FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Finansudvalget 2019-20
FIU Alm.del Bilag 180
Offentligt

E20/2019 Skriftligt spørgsmål

Stillet af

Til

Christian Juhl (EL)

De nordiske regeringer

Skriftligt spørgsmål om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Alle nordiske regeringer arbejder med FN’s Verdensmål –men gør det på meget

forskellige måder. I Nordisk Råd arbejder vi også med verdensmålene. Det vil være

formålstjenligt at finde ud af, om vi kan lære af hinanden, eller om der kan være

synergi i at arbejde tættere sammen på nogle områder. Derfor ønskes en oversigt

over de enkelte landes måder at arbejde med målene på:



Hvordan arbejder de nordiske regeringer med at realisere FN’s verdensmål

og klimamålene?

Har alle regeringernes ministre ansvar for målene?

Er der en særlig minister, arbejdsgruppe eller udvalg, som har ansvaret

for koordineringen?

Foretages der årlige målinger på, hvordan realisering af målene skrider

frem?



Hvordan forpligter regeringerne de enkelte udvalg og komitéer i

parlamenterne overfor verdensmålene og klimamålene?



Hvilken indflydelse har verdensmålene på det konkrete lovarbejde?

Landernas svar på skriftligt spørgsmål (E20/2019)

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Danmark

Kort om Danmarks målsætninger og status for opfyldelse af Danmarks

klimaforpligtelse

Siden tiltrædelsen af FN’s Klimakonvention i 1994 har Danmark været forpligtet til

at bidrage til at reducere de globale menneskeskabte klimaforandringer. Siden 2015

har Parisaftalen dannet den overordnede ramme for dette arbejde. Med aftalen har

parterne skrevet under på en målsætning om at holde den gennemsnitlige globale

temperaturstigning et godt stykke under 2 grader i forhold til førindustrielt niveau og

at arbejde for at begrænse temperaturstigningen til 1,5 grader.

Nationale målsætninger og ambitioner

Med Energiaftalen fra 2018 blev der af alle Folketingets partier (på daværende

tidspunkt) aftalt et mål om klimaneutralitet i Danmark senest i 2050. Herudover har

regeringen indgået en aftale om en ny klimalov, der fastsætter et ambitiøst mål om

70 pct. drivhusgasreduktion i 2030 i forhold til 1990 og sikrer rammerne for

klimaindsatsen i de næste mange år. Som et led heri vil regeringen i år fremlægge

klima-handlingsplaner, hvor der bl.a. skal indgå sektorstrategier og tiltag målrettet

inddragelse af borgere, erhvervsliv og civilsamfund. Regeringen har besluttet at

etablere klimapartnerskaber inden for erhvervslivets sektorer, som har fået til

opgave at udarbejde køreplaner, som viser vejen for sektorernes CO

-reduktioner

frem mod 2030. For at sikre indtænkning af grønne hensyn på tværs af regeringens

politik, har regeringen oprettet et nyt udvalg for grøn omstilling.

EU-målramme

Danmark har sammen med EU’s øvrige medlemsstater indmeldt et klimamål til

Parisaftalen om en reduktion i drivhusgasudledningerne på mindst 40 pct. i 2030 i

forhold til 1990-niveau. Regeringen arbejder dog for, at EU’s reduktionsmål for

2030 og bidrag til Parisaftalen hæves til mindst 55 pct. Danmark arbejder samtidig

for en så omkostningseffektiv indfrielse af et opjusteret 2030-mål som muligt. EU’s

reduktionsindsats frem mod 2030 og bidrag til Parisaftalen er fordelt mellem

kvotesektoren, der samlet set skal reducere med 43 pct. i 2030 i forhold til 2005,

og ikke-kvotesektoren, der skal reducere med 30 pct. i 2030 i forhold til 2005.

Danmarks mål for drivhusgasreduktion i ikke-kvotesektoren i 2030 er på 39 pct. ift.

2005. Med målet følger en reduktionsforpligtelse i form af en reduktionssti i

perioden 2021-2030. Det vil sige et loft for, hvor meget Danmark må udlede i

hvert år fra 2021 til 2030, opgjort som en akkumuleret manko for hele perioden.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Disse årlige tilladte udledningsmængder ventes fastlagt i løbet af 2020 af Europa-

Kommissionen i samarbejde med medlemsstaterne.

Har alle regeringernes ministre ansvar for målene?

Der henvises til bilag 1 for en ressortfordeling af delmålene.

Er der en særlig minister, arbejdsgruppe eller udvalg, som har ansvaret for

koordineringen?

Finansministeriet har ansvaret for koordineringen af opfølgningen på verdensmålene.

Klima-, Energi- og Forsyningsministeriet har ansvaret for at implementere de

polistisk fastsatte målsætninger på klima-, energi- og forsyningsområdet.

Foretages der årlige målinger på, hvordan realisering af målene skrider frem?

Danmarks Statistik opgør fremskridt på de globale delmål, som kan tilgås via dette

link

https://www.dst.dk/da/Statistik/Sdg

Derudover har der i forbindelse med den tidligere regerings handlingsplan for FN‘s

verdensmål (2017) været foretaget årlig opfølging, jf.

https://www.fm.dk/publikatio-

ner/2018/fremdriftsrapport-verdensmaalene

Hvordan forpligter regeringerne de enkelte udvalg og komitéer i parlamenterne

overfor verdensmålene og klimamålene?

Folketinget har nedsat et tværpolitisk netværk, og Finansudvalget har nedsat en

arbejdsgruppe for verdensmålene.

Hvilken indflydelse har verdensmålene på det konkrete lovarbejde?

Lovforslag og andre tiltag i relevant omfang skal vurderes i forhold til verdensmålene,

såfremt konsekvenserne af disse forhold er væsentlige og relevante. Endvidere har

Rigsrevisionen indledt en undersøgelse af ministeriernes nationale implementering og

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

opfølgning på FN’s verdensmål. Det forventes, at den endelige beretning vil foreligge

i september 2020.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Finland

Parisavtalet

Parisavtalet från 2015 stipulerar att en balans mellan utsläpp och sänkor ska

uppnås på den globala nivån efter år 2050. Därtill innehåller Parisavtalet en

målsättning om att begränsa den globala uppvärmningen till två grader och sträva

efter att hålla temperaturökningen till en och en halv grad. Länderna som har

ratifcerat avtalet har på basis av landsvisa bidrag förbundit sig att arbeta för att

uppnå målsättningarna i avtalet. Finland har som en del av EU förbundit sig att

minska utsläppen med 40 % fram till år 2030 jämfört med nivån år 1990. Detta

EU-mål har sedan fastställts i EU:s lagstiftning med förpliktelser för

utsläppshandelssektorn och de icke-handlande sektorerna. Enligt dessa förpliktelser

har Finland en skyldighet att minska utsläppen med 39 % till 2030 jämfört med

2005 på den icke-handlande sektorn.

I Finland bär hela regeringen ansvar för att uppnå de uppställda målen. Åtgärder

för att uppnå målen utarbetas i form av energi- och klimatstrategier samt

klimatpolitiska planer på basis av klimatlagen. Dessa instrument godkänns av

regeringen och delges riksdagen. Koordineringen av regeringens klimatpolitik

handhas av en ministerarbetsgrupp under ledning av miljö- och klimatminister Krista

Mikkonen. Den har ansvar för uppföljningen av regeringsprogrammets klimatpolitiska

målsättningar. I ministergruppen ingår de ministrar som i praktiken bär ansvar för

genomförandet av regeringens klimatpolitik.

Regeringen rapporterar årligen till riksdagen om utsläppsutvecklingen i förhållande

till de uppställda målen. Rapporteringen sker i form av en klimatårsberättelse enligt

de krav som uppställs i klimatlagen. Finland rapporterar dessutom regelbundet om

utsläppsutvecklingen såväl till FN som EU enligt de rapporteringskrav som har

fastställts.

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Finland har förbundit sig att till utgången av 2030 främja Agenda 2030 i sin helhet.

Grunden för det nationella genomförandet av Agenda 2030 utgörs av den befintliga

politiska och lagstiftningsmässiga ramen samt genomförandet av de internationella

och nationella avtal och strategier som är bindande för Finland.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Regeringen har huvudansvaret för genomförandet av Agenda 2030. Arbetet

koordineras av statsrådets (regeringens) kansli. Våren 2020 kommer regeringen att

avge en redogörelse till riksdagen om de åtgärder man avser genomföra för att

främja hållbar utveckling under den innevarande regeringsperioden (2019-2023). I

redogörelsen kommer regeringen att analysera sina åtgärder i relation till alla 17

globala mål för hållbar utveckling. Riksdagens framtidsutskott behandlar regeringens

SDG-redogörelse.

Förutom redogörelsen till riksdagen kommer regeringen under våren 2020 att

upprätta en rapport till FN om hur Finland har arbetat med SDG. Rapporten

(Voluntary National Review) är frivillig. Statsrådets kansli ansvarar för rapporten,

men den upprättas i nära samarbete med alla ministerier, olika organisationer,

företag och kommuner. Målet är att på basis av indikatorer redogöra för hur

genomförandet av SDG avancerat under de senaste fyra åren. Finland avgav sin

första rapport 2016 och har förbundit sig att leverera en rapport vart fjärde år.

Utöver detta har regeringen för avsikt att under innevarande regeringsperiod

upprätta en långsiktig plan för hur Finland senast 2030 skall uppnå

hållbarhetsmålen. Arbetet med planen inleds hösten 2020.

Även om regeringen har huvudansvaret för SDG-arbetet kan målen inte uppnås

utan en bred förankring i samhället. Den nationella kommissionen för hållbar

utveckling, som leds av statsministern, är ett viktigt forum för att samordna olika

intressegruppers synpunkter i arbetet för att nå en hållbar utveckling. I

kommissionen ingår förutom parlamentariker bl.a. representanter för ministerier,

näringsliv, fackföreningar, medborgarorganisationer och universitet. Expertpanelen för

hållbar utveckling samlar olika företrädare för forskningen och fungerar som en

sporre i SDG-arbetet. De unga deltar i arbetet genom en särskild Agenda 2030-

grupp.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Island

Hvordan arbejder de nordiske regeringer med at realisere FN’s verdensmål og

klimamålene?

FN:s Globala mål

Island arbetar systematiskt med FN:s Globala mål och fokuserar på en

framgångsrik implementering av målen före 2030.

Inom Regeringskansliet

har en projektgrupp arbetat med implementeringen av FN:s Globala mål

sedan 2017.

Den leds av statsministerns kontor i nära samarbete med

utrikesministeriet, som fungerar som vice ordförande i projektgruppen och sköter

bl.a. kommunikation och utvecklingssamarbete. Projektgruppen består av

representanter från alla ministerier, samt Islands statistikmyndighet och

Kommunernas landsförening (Samband íslenskra sveitarfélaga). FN:s förening och

Globala målens ungdomsråd har observatörsstatus i gruppen. Projektgruppen har

även etablerat ett ungdomsråd om FN:s Globala mål och samarbetat nära med ett

antal aktörer, bland annat via Folkhälsomyndigheten, Islands universitet, Festa

(centrum för socialt ansvar) och Almannaheill (organisation av tredje sektorn,

NGO’s).

Klimamålene

Når det gælder realiseringen af klimamålen har regeringen i efteråret 2018

publiceret den første handlingsplan for gennemførelsen af Parisaftalen, hvor tiltag for

reducering af udslip af drivhusgasser beskrives. I skrivende stund arbejdes der med

opdatering af klimahandlingsplanen, herunder nye tiltag samt opstramning af andre.

Da transportsektoren udgør en særlig udfordring for Island vil der i den nye plan

blive særlig fokus på at reducere udslip fra transport.

Har alle regeringernes ministre ansvar for målene?

FN:s Globala mål

Projektgruppen för FN:s Globala mål består av representanter från alla ministerier.

Klimamålene

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Den islandske regering har det overordnede ansvar for klimamålene, men

koordinering og samarbejde med andre sektorer ligger hos ministeren for miljø og

naturressourcer.

Er der en særlig minister, arbejdsgruppe eller udvalg, som har ansvaret for

koordineringen?

FN:s Globala mål

Den leds av statsministerns kontor i nära samarbete med utrikesministeriet, som

fungerar som vice ordförande i projektgruppen och sköter bl.a. kommunikation och

utvecklingssamarbete. Projektgruppen består av representanter från alla ministerier,

samt Islands statistikmyndighet och Kommunernas landsförening (Samband íslenskra

sveitarfélaga). FN:s förening och Globala målens ungdomsråd har observatörsstatus

i gruppen.

Klimamålene

Ansvaret for koordineringen ligger hos ministeren for miljø og naturressourcer men

for at forankre arbejdet i andre sektorer er der nedsat en tværministeriel

styregruppe som har ansvaret for sikre koordinering og samarbejde mellem de

respektive sektorer. Formanden for styregruppen kommer fra ministeriet for miljø og

naturressourcer, mens de øvrige repræsentanter kommer fra andre ministerier som

har ansvaret for forskellige områder, dvs. transport, energi, finans, fiskeri, landbrug

osv. Kommunernes landsforbund er også repræsenteret i styregruppen.

Foretages der årlige målinger på, hvordan realisering af målene skrider frem?

FN:s Globala mål

Islands statistikmyndighet håller reda på Islands resultat mot FN:s Globala mål.

Datasamling görs för de indikatorer som FN har fastställt för målen och nyligen

öppnade statistikmyndigheten en hemsida, på isländska och engelska, med statistik

för målen enligt en brittisk förebild. På det viset är Islands status gentemot varje

mål tillgänglig för allmänheten, men målet är att uppdatera hemsidan så ofta som

möjligt.

Klimamålene

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Miljøstyrelsen har ansvaret for sammenfatning af klimaregnskaber samt årligt at

aflevere rapporter til Klimakonventionen (UNFCCC). Samtidigt offentliggøres

regnskabet i Island. De tal som offentliggøres af Miljøstyrelsen er danner grundlag

for vurderingen af hvordan

realiseringen af klimamålene skrider frem.

Hvordan forpligter regeringerne de enkelte udvalg og komitéer i parlamenterne

overfor verdensmålene og klimamålene?

FN:s Globala mål

FN:s Globala mål har hittills inte behandlads strukturerat i parlamentets utskott och

målen har inte direkt inverkan på lagstiftningen. Detta är dock under förbättring, första

steget blir att öka samråd mellan verkställande och lagstiftande i samarbete genom

projektgruppen.

Klimamålene

De enkelte udvalg og komitéer i parlamentet har ikke formelle forpligtelser i forhold

til klimamålene. Lovforslag som på en eller anden måde omfatter

klimaspørgsmålene bliver behandlet af Altingets miljø- og transportudvalg.

Islands klimamål under den nuværende Kyoto-protokols periode, opfyldes idnenfor

rammerne af en bilateral aftale mellem Islands regering og EU. Aftalen er bekræftet

af Islands parlament (Altinget).

Hvilken indflydelse har verdensmålene på det konkrete lovarbejde?

Projektgruppen arbetar för att integrera FN:s Globala mål i regeringens policy och

strategiarbete. Detta klargörs huvudsakligen i att alla mål i regeringens budget är

kopplade till FN:s Globala mål.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Norge

Hvordan arbejder de nordiske regeringer med at realisere FN’s verdensmål og

klimamålene?

Bærekraftsmålene

Bærekraftsmålene er anerkjent i den norske regjeringsplattformen "Granavolden".

Anvaret for oppfølging av målene er fordelt mellom departementene. Se samlet

oversikt over arbeidet og ansvarsfordelingen

her på regjeringen.no

Departementene

rapporterer på fremdriften gjennom nasjonalbudsjettet og fagdepartementenes

budsjettproposisjoner. Norge rapporterer på framdrift til FN hvor både status

nasjonalt og internasjonalt inngår. Det er gjort faglige vurderinger av at Norge er på

god vei til å nå mange av målene nasjonalt.

Klimamålene

Norge vedtok i 2017 en klimalov hvor formålet er å fremme gjennomføring av

Norges klimamål som ledd i omstilling til et lavutslippssamfunn i 2050. Klimaloven

lovfester klimamålene for 2030 og 2050.

For 2030 er målet å redusere utslipp av klimagasser i med minst 40 pst.

sammenliknet med 1990. Norge og Island har nylig vedtatt en avtale med EU om

felles oppfyllelse av utslippsmålet for 2030..

For 2050 er målet at Norge skal bli et lavutslippssamfunn. Videre er målet at

utslippene skal reduseres fra 80 til 95 prosent sammenlignet med 1990. Ved

vurdering av måloppnåelse skal det tas hensyn til effekten av norsk deltakelse i

kvotesystemet. I Norges lavutslippsstrategi varslet regjeringen at den vil forsterke

klimamålet for 2050, og redusere utslippene med 90 til 95% sammenlignet med

1990.

Loven pålegger også regjeringen årlig å rapportere til Stortinget om blant annet

hvordan Norge kan nå lovens hovedmål, utvikling i utslipp av klimagasser og

utslippsvirkningen av fremlagt budsjett.

De viktigste virkemidlene for å redusere utslipp av klimagasser i Norge er avgifter

på utslipp og deltagelse i EUs kvotehandelssystem. Over 80 pst. av norske utslipp

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

er priset, enten gjennom kvoteplikt eller avgift. Norge er blant landene med de

høyeste avgiftene på fossil energi. I tillegg til prising benyttes også direkte

reguleringer, standarder og stønader for å redusere utslippene.

Se ellers Norges rapportering til FNs klimakonvensjon for mer informasjon:

https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/norways-seventh-national-communication-

under-the-framework-convention-on-climate-change/id2598847/

Har alle regeringernes ministre ansvar for målene?

Bærekraftsmålene

Målene er fordelt på ministrene og deres departementer. Pr 2020 er det 12 av 15

departementer som har koordineringsansvar for ett eller flere bærekraftsmål. Klima-

og miljødepartementet har koordineringsansvar for mål 6, 12, 13 og 15.

Klimamålene

Regjeringen har samlet ansvar for at klimamålene blir fulgt opp. Gjennom å lovfeste

målene i klimaloven vil også fremtidige regjeringer være bundet av klimamålene for

2030 og 2050.

Er der en særlig minister, arbejdsgruppe eller udvalg, som har ansvaret for

koordineringen?

Bærekraftsmålene

Utenriksdepartementet har ansvar for å koordinere det internasjonale arbeidet,

inklusiv deltakelse på HLPF. Finansdepartementet har fram til 2020 hatt ansvaret for

å koordinere det nasjonale arbeidet. Fra 2020 er ansvaret for den nasjonale

koordineringen lagt til Kommunalministeren.

Utenriksdepartementet og Finansdepartementet har i fellesskap ledet

interdepartementalt forum med møter to ganger i året.

Klimamålene

Klima- og miljøministeren har koordineringsansvar for klimapolitikken, både nasjonalt

og internasjonalt.

Foretages der årlige målinger på, hvordan realisering af målene skrider frem?

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Bærekraftsmålene

Dette foregår i sammenheng med rapportering gjennom nasjonalbudsjettet og

fagdepartementenes budsjettproposisjoner. I tillegg rapporterer departementene

gjennom One Year Closer som er rapporten til ECOSOCs HLPF. De siste par

årene er det mer rapportering av statistikk og data knyttet til bærekraftsindikatorene.

Statistisk sentralbyrå og underliggende etater som Miljødirektoratet har sentrale roller

knyttet til nasjonal og internasjonal rapportering knyttet til indikatorene.

Klimamålene

Regjeringen rapporterer årlig til Stortinget på fremgangen mot å nå de lovfestede

klimamålene i budsjettproposisjonene. Se ellers tekst om klimaloven under spørsmål

1. I tillegg rapporterer Norge årlig utslippsregnskap til FNs klimakonvensjon, og

annet hvert år på fremgangen mot å nå målet i Kyotoprotokollen.

Hvordan forpligter regeringerne de enkelte udvalg og komitéer i parlamenterne

overfor verdensmålene og klimamålene?

Bærekraftsmålene

I Meld. St. 1 (2016–2017) Nasjonalbudsjettet 2017 er det gjort rede for regjeringens

organisering av og plan for arbeidet med gjennomføringen av bærekraftsmålene i

Norge. I tråd med denne organiseringen har regjeringen rapportert årlig til Stortinget

gjennom nasjonalbudsjettet. Finansdepartementet koordinerer rapporteringen på

vegne av departementene.

Klimamålene

Klimamålene har alltid vært forankret i Stortinget siden det første målet ble etablert

på slutten av 1980-tallet. Stortinget har behandlet utslippsforpliktelsene under

Klimakonvensjonen og Kyotoprotokollen (hhv. for 2008-2012 og 2013-2020) gjennom

ratifikasjonsproposisjoner, noe den også gjorde med Parisavtalen. Målet om minst

40% reduksjon i utslippene i 2030 sammenlignet med 1990 ble forankret gjennom

behandlingen av en stortingsmelding i 2015 (Meld. St. 13 (2014-2015)). Klimaloven,

hvor det er nedfelt klimamål, (Prop. 77 L (2016-17)) er beskrevet i et annet

spørsmål. Norges mål under Parisavtalen er blant annet forankret i flere dokumenter

som er behandlet i Stortinget:

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Meld. St. 41 (2016–2017)

Klimastrategi for 2030 – norsk omstilling i europeisk

samarbeid

og Prop. 94 S (2018-2019)

Samtykke til deltakelse i en beslutning i

EØS-komitéen om innlemmelse i EØS-avtalen av rettsakter som inngår i felles

oppfyllelse med EU av utslippsmålet for 2030.

At Norge skal forsterke 2030-målet

under Parisavtalen er blant annet forankret i Revidert nasjonalbudsett for 2018 og

2019. Stortinget blir også forelagt Norges klimamål i de årlige

budsjettproposisjonene.

Hvilken indflydelse har verdensmålene på det konkrete lovarbejde?

Bærekraftsmålene

Bærekraftsmålene er integrert i prosesser, strategiarbeid og politikkutvikling, og i

styringsdialog med underliggende etater. I tillegg gjøres det henvisninger til

bærekraftsmålene i Stortingsmeldinger.

Klimamålene

Parisavtalens temperaturmål er viktig for vurderingen av norske klimamål. Det

lovfestede klimamålet for 2050 og hva som menes med et lavutslippssamfunn har

en konkret kobling til temperaturmålet i Parisavtalen. I loven fremkommer det at et

lavutslippssamfunn er et samfunn, ut fra beste vitenskapelig grunnlag,

utslippsutviklingen globalt og nasjonale omstendigheter, er redusert for å motvirke

skadelige virkninger av global oppvarming som beskrevet i Parisavtalens

temperaturmål. Dette er et eksempel hvor temperaturmålet har hatt direkte

innflytelse i lovfestingen av klimamålet. Forøvrig tas det hensyn til temperaturmålet

når klimapolitikken utvikles.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Sverige

Hvordan arbejder de nordiske regeringer med at realisere FN’s verdensmål og

klimamålene?

Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling

Vad gäller Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling arbetar den

svenska regeringen på flera olika plan. Utgångspunkten är att de globala målen för

hållbar utveckling ska integreras i ordinarie processer (se vidare frågan nedan). Det

innebär att även nationella myndigheter har ett ansvar för att genomföra Agenda

2030 inom ramen för sina kärnområden. För att stärka samverkan har

myndigheterna bildat ett nätverk på generaldirektörsnivå kallat Svenska myndigheter

i samverkan för Agenda 2030.

Under perioden 2016 – 2019 tillsatte den svenska regeringen en fristående

utredning den s.k. Agenda 2030-delegationen bestående av 11 experter från såväl

offentlig, kommunal som privat sektor. Delegationen lämnade ett slutbetänkande i

mars 2019.

Den svenska regeringen avser att före sommaren 2020 överlämna en proposition till

riksdagen med inriktningen för det fortsatta arbetet med Agenda 2030.

Parisavtalet

Sveriges riksdag har antagit ett klimatpolitiskt ramverk som är utgångspunkten för

Sveriges genomförande av Parisavtalet. Ramverket består av tre delar: klimatlag,

klimatmål och klimatpolitiskt råd.

Sveriges långsiktiga, tidsatta utsläppsmål anger att senast 2045 ska Sverige inte ha

några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa

utsläpp. Därutöver finns det etappmål för de utsläpp som omfattas av EU:s

ansvarsfördelningsförordning (ESR) och utsläppen från inrikes transporter, utom

inrikes flyg. För att säkerställa att dessa mål uppnås ska ett klimatpolitiskt råd

granska regeringens samlade politik och lämna rekommendationer.

Klimatlagen styr hur regeringens klimatpolitiska arbete ska bedrivas. Den anger

bland annat att regeringen varje år ska lämna en klimatredovisning till riksdagen.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Därutöver anger den att regeringen året efter ordinarie val (vart fjärde år) ska

överlämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Den 18 december 2019

lämnades den första klimatpolitiska handlingsplanen över till riksdagen. Den anger

inriktningen för det klimatpolitiska arbetet under mandatperioden.

Har alle regeringernes ministre ansvar for målene?

Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling

Ja, alla ministrar har ansvar för genomförandet inom sina sakpolitiska områden.

Parisavtalet

Sveriges regering är bunden av att agera efter de av riksdagen antagna

klimatmålen. Det innebär att alla relevanta politikområden och ministrar ansvarar för

att bidra till att klimatmålen nås. Samtliga departement, inklusive regeringens två

samarbetspartier, har varit med i framtagandet av den nyligen beslutade

klimatpolitiska handlingsplanen. Den sträcker sig över en lång rad politikområden

och hela mandatperioden.

Er der en særlig minister, arbejdsgruppe eller udvalg, som har ansvaret for

koordineringen?

Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling

Det är två ministrar som har särskilt ansvar för samordningen; för den nationella

samordningen ansvarar miljö- och klimatminister Isabella Lövin och för den

internationella samordningen ansvarar biståndsminister Peter Eriksson.

Parisavtalet

Även om väldigt många av regeringens ministrar ansvarar över att minska utsläppen

utifrån sina respektive sakområden samordnar miljö- och klimatminister Isabella

Lövin genomförandet av Parisavtalet.

Foretages der årlige målinger på, hvordan realisering af målene skrider frem?

Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Statistiska Centralbyrån (SCB) har i uppdrag att samordna den statistiska analysen

av hur Sverige lever upp till de 17 målen och 169 delmålen i Agenda 2030.

Analysen bygger på över 200 indikatorer som är kopplade till delmålen.

Parisavtalet

Naturvårdsverket följer regelbundet upp Sveriges utsläpp och upptag av

växthusgaser. Varje år i samband med budgetpropositionen lämnar regeringen

dessutom över en klimatredovisning till riksdagen som bland annat beskriver

utsläppsutvecklingen och de viktigaste besluten för att nå klimatmålen under året.

Hvordan forpligter regeringerne de enkelte udvalg og komitéer i parlamenterne

overfor verdensmålene og klimamålene?

Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling

Som tidigare nämnts kommer regeringen att överlämna en proposition till riksdagen

före sommaren. I övrigt ska Agenda 2030 integreras i de enskilda politikområdena

och hanteras då av ansvarigt utskott i riksdagen.

Parisavtalet

Sveriges klimatpolitiska ramverk innebär att alla samhällsaktörer på alla nivåer av

samhället behöver arbeta utifrån de klimatpolitiska målen.

Hvilken indflydelse har verdensmålene på det konkrete lovarbejde?

Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling

I dagsläget har det så vitt känt inte vidtagits någon enskild lagstiftning baserat på

målen i Agenda 2030.

Vid en analys av de 169 delmålen i Agenda 2030 har det konstaterats att Sverige

har riksdagsbundna mål som motsvarar det stora flertalet av agendans 169 delmål.

Eftersom dessa mål har en styrande påverkan på lagstiftningsarbetet, innebär det

indirekt att det vidtas lagstiftningsåtgärder som är relevanta i arbetet för att bidra till

att genomföra Agenda 2030. Ett sådant exempel är den klimatlag som refereas till

nedan. Det finns dock inte någon analys av i vilken utsträckning detta har skett.

Parisavtalet

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Sverige har som redan angetts antagit en klimatlag som bestämmer vad regeringens

klimatpolitiska arbete ska syfta till och hur det ska bedrivas. Lagen trädde i kraft den

1 januari 2018.

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Aningaasaqarnermut Naalakkersuisoqarfik

Departementet for Finanser

Nordisk Råd

Att.: Christian Juhl (EL)

Nordens Hus

Ved Stranden 18

1061 København K

Danmark

Svar på skriftligt spørgsmål om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Grønlands Selvstyre takker for muligheden for at besvare spørgsmål om måden, hvorpå

der arbejdes med verdensmålene og prisaftalens klimamål i Grønland.

Det er en generelt udbredt opfattelse, at man arbejder med verdensmålene på

forskellige måder, i både de nordiske såvel som andre lande. Videndeling lande i

mellem vil formenligt smidiggøre landenes arbejdsproces, og hjælpe til at støtte

hinanden i det vigtige arbejde, der forestår.

Der udbedes en oversigt over den måde, som man arbejder med målene på. Hermed

fremsendes svar fra Grønlands Selvstyre:

Hvordan arbejder de nordiske regeringer med at realisere FN’s verdensmål og

klimamålene?

I en forespørgselsdebat på efterårssamlingen 2017, blev Naalakkersuisuts arbejde med

verdensmålene taget op til debat. På baggrund af dette, blev det besluttet, at

Naalakkersuisut skulle udarbejde en kortlægning af initiativer for bæredygtig udvikling.

Processen bestod i første omgang af en redegørelse over eksisterende tiltag. I løbet af

processen omkring udarbejdelse af en rapport, er der kommet en stigende efterspørgsel

på emnet. Derfor arbejdes der i Grønland i to sideløbende processer: 1)

Kortlægningsrapport, 2) Udvikling af en kommunikationsplatform, der skal imødese

stadig stigende fokus på bæredygtig udvikling.

En af de centrale dele i arbejdet er at få etableret et dataspor, som er tidsvarigt og lever

op de krav, som stilles. En anden og vigtig del er at sikret kommunikation og formidling,

således at arbejdet sker på en inddragende og lydhør måde. Et system herfor, er

etableret via en verdensmålsplatform, der skal informere om verdensmålene og

fremvise tilgængelige data i relation til de globale indikatorer.

Koordinering af verdensmålene er tæt knyttet til koordineringen af sektorplaner. Det er

politisk vedtaget, at der skal udarbejdes sektorplaner, der udstikker rammerne for

udvikling i samtlige sektorer. Det er i den forbindelse af helt central betydning, at

planerne forholder sig til hinanden og afstemmes på tværs, således at det er foreneligt

med finansieringsmuligheder og finansloven.

Sektorplanerne må bygges op om samme logiske hierarki, som eksisterer i

verdensmålene. Det betyder, at der skal udarbejdes mål, som skal kunne overvåges via

en række indikatorer. Sådanne mål og indikatorer vil kunne sammensmelte med

verdensmålene som Grønlands nationale indikatorer for bæredygtig udvikling. Dertil

forventes det, at de enkelte sektorer, i relevant omfang, indoptager globale delmål og

indikatorer som led i den enkelte sektorplan og dermed bidrager til et øget antal globale

indikatorer, som Grønland kan overvåge.

Grønland har taget et territorialt forbehold for Parisaftalen, af hensyn til at sikre

Grønlands muligheder for fortsat samfundsøkonomisk udvikling ved eksempelvis et

større råstofprojekt eller lignende. Grønland er således ikke underlagt de

reduktionsforpligtelser, som parterne i Paris-aftalen vil påtage sig. Trods dette forbehold

bakker Grønland fuldt og helt op om Klimakonventionens målsætninger, og forbeholdet

for Parisaftalen påvirker ikke Grønlands indberetningsforpligtelser under

Klimakonventionen.

Brevdato: 10-02-2020

Sags nr. 2020 - 2759

Akt id. 12994782

Journalnr.: 26.80

P. O. Box 1037

3900 Nuuk

Tel. (+299) 34 50 00

Fax (+299) 34 63 50

E-mail: [email protected]

www.naalakkersuisut.gl

FIU, Alm.del - 2019-20 - Bilag 180: Svar på skriftlig spørgsmål i Nordisk Råd om FN’s verdensmål og Parisaftalens klimamål

Har alle regeringernes ministre ansvar for målene?

I Grønland er ansvaret for den overordnede koordinering af processen placeret i

Departementet for Finanser men selve arbejdet med verdensmålene søges forankret i

de enkelte fagministre således at ja – alle ministre i regeringen har ansvar for

bæredygtig udvikling inden for deres ressort. I det grønlandske arbejde med SDG 2030

agendaen har det fra starten af processen været af stor betydning at klarlægge de

forskellige departementers ressortansvar og knytte det til samtlige mål og delmål. På

den måde sikrer man, at der ikke er emner, der overses eller forglemmes i en

kommende strategisk plan.

Alle sytten verdensmål, 169 delmål og 244 indikatorer er blevet knyttet til et

departement med ressort inden for et givent område. Departementerne har endvidere

bidraget til udarbejdelse af redegørelsen i kortlægningsrapporten.

Er der en særlig minister, arbejdsgruppe eller udvalg, som har ansvaret for

koordineringen?

Det koordinerende arbejde omkring FN’s verdensmål er forankret i Afdelingen for

Landsplanlægning under Departementet for Finanser. Det er således den siddende

minister for Finanser, Naalakkersuisoq, Vittus Qujaukitsoq, der varetager denne opgave.

For nuværende foregår arbejdet på embedsniveau indtil kortlægningsrapporten

publiceres og den kommende strategi for det videre arbejde klarlægges. Rapporten

udgives i februar/marts 2020 sammen med platformen. Det følgende arbejde vil bestå i

udarbejdelse af en strategi, der skal sikre målenes fremdrift frem mod 2030. I denne

proces vil finde en afklaring sted af, hvorvidt den grønlandske regering Naalakkersuisut

og/eller det grønlandske parlament inatsisartut finder det hensigtsmæssigt, at etablere

et parlamentarisk udvalg til at sikre den overordnede politiske koordinering af arbejdet

med FN’s Verdensmål.

Foretages der årlige målinger på, hvordan realisering af målene skrider frem?

Der pågår en proces mellem Grønlands Statistik, Departementet for Finanser og

Danmarks Statistik vedr. afklaring på dette. I skrivende stund er der ved at blive

etableret en platform, der skal formidle den statistiske fremdrift i fremtiden.

Hvordan forpligter regeringerne de enkelte udvalg og komitéer i parlamenterne over for

verdensmålene og klimamålene?

Der er i Grønland endnu ikke truffet beslutningerne om, hvorvidt de enkelte udvalg og

komiteer i det grønlandske parlament Inatisisartut skal forpligtes i forhold til

verdensmålene og klimamålene.

Hvilken indflydelse har verdensmålene på det konkrete lovarbejde?

FN’s verdensmål har i dag ingen direkte indflydelse på det konkrete lovarbejde. Det er

dog under overvejelse om hvorvidt man skal tilstræbe en undersøgelse af muligheden

for at inkorporere overordnet bæredygtig udvikling i forbindelse med lovgivningsarbejdet

– herunder omkostninger, begrænsninger og fordele. Der er ikke truffet beslutning

herom, og en sådan vil formentlig ikke være mulig inden for den nærmeste årrække.

Inussiarnersumik inuulluaqqusillunga

Med venlig hilsen

Julie Lund Jeppesen (Afdelingen for Landsplanlægning)

Toqq/direkte 34 67 13

[email protected]