LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

Ligestillingsudvalget 2020-21
LIU Alm.del Bilag 3
Offentligt

Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022

| Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022

Riksdagen firar 100-årsjubileum av kvinnlig rösträtt –

men hur jämställda är vi?

Riksdagen ska vara jämställd. Ledamöter ska ha samma verkliga förut-

sättningar att utöva sitt uppdrag oavsett kön. Genom att lyfta jämställd-

hetsfrågor kan förutsättningarna för en jämställd riksdag ständigt för-

bättras. Det är utgångspunkten för arbetsgruppen för jämställdhetsfrågor

i riksdagen, med en representant från varje parti, som vi leder.

Vårt arbete tar avstamp i ett riksdagsbeslut som fattades 2006 om att

riksdagen ska arbeta för att främja jämställdhet. Sedan dess har en rad

insatser gjorts utifrån de handlingsprogram för jämställdhet som riksdags-

styrelsen fastställt för varje valperiod. Det är ett arbete som vi nu bygger

vidare på.

En kartläggning av jämställdheten i riksdagen, som gjordes förra val-

perioden, visar att kvinnliga och manliga ledamöter upplever att de hade

lika stor möjlighet till inflytande och politisk påverkan.

Gruppen unga kvinnor upplever sig dock möta större utmaningar. De

känner sig mer ifrågasatta och förväntas vara mer pålästa än övriga grup-

per. Det finns också problem med härskartekniker och kränkande behand-

ling. Kvinnor upplever dessutom generellt sett att de har högre krav på sig

och känner en högre grad av oro för att begå misstag.

En annan faktor som påverkar ledamotsuppdraget, i allt högre utsträck-

ning, är hot och kränkningar, framför allt via sociala medier. Det gäller

både för kvinnor och för män, men kränkningarna tar sig olika uttryck

beroende på kön.

En riksdag med en arbetsmiljö som tillgodoser både kvinnors och mäns

behov borde vara en självklarhet. Det är även vad väljarna förväntar sig.

En folkvald ledamot ska kunna genomföra sitt uppdrag fullt ut. Riksdags-

styrelsens handlingsprogram för den här mandatperioden fokuserar därför

på bemötandefrågor. Vi vill även öka kunskapen och medvetenheten i riks-

dagen om könets betydelse för makt och inflytande.

Under mandatperioden 2018–2022 uppmärksammar riksdagen också

att det förflutit 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige och

de första kvinnorna gjorde entré som ledamöter i riksdagen. Genom firandet

vill vi skapa engagemang och förståelse för demokratins betydelse och ut-

veckling i Sverige, både historiskt och inför framtiden.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022 |

Vi vill med denna broschyr berätta om såväl tidigare som pågående arbete

med jämställdhet. Vårt mål är att aldrig tappa fart – jämställdhet är en

demokratifråga och att verka för jämställdhet är ständigt aktuellt.

Åsa Lindestam (S)

förste vice talman och ordförande i arbetsgruppen för jämställdhet

Lotta Johnsson Fornarve (V)

andre vice talman och vice ordförande i arbetsgruppen för jämställdhet

Presidiet i arbetsgruppen för jämställdhet, Lotta Johnsson Fornarve och Åsa Lindestam.

foto: anders löwdin.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

| Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022

Bakgrund

Riksdagen har, jämfört med andra parlament, en relativt hög andel

kvinnliga ledamöter, 47,3 procent efter valet 2018. Men den höga repre-

sentation av kvinnliga ledamöter som finns i dag är en ganska ny före-

teelse. I början av 1970 var andelen kvinnor i riksdagen 13 procent. Siffran

ökade stadigt till 38 procent 1988 men minskade sedan igen efter påföl-

jande val. Men i valet till riksdagen 1994 valdes kvinnor in till 43 procent

av platserna i riksdagen, en siffra som har legat på ungefär samma nivå

sedan dess.

Det var inte förrän en bra bit in på 1900-talet som svenska kvinnor fick

rösträtt och möjlighet att bli valda till riksdagsledamöter. Men kraven på

lika rösträtt för alla hade varit en viktig politisk fråga ända sedan slutet på

1800-talet och under de första årtiondena på 1900-talet.

Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor

år 1919. Reformen genomfördes på förslag från den dåvarande koalitions-

regeringen, som bestod av liberaler och socialdemokrater.

Kerstin Hesselgren och

Elisabeth Tamm, två av de

första kvinnliga riksdags-

ledamöterna.

foto: tt

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022 |

Efter valet 1921 kom fem kvinnor in i riksdagen. Andelen kvinnor i riks-

dagen ökade långsamt under de följande åren. Det gällde särskilt för den

första kammaren, med sina åtta år långa mandatperioder och indirekta

val. I den andra kammaren, där ledamöterna valdes direkt av väljarna

vart fjärde år, gick ökningen något snabbare.

Faktorer som påverkade ökningen av antalet kvinnor

Med andra ord var det inte förrän under de senaste 35–40 åren som kvin-

nors deltagande i svensk politik verkligen fick sitt genombrott. Viktiga

faktorer bakom denna utveckling är det proportionella valsystemet i kom-

bination med en politisk kultur baserad på jämställdhet. Jämställdheten

kommer sig av att den politiska eliten ur ett internationellt perspektiv har

en mer varierad och mindre privilegierad bakgrund. Starka och framåt-

siktande kvinnorörelser, både organisationer med partipolitisk anknyt-

ning och oberoende rörelser, anses också ha varit av stor betydelse för

denna utveckling.

Andra viktiga faktorer är den tidiga utvecklingen av den svenska välfärds-

staten och ökningen av antalet kvinnor i avlönat arbete. Från 1930-talet och

fram till mitten av 1970-talet genomfördes ett antal reformer som var mycket

viktiga för att göra det möjligt för män och kvinnor att förena familjelivet

med yrkeslivet, bland annat moderskaps- och senare föräldraförsäkringar,

barnomsorgsreformer samt införandet av särbeskattning.

Det faktum att de flesta politiska partier i Sverige har valt att sträva efter

en bättre könsfördelning har varit avgörande för att öka representationen av

kvinnor i riksdagen. Många politiska partier har antagit särskilda åtgärder,

såsom kvotering, för att få fram könsbalanserade partilistor.

Kvinnornas parlamentariska arbete

När de första fem kvinnorna kom in i riksdagen blev två av dem ordinarie

ledamöter i riksdagens ständiga utskott. De andra tre tilldelades poster

som suppleanter eller ställföreträdande ledamöter. De utskott där kvin-

norna placerades hade inga permanenta ansvarsområden, utan inrättades

på tillfällig basis. Senare framträdde ett annat mönster.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

| Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022

Kvinnliga ledamöter arbetade främst i utskott som behandlade ärenden

som gällde familjen eller andra sociala frågor, de ”mjuka” frågorna. Få

kvinnor arbetade i utskott som ansvarade för skatter, ekonomi, transport,

industri och försvar.

Under tio år, från 1982 till 1991, var det tre utskott som stack ut som

”kvinnoutskott”: socialförsäkringsutskottet, socialutskottet och kultur-

utskottet. Ibland var 60–70 procent av de ordinarie ledamöterna i dessa ut-

skott kvinnor, många fler än i andra utskott. Men under slutet av 1990-talet

förändrades mönstret. I dag är de kvinnliga ledamöterna jämnare fördelade

bland riksdagens utskott, vilket även gäller fördelningen av ordförandeposter

i utskotten.

Det finns en stor medvetenhet kring jämställdhetsfrågor i dagens Sverige.

I riksdagen – numera en enkammarriksdag – finns det också en unik re-

presentation av jämställda män och kvinnor som känner till dagens villkor

och därför är goda beslutsfattare. Det är viktigt att utnyttja detta fullt ut

eftersom det stärker vår demokrati. Men samtidigt måste vi titta närmare

på hur kvinnliga och manliga ledamöter i riksdagen behandlas inom sin

politiska grupp, i kammaren och i det offentliga livet, till exempel i sociala

medier.

Främja jämställdhet

För att kortfattat beskriva den moderna historiken kring arbetet med

jämställdhet i riksdagen gör vi ett nedslag år 1995, då dåvarande talman

Birgitta Dahl (S) bjöd in kvinnliga ledamöter, en från varje riksdagsparti,

till ett möte. Hon ville diskutera hur de kunde samarbeta för att maximera

nyttan av riksdagens goda representation mellan könen.

Många fruktbara tankar och idéer uppstod ur detta samtal och de möten

som följde. Ett resultat blev inrättandet av en barnverksamhet för riksdags-

ledamöternas barn och en annan i beslutet att införa fasta tider för om-

röstning – allt för att göra det enklare att förena det politiska arbetet med

familjelivet. Inom ramen för talmannens kvinnliga nätverk anordnades

aktiviteter i form av möten och seminarier för ledamöter och medarbetare,

både män och kvinnor.

Traditionen med ett tvärpolitiskt kvinnligt nätverk för riksdagens talman

fördes vidare av efterföljande (manliga) talmän.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022 |

Mot bakgrund av diskussioner som fördes i nätverket överlämnade

Socialdemokraternas partigrupp i riksdagen 2003 en skrivelse till riksdags-

styrelsen med ett antal förslag för att förbättra jämställdheten i riksdagen.

Utgångspunkten var det övergripande målet för den svenska jämställdhets-

politiken; kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyl-

digheter inom alla väsentliga delar av livet. Initiativet ledde så småningom

fram till att riksdagen 2006 beslutade att riksdagen ska arbeta fortlöpande

och systematiskt för att främja jämställdhet och att riksdagsstyrelsen ska

fastställa ett handlingsprogram för jämställdhet för varje mandatperiod.

Målet med att ha ett handlingsprogram var att främja jämställdhet i

riksdagen, särskilt i fråga om de kvalitativa aspekterna. Kvalitativ jämställd-

het innebär att kvinnliga och manliga ledamöter ska ha samma verkliga

möjligheter att arbeta i riksdagen. I beslutet fastslogs också att jämställd-

hetsarbetet ska följas upp och utvärderas. Sedan 2006 har riksdagsstyrelsen

beslutat om handlingsprogram för varje valperiod.

Kvinnor och män i Sveriges riksdag sammanträder i kammaren.

foto: anders löwdin.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

| Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022

Så jämställd är riksdagen

Inför riksdagsbeslutet 2006 intervjuades slumpvis utvalda ledamöter från

alla partier i riksdagen. En sammanställning av svaren pekade på att riks-

dagen ännu inte var helt jämställd, men på god väg att bli det. Vissa ansåg

dock att riksdagen karakteriserades av samma könsmaktsordning som

dominerade samhället i stort. Ett par år senare intervjuades ledamöter

åter om jämställdhet. Svaren antydde att vissa brister fortfarande kvar-

stod, men på det stora hela var bilden lite ljusare än tidigare. Bland de mer

kritiska rösterna fanns främst kvinnliga ledamöter.

Arbetsgruppen för jämställdhetsfrågor. Från vänster: Mats Berglund (MP), Joar Forssell (L),

Alireza Akhondi (C), Lotta Johnsson Fonarve (V), andre vice talman och vice ordförande i

arbetsgruppen, Louise Meijer (M), Åsa Lindestam (S), första vice talman och ordförande i

arbetsgruppen, Linda Westerlund Snecker (V), Tomas Kronståhl (S), Ebba Hermansson

(SD) och Désirée Pethrus (KD).

Foto: anders löwdin.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022 |

Inom ramen för handlingsprogrammet för valperioden 2014–2018

genomfördes 2015 en enkätundersökning bland riksdagens ledamöter.

Enkätundersökningen följdes upp med djupintervjuer. Undersökningarna

visade att riksdagsledamöterna överlag var nöjda med arbetsklimatet och

bemötandet i riksdagen, men att det fanns problem med härskartekniker

och kränkande behandling. Undersökningarna visade också att hot och

kränkningar, framför allt via sociala medier, har blivit en allt större faktor

som påverkar ledamotsuppdraget. Det gällde både för kvinnor och för

män, men kränkningarna tog sig olika uttryck beroende på kön.

Studierna visade vidare att kvinnor och män tyckte att de har lika stor

möjlighet till inflytande och politisk påverkan, men att kvinnor generellt sett

känner högre krav och en högre grad av oro för att begå misstag. Svaren i de

intervjuer som gjordes bland ledamöterna antydde att skillnaden mellan könen

kunde bero på att kvinnor ställer högre krav på sig själva, men personer som

deltagit i undersökningarna, både kvinnor och män, upplevde även att för-

väntningarna på kvinnor och män skiljer sig åt.

En annan bild som framträdde var att gruppen unga ledamöter, särskilt

unga kvinnor, upplevde att det var svårt att förena uppdraget som riksdags-

ledamot med familj.

Handlingsprogram för valperioden 2018–2022

Det övergripande målet för handlingsprogrammet 2018–2022 är att arbeta

för ett genusmedvetet parlament. För riksdagens del kan det sammanfattas

i följande målsättningar:

• Könsfördelningen ska vara jämn i olika organ och sammanhang.

• Jämställdhetsarbetet ska vara integrerat i verksamheten och i olika

processer.

• En intern kultur ska råda där både kvinnor och män respekteras och

resurser är jämställda.

• Balansen mellan uppdraget och ett familjeansvar ska underlättas.

• Både kvinnor och män ska delta i jämställdhetsarbetet.

Mot bakgrund av de tidigare forskningsstudiernas resultat kommer

kulturfrågor såsom bemötande, tilltal och förhållningssätt att stå i fokus

under perioden.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

| Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022

Slutord

Andelen kvinnliga ledamöter i Sveriges riksdag har gjort riksdagen till

ett av världens mest jämställda parlament. Detta har väckt stor uppmärk-

samhet världen över och har också skapat många förhoppningar om vad

denna typ av förändringar kan innebära för demokratins utveckling

framöver.

LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 3: Henvendelse fra arbejdsgruppe i den svenske Rigsdag om et virtuelt møde om ligestilling

Form och produktion: Riksdagsförvaltningen, kommunikationsavdelningen. Omslagsfoto: Melker Dahlstrand.

Tryck: Riksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck, Stockholm 2019.

Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm • tfn: 08-786 40 00 • www.riksdagen.se