Retsudvalget 2018-19 (1. samling)
REU Alm.del
Offentligt
1991967_0001.png
Folketinget
Retsudvalget
Christiansborg
1240 København K
DK Danmark
Dato:
Kontor:
Sagsbeh:
Sagsnr.:
Dok.:
18. december 2018
Politikontoret
Simon Eriksen
2018-0030-1775
927147
Hermed sendes besvarelse af spørgsmål nr. 165 (Alm. del), som Folketin-
gets Retsudvalg har stillet til justitsministeren den 20. november 2018.
Spørgsmålet er stillet efter ønske fra Rosa Lund (EL).
Søren Pape Poulsen
/
Lene Steen
Slotsholmsgade 10
1216 København K.
T +45 7226 8400
F +45 3393 3510
www.justitsministeriet.dk
[email protected]
 REU, Alm.del - 2018-19 (1. samling) - Endeligt svar på spørgsmål 165: Spm. om ministeren vil sikre, at danske myndigheder får kendskab til resultaterne af det initiativ, der under navnet Sluta skjut involverer politi, kriminalforsorg, kommune og civilsamfund, til justitsministeren
Spørgsmål nr. 165 (Alm. del) fra Folketingets Retsudvalg:
”Vil ministeren sikre, at danske myndigheder får kendskab til
resultaterne af det initiativ, der under navnet ”Sluta skjut” invol-
verer politi, kriminalforsorg, kommune og civilsamfund, og som
tager sigte på at bekæmpe bandekriminalitet i Malmö ved hjælp
af konceptet Group Violence Intervention (GVI), som i storbyer
i USA har reduceret omfanget af bandekriminalitet betragteligt,
og mener ministeren, at konceptets kombination af tilbud om in-
tensiv hjælp til afhoppere sammen med en effektiv retsforfølg-
ning af de bandekriminelle, der trods tilbuddet fortsætter krimi-
naliteten, er en model, som bør overvejes i Danmark, jf. Malmö
stads hjemmeside: https://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbe-
tar-vimed.../Trygghetsfragor-i-Malmo/Sarskilda-utmanin-
gar/Skjutningarna.html”
Svar:
1.
Justitsministeriet har til brug for besvarelsen af spørgsmålet indhentet en
udtalelse fra det svenske justitsministerium, der har oplyst følgende:
”Projektet ”Sluta skjut” är ett tvåårigt projekt som genomförs av
den svenska Polismyndigheten, Kriminalvården och Malmö
stad. Projektet genomförs också i samverkan med
Brottsförebyggande rådet (Brå) och medfinansieras av EU:s
Fond för inre säkerhet (ISF).
Metoden som används i ”Sluta skjut” benämns Group Violence
Intervention (GVI) och har utvecklats av professor David
Kennedy som är verksam vid organisationen National Network
for Safe Communities vid John Jay College i New York.
Metoden har visat sig framgångsrik på flera platser i USA och
syftet med projektet är att pröva om den också är applicerbar
och kan vara effektiv även under svenska förhållanden.
Kortfattat handlar det om att bryta ett våldsamt beteende och
ersätta det med en förståelse för de många negativa
konsekvenser som följer en våldsakt, och fördelarna med att
upphöra med våldet. GVI handlar egentligen om en uppsättning
metoder som redan är inarbetade i det svenska systemet. Det nya
i strategin är det koordinerade sätt metoderna genomförs på och
samarbetet mellan alla aktörer. Det gör att meddelandet och
budskapet till de grupperingar som utövar grovt och dödligt våld
mot varandra inte går att undvika: sluta skjut.
En central del av GVI är en så kallad ”Call-In”. En call-in är ett
möte mellan gruppmedlemmar och de aktörer som gemensamt
jobbar med strategin, det vill säga, polis, socialtjänst,
kriminalvård och representanter från samhället man vet att
2
 REU, Alm.del - 2018-19 (1. samling) - Endeligt svar på spørgsmål 165: Spm. om ministeren vil sikre, at danske myndigheder får kendskab til resultaterne af det initiativ, der under navnet Sluta skjut involverer politi, kriminalforsorg, kommune og civilsamfund, til justitsministeren
grupperna respekterar och lyssnar på. De personer som kan
kallas till en call-in är personer som redan är i kontakt med
kriminalvården, som en del av deras villkorliga frigivning eller
skyddstillsyn.
Syftet med en call-in är att informera medlemmarna om de
konsekvenser som drabbar hela gruppen om en person skjuter
någon annan, att etablera ett tydligt budskap från alla delar av
samhället att våld inte är accepterat, erbjuda en väg ut från ett
liv i våld med hedern i behåll och där stöd finns för den som vill
hitta en hederlig väg in i samhället igen. De som deltar i en call-
in ska sedan sprida budskapet vidare.
Polismyndigheten förklarar bland annat att de är beredda att
sätta in ett hårt polisärt tryck mot grupperingen. Fokuserade
insatser från bland annat polisen sker enligt principen: första
gruppen som gör något ses som den värsta gruppen. Ökade och
fokuserade insatser och kontroller sätts in mot hela gruppen
direkt. Ingen ska vilja vara den första gruppen som gör något.
Det ska också vara ett tydligt ställningstagande från medborgare
till gruppmedlemmar: vi ser dig (gruppmedlemmen) som en
viktig del av samhället. Våldet måste upphöra, du är bättre än
det här. De som framför detta budskap kan vara respekterade
medborgare eller andra som passar.”
2.
Det er en helt klar politisk prioritet for regeringen, at der skal skabes tryg-
hed for almindelige borgere og lægges maksimalt pres på de bandekrimi-
nelle. Derfor indgik regeringen den 24. marts 2017 aftale om Bandepakke
III – Bander bag tremmer med 35 initiativer, ligesom regeringen allerede i
august 2017 kom med yderligere 12 bandeinitiativer. Det har givet politiet
en lang række værktøjer, som vores politi bruger til at bekæmpe banderne
og sikre trygheden med. Og fra dansk side lader vi os naturligvis inspirere,
hvis andre lande har gode erfaringer med bandebekæmpelse. Vi har i Dan-
mark desuden et stort fokus på via exitprogrammer at hjælpe de personer,
der ønsker at bryde med det dybt kriminelle bandemiljø og skabe en ny og
bedre tilværelse. Det foregår i lighed med det svenske system på tværs af
alle relevante myndigheder.
Der henvises i øvrigt til Justitsministeriets besvarelse af 17. december 2018
af spørgsmål nr. 174 (Alm. del) fra Folketingets Retsudvalg.
3