad

av vattendirektivet till Europeiska kommissionen

Sedan januari

har vattenmyndigheterna även i uppdrag att yttra sig i prövnings- och planärenden i

frågor om tillämpning av undantag artikel . i vattendirektivet .

Det är utifrån ovanstående uppdrag som vattenmyndigheten yttrar sig i ärendet gällande anläggning av ny

ö, Lynetteholm, i norra Köpenhamn.

Sammanfattning

Etableringen av Lynetteholm har enligt miljøkonsekvensrapporten fyra syften. Av dessa beskriver miljø-

konsekvensrapporten bara konsekvenserna för syftet att skapa en plats för deponering av överskotts-

material från anläggningar. Anläggandet av Lynetteholm förutsätter därutöver en rad andra projekt.

Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikts nedan Vattenmyndigheten bedömning är att det

är problematiskt att bedöma Lynetteholms totala påverkan utifrån en miljökonsekvensbeskrivning där

stora delar av förutsättningarna är avgränsade, och därmed inte utreds. Den kumulativa påverkan från

närliggande och efterföljande projekt har beskrivits på en övergripande nivå i det kompletterande

materialet i miljökonsekvensrapporten. Samrådsmaterialet klargör inte den långsiktiga påverkan bortom

vattenförvaltningens tidsram

. Det finns ett behov av att övervaka och följa upp kumulativ påverkan i

Öresund.

Vattenmyndighetens bedömning är, utifrån det kompletterande materialet i miljøkonsekvensrapporten, att

givet de villkor och övervakningsprogram för anläggning och drift av Lynetteholm, som presenterats i

Europaparlamentets och rådets direktiv

åtgärder på vattenpolitikens område

/EG av den

oktober

om upprättande av en ram för gemenskapens

YTTRANDE

- -

Dnr

samrådet, att påverkan på svenska vattenförekomster inte äventyrar Sveriges åtaganden under vatten-

direktivet avseende näringsämnen, hydromorfologi, prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen.

Vattenmyndigheten ser ett stort behov av långsiktig övervakning av de hydromorfologiska kvalitets-

faktorerna i Öresund, så att tillstånd och påverkan, samt icke-försämring, kan följas i ett längre tids-

perspektiv.

Vattenmyndigheten efterfrågade ett mer detaljerat material där flödesförändringar beskrivs med höjd för

extremer och säsongsvariationer. Detta har delvis tillgodosetts av det kompletterande materialet.

Vattenmyndigheten konstaterar därutöver att Danmark inte inkluderar kusthydrologiska kvalitetsfaktorer i

bedömningen av ekologisk status. I Vattenmyndighetens förra yttrande Dnr

- begärdes att

bedömningsgrunder och statusklassificering för hydromorfologi redovisas. Vattenmyndigheten tar nu

därför tillbaka denna begäran.

Avseende dumpningen av sediment i Kögebukten Køge Bugt , bedömer Vattenmyndigheten att det

kompletterande underlag som presenterats i samrådet inte kvantifierat påverkan på svenska vatten-

förekomster med sådan noggrannhet att ett äventyrande av Sveriges åtaganden under vattendirektivet

avseende prioriterade och särskilda förorenande ämnen kan uteslutas. Med anledning av ovanstående

bedömer Vattenmyndigheten därför att dumpningen av sediment i Kögebukten behöver förses med

skyddsåtgärder och villkor som undanröjer ett sådant äventyrande.

Öresund är inget internationellt vattendistrikt med gemensamma gränsvattenförekomster för Danmark och

Sverige. Vattenmyndigheten konstaterar dock att Danmark och Sverige har angränsande vatten-

förekomster. Vattnet i Öresund flödar mellan våra respektive gränser och båda länderna har ett gemensamt

ansvar för förvaltningen av Öresunds vatten.

Motivering

Projektet syfte och miljøkonsekvensrapportens avgränsningar

Etableringen av Lynetteholm har enligt miljøkonsekvensrapporten fyra syften:

Klimatsäkra Köpenhamn mot havsnivåhöjning och höga flöden,

skapa en plats för deponering av överskottsmassor från exploateringsprojekt i stor-

Köpenhamnsområdet,

skapa ny area för stadsutveckling och,

finansiera utbyggnad av infrastruktur i form av tunnelbana och ringväg.

Vattenmyndigheten noterar att endast ett av de fyra syftena, etableringen av platsen för deponering av

massor från exploateringsprojekt i stor-Köpenhamn, inkluderas i miljøkonsekvensrapporten och att övriga

syften är avgränsade och lagda på andra, kommande projekt.

Vattenmyndigheten noterar även att följande förutsättningar för projektets genomförande inte omfattas av

miljøkonsekvensrapporten utan är avgränsade:



Uttag av sand ur Kriegers flak

Dumpning av muddermassor i Kögebukten

Ny ö för anläggande av reningsverk

Flytt av utsläppspunkt för reningsverk ut i Öresund

Portar mellan Lynetteholm och Nordhavn

Byggande av tunnelbana

Byggande av ringväg

Stadsplan och stadsutveckling på Lynetteholm

YTTRANDE

- -

Dnr

Vattenmyndighetens bedömning är att det är problematiskt att bedöma Lynetteholms påverkan utifrån en

miljökonsekvensbeskrivning där stora delar av förutsättningarna är avgränsade. Den kumulativa påverkan

från närliggande och efterföljande projekt har beskrivits på en övergripande nivå i det kompletterande

materialet i miljøkonsekvensrapporten. Det går dock inte att dra några slutsatser kring den långsiktiga

påverkan avseende hydromorfologi och näringsämnen för vattenförekomsterna i Öresund på den danska

och svenska sidan utifrån det kompletterande material vilket presenterats i samrådet. Det finns ett behov av

att övervaka och följa upp kumulativ påverkan i Öresund. Detta borde vara ett gemensamt intresse för

Sverige och Danmark.

Gränsöverskridande påverkan på svenska vattenförekomster

Tillstånd och riskbedömning för svenska kustvattenförekomster

Fel! Hittar inte referenskälla.,

nedan, visas de svenska vattenförekomster som kan påverkas av

anläggande och drift av Lynetteholm samt dumpning i Kögebukten. De nio vattenförekomsterna är alla

kustvattenförekomster belägna i Öresund. Tabell visar också risken för att kvalitetskraven i

vattenförekomsterna inte uppnås inom den kommande förvaltningscykeln,

–

. I alla

vattenförekomster finns risk att inte uppnå god kemisk status gällande prioriterade ämnen och särskilda

förorenande ämnen . Rörande god ekologisk status skiljer sig bedömningarna åt mellan

vattenförekomsterna beroende av kvalitetsfaktor biologi, fysikalisk-kemisk samt hydromorfologi .

Tabell . Svenska vattenförekomster i Öresund, vilka är berörda av Lynetteholm och dumpningen i Kögebukten.

Vattenförekomstens namn

Helsingborgsområdet

Höllviken

Lommabukten

Lundåkrabukten

Malmö hamnområde

N m Öresunds kustvatten

S Öresunds kustvatten

S m Öresunds kustvatten

V sydkustens kustvatten

Vatten-ID

WA39114588

WA57948638

WA81342479

WA78276968

WA27428567

WA61585185

WA67667475

WA98886056

WA96619567

Vattenkategori

Kust

Riskbedömning

Ekologisk status

Risk

Osäker

Risk

Osäker

Risk

Osäker

Riskbedömning

Kemisk status

Risk

För de nedan listade prioriterade och särskilda förorenande ämnena

YTTRANDE

- -

Dnr

Tabell behöver påverkan på svenska vattenförekomster uppmärksammas särskilt noggrant. För ämnena

antracen, koppar och TBT har stora överskridande av gränsvärden environmental quality standard, EQS

uppmätts i sediment, varför varje ytterligare belastning på förekomsterna av dessa ämnen är särskilt viktig

att avvärja i syfte att nå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus. Det bör i sammanhanget också påpekas

att för antracen, flouranten, och naftalen finns mätningar som visar på sämre än god status, men där ingen

påverkanskälla identifierats. Därför bereder dessa ämnen särskilt stora svårigheter i att utforma åtgärder

och övervakning så att miljö-kvalitetsnormen för vatten kan följas i de berörda vattenförekomsterna till år

YTTRANDE

- -

Dnr

Tabell . Antalet förekomster med en specifik kombination av betydande påverkan och ämne i de nio vattenförekomster som

identifierats i Tabell , ovan.

Ämne

Antracen

Arsenik

Bensen

Benzo-a-pyren

Benzo-flour-

anthen

Nenzo ghi pyrelen

Benzo

kflouranthen

Kadmium

Krom

Koppar

Diklormetan

Flouranthen

Naftalen

Nickel

PAH:er

Bly

PFOS

Tributyltenn

Tetrakloretylen

Trikloretyl

Zink

Kvicksilver

PBDE

Diffusa källor -

transport och

infrastruktur

Diffusa källor -

urban mark-

användning

Okänd

signifikant

påverkan

Punktkällor -

förorenade

områden

Punktkällor -

IED-industri

Punktkällor -

reningsverk

Risk för försämring och att miljömål/miljökvalitetsnormer inte uppnås

Vattenmyndighetens bedömning är, utifrån det kompletterande materialet i miljøkonsekvensrapporten

avseende villkor och övervakningsprogram för anläggnings- och driftsfas av Lynetteholm, att påverkan på

svenska vattenförekomster inte kommer äventyra Sveriges åtaganden under vattendirektivet avseende

näringsämnen, hydromorfologi, prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen. Samrådsmaterialet

klargör dock inte den kumulativa påverkan i Öresund gällande hydromorfologi och näringsämnen på lång

sikt.

Vattenmyndigheten efterfrågade ett mer detaljerat material där flödesförändringar beskrivs med höjd för

extremer och säsongsvariationer. Detta har delvis tillgodosetts av det kompletterade materialet.

Vattenmyndigheten bedömer att den utökade modellering, som också inkluderar den svenska sidan av

Öresund, tillgodoser tidigare lämnade synpunkter. Vattenmyndigheten är också nöjd över att se en

noggrannare redovisning av hur modellerna reagerar på extremer och högflöden samt säsongsvariationer

och förändringar över tid. Däremot saknas fortfarande projektioner för flödesförändringar längre fram än

anläggningsfasen, det vill säga bortom driftsfasen

Avseende dumpningen av sediment i Kögebukten Køge Bugt , bedömer Vattenmyndigheten att det under-

lag som presenterats i samrådet inte kvantifierat påverkan på svenska vattenförekomster med tillräcklig

noggrannhet att ett äventyrande av Sveriges åtaganden under vattendirektivet avseende prioriterade och

särskilda förorenande ämnen kan uteslutas. Vår bedömning har särskilt tagit hänsyn till de svenska

YTTRANDE

- -

Dnr

förekomsternas status och riskbedömning, dumpningsplatsens lokalisering och hydrologi samt graden av

förorening av de sediment som skall dumpas.

Enligt underlag presenterade i samrådet kommer uppskattningsvis procent av sedimenten suspenderas

vid dumpningsarbetet och transporteras utanför dumpningsområdet. Den beräknade efterföljande

påverkan av dessa

procent av materialet är inte tillräckligt noggrant utredd avseende:

Hur påverkas föroreningsbelastningen på svenska vattenförekomster av olika spridnings-

förutsättningar? Spridningsförutsättningarna vid tillfället för dumpning är väderberoende och

särskilt för de mindre partiklarna, där större del av föroreningen finns, är de grunda strömmarna

av betydelse. Beräkningarna borde alltså genomförts för ett flertal olika väderscenarion och

strömningsförhållanden, även djupgående strömmar, för att utröna ett ”worst-case”.

Hur påverkas föroreningsbelastningen på de svenska förekomsterna av en större, respektive

mindre, mängd ler och finsilt än procent? Hur representativ är skattningen av kornstorleks-

fördelningen? Figur . i ”Anlæg af Lynetteholm VVM – Teknisk Baggrundsrapport nr.

Hydrauliske undersøgelser” DHI,

visar snarare på procent ler och finsilt. Beräkningarna

borde genomförts för ett flertal olika egenskaper hos sedimentens egenskaper för att utröna ett

”worst-case” och därmed förutsättningarna för långväga transport.

Ytterligare är det i samrådsunderlaget inte redovisat hur man bedömt risken för resuspension och lång-

varig föroreningsbelastning av Öresund i allmänhet, och påverkan på svenska vattenförekomster i

synnerhet, från både de grövre och finare sedimenten. Eftersom området utgörs av relativt grunda bottnar

med grovt material och tidvis starka strömmar bedömer Vattenmyndigheten att det finns en överhängande

risk för just sådana effekter. Det saknas i det underlag som presenterats i samrådet en budget som redogör

för vilka mängder som kan hamna var – framförallt på lång sikt.

Med anledning av ovanstående bedömer Vattenmyndigheten därför att dumpningsarbetet i Kögebukten

vid anläggandet av Lynetteholm behöver förses med skyddsåtgärder och villkor som säkrar att Sveriges

åtaganden enligt vattendirektivet inte äventyras. Följande aspekter behöver särskilt övervägas i

formuleringen av villkor:

Alternativa platser för dumpning av sediment

Maximala halter av sedimentens föroreningsgrad ska ta hänsyn till nuvarande

statusklassificering och riskbedömning för svenska vattenförekomster se Tabell och

Tabell ovan

Deponera en högre mängd förorenade sediment till landbaserad deponi till följd av punkt ii

ovan.

Utökat och intensifierat kontrollprogram i samråd med svenska myndigheter med ansvar för

kust- och havsmiljöförvaltning.

iii

Därutöver, den ökade strömsättningen i Middlegrund och hur den kommer påverka de tidigare dumpade

byggmassorna som redan ligger där, och vilka kort- och långsiktiga konsekvenser det får för spridning av

prioriterade och särskilda förorenande ämnen, är inte utrett i tillräcklig grad i Miljøkonsekvensrapporten.

Bedömningsgrunder och statusklassificering av kusthydromorfologi

Vattenmyndigheten konstaterar att Danmark inte har klassificerat sina vattenförekomster med avseende på

hydromorfologi och dess kvalitetsfaktorer konnektivitet, hydrografiska villkor samt morfologiskt

tillstånd .

YTTRANDE

- -

Dnr

Tillämpning av artikel 4.7 i vattendirektivet

Vattenmyndigheten konstaterar att Danmark inte har klassificerat sina vattenförekomster med avseende på

hydromorfologi och dess kvalitetsfaktorer konnektivitet, hydrografiska villkor samt morfologiskt

tillstånd .

Vattenmyndighetens bedömning är utifrån det kompletterande materialet i miljøkonsekvensrapporten att

anläggandet av Lynetteholm, samt dumpningen av sediment i Kögebukten, inte kommer försämra de

hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna för de svenska vattenförekomsterna eller äventyra att

miljökvalitetsnormerna inte kan följas.

Beslut om detta yttrande har fattats av vattenvårdsdirektör för Vattenmyndigheten Södra Östersjön Irene

Bohman efter redogörelse av Katrin Herrlin Sjöberg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön. I

handläggningen av ärendet deltog också Matilda Valman och Martin Rappe George.

Irene Bohman

Katrin Herrlin Sjöberg

Denna handling har godkänts elektroniskt och saknar därför namnunderskrift.

YTTRANDE

2021-05-04

1(4)

500-44954-2020

Kontaktperson

Miljöavdelningen

Carl Lindqvist

010-224 17 95

[email protected]

Naturvårdsverket

Richard Kristoffersson

[email protected]

(via e-

post)

Samråd enligt artikel 4-5 ECE-konventionen om

miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande

sammanhang (Esbokonventionen) samt det tillhörande protokollet

(SEA) gällande anläggning av ny ö utanför Köpenhamn

Trafikstyrelsen i Danmark har gett Länsstyrelsen Skåne tillfälle att kommentera det

kompletterande materialet till miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för

anläggandet av ön Lynetteholmen i Köpenhamns hamn.

Länsstyrelsens synpunkter

Länsstyrelsen motsätter sig att tillstånd lämnas till den ansökta verksamheten.

Dumpningsplatserna i Køge bukt är inte passande då de resulterar i

gränsöverskridande påverkan. Den kumulativa påverkan kan utredas ytterligare.

Länsstyrelsen vidhåller sina tidigare kommentarer gällande; avsaknaden av ett väl

utrett 0-alternativ, risken för påverkan när flödet genom Öresund reduceras, samt

påverkan till följd av förlusten av ålgräs och marina habitat.

Dumpningsplatserna i Køge bukt

Under den senaste tiden av Esbo-samråd så har det uppkommit information som

påvisar att dumpningsplatserna i Køge bukt inte är passande för dumpning. Massorna

som ska dumpas i Køge bukt är de som behöver grävas ut för att perimetern runt

Lynetteholm ska kunna etableras på stabilt underlag. Massorna motsvarar 2,5

miljoner kubik varav 200 000 kubik är lätt förorenade och resterande massor anses

vara rena. De lätt förorenade massorna representerar den mer finkorniga andelen av

den totala volymen sediment. Dumpningsplatserna i Køge bukt beräknas bibehålla

45 % av den totala volymen av massorna efter dumpning. 55 % av massorna

kommer att suspenderas i vattnet och förs bort med strömmar från platsen. Den

mest finkorniga andelen av massorna kommer att suspendera i de över lagren av

vattenkolumnen och föras med strömmar åt nordost ut ur Östersjön. DHI som är en

av entreprenörerna som ligger bakom MKBn uppskattar att 20 % av den totala

mängden av massorna kommer att föras bort med strömmar av den här typen. Det

är dock inte noggrant beräknat påpekar DHI. Var dessa massor kommer att hamna

Postadress

Besöksadress

Telefon

Telefax

Bankgiro

E-post

www

205 15 Malmö

291 86 Kristianstad

Södergatan 5

Ö Boulevarden 62 A

010-2241000 vx

102-2912

[email protected]

www.lansstyrelsen.se/skane

YTTRANDE

2021-05-04

2(4)

500-44954-2020

saknas det beräkningar på. Enligt SGI och SMHI så finns det en risk att dessa

sediment kommer att föras längst med den svenska kusten genom Öresund och sluta

upp i Kattegatt. Massorna som ska dumpas i Køge bukt innehåller 2132 ton kväve

och 909 ton fosfor. Enligt MKBn så kommer under 1 % av näringsämnen att vara

biologiskt tillgängliga. Vattenmyndigheten Södra Östersjön har undersökt materialet

som beräkningarna bygger på och konstaterat att det inte går att applicera samma

beräkningar på den här situationen och få ett korrekt resultat. Materialet som

beräkningarna bygger på påpekar att mängden suspenderat sediment påverkar hur

stor andel av näringsämnen som är biologiskt tillgängliga. Sedimenten som förs ut ur

Östersjön i det övre vattenlagret kommer att bli syresatta och mängden biologiskt

tillgängligt kväve och fosfor kommer att öka. I samband med dumpningen av

massorna så kommer det även att ske en lokal grumling. Enligt modellerna i MKBn

så kommer den lokala grumlingen att påverka natura 2000-området Falsterbo

halvön. Det beräknas att grumling kommer att ske till följd av dumpningen i några

dagar totalt inom natura 2000-området och motsvara 5 mg/l. Riskerna associerade

till grumlingen är inte alarmerande i sig. Men det saknas information om vad

bakgrundshalterna är och vad den totala grumlingen kommer att bli. I

bevarandeplanen för området framgår det att grumling endast får ske av naturliga

orsaker.

Förlust av marint habitat och ålgräs

Länsstyrelsen vidhåller sina tidigare åsikter från det förra yttrandet gällande

förlusten av marina habitat och ålgräs. Det framgår i det kompletterande materialet

hur stora arealer av ålgräs det är som riskerar att försvinna till följd av åtgärden.

Ytan är beräknad till 62 ha och det nya materialet hävdar att förlusten är obetydlig

då den endast motsvara 0,61 % av de totala arealerna av ålgräs i vattenförekomsten.

Det framgår även att det finns potential för återetablering och/eller restaurering av

ålgräs. Ålgräs är en art som har mycket svårt för att etablera sig och den har visat sig

vara svår att restaurera. Länsstyrelsen anser fortfarande att det är viktigt att utreda

vilka naturvärden och ekosystemtjänster som går förlorade till följd av förlusten av

62 ha ålgräs och 280 ha marina habitat. Hur kan förlusten komma att påverka

konnektiviteten och rekrytering av organismer inom Öresund.

0-alternativ

Länsstyrelsen vill förtydliga att det fortfarande saknas ett väl utrett 0-alternativ.

Länsstyrelsen har efterfrågat det sedan tidiga samråd om Lynetteholmen. Det finns

kort redogjort för 0-alternativ i MKBn. De alternativa åtgärder som föreslås där är

inte väl utredda och framställer Lynetteholmen som den enda rimliga lösningen.

YTTRANDE

2021-05-04

3(4)

500-44954-2020

Förändrat flöde i Öresund

Det kompletterande materialet argumenterar för att reduktionen av flöde genom

Öresund inte har någon gränsöverskridande påverkan. Det för att påverkan endast

sker lokalt på grund av vattendjup och strömhastigheter. Modellerna i MKBn påvisar

att det kommer att ske en reducering av flöde motsvarande 0,25 % av det totala

genom Öresund, samt att tillförseln av saltvatten till Östersjön reduceras med 0,21–

0,23 %. Detta kan tyckas lite men behöver sättas in i ett större geografiskt och

historiskt sammanhang dvs hur påverkan byggts på genom flera decenniers

utfyllnader av sundet på olika platser, samt inplanerade projekt och eventuella

framtida projekt som successivt minskar sundets flödeskapacitet. Det framgår inte

vilka antaganden som har gjorts vid beräkningen av modellerna som visar flödes

reduktionen, vilket försvårar bedömningen. Effekterna av minskade inflöden är

mycket svåra att analysera och isolera, speciellt över lång tid. Länsstyrelsen kan inte

konstatera att det bortom allt tvivel inte kommer att ske någon gränsöverskridande

påverkan, därav så råder försiktighetsprincipen. Länsstyrelsen vill se modeller

beräknade av en tredje part vad gäller flödesreduktion och reduceringen av

saltvattenstillförsel till Östersjön. Underlaget behöver på ett tydligt sätt beskriva

risken för miljöpåverkan utifrån flödesminskningarna.

Kumulativa effekter

Det kompletterande materialet inkluderar fler projekt för utredningen av eventuella

kumulativa effekter med uppförandet av Lynetteholmen, vilket är bra. Många av de

inkluderade projekten går det ej att bedöma kumulativa effekter för. Det på grund

av att planeringsprocessen fortfarande är i ett för tidigt skede. Länsstyrelsen har

förståelse för den svårigheten men skulle gärna se att åtgärden sattes i relation till

tidigare liknande projekt. Till exempel att kumulativa effekter utreddes mellan

Lynetteholmen och tidigare utfyllnader vid Köpenhamn så som Nordhavn.

Redogörelse för ärendet

Danmarks regering och Köpenhamns kommun ingick den 5 oktober 2018 i ett

principavtal för att anlägga Lynetteholmen, en ny utfyllnad i Köpenhamns hamn.

Anläggandet motiveras med 4 huvudsakliga punkter. Den första är att för att

klimatsäkra Köpenhamn från stormflod och översvämning. Den andra är för att

tillgodose Köpenhamns befolkningsökning och få mer utrymme för stadsutveckling.

Den tredje är att skapa en plats för dumpningen av överskottsmassor inom Stor-

Köpenhamn. Den fjärde är för att finansiera den infrastruktur som Lynetteholmen

YTTRANDE

2021-05-04

4(4)

500-44954-2020

kommer att behöva när den är uppförd. Anläggande av Lynetteholmen har två faser.

Den första fasen som kommer sträcka sig över några år är att konstruera perimetern

för utfyllnaden med en vall. Vallen kommer att omsluta ett område på 289 ha. Den

andra fasen är den så kallade driftsfasen som innebär den successiva utfyllnaden med

överskotts massor inom perimetern. Denna fas uppskattas att ta upp emot 46 år.

Esbo-samråd har hållits mellan Sverige i Danmark med anledning av risken för

gränsöverskridande påverkan. Länsstyrelsen har givits möjligheten att kommentera

det senaste tillägget av kompletterande material.

Beslutet har fattats av avdelningschef Annelie Johansson, föredragande har varit

vattenhandläggare Carl Lindqvist. I handläggningen har även Kristian Wennberg

enhetschef på Vattenenheten och handläggaren Jonas Gustafsson medverkat utan att

delta i avgörandet.

Annelie Johansson

Carl Lindqvist

Denna handling har hanterats digitalt och saknar därför namnunderskrift.