SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 22: Spm. om, hvordan uddannelsesforløbet for neurologer er i de øvrige nordiske lande, til sundhedsministeren

Sundheds- og Ældreudvalget 2017-18
SUU Alm.del
Offentligt

Holbergsgade 6

DK-1057 København K

T +45 7226 9000

F +45 7226 9001

M [email protected]

W sum.dk

Folketingets Sundheds- og Ældreudvalg

Dato: 27-11-2017

Enhed: SPOLD

Sagsbeh.: DEPALBR

Sagsnr.: 1707197

Dok. nr.: 484622

Folketingets Sundheds- og Ældreudvalg har den 6. oktober 2017 stillet følgende

spørgsmål nr. 22 (Alm. del) til sundhedsministeren, som hermed besvares.

Spørgsmål nr. 22:

”Ministeren

bedes i forlængelse af besvarelse den 26. sep. 2017 af samrådsspm. om

manglen på neurologer på danske sygehuse, jf. samrådsspm EL, oplyse dels hvordan

uddannelsesforløbet for neurologer er i de øvrige nordiske lande dels hvordan dimen-

sioneringen af neurologi er i disse lande.”

Svar:

Ministeriet har til brug for min besvarelse af spørgsmålet anmodet om bidrag fra

Helse- og Omsorgsdepartementet i Norge, Socialdepartementet i Sverige og Sosiaali-

ja terveysministeriö i Finland.

Ministeriet har modtaget bidrag fra Helse- og Omsorgsdepartementet i Norge og So-

cialdepartementet i Sverige, som også har henvist til Socialstyrelsen i Sverige og Sve-

riges Kommuner och Landsting (SKL). I forlængelse heraf har ministeriet indhentet bi-

drag fra Socialstyrelsen (Sverige) og SKL.

Det finske sundhedsministerium har ikke besvaret Sundheds- og Ældreministeriets

henvendelse. Såfremt ministeriet modtager bidrag fra Sosiaali- ja terveysministeriö,

vil det blive eftersendt.

Med henblik på at skabe bedst mulige forudsætninger for, at landenes bidrag kom-

mer ind på alle dele af spørgsmålet (herunder hvordan uddannelsesforløbet for neu-

rologer er i de øvrige nordiske lande, og hvordan dimensioneringen af neurologi er i

disse lande), har ministeriet opstillet to delspørgsmål på baggrund af udvalgets

spørgsmål. Det bemærkes, at bidragyderne samtidig har fået tilsendt alm. del spørgs-

mål 22.

Nedenfor fremgår de svenske og norske bidrag, der er relateret til spørgsmålet.

Delspørgs-

mål/bidragyder

”Hvordan er ud-

dannelsesforlø-

bet for neurolo-

ger organiseret

i [Norge/Sve-

rige]?/Hvordan

bliver man neu-

rolog?

Helse- og Omsorgsdepartementet (NO)

”Spesialistutda i ge for leger er u der o -

legging i Norge. Den nye utdanningens del 1,

som er en generell del, startet i mars 2017. Ut-

danningens del 2 og 3, som spesialistutdannin-

gen for nevrologi inngår i, starter i mars 2019.

I den nye utdanningsmodellen skal leger i spe-

sialisering (LIS) gjennomføre en læringsmålba-

Socialstyrelsen (SE)

”Gru dut ild i g till legiti erad läkare: 5,5 års studier

på högskola (inkl. praktik och allmäntjänstgöring, AT).

Sedan specialistutbildning i minst fem år (dvs. speciali-

seringstjänstgöring, ST). Samma utbildningstid gäller

för alla specialiteter (det finns dock viss möjlighet till

tillgodoräknanden: t.ex. kan den som har en dok-

torsexamen få tillgodoräkna sig viss tid, det finns också

möjlighet till tillgodoräknanden för den som utbildar

sig i ytterligare en specialitet. Först vill vi säga något

SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 22: Spm. om, hvordan uddannelsesforløbet for neurologer er i de øvrige nordiske lande, til sundhedsministeren

sert utdannelse på minimum 6 år. Utdannings-

virksomhetene hvor LIS er ansatt har ansvar for

å utarbeide en individuell utdanningsplan og

sørge for at LIS får veiledning og supervisjon.

Spesialistgodkjenning gis når læringsmålene er

oppnådd.

Gjeldende spesialistutdanning, som gjelder

fram til 2019, er i hovedsak en kvantitativ ut-

danningsmodell hvor tjenestetid og utførte

prosedyrer og obligatoriske kurs vektlegges.

Det er LIS' eget ansvar å sørge for å oppfylle

kravene til spesialistgodkjenning ved atteste-

ring av utførte utdanningsaktiviteter og oppfyl-

ling av krav til tjenestetid ved ulik nevrologisk

edisi sk tje este.”.

om ansvarsfördelningen angående läkarnas ST: Det är

vårdgivarna/arbetsgivarna som ansvarar för genomfö-

randet av ST. Socialstyrelsen å sin sida tar fram be-

stämmelserna om ST (dessa innehåller bl.a. målbe-

skrivningar för specialiteterna) och utfärdar specialist-

kompetensbevis. Professionen (främst genom speciali-

tetsföreningarna som organiseras genom Svenska läka-

resällskapet samt genom Läkarförbundet) bidrar också

på olika sätt i utvecklingen av ST.

ST är en utbildning i tjänstgöring under handledning

som legitimerad läkare. Läkaren söker själv en ST-

tjänst som en arbetsgivare utlyser. Det är arbetsgiva-

ren själv som väljer bland de sökande.

Socialstyrelsen föreskriver inte om hur länge ST-lä-

karna t.ex. ska tjänstgöra på en specifik klinik. (Vi före-

skriver om att ST ska ta minst fem år, och så har vi

vissa bestämmelser om tillgodoräknande av tid, men i

övrigt säger inte våra bestämmelser något om tid).

I målbeskrivningarna anges kompetens som ska upp-

nås samt att vissa former av utbildningsaktiviteter (ex.

klinisk tjänstgöring under handledning eller kurs) ska

genomföras för att uppnå den kompetensen. Vi anger

dock inte exakt vilka tjänstgöringar (på vilka sorters kli-

niker t.ex.) eller kurser som ska genomföras.

Utbildningen kommer att skilja sig åt mellan enskilda

ST-läkare. Det ska nämligen läggas upp ett individuellt

utbildningsprogram för varje ST-läkare. Programmet

ska utgå från målbeskrivningen för den aktuella specia-

liteten och ange vad just den specifika ST-läkaren be-

höver för att kunna uppnå målen i målbeskrivningen.

Många av specialitetsföreningarna har tagit fram re-

kommendation för hur utbildningen kan läggas upp,

ex. vilka kliniker som det kan vara lämpligt att tjänst-

göra på, och hur länge, för att uppnå målen i målbe-

skrivningarna. Dem kan du ta del av för att få en unge-

färlig bild av hur ST-läkarnas utbildning kan vara upp-

lagd, dvs. hur länge de tjänstgör på olika kliniker osv.

Vänd er till Svenska Läkaresällskapet:

http://www.sls.se/om-oss/kontakta-oss/.

Även Lä-

karförbundet (https://www.slf.se/Kontakt/) har tagit

fram vissa rekommendationer (det handlar om de spe-

cialitetsövergripande delmålen, de s.k. a- och b– del-

åle ).”

Side 2

SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 22: Spm. om, hvordan uddannelsesforløbet for neurologer er i de øvrige nordiske lande, til sundhedsministeren

Delspørgsmål/

bidragyder

”Hvordan er

di-

mensionerin-

gen af uddan-

nelsesforløb i

neurologi i

[Norge/Sve-

rige]? (Hvor

mange uddan-

nelsesforløb i

speciallægeud-

dannelse i neu-

rologi planlæg-

ges der pr. år?)

Helse- og Omsorgsdepartementet (NO)

”Det

er ingen nasjonal dimensjonering av

utdannelsesløp for spesialisering i medisin

i Norge. Nasjonal kvotefordeling av

legestillinger ble avviklet 1. juli 2013.

Oppretting av legestillinger i

spesialisthelsetjenesten skal fortsatt skal

skje i tråd med behovene innen

helseregionenes sørge for ansvar, det

helsepolitiske styringsbudskapet og de

økonomiske rammer som er stilt til

disposisjon. Med tanke på utilsiktede

virkninger, ble de regionale

helseforetakene bedt om å tett følge

utviklingen etter at kvotetildelingen ble

avviklet, herunder medvirke til forsvarlig

legedekning i

lokalsykehus og i kommunene. Per

oktober 2017 var det 204 leger i

spesialisering og 281 overleger i nevrologi

i Norge, totalt 485.”

Sveriges Kommuner och Landsting (SE)

”I Sverige görs i ge e tral di e sio eri g av

specialiseringstjänstgöringen för läkare, utan

varje landsting/region bestämmer själva hur

många ST-läkare (läkare under specialsie-

ringstjänsgöring) de anställer i respektive specia-

litet. Jag har inte uppgifter om startår men för

åren 2012-2016 har antalet anställda ST-läkare i

neurologi legat stabilt på totalt ca 110-120 perso-

ner, vilket antyder att det kommer in mellan 20

och 25 nya ST-läkare i neurologi årligen.

Neurokirurgi, Klinisk neurofysiologi och rehabili-

teringsmedicin är egna basspecialiteter inom den

eurologiska ”fa ilje ”, ed totalt a 30 ST-

läkare i Neurokirurgi och Klinisk neurofysiologi

och ca 50 ST-läkare i rehabiliteringamedicin. För

dessa små specialiteter är variationerna större

mellan åren så jag kan inte dra några slutsatser

om årligt inflöde.”

Socialdepartementet i Sverige oplyser følgende:

”Ko

u er a o h la dsti ge /regio er a i Sverige är självstyra de. Hälso-

och sjuk-

vård och kompetensförsörjning inom vården faller under landstingens/regionernas

ansvarsområde och finansieras till största del genom regional beskattning. Regerin-

gen bidrar till landstingens verksamhet med generella statsbidrag, och med vissa rik-

tade statsbidrag. Regeringen kan genom riktade statsbidrag i kombination med sär-

skilda överenskommelser bidra till att stimulera olika områden, som exempelvis kom-

petensförsörjning.

Socialstyrelsen är den myndighet som ansvarar för legitimation av läkare och specia-

listläkare. Det är även Socialstyrelsen som för statistik över hur många läkare som

finns runt om i landet. Socialstyrelsen ansvarar också för NPS

–

Nationellt planerings-

stöd. NPS syftar till att stödja vårdgivare med planering och utveckling av kompetens-

försörjning.

För att bli neurolog i Sverige krävs 5 �½ år grundläggande utbildning som leder till läka-

rexamen, följt av minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) vilket ger behörighet

att ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Efter erhållen legitimation gör läkaren

specialiseringstjänstgöring (ST) under minst fem år och väljer då vilket område denne

vill specialisera sig inom.

Socialtjänsten har utfärdat ungefär 30 specialistbevis per år för specialistområde neu-

rologi mellan åren 1995-2015.

För mer specifik information angående den aktuella bemanningssituationen rekom-

menderar jag att du kontaktar Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se

<http://www.socialstyrelsen.se> ) och arbetsgivar- och intresseorganisationen för

Side 3

SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 22: Spm. om, hvordan uddannelsesforløbet for neurologer er i de øvrige nordiske lande, til sundhedsministeren

kommuner och landsting/regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

(www.skl.se <http://www.skl.se> ).”

Med venlig hilsen

Ellen Trane Nørby

Alberte Rodskjer

Side 4