1
Ansvarstagande avseende ansvarsfullt producerad soja
Bakgrund sojaodling
Soja är en av världens största och viktigaste grödor för produktion av vegetabiliskt protein och fett.
Huvuddelen av sojan går till sojamjöl för djurfoder för produktionen av kött, mjölk, ägg och odlad
fisk. Ur sojabönan utvinns även sojaolja.
I takt med ökad global konsumtion av kött och andra animaliska livsmedel, framförallt i Asien, har den
globala efterfrågan på soja ökat snabbt. De största producentländerna är USA, Brasilien och Argentina.
För att möta den ökade efterfrågan har sojaodlingen expanderat kraftigt, framförallt i Sydamerika – t ex
Brasilien, Argentina, Paraguay och Bolivia. Men sojaproduktion ökar också i Kina, Indien, Kanada,
Ryssland, Nigeria och Moçambique och alltmer även i delar av Europa. Odlingsmetoderna varierar
mycket och sker i både småskalig och industriell omfattning med stora skillnader i produktivitet och
hållbarhet.
I Sydamerika har den många gånger extremt storskaliga odlingen expanderat på bekostnad av unika
naturområden som Atlantregnskog, Cerrado och Chaco. Även Amazonas har påverkats. Med förlusten
av värdefull biologisk mångfald följer även förlust av viktiga ekosystem-tjänster som vattenförsörjning
och pollinering, samt stora utsläpp av växthusgaser. I sojaodlingen används stora mängder kemikalier
med negativa effekter på miljö och människors hälsa. Det förekommer också inslag av tvångs- och
slavarbete samt att lokalbefolkningar berövas rättigheter till sin mark. Samtidigt bidrar sojaodlingen till
en ekonomisk utveckling i berörda länder.
Den svenska konsumtionen av animaliska livsmedelsprodukter har oftast en koppling till sojaodling i
Sydamerika. Men utvecklingen med import från nya områden ger både nya utmaningar och nya
möjligheter. De krav som ställs från den svenska livsmedelsmarknaden kan därför stödja en mer
ansvarsfull utveckling såväl i Sydamerika som i andra odlingsområden, bidra till att utveckla en marknad
för ansvarsfullt producerad soja och premiera den produktion som på ett trovärdigt sätt intygas uppfylla
kriterier för ansvarsfull produktion eller en trovärdig standard.
Svenska sojadialogen
Bakom Sojadialogen står svenska foderföretag, livsmedelsproducenter, intresseorganisationer och
handelsföretag i hela kedjan från jord till bord, samt Världsnaturfonden/WWF. Genom
ansvarstagandet vill deltagarna bidra till utvecklingen av och en ökad efterfrågan på mer ansvarsfullt
producerad soja. Dialogmötena är helt konkurrensneutrala och Chatham House regler gäller. Den
svenska sojadialogen etablerades 2012. Den första avsiktsförklaringen signerades av 27 företag och
organisationer 2014.
I november 2017 har 33 företag och organisationer ställt sig bakom en uppdaterad frivillig
överenskommelse att ställa krav på att den soja som använts i den egna produktionen, inom ramen
för vad respektive företag i sin egen leverantörskedja själv kan påverka, är ansvarsfullt producerad.
Ansvarstagandet gäller oavsett om sojan använts i svensk produktion eller i produktionen av
importerade livsmedel. För närvarande gäller ansvarstagandet indirekt soja, i form av sojamjöl, som
använts som foder till animaliska produkter, såsom rött och vitt kött, ägg, mjölk samt odlad fisk, men
även soja för humankonsumtion. Ambitionen är att ansvarstagandet i framtiden skall komma att
inkludera även sojaolja och andra sojaprodukter. Företagen har åtagit sig att publikt redovisa hur de
uppfyllt sina åtaganden.
Ansvarsfullt producerad soja
Ansvarsfull produktion inkluderar bland annat krav på hänsyn till natur, miljö och lokalsamhällen,
godtagbara villkor för arbetare och ansvarsfull användning av lantbrukskemikalier. Ett viktigt krav är att
expansion av odlingar inte sker i områden med höga naturvärden eller förstör viktiga ekosystemtjänster
eller sociala/kulturella värden.
Sojadialogen godkänner två metoder för att säkerställa ansvarsfull produktion. Certifiering enligt ett
trovärdigt certifieringssystem eller genom verifieringsmetodiken utvecklad nedan.
Certifiering
Certifieringen innebär att en oberoende kontrollant granskar gårdarna som odlar soja mot utvecklade
miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. Sojadialogen godkänner för närvarande
certifieringssystemen RTRS (Round Table on Responsible Soy), ProTerra, EU-ekologiskt eller