TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

Transport- og Boligudvalget 2018-19 (2. samling)
TRU Alm.del Bilag 39
Offentligt

UDVALGSFORSLAG

/tillväxt

Udvalget for Vækst og Udvikling i Norden

Fremlagt af

Behandles i

Udvalgsforslag

om nordisk transportpolitik

Forslag

Udvalget for Vækst og Udvikling i Norden föreslår att

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

att

förbehållslöst diskuterar möjliga alternativa finansieringsmetoder som

ett sätt att få till stånd samhällsekonomiskt nyttiga investeringar som korsar

riksgränserna.

att

skapa en nordisk fond eventuellt förvaltad av Nordiska Investeringsban-

ken i syfte att finansiera utredningar, analyser och planeringsarbete som rör

transportinfrastruktur som sträcker sig över riksgränserna i Norden eller mel-

lan Norden och närområdena.

att

återupprätta ett ministerråd för transportfrågor, med huvudfokus på till-

växtfrämjande och grön omställning, d.v.s. hur befordrande av personer och

gods kan främjas på nordisk nivå, hur omställningen från väg till järnväg och

sjöfart kan befrämjas, samt digitaliseringen av och sammankopplingen av

trafikslagen och de tekniska lösningarna i och mellan länderna. Ministerrådet

kunde vara ett ad-hoc-ministerråd för en begränsad period, varefter nyttan

av det formaliserade samarbetat kunde utvärderas inför en eventuell fort-

sättning.

att

lägga in utbyggnaden av dubbelspår på sträckan Oslo-Göteborg i sina

nationella transportplaner Norge och Sverige .

att

gemensamt analysera och planerar för en utbyggnad av hamnar och järn-

vägsförbindelser för primärt godstransporter i norr Norge, Sverige och Fin-

land .

att

ge sina transportmyndigheter i uppdrag att enas om metoder för databe-

handling och analys, för att säkerställa att ländernas myndigheter sitter med

samma/jämförbart planeringsunderlag vid regeringarnas politiska priorite-

ringsbeslut.

J.nr.

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

att

basera sina investeringar på samhällsekonomisk nytta, utan att beakta

om investeringar sträcker sig över en riksgräns eller ej.

att

ge sina transportmyndigheter i uppdrag att särskilt se på de gränskrys-

sande transportinfrastrukturmöjligheterna, och att lyfta in dessa i ev. nation-

ella transportplaner i de fall dessa befinns vara samhällsekonomiskt lön-

samma baserat på en samfälld syn på hur samhällsekonomisk nytta beräk-

nas . Därtill bör regeringarna alltid ställa krav på att ev. nationella transport-

planer ska innehålla avsnitt där gränskryssande transportinfrastruktur på ett

konstruktivt sätt behandlas.

att

så snart som möjligt tids- och periodmässigt synkronisera sina nationella

transportplaner eller motsvarande planeringsinstrument, så att eventuell

samplanering och dialog mellan länderna underlättas.

att

samordna sina positioner i förhållande till revideringen av EUs TEN-T-

karta över prioriterade sträckor och korridorer, särskilt avseende de nordliga

områdena.

att

utarbeta en ”Vitbok” eller strategi för vad man vill på det nordiska trans-

portområdet, med Norden och det gemensamma intresset i fokus. Perspek-

tivet behöver inte vara specifikt det gränskryssande men det samnordiska.

att

göra en gemensam kalkyl som visar på nyttan av stärka infrastrukturinve-

steringar mellan de nordiska huvudstäderna, framför allt vad gäller järnväg.

att

samfällt se på samhällsnyttan av att förstärka de öst-västliga förbindel-

serna för såväl flyg som väg och järnväg.

att

gemensamt utarbeta ramvillkor eller ekonomiska stimulansstruk-

turer/subsidier som möjliggör konkurrensmässig färjetrafik mellan de nor-

diska länderna, i områden där det finns en potential till större godsflöden och

där väg/järnväg inte är möjliga alternativ.

att

gemensamt utreda hur flaskhalsar kan avhjälpas samtidigt som näringsliv

och arbetsmarknader i glesbygd utvecklas, genom att bygga ut parallella el-

ler alternativa transportstråk.

Baggrund

Norden har tillsammans drygt miljoner invånare, men en ekonomisk styrka som

ligger i paritet med Rysslands, Brasiliens och Kanadas BNP ackumulerat . Norden

sitter även på en enorm bank av naturresurser som inte minst EU är beroende av. De

nordiska länderna är dessutom varandras viktigaste handelspartners. Handeln inom

Norden motsvarar mer än handeln med Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Storbritan-

nien, Frankrike och USA tillsammans. Samtidigt är de nordiska ekonomierna starkt

beroende av export och därmed av goda kommunikationer. Detta gäller såväl av de

tunga råvaror fisk, malm, timmer/pappersmassa som Norden exporterar, men även

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

sådana varor som de små- och medelstora företagen som utgör över

retag i Norden behöver få ut till sina kunder.

% av alla fö-

Även befolkningen i Norden nyttjar hela Norden i ovanligt hög grad.

nordbor

pendlar regelbundet över en nordisk gräns, och

personer flyttar mellan nordiska

länder varje månad. Detta är ovanligt många jämfört med annan internationell mobi-

litet.

De nordiska statsministrarna har deklarerat att Norden ska vara världens mest inte-

grerade region. På många områden ser det redan ut så. Transportområdet är dock

inte ett sådant område. Där finns ännu en stor, outnyttjad potential.

I Helsingforsavalet står det i §

att ”De fördragsslutande parterna skola eftersträva

att befästa det samarbete som tidigare inletts på samfärdselns område, samt söka ut-

veckla detta samarbete i syfte att underlätta förbindelserna och varuutbytet mellan

länderna och erhålla ändamålsenlig lösning av de problem som må förefinnas på detta

område”,

samt i §

”Byggandet av samfärdselled, som berör två eller flera fördragsslutande par-

ters områden, skall ske i samråd mellan de berörda parterna.”

I och med nedläggandet av Ministerrådet för transport MR-T

, saknas idag ett

strukturerat fora för dialog mellan de nordiska regeringarna i frågor som rör infra-

struktur ur ett nordiskt och gränskryssande perspektiv. Detta menar Nordiska rådet

är en stor brist. De transportministermöten som hålls på nordisk-baltisk nivå, är inte

strategiska eller beslutande till sin karaktär. Alla övriga kontakter är sporadiska och

projektrelaterade.

Ett samarbete mellan de nordiska transportmyndigheterna har dock pågått länge,

men har detta samarbete och dess aktörer fått de förutsättningar och uppdrag de

behöver för att kunna analysera, prioritera och planera nordiskt infrastruktursamar-

bete med hela Norden-kartan som utgångspunkt?

Det är Nordiska rådet uppfattning att om den nordiska transportinfrastrukturen hade

samordnats bättre och byggts ut efter vår samtids behov, hade tillväxten kunnat öka,

samtidigt som utsläppen kunnat reduceras och klimatmål lättare kunnat nås. Beho-

ven torde vara störst dels på Nordkalotten gods till isfri hamn och omvänt , i Mitt-

Norden gods till Trondheims/Mo i Ranas/Umeå/Vasa hamnar och omvänt samt mel-

lan Oslo och Köpenhamn, via Göteborg gods och persontrafik och Oslo-Stockholm.

Nordiska rådets arbete med transporter

Nordiska rådet har under flera års tid upplevt en brist på dialog- och planeringsfora

för gränsöverskridande transportinfrastruktur i Norden. Nordiska rådet har vid ett

par tillfällen beretts möjlighet att möta en eller flera nordiska transportministrar, el-

ler dessas ersättare, men har upplevt att dessas perspektiv är i huvudsak nationellt,

trots att såväl behov som önskemål från näringsliv och gränsregioner ofta sträcker

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

över riksgränserna. Det samarbete och den dialog som äger rum är av ad hoc- eller

projektmässig art, och det gränsöverskridande har svårt att hävda sig i konkurrensen

med det strikt nationella.

Nordiska rådet beslutade under våren

att ta fram en strategi och ett positions-

papper för transporter och transportsamarbetet i Norden. Arbetet har ägt rum i nära

dialog med flertalet Gränskommittéer i Norden Nordiska gränsregioner och kom-

muner .

Detta utskottsförslag baseras på det positionspapper som antogs av Nordiska rådets

Utskott för Tillväxt och Utveckling den september

i Reykjavík.

Nordiska rådets tidigare rekommendationer kring transport

Nordiska rådet har under de senaste åren haft ett antal rekommendationer om

transport:

Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre

klimat

http://www.norden.org/da/nordisk-raad/sager-og-dokumenter/a-

-naering

Utvalgsforslag om tiltak for å lette implementeringen av EUs svoveldirektiv

http://www.norden.org/da/nordisk-raad/sager-og-dokumenter/a-

-miljoe

Utvalgsforslag om tiltak for å styrke nordisk transportsamarbeid om infrastruktur

og miljø

http://www.norden.org/da/nordisk-raad/sager-og-dokumenter/a-

-miljoe

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

Nio Nordiska Gränskommittéers karta över identifierade gränsöverskridande

transportstråk,- färja, flyg, väg, järnväg

Nordregio

http://www.nordregio.se/en/Maps/

Nordic-cross-border-committees-in-

-Transport/Nordic-cross-border-infrastructure-projects-identified-by-

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

Udvalgets synspunkter

Finansieringsmöjligheter

Flera av de konkreta transportinfrastrukturstråk som är aktuella mellan de nordiska

länderna, är direkt eller indirekt samhällsekonomiskt lönsamma och i hög grad själv-

finansierbara beroende på vilken finansieringsmodell som används.

Såväl Öresundsbron som Svinesundsbron finansierades genom olika alternativa

finansieringsmetoder, med avgiftsbelagt nyttjande för att återbetala hela eller delar

av investeringskostnaden. De nordiska regeringarna behöver därför förbehållslöst

diskutera alternativa finansieringsmetoder för att samhällsekonomiskt nyttiga trans-

portinvesteringar som sträcker sig över riksgränserna inte konsekvent ska halka efter

i prioriteringslistan, i konkurrens med de rena anslagsfinansierade investeringarna

och rena inrikesinvesteringar.

Nordiska Investeringsbanken NIB har med stor framgång bidragit till finansieringen

av flera större infrastrukturprojekt i och utanför Norden, som alla har varit samhälls-

ekonomiskt nyttiga, men som med stor sannolikhet inte hade kommit till stånd ge-

nom traditionell anslagsfinansiering över statsbudgetarna.

Förslag:

Att de nordiska regeringarna, förbehållslöst diskuterar möjliga alternativa

finansieringsmetoder som ett sätt att få till stånd samhällsekonomiskt nyttiga inve-

steringar som korsar riksgränserna.

Förslag:

Att de nordiska regeringarna skapar en nordisk fond eventuellt förvaltad av

Nordiska Investeringsbanken i syfte att finansiera utredningar, analyser och plane-

ringsarbete som rör transportinfrastruktur som sträcker sig över riksgränserna i Nor-

den eller mellan Norden och närområdena.

Återupprätta ett Nordiskt ad hoc- ministerråd för transport

Nordiska rådets Kontrollkommitté, lät

Björn Hasselgren och Anna Lundgren på

Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, göra en rapport för att se på konsekven-

serna av nedläggandet av Nordiska ministerrådet för transport MR-T

. I rappor-

ten, ”Gränsöverskridande transportplanering i Norden – Utvärdering av det nordiska

samarbetet kring transporter och transportinfrastruktur” ASP

, redogör

Björn Hasselgren och Anna Lundgren för bakgrunden för beslutet att lägga ned mi-

nisterrådet för transport

, och vad man nu kunde göra istället.

Rapporten bygger på intervjuer med relevanta aktörer. Dock uppges det ha varit

svårt att få tag i personer som arbetade med ministerrådet för transport före

Rapporten indikerar att man arbetade med frågor som inte upplevdes som så cen-

trala i det nordiska, bland annat trafiksäkerhetsfrågor. Däremot verkar man inte ha

arbetat med transportinfrastruktur ur ett strategiskt eller tillväxtfrämjande perspek-

tiv. Språkförbistring kan också ha bidragit till att ministerrådet inte upplevdes som så

relevant. Dock uppges i rapporten att det runtomkring i systemet finns en skepsis

kring tanken på att bygga en ny byråkrati eller formell struktur kring det nordiska

transportsamarbetet. Samtidigt upplever Nordiska rådet en tydlig brist på helhets-

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

tänkande och nordisk koordinering av tillväxtskapande åtgärder på transportområ-

det.

Förslag:

Att de nordiska regeringarna återupprättar ett ministerråd för transportfrå-

gor, med huvudfokus på tillväxtfrämjande och grön omställning, d.v.s. hur beford-

rande av personer och gods kan främjas på nordisk nivå, hur omställningen från väg

till järnväg och sjöfart kan befrämjas, samt digitaliseringen av och sammankoppling-

en av trafikslagen och de tekniska lösningarna i och mellan länderna. Ministerrådet

kunde vara ett ad-hoc-ministerråd för en begränsad period, varefter nyttan av det

formaliserade samarbetat kunde utvärderas inför en eventuell fortsättning.

Dubbelspår på sträckan Oslo-Göteborg

-Köpenhamn

Länderna har höga ambitioner vad gäller utsläppsreduktion, samtidigt som andelen

tung vägtrafik ökar kraftigt. Utsläppen från transporter står idag för / av alla ut-

släpp i Norge, och ökar med % per år. miljoner bilar och

lastbilar trafike-

rar Svinesundsbron vart år

% av alla Norges vägtransporter . % av all import till

Norge kommer in via Göteborgs hamn. % av detta gods går på väg till och inom

Norge.

Snabbtåg

kr/tim i två spår ett för passagerare och ett för gods mellan Oslo och

Göteborg skulle betydligt öka tillgängligheten och förbättra miljön. Dubbelspår på

hela sträckan skulle innebära en tredubbling av kapaciteten på sträckan.

Järnvägssträckan Göteborg-Oslo finns idag inte med i ländernas nationella trans-

portplaner. Den kapacitetshöjande utredning som nu pågår på denna sträcka har väl-

digt låga ambitioner, och skulle endast innebära smärre tidsbesparingar. Ambitions-

nivån behöver vara betydligt högre.

Om finansieringen av en utbyggnad på sträckan är ett problem, kunde en modell lik-

nande den som användes vid byggandet av Öresundsbron eller Svinesundsbron över-

vägas.

Förslag:

Att utbyggnaden av dubbelspår på sträckan Oslo-Göteborg läggs in i Norges

och Sveriges nationella transportplaner.

Transportinfrastruktur på Nordkalotten

Taket för hamnkapaciteten i Narvik är nådd, varför det är nödvändigt att överväga

behovet av fler hamnar i Nord-Norge, med järnvägsanknytning till norra Sverige

och/eller Finland. Tromsö är Norges största fiskerihamn, och hälften av importen till

Sverige är fisk. Utbyggnaden av hamnar i Nord-Norge skulle väsentligt öka transpor-

ten av fisk på järnväg istället för lastbil, reducera restiden till marknaderna, samt

skapa industriella möjligheter för tillverkning av havsbaserad mat i Sverige och Fin-

land.

Vidare finns det önskemål och tankar om järnvägsförbindelser mellan Norra Finland

och norra Norge/Ishavet/isfria hamnar, med flera olika sträckningsalternativ även

utan att gå genom Sverige . Inte minst är det skogs- och gruvindustrins exportbehov

som kunde mötas genom sådana infrastrukturinvesteringar. Norges och Finlands

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

transportministrar har redan inlett en dialog om en utbyggd järnväg mellan Kirkenes

och Rovaniemi.

Även den kommande Nordostpassagen till och från Asien pekar på en stor framtida

potential för hamnar i Nord-Norge, kopplat till väl utbyggd infrastruktur till Botten-

sjön och norra Sverige och Finland. Genom nya eller utbyggda hamnar i Nord-Norge,

och utbyggda järnvägsförbindelser till dessa, från såväl norra Sverige som norra Fin-

land, kunde mängden tungt gods från norr väsentligt ökas och restiderna förkortas.

Om förbindelsen görs modern och tidseffektiv kan hamnar och järnvägar i Nord-

Norge även bli en huvudled för import/export mellan Asien och S:t Petersburg.

Förslag:

Att regeringarna gemensamt analyserar och planerar för en utbyggnad av

hamnar och järnvägsförbindelser för primärt godstransporter i norr.

Förstärkta uppdrag till de nationella transportmyndigheterna

Efter Nordiska rådets möte med transportministrarna november

, och det

därpå följande mötet mellan Generaldirektörerna för de nationella trafikverken, har

ökade förväntningar ställts på det nordiska myndighetssamarbetet på transportom-

rådet. Det vore önskvärt att myndigheterna tillsammans enas om hur man ska an-

vända trafik- och prognosdata och hur man i sina analyser ska använda dessa data på

ett sådant sätt att samtliga regeringar har ett likvärdigt underlag för att kunna be-

döma lönsamheten i olika gränskryssande investeringar.

Det är även myndigheterna som har förutsättningar att göra analyser av vad som

vore värt att prioritera utifrån samhällsnyttan, samt att föreslå att även investeringar

över gränserna i Norden lyfts in i eventuella nationella transportplaner. Ävenså är det

myndigheterna som har förutsättningar att synkronisera arbetet med de nationella

transportplanerna, så att de nordiska ländernas regeringar sitter med jämförbara un-

derlag vid en och samma tidpunkt.

Förslag:

Att de nordiska regeringarna ger sina transportmyndigheter i uppdrag att

enas om metoder för databehandling och analys, för att säkerställa att ländernas

myndigheter sitter med samma/jämförbart planeringsunderlag vid regeringarnas

politiska prioriteringsbeslut.

Förslag:

Att de nordiska regeringarna baserar sina investeringar på samhällsekono-

misk nytta, utan att beakta om investeringar sträcker sig över en riksgräns eller ej.

Förslag:

Att de nordiska regeringarna ger sina transportmyndigheter i uppdrag att

särskilt se på de gränskryssande transportinfrastrukturmöjligheterna, och att lyfta in

dessa i ev. nationella transportplaner i de fall dessa befinns vara samhällsekonomiskt

lönsamma baserat på en samfälld syn på hur samhällsekonomisk nytta beräknas .

Därtill bör regeringarna alltid ställa krav på att ev. nationella transportplaner ska in-

nehålla avsnitt där gränskryssande transportinfrastruktur på ett konstruktivt sätt be-

handlas.

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

Förslag:

Att de nordiska ländernas regeringar så snart som möjligt tids- och period-

mässigt synkroniserar sina nationella transportplaner eller motsvarande planerings-

instrument, så att eventuell samplanering och dialog mellan länderna underlättas.

Gemensam nordisk positionering gentemot EU TEN-T

EU har utarbetat en karta som beskriver unionens prioriterade transportstråk och

korridorer Trans European Network-Transportation, TEN-T . Att finnas med i de pri-

oriterade stråken kan komma att få betydelse för möjligheten att få EU-medel som

stöd för finansieringen av transportinvesteringarna. Dock är transportinfrastruktur

fortsatt en nationell angelägenhet utifrån nationella prioriteringar.

Den nu gällande TEN-T-kartan är från

. Kartan ska dock revideras

. Inför den

nu gällande TEN-T-kartan, fanns en nordisk-baltisk dialog där man enades om vissa

förslag till prioriterade stråk och korridorer. I den idag gällande TEN-T-planen saknas

det prioriterade stråk norr om huvudstäderna Oslo-Stockholm-Helsingfors. Norr om

dessa orter är befolkningstätheten låg, men mängden naturtillgångar/gods mycket

stor. I detta avseende delar Norge, Sverige och Finland intressen. Regeringarna har

därför anledning att tillsammans överväga om inte även några/något nordligt stråk

vore värda att försöka förhandla in i den reviderade TEN-T-kartan från

, och att

de nordiska och baltiska regeringarna även denna gång bör tala ihop sig om ge-

mensamma prioriteringar inför de kommande EU-förhandlingarna.

Förslag:

Att Norges, Sveriges och Finlands regeringar samordnar sina positioner i

förhållande till revideringen av EUs TEN-T-karta över prioriterade sträckor och korri-

dorer, särskilt avseende de nordliga områdena.

Nordisk ”Vitbok”/strategi för transporter

Det Norden saknar är ett helhetsgrepp. Idag samarbetas det på myndighetsnivå ge-

nerellt och kopplat till konkreta projekt. Dialog förs också oförpliktigande på mi-

nisternivå på nordisk, nordisk-baltisk, och på EU-nivå. Dock saknas det ett gemen-

samt nordiskt strategiskt ”tänk”. För att inte mista uppenbar samhällsnytta som

skulle gagna oss alla, behöver de nordiska transportministrana, eventuellt genom

sina myndigheter, utarbeta en ”Vitbok” eller strategi för det nordiska transportområ-

det. Utifrån en blank nordenkarta, hur borde stråken gå? Vad borde i allas intresse

förbättras och byggas ut? Vilka ambitioner bör vi gemensamt sträva mot? Var behö-

ver kapaciteten ökas vad gäller såväl hamnar och flygplatser/rutter, som vägar och

järnvägar? Är de öst-västliga förbindelserna lika tillgodosedda som de nord-sydliga?

Nyttjar vi Nordens fulla samlade potential idag? Hur kan vi samarbeta kring digitali-

seringen och sammankopplandet av transportslag och tjänster?

Förslag:

Att de nordiska regeringarna utarbetar en ”Vitbok” eller strategi för vad

man vill på det nordiska transportområdet, med Norden och det gemensamma in-

tresset i fokus. Perspektivet behöver inte vara specifikt det gränskryssande men det

samnordiska.

Stärk förbindelserna mellan de nordiska huvudstäderna

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

Tågförbindelserna mellan de nordiska huvudstäderna är idag inte de bästa. Att åka

tåg mellan ländernas huvudstäder Oslo, Stockholm, Köpenhamn tar betydligt

längre tid, och hastigheten är lägre, jämfört med inrikestrafiken. Skillnaden har

ingenting med avstånd eller teknik att göra. Ej heller befolkningsunderlag eller han-

delsströmmar. Orsaken är att utlandsdestinationer har svårare att konkurrera med

inrikestrafiken när regeringarna ska prioritera sina investeringar.

Förslag:

Att de nordiska regeringarna gör en gemensam kalkyl som visar på nyttan

av stärka infrastrukturinvesteringar mellan de nordiska huvudstäderna, framför allt

vad gäller järnväg.

Stärk de öst-västliga förbindelserna och förbindelserna i Mittnorden

Såväl Norge som Sverige och Finland, har en infrastrukturutbyggnad, såväl vad gäller

järnväg som väg och flyg, som baserar sig i huvudsak på nord-sydliga förbindelser

inom det egna landet. I mångt och mycket bygger detta på gamla traditioner och på

att naturresurserna finns i norr, medan exportmarknaderna finns i söder. Det har

också med gamla politiska önskemål om att hålla ihop landet och expandera bosätt-

ningar och kontroll, samt säkra det militära försvarets strategiska behov att göra.

Idag torde det finnas skäl att även se närmare på de öst-västliga förbindelserna, såväl

i norr som i söder, men inte minst i mitt-norden. Genom att underlätta transporterna

i öst-västlig riktning, kan man uppnå rationella fördelar, inte minst för godstranspor-

terna ut till världsmarknaderna. Man bidrar därmed även till att knyta ihop regioner

som idag är perifera i det egna landet, men som genom förbättrade förbindelser ös-

ter/västerut, plötsligt hamnar i en mer central placering i förhållande till norden som

helhet. Det finns idag en outnyttjad hamnkapacitet, som inte kan nyttjas på grund av

att förbindelserna dit från grannländerna inte gör det ekonomiskt/tidsmässigt för-

svarbart, samtidigt som det finns kapacitetsbrist i andra hamnar, dit infrastrukturför-

bindelserna är goda.

Förslag:

Att regeringarna samfällt ser på samhällsnyttan av att förstärka de öst-

västliga förbindelserna för såväl flyg som väg och järnväg.

Förbind de nordiska länderna över vatten

De nordiska länderna har tidigare haft ett tätare nät av färjeförbindelser som har för-

bundit länderna. I takt med att flygtrafiken har blivit allt billigare, och taxfree-

försäljningen har reducerats, har allt fler linjer fått problem med lönsamheten eller

helt upphört. Färjeförbindelserna kan också vara viktiga leder för transport av gods

mellan delar av Norden som inte har andra ekonomiskt eller miljömässigt försvarbara

alternativ. I delar av Norden, inte minst över Östersjön och i och till/från Nordatlan-

ten, är båt det enda möjliga alternativet till flyget.

Förslag:

Att de nordiska länderna gemensamt utarbetar ramvillkor eller ekonomiska

stimulansstrukturer/subsidier som möjliggör konkurrensmässig färjetrafik mellan de

nordiska länderna, i områden där det finns en potential till större godsflöden och där

väg/järnväg inte är möjliga alternativ.

TRU, Alm.del - 2018-19 (2. samling) - Bilag 39: Invitation til transportkonferencen "Ett Gränslöst Norden", den 9. oktober 2019, fra Nordisk Råd

Alternativa förbindelser är god regionalpolitik

Vissa transportleder i Norden är idag överbelastade. Samtidigt finns det potential att

utveckla en del mindre korridorer, både för att avlasta de större korridorerna, men

även som ett sätt att stimulera näringslivet och bosättningen i vissa glest befolkade

områden. Regeringarna bör därför inte se endast till volymer ur ett samlat nationellt

perspektiv, utan även beakta den regionalpolitiska utvecklingspotentialen i övriga

gränsregioner. Därmed kan såväl de totala flödena öka, samtidigt som glesbygdsom-

råden kan utvecklas.

Förslag:

Att de nordiska länderna gemensamt utreder hur flaskhalsar kan avhjälpas

samtidigt som näringsliv och arbetsmarknader i glesbygd utvecklas, genom att

bygga ut parallella eller alternativa transportstråk.

Stockholm, den

januari

Orla Hav S

Pyry Niemi S

Robert Halef KD

Ruth Mari Grung A

Solfrid Lerbrekk SV

Solveig Sundbø Abrahamsen H

Stein Erik Lauvås A

Tony Wikström ÅSD

Arto Pirttilahti cent

Håkan Svenneling V

Henrik Brodersen DF

Juhana Vartiainen saml

Juho Eerola saf

Katri Kulmuni cent

Lena Asplund M

Mikael Staffas Lib

Nils Aage Jegstad H