REU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 893: Spm. om, hvor mange der er blevet dømt for henholdsvis voldtægt, overgreb på børn og grov vold i Sverige de sidste 10 år, til justitsministeren

Retsudvalget 2017-18
REU Alm.del
Offentligt

Folketinget

Retsudvalget

Christiansborg

1240 København K

DK Danmark

Dato:

Kontor:

Sagsbeh:

Sagsnr.:

Dok.:

30. august 2018

Politikontoret

Ida Sofie Mahneke Jen-

sen

2018-0030-1312

836253

Hermed sendes endelig besvarelse af spørgsmål nr. 893 (Alm. del), som Fol-

ketingets Retsudvalg har stillet til justitsministeren den 19. juni 2018.

Søren Pape Poulsen

Lisbeth Gro Nielsen

Slotsholmsgade 10

1216 København K.

T +45 7226 8400

F +45 3393 3510

www.justitsministeriet.dk

[email protected]

REU, Alm.del - 2017-18 - Endeligt svar på spørgsmål 893: Spm. om, hvor mange der er blevet dømt for henholdsvis voldtægt, overgreb på børn og grov vold i Sverige de sidste 10 år, til justitsministeren

Spørgsmål nr. 892 (Alm. del) fra Folketingets Retsudvalg:

” Vil ministeren oplyse, hvor mange der er blevet dømt for hen-

holdsvis voldtægt, overgreb på børn og grov vold i Sverige de

sidste 10 år, samt hvor mange af disse, der er begået af henholds-

vis flygtninge og udlændige af ikke-vestlig oprindelse, og vil

ministeren oplyse det for hvert af årene de sidste 10 år?”

Svar:

Justitsministeriet har til brug for besvarelsen af spørgsmålet indhentet en ud-

talelse fra Justitiedepartementet i Sverige, der har oplyst følgende:

”Brottsförebyggande rådet (Brå) är ansvarig för den officiella

kriminalstatistiken i Sverige. I Sverige redovisas inte uppgifter

om brott och härkomst i den officiella kriminalstatistiken, varpå

det inte är möjligt att redogöra för hur många personer med

svensk respektive utländsk härkomst som blivit dömda för vå-

ldtäkt, våldtäkt mot barn samt grov misshandel. Däremot finns

statistikuppgifter kring hur stor andel av personer som intagits

i fängelse som utgörs av utländska medborgare (se nedan).

Brå har gjort två fördjupningsstudier där representationen av

personer med utländsk bakgrund bland misstänkta för brott stu-

deras, som publicerats 1996 och 2005. Studierna visar att perso-

ner med utländsk bakgrund oftare är misstänkta för brott än per-

soner med svensk bakgrund. I den senare studien är det två och

en halv gånger så vanligt att utrikes födda är misstänkta för brott

jämfört med svenskfödda med föräldrar födda i Sverige. Över-

riskerna är högre för vissa brott, som dödligt våld och våldtäkt.

Överriskerna är också högre för grupper från vissa ursprungs-

områden, som vissa delar av Afrika och Västasien. Majoriteten

av dem som är misstänkta för brott är dock födda i Sverige av

två svenskfödda föräldrar och majoriteten av personerna med ut-

ländsk bakgrund är inte misstänkta för något brott.

Forskning från Stockholms universitet har visat på en överrep-

resentation i brottslighet bland invandrare. En genomgång av

svenska studier mellan 1973 och 2007 visade på en överrepre-

sentation i brottslighet bland invandrare, vilket var ganska kon-

stant under den studerade perioden (Kardell, 2011). En senare

studie från Stockholms universitet (Hällsten, Szulkin och Sar-

necki, 2013) visar att huvudskillnaden i brottslighet beror på

skillnader i socioekonomiska uppväxtförhållanden i Sverige,

såso föräldrars inkomst och sociala förhållanden i det bostads-

område individen har vuxit upp i.

Statistikunderlag

I den första tabellen redogörs för hur många av de som intagits

i anstalt som är utländska medborgare åren 2007–2016. Ande-

len utländska medborgare har legat på en relativt konstant nivå

kring 30 procent under tioårsperioden.

Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober, åren 2007–2016,

Källa: Brå

År

Totalt antal

inskrivna

personer

Därav

utländs

medbor

gare

(%)

1424

(26)

1487

(28)

1572

(29)

1520

(28)

1419

(28)

1479

(30)

1383

(32)

1324

(31)

1325

(31)

1274

(30)

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

5275

5399

5486

5374

5148

4852

4377

4319

4292

4231

Nedan följer en redogörelse för det totala antalet dömda för

våldtäkt, våldtäkt mot barn och grov misshandel under de

senaste 10 åren. Sist presenteras statistik över det dödliga våldet

i Sverige de senaste tio åren.

Sverige för statistik över antalet personer lagförda för olika

typer av brott. Statistiken redovisar personer som av domstol

eller åklagare befunnits skyldiga till brott. Redovisningen

bygger på huvudbrottet i lagföringen, det vill säga brottet med

den strängaste påföljden i straffskalan.

Antalet lagförda personer med våldtäkt (inkl. grov våldtäkt) som

huvudbrott, 2008–2017, Källa: Brå

År

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet personer

262

253

204

168

171

178

195

176

171

190

Antalet lagförda personer med våldtäkt mot barn (inkl. grov

våldtäkt mot barn) som huvudbrott 2008–2017, Källa: Brå

År

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet personer

158

157

147

160

149

134

125

115

Antalet lagförda personer med grov misshandel (inkl.

synnerligen grov misshandel) som huvudbrott 2008–2017,

Källa: Brå

År

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Antalet personer

951

817

815

748

696

581

586

600

567

2017

609

Konstaterade fall av dödligt våld i Sverige 2008–2017, Källa:

Brå

År

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet personer

112

106

113

Med dödligt våld avses fullbordade mord, dråp, barnadråp och

misshandel med dödlig utgång. Med konstaterade fall avses an-

mälda brott om dödligt våld (dödsfall) där man kunnat konsta-

tera att det med stor sannolikhet är dödligt våld som är dödsor-

saken. Med fall avses unika individer som fallit offer för dödligt

våld.”