Kulturudvalget 2017-18
KUU Alm.del Bilag 56
Offentligt
1828372_0001.png
Bilag 4/Eksperthøring Nycirkusuddannelsen 
KULTURRÅDET FÖRESLÅR: MER CIRKUS PÅ
SVENSKA SCENER
Nycirkusen är en vital konstform med stora konstnärliga värden och ett starkt
publikintresse – men också betydande utmaningar. Kulturrådet lämnar idag en
rapport till regeringen om den professionella samtida cirkusen i Sverige.
30 NOVEMBER 2017
Kulturrådet fick i uppdrag av regeringen att kartlägga svensk nycirkus, eller samtida cirkus
som
den också kallas. Kartläggningen är den första i sitt slag i Sverige och rapporten
redogör för vilka utbildningar som finns inom konstformen, vilka fältets aktörer är och hur
finansieringen ser ut. Resultaten presenteras i rapporten Professionell samtida cirkus: en
kartläggning.
- Sverige har en av de främsta cirkusskolorna i världen. Rapporten visar att vi måste skapa
förutsättningar för att fler cirkusartister kan uppträda här i Sverige och nå en ny och ännu
större publik, säger Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet.
Kulturrådet föreslår i rapporten kunskapshöjande insatser, förbättrade produktionsvillkor
och insatser för att stärka arrangörer så att mer cirkus kan visas på svenska scener.
Rapporten lämnas till regeringen idag, 30 november.
 KUU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 56: Baggrundsmateriale med bilag fra AFUK til brug ved "møde i mødet" om uddannelse og udvikling af nycirkus i Danmark onsdag 6. december 2017 kl.10.15.
1828372_0002.png
Bilag 4/Eksperthøring Nycirkusuddannelsen 
Klip fra den nyligt udkomne svenske rapport om nycirkus fra kulturrådet
http://www.kulturradet.se/nyheter/2017/Kulturradet-foreslar-mer-cirkus-pa-svenska-scener/
s.17
Företrädare för de institutioner som Kulturrådet har haft kontakt med under arbetet med rapporten har trots skillnader och
olika förutsättningar pekat på tre skäl att satsa på cirkuskonsten:
Publiken.
Cirkusen utmärks av inkludering, låga trösklar och att den når en ny publik, bland annat på grund av att den ofta
inte är språkligt krävande. Konstformen bedöms vara lätt att ta till sig och väcka intresse för hos en publik som annars
sällan besöker institutionerna.
Konstnärlig utveckling.
Mötet mellan konstformerna ses som en väg att utveckla spets, kvalitet och konstnärlig förnyelse.
Kompetensutveckling.
Att integrera cirkusen i produk-tionsprocesserna kräver och innebär kompetenshöj-ning av såväl
skådespelare, scenografer och annan konstnärlig personal som teknik- och marknadsav- delningarna.
S. 23
Pernilla Appelqvist som arbetar som programchef på Stora teatern i Göteborg understryker att cirkusen lockar en bred publik.
”Det är stor skillnad jämfört med annat. Det har blivit en grej för göteborgare att gå på cirkus och det lockar mer och mer
publik. Cirkusen kan också locka in publik i huset som sedan kanske går även på dans och teater. Skolorna köper in
cirkusföreställningar först av allt.” Även stora möjligheter till kringarrangemang av typen prova-på-aktiviteter är något som
lyfts fram av era, ”cirkusen väcker automatiskt ny kenhet, att man vill testa själv”
s.43
Alumner har även etablerat egna framgångsrika kompanier. I självskattningar som gjorts av DOCH anges följande:
”Studenterna har också varit mycket framgångsrika på arbetsmarknaden. Några har arbetet som cirkuskonstnärer för till
exempel Cirque de Soleil, Les 7 Doigts de la Main och Cirkus Cirkör. Många arbetar både som cirkusartister och pedagoger.
De esta växlar mellan att vara anställda och att vara frilansande konstnärer och har världen som arbetsplats.”
S. 46
Möjligheter för utvecklingen av samtida cirkus i Sverige
Svensk samtida cirkus håller en hög konstnärlig nivå. Det speglas inte minst av hur eftertraktade svenska kompanier är av
internationella arrangörer, liksom av de priser och utmärkelser som svenska kompanier får vid internationella festivaler.
Cirkusen är internationell, och svenska aktörer har breda internationella nätverk för samarbeten, samproduktioner och
utbyten. En ökad internationalisering är ett av kulturpolitikens mål. Med rätt stöd och förutsättningar, kan den samtida
cirkusen bli en motor för kulturens internationalisering.
Konstformen tilltalar en stor och bred publik. Efterfrågan ökar, och om svenska kompanier får förutsättningar till speltillfällen
finns det goda möjligheter för arrangörer att nå en delvis ny publik. Efterfrågan ökar också på eget deltagande.
När kulturskolor gör särskilda insatser för att nå nya grupper barn väljer era av dem att arbeta just med nycirkus.
Den samtida cirkusen har ett ben i den konstnärliga produktionen och ett i pedagogik och sociala sammanhang. Många aktörer
inom området arbetar integrerat med pedagogisk verksamhet för barn, cirkus inom vård, äldreomsorg och flyktingmottagande.
Cirkusen kan vara omedelbar, kommunikativ och lättillgänglig, vilket gör den intressant för många.
-Det en tradition av att turnera, att vara mobil. Utövarna har en beredskap för att tillgängliggöra konst- formen över hela
landet.
- Cirkusen har en förmåga att skapa innovativa affärs- modeller. Det, i kombination med den starka internationaliseringen,
utgör en utvecklingspotential inom de kreativa näringarna.
- Det är en ung konstform, med få regler och få låsta för- väntningar. Det en öppenhet och en kreativitet som borgar för
konstnärlig utveckling.
- Den samtida cirkusen har en potential som vitaliserande för andra konstformer. Det nns ett intresse hos besläktade aktörer
att samverka för att utvecklas konstnärligt.
- Det finns ett spirande intresse i flera delar av landet, ett intresse som kan fångas upp och inspireras att växa för att öka
konstformens spridning. Att möjliggöra för er noder skulle kunna ge konstformen möjligheter att ta nästa steg i sin utveckling.