Ligestillingsudvalget 2017-18
LIU Alm.del Bilag 3
Offentligt
1798535_0001.png
2016-04-05
Dnr 2015:2096
Denna rapport är ett svar på ett utredningsuppdrag uppdrag från arbetsgruppen för
jämställdhet i riksdagen. Arbetsgruppen har bett Riksdagens utredningstjänst (RUT) att
bistå i arbetet med att ta fram viss kvantitativ information som grund för den kartlägg-
ning som arbetsgruppen för närvarande genomför.
1
Denna rapport innehåller statist-
iska uppgifter om:
1) Antalet kvinnliga och manliga ledamöter under de senaste fyra mandatperioderna
totalt och fördelat på partier.
2) En kartläggning av utskottspositioner de senaste fyra mandatperioderna där föl-
jande framgår:
a) Fördelningen av män respektive kvinnor i varje utskott
b) Fördelningen av positioner inom utskotten uppdelat på kön, så som ordförande,
vice ordförande, ordinarie ledamot och ersättare
c) Antalet ledamöter som saknar utskottstillhörighet, fördelat på kön
3) Antalet motioner från kvinnliga respektive manliga ledamöter under de senaste fem
åren samt i vilka utskott motionerna behandlats.
4) Antalet interpellationer från kvinnliga respektive manliga ledamöter under de sen-
aste fem åren.
Inledning och avgränsningar
Riksdagens ledamöter
Riksdagens utskott
Motioner
Enskilda motioner
Enskilda motioner av en ledamot
Enskilda motioner av två ledamöter
2
2
4
11
11
12
17
1
I det ursprungliga uppdraget efterfrågades också uppgifter om att kartlägga formella nätverk och klubbar i
riksdagen. Denna kartläggning har dock inte varit möjlig att genomföra inom ramen för detta uppdrag.
Den främsta anledningen är att ett underlag för att göra en sådan kartläggning saknas och att sammanställ-
ningar av bl.a. ekonomi redan görs inom riksdagsförvaltningen.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0002.png
Enskilda motioner av fler än två ledamöter
Kommittémotioner
Partimotioner
Interpellationer
Skriftliga frågor
Diskussion och sammanfattande kommentarer
20
20
21
22
24
26
I denna rapport sammanställer utredningstjänsten statistik över fördelningen mellan män
och kvinnor för ett antal olika parametrar. All statistik är hämtad antingen från Statist-
iska centralbyrån eller riksdagens egna databaser. Sammanställningen i denna rapport är
kvantitativ och utredningstjänsten vill påpeka att en kompletterande kvalitativ analys
behövs för att slutsatser ska kunna dras om jämställdhet i riksdagen.
När det gäller kammarens sammansättning har utredningstjänsten sammanställt uppgif-
ter från valet 1982 till och med valet 2014. I övrigt har utredningstjänsten inte anpassat
de tidsperioder som arbetsgruppen valt för analys, även om man vid analys av statisti-
ken ibland kan se att dessa är något korta på grund av förändringar i riksdagens sam-
mansättning. Utredningstjänsten har efter dialog lagt till statistik över skriftliga frågor.
Dataunderlag till rapporten finns samlade hos utredningstjänsten och lämnas ut på begä-
ran.
Utredningstjänsten har valt att inte normalisera data i denna rapport utan samtliga upp-
gifter är grunddata, dvs. statistiken har inte vägts för t.ex. könssammansättningen i kam-
maren eller i partierna.
Figur 1
visar statistiska centralbyråns (SCB) statistik över riksdagsledamöter per parti
och kön efter valen 1982 till 2014. Under perioden 1982 till 2014 har andelen kvinnliga
riksdagsledamöter ökat från 27 procent till cirka 45 procent från 2000 och framåt. Under
tidsperioden har antalet partier varierat. Det exakta antalet kvinnliga ledamöter har se-
dan valet 2002 legat på mellan 152 och 165 kvinnliga ledamöter, se
tabell 1.
Tabellen
sammanställer antalet kvinnlig och manliga ledamöter per parti samt andel av det totala
antalet ledamöter.
I
figur 1
visas andelen manliga (helfyllda) och kvinnliga (streckade) i varje parti. Män-
nen visas till vänster om pilarna och kvinnorna finns till höger. Den svarta streckade lin-
jen visar 50 procent och procentuppgifterna i figuren avser den totala andelen kvinnliga
ledamöter.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0003.png
Tabell 1: Antal och andel manliga respektive kvinnliga riksdagsledamöter per valår och parti.
65
59
17%
M
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
2006
2010
2014
21
6%
38
30
9%
C
18
14
16
10
10
10
11
11
7
9
L (FP)
♂ ♀
18 3
31
25
21
17
11
25
14
14
14
20
19
12
9
6
23
14
10
5
KD
♂ ♀
MP
♂ ♀
NYD
♂ ♀
117
105
S
49
54
60
56
77
65
68
65
54
53
16
16
13
11
12
25
16
8
8
9
V
4
3
8
5
10
18
14
14
11
12
SD
Totalt
254 95
73% 27%
19%
11% 5% 5% 1%
4% 9% 6%
34% 14% 5% 1%
30% 15% 5% 1%
17
5%
241
218
234
208
200
191
184
17
5%
108
131
115
141
149
158
165
157
152
69% 31%
62% 38%
67% 33%
60% 40%
57% 43%
55% 45%
53% 47%
47
13%
19
5%
26
7%
11
19
10
25
23
15
12
10
7
5
17
10
9
7
6
10
8
7
9
11
13
9
22
8
8
10
10
14
12
3
96
82
84
66
76
65
58
60
5% 7% 5%
3% 6% 3% 5% 2%
3% 3%
28% 17% 4% 2%
6% 1% 23% 16% 3% 1%
24% 22% 3% 3%
19% 19% 7% 5%
22% 19% 5% 4%
19% 19% 2% 4%
58
17%
22
6%
21
6%
58
17%
22
6%
17
5%
3% 5% 3% 3% 1% 3% 2%
3% 3% 2% 7% 5% 2% 2%
3% 7% 7% 7% 3% 2% 3%
3% 4% 4% 4% 3% 3% 3%
2% 4% 3% 3% 2% 3% 4%
3% 4% 1% 3% 2% 4% 3%
57
16%
25
7%
8
2%
33
9%
22
6%
11
3%
55
56
40
42
51
44
18
5%
16% 12%
16% 15%
11% 13%
16
5%
3
11
192
197
17% 15% 2% 3%
1% 55% 45%
13
4%
38
17% 15% 3% 3% 11% 3% 56% 44%
Källa: SCB
Figur 1: Andelen manliga respektive kvinnliga riksdagsledamöter per parti och valår.
De manliga ledamöterna är helfyllda och kvinnliga streckade. Männen visas till vänster om pilarna och kvinnorna finns till hö-
ger. Den svarta streckade linjen visar 50 procent och procentuppgifterna i figuren avser den totala andelen kvinnliga ledamöter.
Källa: SCB, utredningstjänstens bearbetning.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0004.png
Sedan valet 1994 har riksdagen haft över 40 procent kvinnliga ledamöter. Sedan dess
har alltså riksdagen har haft en balanserad könsfördelning enligt 40/60-måttet, dvs. an-
delen av vartdera könet är minst 40 procent. Ser man till enskilda partier så har samtliga
partier förutom KD, L (FP) och SD över 40 procent kvinnliga riksdagsledamöter år
2014. I antal har de kvinnliga ledamöterna ökat från 95 ledamöter år 1982 till 152 leda-
möter år 2014.
Riksdagsutskottens sammansättning kan variera något över året beroende på utbyten,
sjukskrivningar etc. Utredningstjänsten har därför valt att studera utskottens samman-
sättning vid ett specifikt datum varje år, den 1 december. Datumet som valts ligger i slu-
tet av hösten då statsrådsersättare är på plats och ordföranden valts i samtliga utskott.
2
Informationen om utskottens sammansättning är hämtad ifrån riksdagsdatabasen
”Perso-
ner och organisationer i det parlamentariska systemet”
förkortad
Pops.
3
Pops är ett sy-
stem för att hantera och tillgängliggöra information om riksdagens ledamöter och deras
politiska uppdrag. Syftet med systemet är att man ska kunna få fram information om
riksdagens sammansättning vid ett givet datum, men systemet är inte utvecklat för att ta
ut tidsserier, vilket leder till vissa kvalitetsproblem. En felkälla utredningstjänsten har
identifierat orsakas av att Pops skapades 2010 och att Pops för tidigare år innehåller
uppgifter som är inhämtade från äldre databaser. Dessa äldre databaser var upplagda på
ett annat sätt och data är inte fullt ut kvalitetssäkrad och korrigerad. Före 2006 är t.ex.
antalet ordinarie ledamöter i utskotten i många fall felaktigt. Vid en genomgång visar
det sig att vissa ledamöter är dubbelregistrerade, men även om dubbletter manuellt rade-
ras går det inte att få fram en korrekt sammanställning. Detta leder till att det är svårt att
med tillräcklig kvalitet undersöka utskottens könsammansättning före år 2006. Ordfö-
rande och vice ordförande i utskotten har däremot gått att identifiera för samtliga år och
går därmed att studera.
Figur 2
visar fördelningen mellan kvinnliga och manliga ordinarie utskottsledamöter
(inklusive ordförande och vice ordförande) under perioden 2002 till 2015. Uppgifterna
är inte normaliserade för kammarens sammansättning (denna har för övrigt varit relativt
stabil under tidsperioden, se
figur 1
)
. Före 2006 är uppgifterna som nämnts ovan osäkra
eftersom datasetet från Pops innehåller mer än 17 ledamöter per utskott (gråmarkerade i
figuren). De streckade linjerna visar 40, 50 respektive 60 procent. Av figuren framgår
det att könsfördelningen i utskotten är jämn sett till alla
utskott. Med ”jämn” avses
här
att mellan 40 och 60 procent av de ordinarie utskottsledamöterna är kvinnor. Utskottens
sammansättning liknar alltså kammarens sammansättning.
2
Först testades ett tidigare datum under hösten, men det visade sig att alla utskott inte hade hunnit välja
ordförande alla år.
3
Personer och organisationer i det parlamentariska systemet, Pops, se
http://pops.riksdagen.se/
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0005.png
Figur 2: Andelen manliga (blå) respektive kvinnliga (röda) ordinarie* i samtliga utskott under peri-
oden 2002 till 2015. Före 2006 är uppgifterna osäkra.
Anm: *Ordinarie avser ordförande, vice ordförande samt ledamöter. Suppleanter är inte inkluderade.
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
För enskilda utskott kan dock andelen kvinnliga respektive manliga ordinarie utskottsle-
damöter vara mer ojämnt fördelad. Detta illustreras i
figur 3
som visar andelen kvinnor
respektive män i fyra olika utskott (AU, FöU, KU och UbU) under perioden 2006 till
2015. Försvarsutskottet (FöU) är det av utskotten som har en störst andel män i förhål-
lande till kvinnor. Inget utskott har en lika tydlig kvinnlig övervikt som FöU har en
manlig övervikt utan fördelningen är vanligen jämnare.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0006.png
Figur 3: Andelen av de ordinarie* utskottsledamöterna som är män respektive kvinnor i
arbetsmarknadsutskottet, försvarsutskottet, konstitutionsutskottet samt utbildningsutskottet under
perioden 2006 till 2015.
Anm: *Ordinarie avser ordförande, vice ordförande samt ledamöter. Suppleanter är inte inkluderade.
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
Skillnaden mellan olika utskott visas även i
figur 4
där utskotten delats in i två katego-
rier som här kallats
”mjuka” och ”hårda” utskott.
Figuren visar andelen ordföranden
som är män respektive kvinnor i de två kategorierna. Både indelningen och begreppen
är grova och gränsdragningarna kan förstås diskuteras och också vara kontroversiella.
Indelningen kan också göras på andra sätt. Indelningen görs här för att undersöka om in-
tressanta mönster uppträder som ger anledning till ytterligare analys. Kategorierna
”mjuka” och ”hårda” används för att mycket grovt korrespondera till traditionellt sett
”manliga” och ”kvinnliga” ämnes-
eller intresseområden.
Till de ”mjuka”
utskotten har i
denna sammanställning räknats följande sju utskott: kulturutskottet, miljö- och jord-
bruksutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, arbets-
marknadsutskottet och civilutskottet (lagutskottet och bostadsutskottet).
”Hårda” utskott
innefattar här: finansutskottet, försvarsutskottet, näringsutskottet, konstitutionsutskottet,
justitieutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och utrikesutskottet. Vid denna indelning
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0007.png
tycks de ”hårda” utskotten ha
haft något fler manliga ordföranden i förhållande till de
”mjuka” utskotten som
i sin tur tycks ha haft något fler kvinnliga ordföranden under pe-
rioden. Mönstret är dock svagt och eftersom analysen rör ett fåtal utskott ger enskilda
individer stort utslag i procent räknat.
Figur 4: Andelen av ordföranden i utskotten som är män respektive kvinnor under
perioden 2002 till 2015 fördelat på "hårda" respektive "mjuka" utskott.
Anm: ”Hårda” utskott är här:
finansutskottet, försvarsutskottet, näringsutskottet, konstitutionsutskottet, justitieut-
skottet, skatteutskottet, trafikutskottet och utrikesutskottet.
”Mjuka” utskott är här: kulturutskottet,
miljö- och jord-
bruksutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och civilut-
skottet (lagutskottet och bostadsutskottet).
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0008.png
Ser man däremot till samtliga utskott så har skillnaderna mellan utskotten tagit ut
varandra och sedan 2006 finns en balanserad könsfördelning enligt 40/60-måttet, dvs.
andelen av vartdera könet är minst 40 procent. Se
figur 5
som visar andelen kvinnliga
respektive manliga ordföranden i samtliga utskott under perioden 2002 till 2005.
Figur 5: Andelen av ordföranden i utskotten som är män respektive kvinnor
under perioden 2002 till 2015 i samtliga utskott.
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
Vad gäller vice ordförande i utskotten har posten haft en balanserad könsfördelning en-
ligt 40/60-måttet, under den studerade tidsperioden, vilket visas i
figur 6.
Figur 6: Andelen av vice ordföranden i utskotten som är män respektive kvinnor
under perioden 2002 till 2015 i samtliga utskott.
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0009.png
Figur 7
visar könsfördelningen mellan ordförande och viceordförande i de 15 utskotten
mellan 2006 och 2015. De helfyllda blå staplarna visar antalet utskott som haft en man
som ordförande och en man som vice ordförande, de röda staplarna visar antal utskott
med ett helt kvinnlig presidium. När det gäller utskott med ett presidium bestående av
en man och en kvinna var det fram till 2014 vanligare med en kvinnlig ordförande och
en manlig vice ordförande (rödblårutiga staplar) än att utskotten hade en manlig ordfö-
rande och en kvinnlig vice ordförande (blårödrandiga staplar). Ser man däremot till en-
skilda utskott ser fördelningen annorlunda in och vissa utskott har haft en betydligt
ojämnare fördelning.
Figur 7: Antal ordförande-vice ordföranden (presidium) av samtliga utskott perioden
2006-2015 fördelat på könssammansättning.
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
Utredningstjänsten har även undersökt könsfördelningen hos suppleanterna och kan
konstatera att denna grupp som helhet har en balanserad könsfördelning enligt 40/60-
måttet. Utredningstjänsten har inte studerat suppleanterna närmare, eftersom det kräver
ytterligare dataunderlag och eftersom syftet med en närmre studie är oklar. En aspekt
som vore intressant att studera utifrån ett jämställdhetsperspektiv är om det finns skill-
nader i vilka ledamöter som endast är suppleanter och inte ordinarie ledamot i något ut-
skott. Många suppleanter sitter även som ordinarie i andra utskott och dataunderlaget
måste därför studeras på individnivå om man ska kunna sammanställa dessa uppgifter.
Dessutom kan det finnas flera olika anledningar till att en ledamot eventuellt saknar en
ordinarie utskottsplats. Anledningen kan vara allt ifrån att ledamoten är nyinvald till att
det är en central ledamot med andra tunga uppdrag i riksdagen.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0010.png
Vid en första snabb blick på statistik ur Pops för den 1 december 2014 och 2015 verkar
det i nuläget inte finnas några tydliga skillnader i ålder mellan manliga och kvinnliga ut-
skottsordförande, se
tabell 2.
Den yngsta kvinnliga ordförande är 4 år yngre än den
yngsta manliga ordföranden. Det samma gäller medelåldern. Den yngsta kvinnliga vice
ordföranden är 13 år yngre än den yngsta manliga vice ordföranden och medelåldern
hos kvinnorna är 5 år lägre än männen. Utredningstjänsten har i nuläget inte haft tid att
studera denna parameter mer ingående.
Tabell 2: Ålder- och könsfördelning hos utskottsordförande och vice ordförande
2014-12-01. Antal ledamöter av olika kön och valstatus, ålder hos den yngsta och
äldsta personen samt medelåldern i varje kategori.
Ordförande
Vice ordförande
Medel-
Medel-
Antal Yngsta ålder
Äldsta Antal Yngsta ålder Äldsta
1
59
59
59
2
50
54
58
6
34
43
59
6
26
45
59
7
34
46
59
8
26
47
59
1
6
7
52
39
39
52
52
52
52
70
70
Kön
Kvinna
Valstatus
Nygammal
Återvald
Samtliga kvinnliga
Man
Nygammal
Återvald
8
38
Samtliga manliga
8
38
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
50
50
59
59
Figur 8
nedan visar de tjänstgörande riksdagsledamöternas ålder vid tre tillfällen år
2002, 2010 och 2016. Figuren visar åldern hos den yngsta respektive äldsta kvinnan och
mannen samt medelålderns hos alla män respektive kvinnor. Medelåldern är den samma
för både män och kvinnor men för alla tre är den yngst manlig riksdagsledamoten yngre
än den yngsta kvinnliga riksdagsledamoten.
Figur 8: Riksdagsledamöternas ålder år 2002, 2010 samt 2016 fördelat per kön,
yngsta ledamoten, äldsta ledamoten samt den genomsnittliga åldern.
Källa: Pops, utredningstjänstens bearbetning.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0011.png
Utredningstjänsten har inte på ett enkelt sätt kunnat identifiera vilka riksdagsledamöter
som helt saknar utskottstillhörighet. Uppgifter om ledamöternas utskottstillhörighet
finns fram för allt i Pops. Vid ett uttag ur Pops verkar det endast vara ett fåtal ledamöter
(mellan 2 och 9 ledamöter) varje år som saknar utskottstillhörighet vare sig som ordina-
rie eller suppleant. Av dessa är fler män än kvinnor. De personer som i Pops saknar ut-
skottstillhörighet är främst partiledare eller ledande personer i partierna. Det är dock
oklart huruvida uppgifterna i Pops är korrekta.
Utredningstjänsten har hämtat statistik om motioner lagda i riksdagen under perioden
2010/11 till 2015/16 från
riksdagens öppna data.
Data för riksmötet 2015/16 omfattar
endast del av riksmötet. Totalt omfattar underlaget 20 595 motioner av olika typ. En del
motioner är enskilda motioner, andra är kommitté- eller partimotioner. Datasetet från
riksdagens öppna data saknar kategorisering på kön varför denna kodning har gjorts ma-
nuellt i efterhand. Motionerna har olika antal ledamöter bakom sig och kan vara skrivna
antingen av en enskild ledamot, två ledamöter eller fler än två ledamöter. För motioner
skrivna av fler än två ledamöter har utredningstjänsten inte haft möjlighet att koda kön
på samtliga ledamöter då datasetet endast innehåller första namnet och sedan texten
”m.fl.”. Samtliga motioner har därför kodats efter antal ledamöter: en ledamot, två leda-
möter eller > 2 ledamöter; samt kön på första namn. För motioner skrivna av två leda-
möter har även kön på det andra namnet kodats. Fokus i denna rapport ligger på de en-
skilda motionerna, medan partimotioner och kommittémotioner berörs mer kortfattat. I
datamaterialet är det även möjligt att titta på hur könsfördelningen av motionerna ser ut
för olika utskott, men i denna studie fördjupar sig utredningstjänsten inte i denna aspekt.
Figur 9
visar hur stor andel av riksdagsledamöterna som lägger enskilda motioner
själva, per riksmöte och kön under perioden 2010/11 till 2015/16. Observera att 2015/16
inte omfattar ett helt riksmöte och att ingen normalisering har gjorts för kammarens
sammansättning. Figuren visar att mellan cirka 67 och 79 procent av riksdagsledamö-
terna lägger minst en enskild motion själv per riksmöte. Under samtliga studerade riks-
möten utom 2012/2013 lägger en något större andel av de kvinnliga riksdagsledamö-
terna enskilda motioner själva än de manliga riksdagsledamöterna.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0012.png
Figur 9: Andelen av riksdagsledamöterna som lägger minst en enskild motion själv
per riksmöte* och kön.
Anm: *Enskilda motioner skrivna av en ledamot. Riksmötet 2015/16 avser endast en del av
riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning.
Figur 10
visar hur stor del av de enskilda motionerna skrivna av en ledamot som är
skrivna av män respektive kvinnor under perioden 2010/11 till 2015/16. Observera att
2015/16 inte omfattar ett helt riksmöte och att ingen normalisering har gjorts för kam-
marens sammansättning. Under samtliga riksmöten har det varit en jämn könsfördelning
av de enskilda motionerna enligt 40-60 måttet, dvs. kvinnor och män har skrivit ungefär
lika många av de enskilda motionerna skrivna av en ledamot.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0013.png
Figur 10: Andelen av de enskilda motionerna skrivna av en ledamot som är
skrivna av män respektive kvinnor under perioder 2010 till 2015.
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Möjligen finns en tendens till att andelen enskilda motioner skrivna av en manlig leda-
mot har ökat något under perioden. För att belägga en sådan ökning behöver dock en
djupare analys göras och det kan finnas flera anledningar till en eventuell ökning. Till
exempel kan enskilda manliga ledamöter över lag ha lagt fler motioner per ledamot eller
också kan ökningen bero på att en eller flera enskilda manliga ledamöter lägger väldigt
många motioner (s.k. outliers). Antalet motioner per ledamot är därför viktigt att studera
vidare för att få en ökad förståelse över hur spridningen ser ut mellan enskilda ledamö-
ter. En sådan analys görs i
tabell 3
och
figur 11
nedan.
I
tabell 3
sammanställs statistik över antalet enskilda motioner skrivna av en ledamot
per riksmöte och kön. Tabellen visar antalet enskilda motioner skrivna av en ledamot,
antalet ledamöter fördelat på kvinnor respektive män som skrivit enskilda motioner, det
genomsnittliga antalet (medel samt median) enskilda motioner per ledamot. Max anger
hur många motioner den ledamot som skrivit flest antal enskilda motioner under
riksmötet har skrivit. Som framgår av tabellen är det stor variation i antal motioner per
ledamot. Enskilda ledamöter har skrivit allt mellan 0 och 67 motioner per riksmöte.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0014.png
Tabell 3: Antalet och andelen enskilda motioner skrivna av en enskild ledamot, per
riksmöte och kön.
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16
Kvinnor
Antal motioner av kvinnor
Antal kvinnor som lagt motioner
Medel kvinnor
Max kvinnor
Median kvinnor
Standardavvikelse kvinnor
Män
Antal motioner av män
Antal män som lagt motioner
Medel män
Max män
Median män
Standardavvikelse män
Totalt
Totalt antal motioner
Totalt antal ledamöter
Medel totalt
870
117
5,5
50
3
8,0
813
135
4,2
32
2
5,8
1 683
252
4,8
792
123
5,0
29
2
6,1
873
141
4,5
30
2
5,9
1 665
264
4,8
747
115
4,8
37
3
6,4
914
149
4,8
46
3
6,4
1 661
264
4,8
865
125
5,5
48
4
6,5
1 189
152
6,2
43
3
7,7
2 054
277
5,9
730
111
4,8
37
3
6,3
943
139
4,8
52
2
7,9
1 673
250
4,8
708
105
4,7
38
2
6,2
1 021
130
5,2
67
2
9,2
1 729
235
5,0
2
Median totalt
2
3
3
4
2
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Uppgifterna i
tabell 3
visas tydligare i en s.k. boxplot (figur
11)
där spridningen i antal
enskilda motioner av en ledamot per ledamot visas som lådor/boxar. Inom boxen ligger
hälften av alla värden, strecket i boxen visar medianvärdet, ○ visar outliers (>1,5 gånger
boxens höjd) och * visar extremvärden (> 3 gånger boxens höjd), whiskers ┬ ┴ visar
lägsta och högsta värdet alternativt 1,5 gånger boxens höjd om det finns outliers eller
extremvärden. Av boxplotten framgår att det finns flera outliers och extremvärden
uppåt, dvs. ett flertal ledamöter av både könen som skriver betydligt fler motioner än
genomsnittet. Det framgår också att det inte är någon signifikant skillnad mellan könen
eller från år till år, dvs. kvinnor och män skriver, som grupp, i genomsnitt ungefär lika
många enskilda motioner per individ. Medianvärdet varierar mellan 2 och 4 enskilda
motioner skrivna av en person per ledamot
4
.
Utifrån figurerna 9 och 10 kan man få intrycket att män generellt lägger fler motioner
per ledamot, men figur 11 visar att detta är ett felaktigt antagande. Det rör sig snarare
om att det finns ett större antal manliga ledamöter som lägger betydligt fler motioner än
4
Medianvärdet är det mittersta värdet dvs. lika många ledamöter har lagt fler enskilda motioner (en leda-
mot) per individ som färre.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0015.png
genomsnittet. Det finns även kvinnliga ledamöter som lägger betydligt fler enskilda
motioner än den genomsnittliga kvinnliga ledamoten. Dessa är dock överlag något färre
till antalet eller lägger något färre motioner per ledamot eller än sina manliga motsvarig-
heter.
Figur 11: Boxplot som visar antalet enskilda motioner av en ledamot fördelat på kön
och riksmöte.
70
Kön
Kvinna
60
Man
50
Antal motioner/ ledamot
40
30
20
10
0
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
Riksmöte
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning i SPSS 12.0.1.
Studerar man de enskilda motionerna lagda av en ledamot lite närmare framgår det att
det finns skillnader mellan partierna, vilket illustreras i
figur 12.
Ledamöter från vissa
partier lägger många enskilda motioner som enskild ledamot medan ledamöter i andra
partier främst lägger enskilda motioner ihop med partikollegor, eller andra former av
motioner som partimotioner. Det finns även skillnader i antalet motioner mellan åren,
vilket troligen är kopplat till huruvida partiet har befunnit sig i opposition eller inte.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0016.png
Figur 12: Antalet enskilda motioner av en ledamot per kön, parti och riksmöte.
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Som nämndes i inledningen av detta avsnitt så görs ingen långtgående analys över hur
motionernas könsfördelning ser ut för olika utskott. I datasetet finns dock möjlighet att
titta vidare på denna aspekt. Vid en enkel kvantitativ analys av data kan man dock kon-
statera att de manliga och kvinnliga ledamöternas motioner inte är helt balanserade en-
ligt 40/60-måttet för samtliga utskott. Ett exempel på detta visar i
figur 13
som visar an-
delen enskilda motioner av en ledamot per kön och utskott under riksmötena 2010/11,
2012/13 samt 2014/15.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0017.png
Figur 13: Antalet enskilda motioner av en ledamot per utskott och kön, riksmötena
2010/11, 2012/13 samt 2014/15.
I figuren är andelen kvinnor och män per riksmöte grupperat per utskott (X-axeln) med försvarsutskottet (FöU)
längst till vänster och utbildningsutskottet (UbU) längst till höger. Den heldragna linjen visar 50 procent och
de två streckade linjerna visar 40 respektive 60 procent.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Figur 14
visar när det gäller enskilda motioner skrivna av två ledamöter att det tycks
vara något vanligare att en manlig ledamot skriver en motion tillsammans med en annan
manlig ledamot än att två kvinnliga ledamöter skivar en motion tillsammans. Vanligast
är dock att en man och en kvinna skriver denna typ av motioner tillsammans och av de
motioner som är skrivna av en man och en kvinna tillsammans är det lika vanligt att
kvinnans namn står först som att mannens namn står först. Även i detta fall finns det
stora skillnader mellan det olika partierna vilket gör en redovisning av generella möns-
ter döljer stora variationer mellan partierna, se
figur 15
som visar antalet motioner av
två ledamöter per kön och årsmöte för a, Allianspartierna (M, C, KD och L(FP)), b,
Sverigedemokraterna samt c, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0018.png
Figur 14: Enskilda motioner skrivna av två ledamöter fördelat per kön och riksmöte.
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0019.png
Figur 15: Antal motioner skrivna av två ledamöter per kön och riksmöte. för
a, Allianspartierna (M, C, KD & L(FP)), b, sd samt C, S, Mp & V.
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0020.png
I de fall där fler än två ledamöter ligger bakom en enskild motion har utredningstjänsten
enbart kunnat kategorisera motionerna efter kön på det första namnet. Utredningstjäns-
ten har inte haft möjligheter i att fördjupa sig i vilka bakomliggande principer eller för-
klaringar till vem som står som första namn på dessa motioner utan redovisar bara sta-
tistiken som den ser ut. Som framgår av
figur 16
är det ungefär lika vanligt att motion-
erna skrivna av två ledamöter har ett kvinnligt namn först som ett manligt namn. De
senaste två riksmötena samt under riksmötet 2012/13 har dock fler motioner i denna
grupp haft ett manligt namn först, men anledningen till detta kan utredningstjänsten i
nuläget inte uttala sig om. På samma sätt som för övriga motioner kan denna förändring
eventuellt vara kopplad till regeringsskiftet och de tidigare nämnda skillnaderna mellan
olika partier. En faktor som kan spela in är i så fall förändrad senioritet i partierna.
Figur 16: Antalet enskilda motioner skrivna av fler än två ledamöter fördelat per
riksmöte och kön på första namn.
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
När det gäller kommittémotioner har utredningstjänsten kategoriserat motionerna efter
den första ledamotens kön. Detta kan eventuellt medföra vissa tolkningsproblem ef-
tersom det kan finnas okända faktorer som eventuellt påverkar vem som har sitt namn
först på kommittémotionen.
Figur 17
visar hur antalet kommittémotioner med ett man-
ligt respektive kvinnligt namn först har förändrats under perioden 2010/11 till 2015/16.
Av figuren framgår tydligt att både antalet kommittémotioner och fördelningen mellan
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0021.png
män och kvinnor förändrades vid regeringsskiftet 2014. Under perioden 2010/11 till
2013/14 ökade antalet kommittémotioner stadigt och ett större antal kommittémotioner
hade ett kvinnligt namn först än ett manligt. Riksmötet 2014/15 minskade antalet kom-
mittémotioner kraftigt, vilket sannolikt främst är kopplat till regeringsskiftet. Hittills un-
der riksmötet 2015/16 har antalet kommittémotioner ökat kraftigt (observera att figuren
bara visar halva riksmötet 2015/16). Både under 2014/15 och hittills under 2015/16 har
fler kommittémotioner haft ett manligt namn först än ett kvinnligt. Utredningstjänsten
anser dock att det är svårt att dra några direkta slutsatser utan en djupare kvalitativ ana-
lys av motionerna.
Figur 17: Antalet (a,) och andelen (b,) av kommittémotioner som har ett manligt respektive
kvinnligt namn först, under perioden 2010/11 till 2015/16.
a,
b,
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Partimotionerna är betydligt färre i antal än de övriga motionerna. Även när det gäller
partimotionerna har utredningstjänsten kodat dessa efter det första namnets kön. Gäl-
lande partimotionerna är det svårt att studera dessa som grupp eftersom de är starkt
knutna till partierna och dess kultur och struktur.
Figur 18
visar antal partimotioner un-
der perioden 2010/11 till 2015/16 fördelat per kön på första namn, riksmöte och parti.
Av figuren framgår det att partierna använder sig av partimotioner i väldigt olika ut-
sträckning och endast under år då partiet är i opposition. Vanligen är det partiledaren
som står som första namn på partimotionerna vilket gör att dessa motioner är ointres-
santa som indikatorer på jämställdhet i riksdagen.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0022.png
Figur 18: Antal partimotioner under perioden 210/11 till 2015/16 fördelat per kön på
första namn, riksmöte och parti.
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Utredningstjänsten har hämtat statistik om interpellationer under perioden 2010/11 till
2015/16 från
riksdagens öppna data.
Data för riksmötet 2015/16 omfattar endast del av
riksmötet. Totalt omfattar underlaget 3 007 interpellationer. Datasetet från riksdagens
öppna data saknar kategorisering på kön varför denna kodning har gjorts manuellt i ef-
terhand. Antalet interpellationer per år har varit relativt stabilt under tidsperioden bort-
sett från riksmötet 2014/15 då antalet interpellationer ökade kraftigt, se
tabell 4.
Denna
ökning är troligen kopplad till regeringsskiftet, vilket styrks av att en motsvarande ök-
ning ses vid riksmötet 2007/2008 (844 interpellationer). Av
tabell 4
framgår det att det
generellt har varit en relativt jämn könsfördelning mellan interpellationerna från man-
liga respektive kvinnliga riksdagsledamöter. Riksmötet 2014/15 och 2015/16 (halva
riksmötet) syns möjligen en svag övervikt interpellationer av manliga riksdagsledamö-
ter, men riksmötet 2014/2015 är som tidigare nämnts ett atypiskt riksmöte och för
2015/2016 är enbart interpellationer fram till årsskiftet inkluderade.
Antalet interpellationer och vem som ställer en interpellation påverkas även av vilka
partier som är i regeringsställning respektive opposition samt vad dessa partier har för
könsammansättning.
5
Detta diskuteras lite mer ingående i slutet av denna rapport.
5
Konstitutionsutskottet,
Frågeinstituten som kontrollinstrument,
Rapporter från riksdagen 2011/12:RFR6.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0023.png
Tabell 4: Interpellationer under perioden 2010-2015, totalt antal, antal och andel
från manlig respektive kvinnlig riksdagsledamot.
Riksmöte
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
Totalt
antal
446
449
513
540
765
Antal av
man
196
231
270
289
485
Antal av
kvinna
250
218
243
251
280
Andel av
man (%)
43,9
51,4
52,6
53,5
63,4
Andel av
kvinna (%)
56,1
48,6
47,4
46,5
36,6
2015/16
294
176
118
59,9
40,1
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Figur 19
visar antal interpellationer per enskild riksdagsledamot fördelat per riksmöte
och kön. Boxplotten inkluderar enbart de ledamöter som skrivit minst en interpellation
varför minimivärden saknas. Inom boxen ligger hälften av alla värden, strecket i boxen
visar medianvärdet, ○ visar outliers (>1,5 gånger boxens höjd) och * visar
extremvärden
(> 3 gånger boxens
höjd), whiskers ┬ ┴ visar lägsta och högsta värdet
alternativt 1,5
gånger boxens höjd om det outliers eller extremvärden. Som framgår av figuren finns
det inte en jämn fördelning av antal interpellationer per riksdagsledamot utan vissa riks-
dagsledamöter ställer betydligt fler interpellationer än andra, vilket syns som outliers
och extremvärden i boxplotten. Figuren visar också att det inte finns någon signifikant
skillnad vare sig mellan riksmöten eller kön.
Figur 19: Boxplot över antal interpellationer per riksdagsledamot
fördelat per kön och riksmöte.
Anm: Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Riksdagsledamöter som inte lagt någon interpellation är exkluderade i analysen.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning i SPSS 12.0.1.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0024.png
I nuläget har utredningstjänsten inte studerat om det finns skillnader i vilka departement
som kvinnliga respektive manliga riksdagsledamöter ställer interpellationer till. I un-
derlaget finns uppgifter om ministrar medan statsråd endast är angivna som ”statsråd”,
vilket gör att en extra kodning behöver genomföras om man t.ex. vill titta på hur inter-
pellationerna fördelat sig per departement.
Statistik över skriftliga frågor är hämtade från
riksdagens öppna data
för perioden
2006/07 till 2015/16. Data för riksmötet 2015/16 omfattar endast del av riksmötet. To-
talt omfattar datasetet 10 297 skriftliga frågor. Datasetet från riksdagens öppna data sak-
nar kategorisering på kön varför denna kodning har gjorts manuellt i efterhand. Utred-
ningstjänsten har även kodat kön på mottagande minister eller statsråd.
Figur 20
och
21
visar antalet och andelen av de skriftliga frågorna som är skrivna av
kvinnliga respektive manliga riksdagsledamöter. Figurerna visar att antalet skriftliga
frågor varierat lite under tidsperioden, men att manlig och kvinnliga riksdagsledamöter
skriver ungefär lika många skriftliga frågor. Observera att data inte är justerat för kam-
marens sammansättning.
Figur 20: Antal skriftliga frågor per riksmöte och kön under perioden 2006/07 till
2015/16*.
Anm: *Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0025.png
Figur 21: Andelen skriftliga frågor per riksmöte och kön under perioden 2006/07 till
2015/16*.
Anm: *Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Det finns ingen skillnad i hur fördelningen ser ut med avseende på kön hos mottagande
minister eller statsråd. I nuläget har utredningstjänsten studerat om det finns skillnader i
vilka departement som kvinnliga respektive manliga riksdagsledamöter ställer skriftliga
frågor till. I underlaget finns uppgifter om ministrar medan statsråd endast är angivna
som statsråd vilket gör att en extra kodning behöver genomföras om man vill titta på
skriftliga frågor per departement. Vid en snabb blick på datasetet verkar det dock finnas
skillnader mellan könen om man tittar på frågor till vissa enskilda ministrar, se exempel
i
figur 22
som visar skriftliga frågor till Försvarsministern respektive Socialministern
eller Socialförsäkringsministern. I jämförelse med manliga ledamöter verkar kvinnliga
ledamöter i mindre utsträckning verka ställa skriftliga frågor till Försvarsministern och
när det gäller Socialministern och Socialförsäkringsministern är förhållandet det mot-
satta.
Liksom för interpellationerna påverkas de skriftliga frågorna av vilka partier som är i re-
geringsställning respektive opposition, samt vad dessa partier har för könsammansätt-
ning.
6
6
Konstitutionsutskottet,
Frågeinstituten som kontrollinstrument,
Rapporter från riksdagen 2011/12:RFR6.
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0026.png
Figur 22: Andelen skriftliga frågor till försvarsministern respektive socialministern
eller socialförsäkringsministern skrivna av kvinnliga respektive manliga riksdagsle-
damöter.
Anm: *Riksmötet 2015/16 avser endast en del av riksmötet fram till december 2015.
Källa: Riksdagens öppna data, utredningstjänstens bearbetning
Sammanfattningsvis kan man konstatera att riksdagen, utifrån en enklare kvantitativ
analys av de studerade parametrarna, i stort tycks ha en hög grad av jämställdhet. Över
40 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor och de ordinarie ledamöterna i utskotten
har över lag en balanserad könsfördelning enligt 40/60-måttet, dvs. andelen av vartdera
könet är minst 40 procent.
Detsamma gäller både utskottsordförande och vice ordförande, som över lag lika ofta är
en manlig som en kvinnlig ledamot. Ser man till enskilda utskott finns det däremot skill-
nader mellan könen. I vissa utskott som t.ex. Försvarsutskottet är det fler manliga än
kvinnliga ledamöter. Liknande skillnader finns när man tittar på utskottsordförande där
det i vissa utskott är vanligare med manliga än kvinnliga ordföranden och vice versa.
Utredningstjänsten har inte studerat suppleanterna djupare. För att få en bild av
huruvida kvinnliga och manliga ledamöters roller i utskotten är helt jämställda krävs en
kvalitativ analys där man t.ex. studerar parametrar som hur lång tid det tar innan en ny-
invald riksdagsledamot får en ordinarie plats i ett utskott. Om det finns skillnader i relat-
ion till invalsår och när en ledamot blir ordförande för första gången etc.
Ser man till könsfördelningen hos författarna av de senaste fem årens motioner kan man
konstatera att manliga och kvinnliga ledamöter använder sig av enskilda motioner i un-
gefär samma utsträckning. Det finns dock stora skillnader i antalet motioner per individ
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0027.png
och det tycks finns olika mönster knutna till partierna gällande hur ledamöterna lägger
motioner och vilka typer av motioner man lägger. Det tycks även finnas skillnader i
både antal motioner och vilket kön ledamöterna som lägger enskilda motioner har bero-
ende på om partiet är i regeringsställning eller i opposition. För att avgöra vad som lig-
ger bakom dessa förändringar krävs dock en fördjupad kvalitativ analys där man t.ex.
inkluderar faktorer som riksdagsålder och rang i partiet.
7
När det gäller enskilda motioner skrivna av två ledamöter tillsammans så är det vanlig-
ast att dessa ledamöter har olika kön. Är ledamöterna av samma kön är det dock vanli-
gare att båda är män än att båda är kvinnor. När fler än två ledamöter ligger bakom en
enskild motion har utredningstjänsten bara kunnat titta på kön på det första namnet och
kan konstatera att det är lika vanligt att det är ett kvinnligt namn först som ett manligt.
Det tycks alltså inte finnas någon generell tydligt skillnad mellan könen för dessa mot-
ioner.
I nuläget används således motionsinstrumentet i ungefär samma utsträckning av både
kvinnliga och manliga ledamöter. Förutom kön finns dock många andra faktorer som
påverkar hur många enskilda motioner en ledamot lägger. När det gäller enskilda mot-
ioner finns inga begränsningar för antalet motioner och det är svårt att tänka sig att må-
let är en helt jämn fördelning, vare sig det gäller kön eller någon annan parameter.
Vad gäller parti- och kommittémotioner anser utredningstjänsten att dessa inte är lämp-
liga som indikatorer på jämställdhet, eftersom andra faktorer än kön är av stor vikt för
vem som står som första namn. Gällande partimotionerna står partiledarens namn först
och kommittémotionärernas könssammansättning bestäms av vilka ledamöter från ett
visst parti som sitter i utskottet.
Vad gäller interpellationer och skriftliga frågor är dessa jämt fördelade mellan könen.
Även här finns dock stor individuell spridning i hur många interpellationer eller skrift-
liga frågor som en enskild ledamot ställer.
En tidigare studie
8
av frågeinstituten som kontrollinstrument har visat att partiernas
ställning, storlek och avstånd till makten påverkar i vilken grad ledamöterna använder
sig av de olika frågeinstituten. Mindre partier med stort avstånd till makten (regeringen)
tenderar att vara flitiga användare av frågeinstituten. En förklaring till detta kan vara att
det finns ett stort utrymme för de relativt sett få ledamöterna i mindre partier att agera
och att man saknar andra kanaler för information och inflytande. I samma studie visade
man på att antalet interpellationer och skriftliga frågor ökar vid minskad medelriksdags-
ålder och att medelriksdagsåldern blev lägre mellan 1976 och 2006.
9
Av urvalsunder-
sökningen (1994-2010) framgick att kvinnor var något överrepresenterade som använ-
dare av frågeinstituten sett över perioden som helhet i genomsnitt hade kvinnorna haft
7
Vad gäller interpellationer och skriftliga frågor brukar förhållandet vara det motsatta.
8
Konstitutionsutskottet,
Frågeinstituten som kontrollinstrument,
Rapporter från riksdagen 2011/12:RFR6.
9
Ibid not 8 sid 87
LIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 3: Materiale fra "Nordisk rundbordsamtale om ligestilling i de nordiske parlamenter" den 28/9-2017
1798535_0028.png
44 procent av riksdagsmandaten och svarat för 48 procent av spörsmålen. Överrepresen-
tationen gällde främst under den första mandatperioden medan andelen de följande peri-
oderna närmast motsvarat deras andel av mandaten. I studien kunde man även se skill-
nader mellan användandet av interpellationer och skriftliga frågor. Sett över hela peri-
oden var kvinnorna något överrepresenterade gällande de skriftliga frågorna men något
underrepresenterade som interpellanter.
10
Gällande skriftliga frågor och interpellationer
tyder tidigare studier och forskning på att det kan finnas skillnader mellan vilka ämnen
kvinnor och män främst fokuserar på.
11
Utredningstjänsten anser att den kvantitativa statistiska analysen
12
behöver kompletteras
med kvalitativa studier om man till fullo ska kunna studera jämställdhet i riksdagen.
Ibid not 8 sid 97.
Ibid not 8 samt Bäck, H. m.fl. (2014),
Who Takes the Parliamentary Floor? The Role of Gender in
Speech-making in the Swedish Riksdag,
Political Research Quarterly, vol. 67(3), sid. 504-518.
12
Den kvantitativa studien kan behöva kompletteras med ytterligare information om bland annat ledamöter-
nas riksdagsålder, roll i partiet, valkrets etc. för att kopplingar till en mer omfattande kvalitativ analys ska
kunna göras.
11
10