SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 21: Spm. om de øvrige nordiske lande har eller har haft udfordringer med mangel på neurologer til deres sundhedsvæsen, til sundhedsministeren

Sundheds- og Ældreudvalget 2017-18
SUU Alm.del
Offentligt

Holbergsgade 6

DK-1057 København K

T +45 7226 9000

F +45 7226 9001

M [email protected]

W sum.dk

Folketingets Sundheds- og Ældreudvalg

Dato: 27-11-2017

Enhed: SPOLD

Sagsbeh.: DEPALBR

Sagsnr.: 1707197

Dok. nr.: 484605

Folketingets Sundheds- og Ældreudvalg har den 6. oktober 2017 stillet følgende

spørgsmål nr. 21 (Alm. del) til sundhedsministeren, som hermed besvares.

Spørgsmål nr. 21:

”Ministeren

bedes i forlængelse af besvarelse den 26. sep. 2017 af samrådsspm. om

manglen på neurologer på danske sygehuse, jf. samrådsspm EL, redegøre for, om de

øvrige nordiske lande har eller har haft udfordringer med mangel på neurologer til

deres sundhedsvæsen og i bekræftende fald, hvordan landene har eller påtænker at

løse denne udfordring.”

Svar:

Ministeriet har til brug for min besvarelse af spørgsmålet anmodet om bidrag fra

Helse- og Omsorgsdepartementet i Norge, Socialdepartementet i Sverige og Sosiaali-

ja terveysministeriö i Finland.

Ministeriet har modtaget bidrag fra Helse- og Omsorgsdepartementet i Norge og So-

cialdepartementet i Sverige, som også har henvist til Socialstyrelsen i Sverige og Sve-

riges Kommuner och Landsting (SKL). I forlængelse heraf har ministeriet anmodet om

bidrag fra Socialstyrelsen (Sverige) og SKL. Socialstyrelsen har ikke haft bidrag i rela-

tion til Alm. del spørgsmål 21.

Det finske sundhedsministerium har ikke besvaret Sundheds- og Ældreministeriets

henvendelse. Såfremt ministeriet modtager bidrag fra Sosiaali- ja terveysministeriö,

vil det blive eftersendt.

Med henblik på at skabe bedst mulige forudsætninger for, at landenes bidrag kom-

mer ind på alle dele af spørgsmålet (herunder om de øvrige nordiske lande

har

eller

har haft

udfordringer med mangel på neurologer) har ministeriet opstillet en række

delspørgsmål på baggrund af udvalgets spørgsmål. Det bemærkes, at bidragyderne

samtidig har fået tilsendt alm. del spørgsmål 21.

Nedenfor fremgår de svenske og norske bidrag, der er relateret til spørgsmålet.

SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 21: Spm. om de øvrige nordiske lande har eller har haft udfordringer med mangel på neurologer til deres sundhedsvæsen, til sundhedsministeren

Delspørgs-

mål/bidrag-

yder

Har det [nor-

ske/svenske]

helsevæsen

presente ud-

fordringer

med venteti-

der til udred-

ning og/eller

behandling

for neurologi-

ske syg-

domme og

udfordringer

med at sikre

et tilstrække-

ligt antal spe-

ciallæger i

neurologi?

Helse- og Omsorgsdepartementet (NO)

Sveriges Kommuner och Landsting (SE)

”Nasjonalt

har ventetiden for nevrologiske

konsultasjoner gått ned siste 5-års peri-

ode, men den er på ca. 10 dager lengre

enn for somatikk totalt. Det er regionale

ulikheter med hensyn til ventetid og Helse

Nord RHF melder om størst utfordringer

på de små sykehusene grunnet mangel på

nevrologer. For øvrig er ventetiden i det

store og hele innenfor målsetningen på

rundt 60 dager for utredning. Ventetidene

for pasienter som er i et forløp kan være

høyere.”

”Neurologi ligger i ivå ed övriga edi-

cinska specialiteter när det gäller tillgäng-

lighet och väntetider och brukar inte be-

traktas som en bristspecialitet. Tillgänglig-

heten har dock generellt blivit sämre de

senaste åren och 26% av de patienter som

väntar på ett specialistbesök hos Neurolog

har väntat mer än 90 dagar (90 dagar är

den svenska vårdgarantigränsen, för mer

info se t ex

http://www.vantetider.se/Kontakt-

kort/Sveriges/SpecialiseradBesok/).”.

Delspørgs-

mål/bidrag-

yder

Har det [nor-

ske/svenske]

helsevæsen

tidligere haft

udfordringer

med venteti-

der til udred-

ning og/eller

behandling

på neurologi-

ske sygehus-

afdelinger og

udfordringer

med at sikre

et tilstrække-

ligt antal spe-

ciallæger i

neurolog?

Helse- og Omsorgsdepartementet (NO)

Sveriges Kommuner och Landsting (SE)

”Det fi es i dikasjo er på at det er oe

utfordringer med å få ansatt kvalifiserte

nevrologer. I tillegg er det enkelte steder

utfordrende å beholde nevrologer, og også

her er det geografiske forskjeller. Dette

kan henge sammen med at mange avde-

linger er små, slik at tjenesten blir sårbar,

f.eks. ved vakanser grunnet lengre syk-

domsfravær og permisjoner. Dersom man

kun ser på den demografiske befolknings-

veksten vil pasientbehovet, spesielt knyt-

tet til hjernekarsykdommer, øke i takt med

at antall eldre i befolkningen stiger. Basert

på dette vil det være utfordringer relatert

til vedlikehold av dagens kompetansenivå

fre i tid.”

[SKL har ikke svaret på dette delspørgs-

mål]

Side 2

SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 21: Spm. om de øvrige nordiske lande har eller har haft udfordringer med mangel på neurologer til deres sundhedsvæsen, til sundhedsministeren

Delspørgs-

mål/bidrag-

yder

Hvordan

håndterer

helsevæsenet

og [Helse- og

omsorgsde-

partementet/

de relevante

myndigheder]

eventuelt ud-

fordringer

med mangel

på speciallæ-

ger i neuro-

logi

Helse- og Omsorgsdepartementet (NO)

Sveriges Kommuner och Landsting (SE)

”Det ar eides ed edre tilpas i g av ut-

danningskapasiteten for nye spesialister

og økt utnyttelse av eksisterende kapasi-

tet for å få til redusert ventetid og bedre

pasientforløp. Sentralt her er en "Nasjonal

bemanningsmodell" som både er utviklet

av og benyttes av de fire regionale helse-

foretakene for å kunne si noe om den

fremtidige utviklingen i behov for spesiali-

ster, samt effekten av ulike alternative til-

tak. I tillegg utarbeider Helsedirektoratet

hvert år en rapport om utviklingen i lege-

markedet i Norge, basert på data fra de

regionale helseforetakene og Legestillings-

registeret.”

”Vi uppfattar i te att vi har ågo ge erell

rist på spe ialistläkare i eurologi.”.

Delspørgs-

mål/bidrag-

yder

Er andre [nor-

ske myndig-

heder/hvilke

svenske myn-

digheder er]

inddraget i

løsningen af

eventuelle

udfordringer?

(Hvordan?)

Helse- og Omsorgsdepartementet (NO)

Sveriges Kommuner och Landsting (SE)

”Spesialistutda i ge i Norge er plassert

i helsesektoren. Helsedirektoratet har en

såkalt følge-med-rolle og de regionale hel-

seforetakene har en sørge-for-rolle. Helse-

direktoratet følger med på kvaliteten på

spesialistutdanningen og på den nasjonale

utviklingen med hensyn til tilgang på

nevrologer. De fastsetter læringsmål og

fatter vedtak om godkjenning av utdan-

ningsvirksomheter og individuelle søkna-

der om spesialistgodkjenning. De regio-

nale helseforetakene skal sørge for at regi-

onens tilgang på spesialister dekkes, her-

under å tilby utdanningsstillinger for spesi-

aliseri g.”

”So ialstyrelse har i uppdrag att utve kla

sina prognoser och utveckla det Nationella

planeringsstödet som visar tillgång och ef-

terfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal.

http://www.socialstyrelsen.se/stati-

stik/statistikefteramne/nationellaplane-

ringsstodet”

Socialdepartementet i Sverige oplyser følgende:

”Ko

u er a o h la dsti ge /regio er a i Sverige är självstyra de. Hälso-

och sjuk-

vård och kompetensförsörjning inom vården faller under landstingens/regionernas

ansvarsområde och finansieras till största del genom regional beskattning. Regerin-

gen bidrar till landstingens verksamhet med generella statsbidrag, och med vissa rik-

tade statsbidrag. Regeringen kan genom riktade statsbidrag i kombination med sär-

skilda överenskommelser bidra till att stimulera olika områden, som exempelvis kom-

petensförsörjning.

Side 3

SUU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 21: Spm. om de øvrige nordiske lande har eller har haft udfordringer med mangel på neurologer til deres sundhedsvæsen, til sundhedsministeren

Socialstyrelsen är den myndighet som ansvarar för legitimation av läkare och specia-

listläkare. Det är även Socialstyrelsen som för statistik över hur många läkare som

finns runt om i landet. Socialstyrelsen ansvarar också för NPS

–

Nationellt planerings-

stöd. NPS syftar till att stödja vårdgivare med planering och utveckling av kompetens-

försörjning.

För att bli neurolog i Sverige krävs 5 �½ år grundläggande utbildning som leder till läka-

rexamen, följt av minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) vilket ger behörighet

att ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Efter erhållen legitimation gör läkaren

specialiseringstjänstgöring (ST) under minst fem år och väljer då vilket område denne

vill specialisera sig inom.

Socialtjänsten har utfärdat ungefär 30 specialistbevis per år för specialistområde neu-

rologi mellan åren 1995-2015.

För mer specifik information angående den aktuella bemanningssituationen rekom-

menderar jag att du kontaktar Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se

<http://www.socialstyrelsen.se> ) och arbetsgivar- och intresseorganisationen för

kommuner och landsting/regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

(www.skl.se <http://www.skl.se>

).”.

Med venlig hilsen

Ellen Trane Nørby

Alberte Rodskjer

Side 4