Ligestillingsudvalget 2017-18
LIU Alm.del Bilag 3
Offentligt
1798538_0001.png
2015-04-22
Dnr 2056-2014/15
Handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för
valperioden 2014-2018
Syfte
Riksdagens ledamöter ska oavsett kön ha samma reella förutsättningar att verka i
riksdagen. Syftet med handlingsprogrammet för jämställdhet för 2014–2018 är
att belysa skillnader i förutsättningarna för manliga och kvinnliga
riksdagsledamöter att utöva sitt uppdrag och genomföra insatser för att utjämna
skillnader som finns. Arbetet syftar även till att öka kunskapen och medvetandet
om könets betydelse för makt och inflytande. Genom att kontinuerligt
uppmärksamma frågor om jämställdhet bidrar handlingsprogrammet till att nå
målet om en jämställd riksdag.
Bakgrund
Riksdagen beslutade i juni 2006
1
att ett kontinuerligt och planmässigt arbete för
jämställdhet ska bedrivas i riksdagen och att ett handlingsprogram för
jämställdhet ska fastställas av riksdagsstyrelsen för varje valperiod. Syftet är att
främja jämställdheten i riksdagen och detta främst i fråga om de kvalitativa
aspekterna.
De insatser som görs inom ramen för riksdagens eget jämställdhetsarbete bör i
första hand avse förhållandena inom riksdagen. Handlingsprogrammen avser
alltså inte jämställdhetsaspekter inom olika enskilda politikområden. Det handlar
om frågor som i jämställdhetspolitiken hänförs till delmålet om makt och
inflytande: ”En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha
samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma
villkoren för beslutsfattandet”.
2
Riksdagsstyrelsen har fastställt handlingsprogram för jämställdhet de två senaste
valperioderna. Handlingsprogrammen har följts upp och utvärderats.
1
2
2005/06:KU21, 2004/05:URF1, RS 2004/05:3, RS 2004/05:8
Prop. 2005/06:155, bet. 2005/06: AU11
Riksdagsförvaltningen
SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm • Telefon 08-786 40 00 • www.riksdagen.se
1 (2)
 LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798538_0002.png
Inriktning och innehåll
Handlingsprogrammet för den innevarande valperioden ska avse förhållandena
inom riksdagen och tydligare än tidigare rikta in sig på frågor som rör
förutsättningarna för kvinnliga och manliga ledamöter att utöva sitt uppdrag.
Handlingsprogrammet för 2014-2018 ska inledas med en kartläggning av
jämställdheten i riksdagen. Kartläggningen kommer också att användas som
nollmätning i uppföljningen av handlingsprogrammet vid valperiodens slut.
Som underlag för det fortsatta arbetet ska rådande strukturer belysas med hjälp av
statistik, t.ex. analys av talartider, sammansättningen i presidier och hur
riksdagen representeras i olika sammanhang.
Kvalitativa aspekter av jämställdheten i riksdagen står dock i fokus för
handlingsprogrammet. Det kan handla om tilltal, förhållningssätt och bemötande,
både kollegor emellan men också i kontakter med väljare och media. Hur det
politiska ledarskapet påverkas av kön bör också uppmärksammas.
Sociala medier är ett betydande inslag i ledamöternas tillvaro idag och
handlingsprogrammet bör därför särskilt uppmärksamma hur detta påverkar
förutsättningarna för kvinnliga och manliga ledamöter att utöva sitt uppdrag.
Arbetsmiljö och arbetsförhållanden handlar även om att få vardagen att gå ihop.
Hur riksdagens arbete är organiserat med tanke på voteringstider, hur
sammanträden planeras in och hur servicen ser ut vad gäller barntillsyn m.m. är
därför av intresse.
Handlingsprogrammet bör även omfatta utbildningsinsatser och aktiviteter för att
öka ledamöters kunskaper om könets betydelse för makt och inflytande.
Arbetsformer
Arbetet ska bedrivas av en arbetsgrupp under ledning av tredje vice talmannen.
Representanter från samtliga partier ska ingå i arbetsgruppen som också ska ha
en jämn könsfördelning.
Arbetsgruppen ska lägga fram förslag till åtgärder och aktiviteter för beslut av
styrelsen. Den ska fortlöpande, minst en gång per termin, rapportera sitt arbete
till styrelsen.
Ett planmässigt och kontinuerligt arbete förutsätter att tjänstemannastöd kan
tillhandahållas. Det kan också finnas behov av att anlita extern kompetens för
stöd i arbetet. Riksdagsdirektören bör därför få i uppdrag att besluta om
administrativt stöd och en budget för arbetet.
Vid valperiodens slut ska styrelsen enligt riksdagsbeslutet från 2006 utvärdera
och följa upp handlingsprogrammet.
2 (2)