Kirkeudvalget 2017-18
KIU Alm.del Bilag 55
Offentligt
1943404_0001.png
Statens stöd tUt trossamfund
i ett mångreligiöst Sverige
Bettïnkande civ Utrednin gen
om
översyn civ statens stöd
tju
trossamfund
Stockholm 2012
STATENS OFFENTLIGA
UTREDNINGAR
SOU 2018:13
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0002.png
SOU
och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kund service.
Bestållningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm
Ordertelefon: 08-598 191 90
E-post: [email protected]
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB
på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara
på
remiss bur och varför
Statsrådsberedningen, SB
PM
2003.2 (reviderad 2009-05-02)
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Håftet år gratis och kan laddas ner som pdf från eller bestållas på regeringen.se/remisser
—
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 201$
1SBN 978-91-38-24771-6
ISSN 0375-250X
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0003.png
liii statsrådet Alice Bah Kuhnke
Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge i uppdrag
tju
en sär
skud utredare att se över statens stöd till trossamfund. Samma dag
utsågs professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld som särskild utredare.
Den 8juni 2017 beslutade regeringen an utredaren också bl.a. skulle
kartlägga utbudet av och efterfrågan på utbildning i Sverige som är
riktad till trossamfundens församlingsledare.
En parlamentarisk referensgrupp till utredningen utsågs den
10 oktober 2016 med följande ledamöter: f.d. förbundsordföranden
Hanna Cederin (V), riksdagsledamoten Esabelle Dingizian (MP),
riksdagsledamoten Bengt Eliasson (L), riksdagsledamoten Aron
Emilsson (SD), riksdagsledamoten Jonas Gunnarsson (5), riksdags
ledamoten Per Lodenius (C), riksdagsledamoten Eva Lohman (M)
och riksdagsledamoten Larry Söder (KD).
Den 10 oktober 2016 utsågs följande personer att ingå i utred
ningens expertgrupp: kanslirådet Catharina Adlercreutz, departe
mentssekreteraren Katarina Arvidson, ekonomichefen Charlotte
Byström, kanslirådet Kent Eriksson, professorn Mohammad
Fazlhashemi, f.d. domaren i Europadomstolen Elisabet Fura, hand
läggaren för statsbidragsfrågor Asa E Hole, professorn Göran Larsson,
professorn Mia Lövheim, prästen Håkan Sandvik och docenten
Helena Wockelberg.
Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med
den 22 augusti 2016 kanslirådet Daniel Lindvall. Kammarrätts
assessorn Linda Svärd anställdes från och med den 15 augusti 2016
som sekreterare i utredningen.
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0004.png
Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om översyn av
statens stöd
tju
trossamfund, får härmed överlämna betänkandet
Statens stöd till trossamfund i ett ma°ngretigidst Sverige,
SOU 2018:18.
Stockholm i mars 201$
Ulf Bjereld
/Daniel Lindvall
Linda Svärd
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0005.png
Innehåll
Förkortningar. 17
Sammanfattning
Summary
i
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
Förtattningsförslag
Förslag
21
37
55
55
59
60
61
62
tju
lag om stöd til! trossamfund
Förslag til! lag om ändring i lagen (1998:159 1)
om Svenska kyrkan
Förslag
tju
lag om ändring i lagen (1998:1593)
om tros samfund
Förslag
tju
lag om åndring i lagen (1999:29 1) om avgift
dli registrerat trossamfund
Förslag dli förordning om stöd til! trossamfund
Förslag
tju
förordning om ändring i förordningen
(200 1:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet
Förslag til! förordning om ändring i förordningen
(20 17:104) med instruktion för Myndigheten för stöd
till trossamfund
Uppdraget och dess genomförande
Uppdraget
Utgångspunkter för arbetet
67
1.7
70
75
75
76
2
2.1
2.2
5
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0006.png
Innehåll
SOU 2018:18
2.3
Utredningsarbetet
2.3.1
Sekretariat, referensgrupp och expertgrupp
2.3.2
Möten och samråd
2.3.3
Enkäter
2.3.4
Rapport om trossamfundens
utbildningsbehov
.
77
77
77
78
79
Del A Bakgrund
3
3.1
3.2
Det religiösa landskapet i förändring
Inledning
Religionsfrihetens framväxt i Sverige
3.2.1
Relationsförändringen mellan Svenska kyrkan
och staten
3.2.2
Stöd dli andra trossamfund än Svenska kyrkan
införs och trossamfunden får en egen
associationsform
Framväxten av det mångreligiösa Sverige
3.3.1
Organiserade trossamfund i Sverige
3.3.2
Trosbaserade organisationer vid sidan
av trossamfunden
3.3.3
Hur många arbetar inom trossamfunden
Omfattningen av religiös aktivitet
3.4.1
Religiös aktivitet i olika trossamfund
83
83
84
87
$8
90
91
101
102
103
104
3.3
3.4
4
4.1
4.2
4.3
4.4
Trossamfundens nuvarande rättsliga reglering
Lagstiftning som växte fram ur stat-kyrkareformen
Ett grundlagsskydd för trossamfunden
Grunderna för Svenska kyrkan
Lagen om trossamfund reglering av trossamfundens
rättsliga förhållanden
4.4.1
Allmänna bestämmelser för alla trossamfund
4.4.2
Förutsättningarna för registrering som
trossamfund
4.4.3
Förutsättningarna för statlig avgiftshjälp
—
109
109
110
111
112
112
113
114
6
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0007.png
SOU 2018:18
Innehåll
4.5
Statens stöd
tju
andra trossamfund än Svenska kyrkan
4.5.1
Lagen om stöd till trossamfund
övergripande bestämmelser om statligt stöd
4.5.2
Förutsättningarna för statsbidrag
—
.
115
115
116
119
119
121
125
127
5
5.1
Internationell jämförelse
Stat och religion i olika europeiska länder
5.1.1
Statligt stöd i andra nordiska länder
5.1.2
Statligt stöd i jämförbara länder inom EU
Sammanfattande jämförelse mellan stöd
tju
trossamfund i Sverige och i andra europeiska länder
Trossamfundens sociala verksamheter
Inledning
Andlig vård vid kriser och olyckor
6.2.1
Andlig vård inom sjukvården
6.2.2
Andlig vård inom kriminalvården
6.2.3
Trossamfundens betydelse för
krisberedskapen
Sociala och meningsskapande verksamheter utövet
de regelbundna religiösa aktiviteterna
6.3.1
Barn- och ungdomsverksamhet
6.3.2
Verksamhet för äldre
6.3.3
Kreativa verksamheter
6.3.4
Trossamfundens betydelse som bevarare
av kulturella traditioner
Trossamfundens sociala arbete och välfärdsinsatser
6.4.1
Trossamfundens insatser för socialt utsatta
grupper
6.4.2
Trossamfundens stöd vid flyktingmottagandet
och bidrag i integrationsarbetet
6.4.3
Trossamfundens insatser inom bistånds- och
utvecklingsarbetet
6.4.4
Trossamfundens insatser inom utbildnings
och välfärdssektorn
5.2
6
6.1
6.2
129
129
130
130
131
133
134
135
136
137
138
139
140
142
145
145
6.3
6.4
7
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0008.png
Innehåll
SOU 2018:18
6.4.5
Trossamfundens insatser inom miljö
och klimatarbetet
147
7
7.1
Trossamfunden och grundläggande demokratiska
värden
Inledning
7.1.1
Trossamfunden och delaktigheten i
demokratin
7.1.2
Trossamfundens påverkan på grundläggande
värderingar i samhället
7.1.3
Trossamfundens roll i att möta
antidemokratiska värderingar och
våldsbejakande extremism
Trossamfundens utbildningsbehov
Utredningsuppdraget
8.1.1
Om kartläggningen av trossamfundens
utbildnings behov
Teologisk utbildning i Sverige
8.2.1
Teologisk utbildning för präster inom Svenska
kyrkan
8.2.2
Utbildning för pastorer inom frikyrkorna
8.2.3
Utbildning för präster inom Romersk
katolska kyrkan
Imamutbildningar
8.2.4
8.2.5
Utbildning för präster inom de ortodoxa
kyrkorna
Behov av teologisk utbildning
8.3.1
Behovet av en imamutbildning i Sverige
8.3.2
Behovet av konfessionell utbildning
för ortodoxa religiösa företrädare
8.3.3
Behovet av konfessionell utbildning
inom andra trossamfund
149
149
150
155
161
165
165
165
166
166
167
169
169
171
172
172
175
17$
8
8.1
8.2
8.3
8
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0009.png
SOU 2018:18
Innehåll
8.4
Behov och utbud
av
icke-konfessionell utbildning
för religiösa företrädare
Behovet av icke-konfessionell utbildning
8.4.1
till religiösa företrädare
Utbudet av icke-konfessionell utbildning
8.4.2
som är riktad
tju
trossamfundsföreträdare
179
179
181
Del B Bedömningar och förslag
9
9.1
9.2
Trossamfundsstödet och dess effekter
Utredningsuppdraget
Stödets utformning och omfattning
9.2.1
Trossamfundsstödets olika bidragsformer
Den statliga avgiftshjälpen
9.2.2
Att utvärdera stödet till trossamfunden
9.3.1
Allmänt om att utvärdera bidrag och dess
effekter
9.3.2
Svårigheterna med att utvärdera
trossamfundsstödet
9.3.3
Hur har utvärderingen av trossamfundsstödet
gått tiIP
Stödets betydelse för trossamfunden och deras
församlingar
Trossamfundens ekonomi
9.4.1
Organisationsbidragets betydelse
9.4.2
9.4.3
Den statliga avgiftshjälpens betydelse
Verksamhetsbidragets betydelse
9.4.4
9.4.5
Projektbidragens betydelse
Trossamfundens egna åsikter om
9.4.6
trossamfundsstödet och relationerna
tju
Myndigheten för stöd till trossamfund
Utredningens bedömning av stödets effekt för
trossamfundens kärnverksamhet och för samhället
istort
9.5.1
Stödets sammantagna effekt på den religiösa
kärnverksamheten
187
187
187
188
190
191
191
192
194
195
195
197
202
204
206
210
9.3
9.4
9.5
211
211
9
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0010.png
Innehåll
SOU 2018:18
9.5.2
9.5.3
Stödets effekt på samhället i stort och
trossamfundens externa verksamhet
Stödets effekt på demokratin
och demokratiskavärderingar
212
215
10
10.1
Motiv, mål och stödformer
Utredningsuppdraget
219
219
219
219
221
222
223
224
224
228
232
234
237
10.2 Motiv til! och målsättning med det statliga stödet
til! trossamfund
Om krav på ett övergripande motiv och mål
10.2.1
vid bidragsgivning
10.2.2 Motivet till det nuvarande stödet
10.2.3 Nuvarande mål för statens stöd
10.2.4 Irossamfundens åsikter om den nuvarande
målsåttningen
10.3 Förslag til! motiv, mål och stödformer för statens
stöd tiH trossamfunden
Religionsfriheten ska vara det huvudsakliga
10.3.1
motivet til! trossamfundsstöd
10.3.2 Nytt mål för statens stöd till trossamfunden
10.3.3 Statsbidraget bör huvudsak!igen fördelas
som organisationsbidrag
10.3.4 Stärk trossamfundens förutsättningar
för egenfinansiering
10.3.5 Utveckla trossamfundens organisering
och stärk den centrala administrationen
10.3.6 Verksamhetsbidrag för utbildning av
trossamfundets eller församlingarnas
företrädare
240
11
Formella vilikor för statligt stöd
249
249
250
11.1 Utredningsuppdraget
11.2 Nuvarande vilikor för stöd
11.2.1
Statsbidrag beviljas endast till trossamfund
och stadig avgiftshjälp endast till registrerade
trossamfund
250
10
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0011.png
SOU 2018:18
Innehåll
11.2.2
Kravet på stabilitet och egen livskraft
251
11.3 Förslag om ändrade vilikor för stödet
tju
trossamfund
252
11.3. i
Nödvändigt att förtydliga definitionen
av begreppet trossamfund
252
11.3.2
Förslag på ny definition av begreppet
tros samfund
259
Om ett livsåskådningsneutralt stöd
11.3.3
261
11.3.4 Vilikor avseende trossamfundets organisering 264
11.3.5 Vilikor avseende finansiering
267
11.3.6 Vilikor avseende antal betjänade och
verksamhet under en viss tid
271
12
12.1
Ett förtydligat demokratikriterium
Utredningsuppdraget
275
275
276
277
279
279
283
284
299
12.2 Det nuvarande demokratikriteriet
12.3 Kort om de mänskiiga rättigheterna och folkrätten
12.4 Skyddet
12.4.1
12.4.2
12.4.3
12.4.4
12.4.5
för religionsfriheten
Religionsfrihet enligt regeringsformen
fN-skydd för religionsfriheten
Europakonventionen ett långtgående skydd
för religionsfriheten
Rättighetsstadgan Europeiska unionens
skydd för de grundläggande rättigheterna
Kan vägran att erkänna ett trossamfund
som stödberättigat innebära en inskränkning
av religionsfriheten
—
—
299
301
301
305
306
306
12.5 Vilka grundläggande värderingar vilar det svenska
samhället på
Allmänt om begreppet samhällets
12.5.1
grundläggande värderingar
12.5.2 Alla människors lika värde och den enskilda
människans frihet och värdighet
12.5.3 Demokratins idéer
12.5.4 Delaktighet och jämlikhet samt skydd
mot diskriminering
11
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0012.png
Innehåll
SOU 2018:18
12.5.5
12.5.6
Den enskildes privatliv och familjeliv
Barns rätt
.
316
317
320
322
328
32$
12.6 Behövs ett demokratikriterium i stödlagstiftningen
12.7 Problem med det nuvarande demokratikriteriet
12.8 Hur ska ett förtydligat demokratikriterium utformas
Allmänna utgångspunkter
12.8.1
12.8.2 Utformningen av demokratikriterium
i andra författningar
12.8.3 Ett demokratikriterium som ställer krav
på an respektera nationell rätt
12.8.4 Ett exkluderande demokratikriterium
12.8.5 Församlingars, företrädares och föreläsares
agerande
12.8.6 Vilka ageranden bör utgöra
exkluderingsgrunder)
12.8.7 Exkluderingsgrunderna i förhållande
tju
skyddet mot diskriminering i artikel 14
i Europakonventionen
12.8.8 Bevisbörda och beviskrav vid prövning
av exkluderingsgrunderna
329
331
332
335
337
346
347
13
Återkallelse och återkrav
351
351
351
353
356
357
357
358
13.1 Utredningsuppdraget
13.2 Principen om gynnande förvaltningsbesluts
negativa rättskraft
13.3 Finns det ett behov av att införa återkallelse- och
återkravsbestämmelser vad gäller trossamfundsstödet
13.4 Återkallelse av stödberättigande
13.4.1 Trossamfund som beviljats stödberänigande
ska vara anmälningsskyldiga
13.4.2 Samma förutsänningar för återkallelse ska
gälla för det statliga bidraget och den statliga
avgiftshjälpen
13.4.3 Förutsånningarna för återkallelse
av stödberättigande
12
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0013.png
SOU 2018:18
Innehåll
13.5 Återkrav av statsbidrag när ett trossamfund
inte uppfyllt vilikoren för stödberättigande
13.5.1 Allmänt oni återbetalningsskyldighet
13.5.2 När ska ett trossamfund vara
återbeta1ningssky1digt
13.5.3 En skyldighet att kräva återbetalning
13.5.4 Eftergift ska kunna medges
14
Beslutsfattare i ärenden som rör
stödberättigande m.m
361
361
362
364
365
367
367
368
369
372
372
372
374
14.1 Utredningsuppdraget
14.2 Bakgrunden
tju
nuvarande bestämmelser om
beslutsfattare i ärenden om stödberättigande
14.3 Bör regeringen pröva ärenden som rör
stödberättigande
14.4 Vilka myndigheter kan vara aktuella för att pröva
ärenden som rör stödberättigande)
14.4.1 Aktuella myndigheter för att pröva ärenden
som rör stödberättigande
14.4.2 Kort om Myndigheten för stöd
tju
trossamfund
14.4.3 Kort om Kammarkollegiet
14.5 Utredningens förslag avseende vilken myndighet
som ska pröva ärenden som rör stödberättigande
375
14.5.1 Omständigheter som talar för att
Kammarkollegiet bör pröva ärenden som
rör stödberättigande
375
14.5.2 Overvägande skäl talar för att Myndigheten
för stöd til trossamfund bör pröva ärenden
som rör stödberättigande
377
14.5.3 Arenden som rör stödberättigande bör
prövas kollektivt inom Myndigheten för
stöd till tros samfund
379
14.5.4 Ett särskilt beslutsorgan införs inom
Myndigheten för stöd til! trossamfund
som prövar ärenden som rör stödberättigande.... 380
13
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0014.png
nnehå1I
SOU 2018:18
14.5.5
Närmare om det särskilda beslutsorganet
.
382
383
385
385
385
387
390
14.6 Överklagande av beslut som rör stödberättigande
15
En ny lag om stöd
tju
trossamfund
15.1 Utredningsuppdraget
15.2 Närmare om bakgrunden till nuvarande lagstiftning
15.3 En ny lag om stöd
tju
trossamfund
15.4 Följdändringar med anledning av utredningens förslag
16
lkraftträdande ach övergångsbestämmelser
391
391
392
392
394
394
395
397
397
397
397
398
16.1 Ikraftträdande
16.2 Övergångsbestämmelser
16.2.1
Stödberättigade trossamfund
16.2.2 Ny beslutsfattare
16.2.3 Aterkallelse- och återkravsbestämmelser
16.2.4 Overklagande
17
17.1
Konsekvensanalys
Utredningsuppdraget
17.2 Offentligfinansiella konsekvenser
17.2.1
Nuvarande kostnader
17.2.2
Overgripande analys
17.2.3
Ekonomiska konsekvenser
för stöd til! trossamfund
17.2.4 Ekonomiska konsekvenser
17.2.5 Ekonomiska konsekvenser
Kammarkollegiet
17.2.6 Ekonomiska konsekvenser
17.3 Konsekvenser för trossamfunden
17.4 Konsekvenser för jämställdheten
17.5 Övriga konsekvenser
för Myndigheten
för domstolarna
för
för Skatteverket
398
402
403
403
403
404
405
14
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0015.png
SOU 2018:18
Innehåll
18
Författningskommentar
.
407
407
420
420
422
18.1 Förslaget
tju
lag om stöd tjU trossamfund
18.2 Förslaget til! lag om ändring i lagen (1998:1591)
om Svenska kyrkan
18.3 Förslaget til! lag om ändring i lagen (1998:1593)
om trossamfund
18.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:29 1)
om avgift till registrerat trossamfund
Referenser
BHagor
Bilaga i
Bilaga 2
Bilaga 3
Kommittédirektiv 20 16:62
Kommittédirektiv 2017: 63
Statsstödsberättigade trossamfund
423
445
453
457
15
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0016.png
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0017.png
Förkortn inga r
a.
a.a.
AD
barnkonventionen
bet.
bil.
BIS
Brå
Dir.
Ds
EG
EFK
EFS
EU
Europadomstolen
Europakonventionen
anförd
anfört arbete
Arbetsdomstolen
Förenta Nationernas konvention den
20 november 1989 om barnets rättigheter
betänkande
bilaga
Bosniakiska islamiska samfundet
Brottsförebyggande rådet
direktiv
Departementsserien
Europeiska gemenskaperna
Evangeliska frikyrkan
Evangeliska fosterlandsstiftelsen
Europeiska unionen
Europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna
den europeiska konventionen den 4 novem
ber 1950 angående skydd för de
mänskliga
rättigheterna och de grundläggande fri
heterna
och följande sida
och följande sidor
17
f.
ff.
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0018.png
Förkortningar
SOU 2018:18
FIFS
FN
HBTQ
HFD
Ibid
IKUS
ISS
Istanbul-
konventionen
JO
kap.
KU
LVU
MSB
MUCF
NAV
NJA
NOU
OÖKER
Pingst
POSOM
prop.
ref.
Förenade islamiska föreningar i Sverige
Förenta Nationerna
homosexuella, bisexuella, trans- ocli queer
personer
Högsta förvaltningsdomstolen
ibidem, “på samma ställe”
Islamiska kulturcenter unionen
Islamiska shiasamfunden i Sverige
Europarådets konvention den 11 maj 2011
om förebyggande och bekämpning av våld
mot kvinnor och av våld i hemmet
Justitieombudsmannen
kapitel
Konstitutionsutskottet
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmel
ser om vård av unga
Myndigheten för samhällsskydd och bered
skap
Myndigheten för ungdoms- och civilsam
hälles frågor
Nämnden för andlig vård
Nytt juridiskt arkiv, avdelning I
Norges offentlige utredninger
Ortodoxa och
ekumeniska råd
Pingst
—
österländska
kyrkors
fria församlingar i samverkan
psykiskt och socialt omhändertagande
proposition
referat
18
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0019.png
SOU 2018:18
Förkortningar
RF
RÅ
rättighetsstadgan
samverkansorgan
SCB
SIF
SKL
Skr.
SMF
SOM-institutet
SOU
SST
regeringsformen
Regeringsrättens årsbok
Europeiska unionens stadga om de grund
läggande rättigheterna
en grupp av samverkande församlingar
eller trossamfund
Statistiska centralbyrån
Svenska islamiska församlingarna
Sveriges kommuner och landsting
skrivelse
Sveriges muslimska förbund
Institutet för samhälle, opinion och medier
vid Göteborgs universitet
Statens offentliga utredningar
Myndigheten för stöd til! trossamfund
(tidigare Nämnden för statligt stöd
tju
tros
samfund)
19
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0020.png
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0021.png
Sammanfattning
Ett statligt bidrag til andra trossamfund än Svenska kyrkan in
rättades
1971.
Syftet var att förbättra förutsättningarna för de eko
nomiskt svaga trossamfunden an hålla lokaler samt erbjuda religiös
verksamhet. Stödets tillkomst ska ses i ijuset av an Svenska kyrkan
under lång tid hade haft en politisk och ekonomisk dominerande
ställning. Stödet sågs över i samband med stat-kyrkareformen
2000.
Då infördes lagen
(1999:932)
om stöd til! trossamfund, i vilken
vilikoren för statsbidraget reglerades. Av likställighetsskäl fick även
andra trossamfund än Svenska kyrkan genom denna reform möj
lighet til! kostnadsfri hjälp med an ta in medlemsavgifter. Det stat
liga stödet til! andra trossamfund än Svenska kyrkan består än i dag
av statsbidrag och s.k. stadig avgiftshjälp.
Efter att stödet inrättades har det svenska samhället förändrats.
Därmed har det också uppstått frågor om stödsystemet svarar mot
de behov som dagens verksamma trossamfund har och de behov
som finns i samhället. Samtidigt finns det ett antal brister i dagens
system som motiverar en översyn. Det finns exempelvis oklarheter
kring hur det nuvarande s.k. demokratikriteriet ska tolkas i för
hållande
tju
den praxis som utveck!ats i Europadomstolen och kring
möjligheten att dra in stödet till trossamfund som utvecklats i en
odemokratisk riktning. Dagens stödsystem innehåller dessutom be
grepp som inte är konfessionsneutrala och därmed inte är relevanta
för alla religiösa trosbekånnelser.
Mot bakgrund av detta har utredningen
fått
i uppdrag an se över
statens stöd til! trossamfund. Enligt direktivet ska utredningen
analysera det nuvarande stödets effekter för berörda trossamfund
och samhället i stort. Vidare ska utredningen föreslå en ny målsätt
ning för statens stöd
tju
trossamfund och nya vilikor för stödet,
däribland ett förtydligat demokratikriterium som är i överensstäm
melse med religionsfriheten. Utredningen ska också föreslå nya be
21
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0022.png
Sammanfattning
SOU 2018:18
stämmelser om återkallande av stöd och återkrav av utbetalade medel.
Av direktivet följei- dock inte att utredningen ska ta ställning
tju
frågan om staten ska fördela stöd
tju
trossamfund överhuvudtaget.
Utredningen har i ett tilläggsdirektiv
fått
i uppgift att kartlägga
utbudet av och efterfrågan på konfessionell uthuldning i Sverige
som är riktad till trossamfundens församlingsledare. Utredningen
ska också bedöma utbudet av icke-konfessionell utbildning för
tros
samfundsföreträdare och efterfrågan på sådan utbildning hos tros
samfunden, t.ex. utbildning i svenska samhällsförhållanden och grund
läggande fri- och rättigheter, demokrati och jämställdhet.
Stödets betydelse för trossamfunden
och för samhället
i stort
Utredningens sammantagna bedömning är att det stadiga stödet
har stor betydelse för trossamfunden. Om stödet skulle minska eller
avvecklas, i synnerhet avgiftshjälpen, skulle det få stora konsekven
ser för trossamfundens verksamhet. Det skulle framför alk sätta
trossamfunden i sämre ställning i förhållande till Svenska kyrkan.
Stödet har därför en principiel1 betydelse eftersom det ger alla
trossamfund någorlunda lika förutsättningar att bedriva en religiös
verksamhet. På så sätt bidrar trossamfundsstödet
tju
att alla män
niskor i Sverige ges relativt sett lika möjligheter an utöva sin religion
och därmed an åtnjuta sin religionsfrihet.
Därutöver bidrar det statliga stödet till att ge trossamfunden
grundläggande förutsättningar att bedriva verksamheter som har
betydelse för att möta de olika existentiella behov som människor
har. Det handlar både om situationer då personer söker sig till tros
samfunden, t.ex. vid särskilda tillfällen i livet såsom vigsel och be
gravningar, men också vid kriser och olyckor. Trossamfundens verk
samheter inom sjukvården, kriminalvården och krisberedskapen är i
detta sammanhang av särskild betydelse. De spelar dessutom en
viktig roll för kulturutövandet, i synnerhet för att individer med
utländsk härkomst ska kunna bevara sin kultur och identitet. Vidare
genomför flera trossamfund ett omfattande socialt arbete riktat till
bl.a. nyanlända och socialt utsatta personer, vilket har betydelse för
de individer som den offentliga välfärden har svårt an nå. Utred
ningen menar också att stödet till viss del kan stärka grundläggande
demokratiska värderingar och stimulera den demokratiska delaktig
22
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0023.png
SOU 2018:18
Sammanfattning
heten, bLa. genom att trossamfunden måste förhålla sig
tju
gällande
demokratikriterium och genom att fler trossamfund organiserar sig i
enlighet med en formell föreningstradition.
Trossamfundens bidrag till att stärka demokratiska värderingar är
dock inte i alla avseenden uppenbara och det finns också exempel på
trossamfund som upprätthållit värderingar och strukturer som be
gränsar enskilda individers möjligheter att åtnjuta sina fri- och
rättigheter.
Motiv för staten att stödja trossamfunden
Utredningen anser att religionsfriheten ska ses som det huvudsak
liga motivet för staten att stödja trossamfunden. Staten är förplik
tad att förhålla sig neutral til! olika trossamfund. Genorn att fördela
ett stöd til! trossamfunden och erbjuda en kostnadsfri hjälp med att
ta in medlemsavgifter försäkrar sig staten om an inget trossamfund
ges en i förhållande till staten särskilt fördelaktig ställning i sam
hället. Därmed får alla trossamfund likartade förutsättningar för sin
religiösa verksamhet och alla individer ges relativt sett samma grund
läggande möj!igheter att utöva sin religion och åtnjuta sin religions
frihet. Vidare framgår det av de internationella konventioner som
Sverige anslutit sig till att staten ska främja tankefrihet, samvetsfrihet
och religionsfrihet.
Ett ytterligare stödmotiv är den samhällsnytta som trossam
fundens verksamhet ger. Trossamfunden fyller en viktig funktion
för många människors vä!befinnande, bl.a. genom att möta män
niskors existentiella behov. Det gäller i synnerhet vid särskilda till
fällen i livet såsom vigslar och begravningar, men också vid kriser
och olyckor. Trossamfunden bidrar även til! samhällsnyttan genom
sina kulturella och sociala verksamheter. I sin verksamhet kan tros
samfunden också stimulera den demokratiska delaktigheten, stärka
demokratiska värderingar och motverka antidemokratiska tendenser.
Genom att staten ger ett stöd til! trossamfunden får också staten
bättre förutsättningar att föra dialog och samråd med trossamfunden
och nå fram till människor som år engagerade inom dem.
23
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0024.png
Sammanfattning
SOU 2018:18
Förslag
tju
fly målsättning för stödet
Mot bakgrund av att utredningen anser att religionsfriheten ska ses
som det huvudsakliga motivet för stödet bör målsättningen även
framöver vara att stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för
trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös
verksamhet. Av den nuvarande målsättningen framgår att den reli
giösa verksamheten ska omfatta gudstjänst, själavård, undervisning
och omsorg. Utredningen anser att det inte finns någon anledning att
på detta sätt definiera vad som ska omfattas av den religiösa verk
samheten. Vad som ska ingå i en religiös verksamhet kommer i stället
att framgå av definitionen av begreppet trossamfund. Begreppen guds
tjänst och själavård är därutôver inte konfessionsneutrala, vilket också
är ett skäl till att utredningen föreslår en ny definition av begreppet
tros samfund.
Utredningen anser vidare att det ska framgå av måYsättningen an
det statliga stödet ska bidra
tju
att upprätthålla och stärka de grund
läggande värderingar som samhället vilar på. Därmed speglar mål
sättningen bättre den avsikt som regeringen uttalat med stödet, att
främja demokrati och delaktighet, med respekt för jämställdhet och
alla människors lika värde. En del trossamfund efterfrågar också stöd
för att utveckla sitt arbete med demokratifrågor. Genom att for
mulera detta som en målsättning bur det tydligt att stödet ska bidra
tju
att utveckla och stärka arbetet med dessa frågor.
Eftersom det huvudsakliga motivet till stödet är religionsfri
heten är det enhigt utredningen inte rimligt eller lämpligt an formu
lera en målsättning som gör det möjligt att följa upp stödets bety
delse för den religiösa verksamheten eller att kräva att stödet ska ge
några särskilda effekter i detta avseende. Stödet har i första hand ett
värde för att säkra en månsklig rättighet och inte främst för tros
samfundens samhällsnyttiga verksamheter. Dessutom fördelas det
statliga bidraget huvudsakligen som ett organisationsbidrag, vilket i
sig är svårt att följa upp. Däremot är det möjligt att genomföra över
gripande utvärderingar av stödets effekter utifrån målsättningen
om att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värder
ingar. Det kan t.ex. handla om att utvärdera andelen kvinnor i
styrelser, liksom trossamfundens arbete med demokrati- och värde
grundsfrågor.
24
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0025.png
SOU 2018:18
Sammanfattning
Förändringar av stödformerna
I dag fördelas det statliga bidraget huvudsakligen som ett organisa
tionsbidrag avsett för trossamfundens kårnverksamhet. Ur religions
frihetssynpunkt är det av särskild vikt an vårna om trossamfundens
oberoende och det finns därför anledning
tju
att bidraget även fort
sänningsvis
tju
stor del bör fördelas som ett organisationsbidrag.
Däremot ger organisationsbidrag myndigheten sämre förutsätt
ningar an följa upp och försäkra sig om att statliga medel verkligen
går till det som de är avsedda för. Med ett organisationsbidrag finns
det inte heller några garantier för att medel fördelas vidare
tju
församlingar och verksamheter som är i störst behov av stöd.
Därför anser utredningen att andelen av stödet som fördelas som
verksamhetsbidrag och projektbidrag bör öka i förhållande
tju
dagens
nwaer.
För att stödja trossamfundens organisatoriska utveckling före
slår utredningen också att ett ändamålsenligt organisationsutveck
lingsbidrag ska inrättas. Ett sådant bidrag kan vara
tju
gagn för många
trossamfund som har svårigheter vad gäller att förvaha en omfanande
ekonomisk och administrativ verksamhet.
Verksamhetsbidrag för utbildn ing av trossamfundens
och församlingarnas företrddare
Utredningen föreslår att ett verksamhetsbidrag inrättas som kan
sökas av stödberättigade trossamfund eller deras församlingar för
an finansiera såväl konfes sionell som icke-konfessionell utbildning
av företrädare. Bakgrunden
tju
förslaget är att de teologiska utbild
ningar som i dag tar emot stöd inte i sig kan anses vara trossamfund
och därför inte bör vara stödberättigade. Därutöver är det ur lika
behandlingssynpunkt otillfredsställande an inte alla trossamfund kan
ta del av detta verksamhetsbidrag. Med utredningens förslag bur det
möjligt för alla stödberättigade trossamfund och deras församlingar
an söka bidrag för utbildningar som t.ex. kan ges vid högskolor, folk
högskolor, studieförbund eller av andra utbildningsanordnare.
Utredningens kartläggning visar därutöver att flera trossamfund
uttrycker ett behov av såväl konfessionell som icke-konfessionell
utbildning. Flera företrädare för trossamfunden och församlingarna
har bristfälliga kunskaper i det svenska språket, liksom om de svenska
25
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0026.png
Sammanfattning
SOU 2018:18
samhällsförhållandena, och det kan påverka deras kontakter
med
det svenska samhället och med människor som söker sig till tros
samfunden. Det är också angeläget att trossamfunden ges möjlig
heter att stärka företrädarnas kunskaper och kompetens i demo
kratifrågor, särskilt med hänsyn
tju
utredningens förslag om ett
förtydligat demokratikriterium.
En ny trossamfundsdefinition
Ett trossamfund definieras i lagen (1998:1593) om trossamfund som
en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna
gudstjänst. Utredningen anser att denna definition inte är tydlig
och att det är svårt att göra en förutsägbar bedömning av vad som
är en religiös verksamhet. Definitionen utgår vidare ifrån ett kristet
språkbruk och kan därför inte anses vara konfessionsneutral.
Utredningen anser att fokus i en definition av begreppet tros
samfund inte bår ligga på trosinnehållet, utan på vilken form av
verksamhet som utövas. Det som ska omfattas av definitionen ska
vidare vara sådana verksamheter som anses skyddsvärda enligt be
stämmelsen om religionsfrihet i Europakonventionen (artikel 9.1).
En religiös verksamhet utövas i stor utsträckning genom guds
tjänst, bön eller meditation. Dessa begrepp har också en innebörd
som är väl förankrad bland trossamfunden och hos allmänheten.
Religiös verksamhet brukar också innehålla särskilda ritualer som
t.ex. firande av högtider, sammankomster för andliga eller existen
tiella frågor eller andaktsövningar. Utredningen föreslår därför att
med begreppet trossamfund ska avses en gemenskap som utövar reli
giös verksamhet genom gudstjänst, bön, meditation eller ritualer.
Enligt Europadomstolens praxis måste en trosuppfattning upp
nå en viss nivå av slagkraft, allvar, sammanhållning och betydelse
(“attain a certain level of cogency, seriousness, cohesion and im
portance”) för att vara skyddsvärd enligt artikel 9.1 i Europakon
ventionen. På samma sätt måste en gemenskaps religiösa verksamhet
bedömas utifrån dess allvar och betydelse, t.ex. om den innefattar
regelbundna passageriter såsom vigsel och begravning.
Ur ett likabehandlingsperspektiv och mot bakgrund av att det
i dag finns sekulära livsåskådningssällskap som utövar ritualer så
som vigslar och begravningar i samma omfattning som flera stöd
26
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0027.png
SOU 2018:18
Sammantattning
berättigade trossamfund kan det finnas skäl att också låta sådana
sekulära sällskap bli stödberättigade. Utredningen har inte haft i upp
drag an föreslå ett livsåskådningsneutralt stödsystem, men anser an
det kan finnas skäl för regeringen att tillsätta en utredning för an se
över om livsåskådningssâllskap, vars verksamhet bör anses vara
skyddsvärd enhigt artikel 9.1 i Europakonventionen, också ska kunna
få stöd.
Formella vilikor för stöd
Utredningen anser att det finns flera skäl til! att fortsatt stähla krav
på att stödberänigade trossamfund ska ha en fast och tydlig organi
satorisk struktur. Personer som söker sig till ett trossamfund och
som deltar i dess verksamhet ska kunna veta hur trossamfundet är
organiserat och vem som är ansvarig för dess verksamhet. Det är
också avgörande för staten att trossamfundet är en juridisk person
samt har en formell ledning som kan representera och tala för dess
medlemmar. Enligt utredningen infrias dessa behov bäst genom an
trossamfundet är registrerat hos Kammarkollegiet. Samma vilikor
avseende trossamfundens organisering bur därmed gällande för så
väl statsbidraget som den stathiga avgiftshjälpen.
För att vara stabila och ha egen livskraft är det också viktigt med
tydliga krav på trossamfundens ekonomi och redovisning. Tros
samfunden ska inte kunna vara starkt skuldsatta. Sådana krav kan
ses som en försäkran för trossamfundens betjänade, dvs. deras med
lemmar och regelbundna dekagare, att det stathiga stödet bidrar
tju
det som det är avsen för. Därutöver ska det krav som i dag ställs på
att ett trossamfunds religiösa verksamhet i huvudsak ska finansieras
av dem som betjänas av samfundet och är bosatta här i landet fort
satt gälla. Kravet kan ses som ett skydd för trossamfundens själv
ständighet eftersom ett trossamfund som tar emot stora bidrag
eller gåvor av en organisation eller person utanför samfundet kan
hamna i en beroendeställning
tju
denna. Utredningen anser dock
att det krav som i dag ställs på att trossamfunden ska disponera de
lokaler de använder för sin verksamhet inte är motiverat och därför
ska slopas.
Det finns skäl an ställa vissa formella krav gällande minsta anta
let betjänade och hur länge verksamheten ska ha bedrivits, eftersom
27
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0028.png
Sammanfattning
SOU 2018:18
detta ger en försäkran om att trossamfundet är stabilt och har en
egen livskraft, samt att stödet verkligen leder
tju
en långsiktig och
aktiv religiös verksamhet. Mot bakgrund av att syftet med stödet är
an främja religionsfriheten anser utredningen att dessa krav inte
bör vara alltför höga och därmed stänga ute flera mindre trossam
fund. Utredningen föreslår därför an kravet på antalet betjänade
sänks från
3
000
tju i ODD.
Verksamheten ska dock även framöver
ha bedrivits i minst fem år. Nuvarande krav på geografisk spridning
av verksamheten anser utredningen vidare är omotiverat och ska
slopas.
För övrigt bör samma krav gälla för alla trossamfund och därför
föreslår utredningen att möjligheten för samverkansorgan och små
trossamfund som är del av ett internationeilt verksamt trossamfund
an få stöd tas bort.
Ett förtyd I igat demokrati kriteri iim
Utredningen har dragit slutsatsen att det av flera skäl är nödvändigt
med ett demokratikriterium i stödlagstiftningen. För det första
ålägger regeringsformens program- och målsättningsstadga det all
männa att positivt verka för att samhällets grundläggande värder
ingar skyddas. Ett stadigt stöd bör därmed inte fördelas till verk
samheter som strider mot eller motarbetar dessa värderingar. Den
svenska staten är också skyldig genom internationella konventioner
som Sverige anslutit sig till att skydda och främja olika konventions
rättigheter, varför stöd som regel måste kunna vägras vid kränkningar
av rnänskliga rättigheter. Aven stödets legitimitet förutsätter att
offentliga medel inte betalas ut till trossamfund som bedriver en
verksamhet som är oförenlig med våra grundläggande värder
ingar. Utredningen bedömer därför att ett demokratikriterium
bör uppstälfas oavsett på vilket sätt stöd ges, dvs. även för den
statliga avgiftshjälpen.
28
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0029.png
SOU 2018:18
Sammanfattning
Ett
vcïgrat
stödberdttigande kan innebdra en inskränkning
av religionsfriheten
Det är utredningens bedömning an en vägran an erkänna ett tros
samfund som stödberättigat med anledning av att demokratikrite
net inte
är
uppfyllt i vissa fall kan innebära en inskränkning av
religionsfriheten enligt Europakonventionen. Det framgår nämli
gen
av
Europadomstolens praxis an en stat inte ska värdera olika
trosuppfattningars legitimitet eller de sätt på vilka de uttrycks eller
manifesteras. Europakonventionen ger även ett mycket starkt skydd
för ett trossamfunds autonomi och inre liv. Ageranden som kan anses
stå i strid med demokratikriteriet har ofta, enligt trossamfunden, ett
nära samband med deras religiösa lära eller inre förhållanden.
Europakonventionen tillåter inskränkningar av religionsfriheten
under vissa angivna förutsättningar. Sådana inskränkningar måste
vara föreskrivna i lag, ha ett visst legitimt syfte och anses vara nöd
vändiga i ett demokratiskt samhälle. Eftersom en vägran att erkänna
ett trossamfund som stödberättigat kan innebära en inskränkning av
religionsfriheten måste demokratikniteriet vara tydligt reglerat och
utformas med utgångspunkt i sådana värden som anses som särskilt
skyddsvärda i ett demokratiskt samhälle.
Det finns flera problem med det n uvarande demokratikriteriet
Enligt det nuvarande demokratikniteniet ska ett trossamfund bidra
till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som
samhället vilar på. Utredningen anser att det finns flera problem
med det nuvarande demokratikriteriet. Kriteriet är för det första
vagt och otydligt utformat och är därför svårt att tillämpa i prak
tiken. Att ställa krav på an trossamfundet ska
bidra titi
att upprän
hålla och stärka samhällets grundläggande vårderingar gör kniteriet
otydligt eftersom alla trossamfund på något sätt skulle kunna anses
bidra. Det finns dessutom inte någon enhetlig och uttömmande be
skrivning av vad som avses med de grundLïggande vårderingar som
samhdllet vi/ar på. Trossamfunden kan därför inte klart förutse vilka
ageranden från deras sida som kan innebära an stödberättigande väg
ras. Bristen på tydlighet ökar även risken för godtycke från besluts
fattarens sida, vilket är oacceptabelt med tanke på an vägrat stöd
berättigande kan innebära en insknänkning av neligionsfriheten.
29
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0030.png
Sammanfattning
SOU 2018:18
Därutöver är förarbetena tju det nuvarande demokratikriteriet
oklara och motstridiga, bl.a. eftersom det framgår att staten inte får
göra någon närmare värdering av samfundets lära i förhållande til!
samhällets gemensamma vårdegrund, samtidigt som de ageranden
som nämns ofta berör olika religionsuppfattningar.
itt
stort pro
blem med förarbetena är också att de i liten utsträckning behandlar
förhållandet mellan demokratikriteriet och religionsfriheten och inte
alis tar upp skyddet för religionsfriheten enhigt Europakonventionen.
Dem okratikriteriet bör utformas utifrån
tydtigt
angivna
exkluderingsgrunder
Utredningen anser att demokratikriteriet bör utformas på så sätt
att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt
skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. På
så sätt kan lagstiftaren ange när en inskränkning av religionsfri
heten är motiverad. Regleringen begränsas därmed tilh situationer
där det verkligen är nödvändigt att staten ingriper. Det bur vidare
lättare för trossamfunden att på förhand förutse vilka ageranden
som kan leda tilh vägrat stödberättigande och beslutsfattarens möj
ligheter tju godtyckhiga bedörnningar begränsas. Det gör det också
möjligt att göra en rimhig avvägning mehlan statens behov av kon
trol1 och trossamfundens behov av integritet och självständighet,
samtidigt som den praktiska tillämpningen underlättas.
Utredningen är medveten om att ett demokratikriterium med
exkluderingsgrunder har brister. Tilh exempel finns det en risk att
man genom att ange tydliga exkluderingsgrunder missar ageranden
som staten yul ta avstånd ifrån, men som man inte förutsett eller
som blivit angelägna mot bakgrund av förändringar av vår värde
grund. Utredningen menar att sådan brist är priset för en förutsäg
bar och tydlig lagstiftning.
30
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0031.png
SOU 2018:18
Sammanfattning
Irossamfundens liksom försarnlingars, företrddares och föreldsares
ageranden kan
ligga
tju
grund
fdr exkludering
Enligt utredningens förslag får stöd inte lämnas om trossamfundet
eller någon av dess församlingar eller företrädare agerar på sådant
sätt som anges i någon av exkluderingsgrunderna. Det ska inte en-
bart handla om legala företrädare, utan âven personer som på andra
sätt får anses företräda trossamfundet gentemot de betjänade eller
allmänheten, såsom formeilt utsedda eller anställda religiösa ledare,
lärare etc. Ansvar för företrädares ageranden ska endast aktualiseras
när företrädaren agerar inom ramen för tros samfundets eller en av
dess församlingars verksamhet.
Ett trossamfund samt dess församlingar har även ett stort ansvar
för föreläsare etc. som bjuds in. Om ett trossamfund eller en försam
ling bjuder in en föreläsare som exempelvis förespråkat hat mot vissa
grupper innebär det att föreläsaren och dess åsikter ges legitimitet. Att
ge stöd till ett sådant trossamfund eller en sådan församling är oför
enligt med målsättningen om att stödet ska bidra
tju
att upprätthålla
och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Utgångspunkterför exktuderingsgrunderna
Grundläggande värderingar som kan anses särskilt skyddsvärda i
det svenska samhället anges i regeringsformens program- och mål
sättningsstadga (1 kap. 2
§
RF). Stadgan bygger dli stor del på in
ternationella konventioner som Sverige har anslutit sig till, såsom
Europakonventionen, FN:s internationella konvention om med
borgerliga och politiska rättigheter och barnkonventionen. Den om
fattar värderingar såsom alla människors lika värde och den enskilda
människans frihet och värdighet, demokratins idéer, delaktighet
och jämlikhet samt skydd mot diskriminering, den enskildes privat
liv och familjeliv samt barns rätt. Detta är värderingar som ses som
särskilt skyddsvärda i ett demokratiskt samhälle och ageranden
som kränker dessa kan innebära inskränkningar av andra personers
fri- och råttigheter.
Av dessa värderingar har utredningen lagt fokus på sådana som
kan ha särskild betydelse i förhållande
tju
trossamfunden. Det har
inte vant relevant om de ageranden som tas upp faktiskt förekom
mer i trossamfund i dag och i så fall i vilken omfattning. Utred
31
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0032.png
Sammantattning
SOU 2018:18
ningen anser i stället att det är tillräckligt an man kan anta an ett
trossamfund, i dag eller i framtiden, inte kommer att respektera en
viss särskilt skyddsvärd grundläggande värdering för an ta med den
som exk!uderingsgrund. Utifrån detta föreslår utredningen exklu
derings grunder inom följ ande områden:
Våld mot person, tvång och hot
Stöd får självklart inte lämnas om ett trossamfund utövar våld mot
person, tvång eller hot. Inte heller trossamfund som rättfärdigar,
främjar eller uppmanar til! vå!d mot person, tvång eller hot ska få
statligt stöd. Det skulle t.ex. kunna handla om ett trossamfund som
rättfärdigar våld i nära relationer, eller som främjar tvångsäktenskap
eller våldsbejakande extremism genom spridande av propaganda,
finansiering eller rekrytering. Att uppmana till angrepp skulle t.ex.
kunna ske genom att ett trossamfund uppmanar till våld, tvång eller
hot mot personer på grund av deras kön, könsöverskridande identi
tet, sexuella läggning, religiösa övertygelse, etniska tillhörighet eller
politiska åsikter.
Krankningar av barns rättigheter
Förhållandet mellan barnets bästa och barnets respektive föräldrar
nas religionsfrihet är komplext. Förä!drarna har rätt att fostra sitt
barn och därmed att påverka barnet när det gäller religiösa frågor.
Enligt barnkonventionen är dock staten skyldig att skydda barn
från att skadas, oavsett i vilken miljö detta kan ske. Utredningen
anser att staten aldrig bör stödja trossamfund som kränker en
barns ränigheter på sådant sätt att det finns en påtaglig risk för an
barnets hälsa eller utveckling skadas. Det skulle t.ex. kunna handla
om ett trossamfund som utsätter barn för skadliga bestraffningar.
Inte heller trossamfund som rättfärdigar, främjar eller uppmanar
till skadliga kränkningar av barns ränigheter ska vara stödberätti
gat. Det skulle t.ex. kunna handla om trossamfund som uppmanar
föräldrar till ett visst agerande, såsom att upprätthålla en viss tradi
tionell sedvänja eller att vägra barn vård eller utbildning, som inne
bär en påtaglig risk för att barns hälsa eller utveckling skadas. Det
32
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0033.png
SOU 2018:18
Sammantattning
skulle också kunna handla om trossamfund som rättfärdigar, främ
jar eller uppmanar till barnäktenskap.
Inskrdnkningar av betjdnades fri- och rättigheter
Det förekommer an olika religioner eller trossamfund föreskriver
särskilda uppträdanderegler som anhängare måste följa i sitt privat
liv. Det kan t.ex. röra sig om regelbunden nårvaro vid gudstjänster,
utförande av särskilda ritualer etc. Statens utrymme för att inskränka
de val anhängare gör i syfte att följa religiösa påbud är enligt Europa-
konventionen mycket begränsat, även om påbuden kan vara skad
liga för anhängarnas välbefinnande. Anhängare som inte accepterar
ett trossamfunds religiösa påbud måste dock alitid ha en ovillkorlig
rätt att lämna samfundet i fråga.
Om ett trossamfund inskränker en betjänads fri- och rättigheter
genom tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet ska stödberät
tigande vägras. Det skulle t.ex. kunna röra sig om trossamfund som
utnynjar att en betjänad befinner sig i en beroendeställning eller
utnyttjar att en betjänad exempelvis befinner sig i vanmakt, har en
intellektuell funktionsnedsänning eller någon sjukdom.
Diskriminering och klara övertrddelser av principen
om alla mdnniskors lika vdrde
En grundläggande värdering i ett demokratiskt samhälle är att dis
kriminering eller kränkningar av personer på grund av bl.a. kön,
religion och sexuell läggning inte kan tolereras. Om ett trossam
fund inte skulle respektera principen om alla människors lika värde
bör det därför som regel inte vara stödberättigat. Samtidigt skyddar
Europakonventionen trossamfundens autonomi och inre liv och ett
trossamfund bör, i enlighet med sin religiösa lära, bl.a. fritt få välja
vilka personer som ska företräda den religiösa kärnverksamheten,
såsom religiösa ledare och lärare, även om detta innebär en särbe
handling som grundas på t.ex. kön eller sexuell läggning. Aven dis
krimineringslagen
(2008:567)
får anses medge viss särbehandling när
det gäller sådana religiösa företrädare. Om ett trossamfund däremot
diskriminerar personer som söker andra tjänster hos samfundet ska
det inte vara stödberättigat. Diskriminering skulle även kunna ske
33
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0034.png
Sammanfattning
SOU 2018:18
om
ett
trossamfund t.ex. vägrar någon tillträde
tju
en offentlig guds
tjänst på grund av sexuell läggning, eller inom en utbildningsverk
s amhet.
Utredningen anser även att trossamfund som klart överträder
principen om alla människors lika värde ska exkluderas från statens
stöd. Det kan t.ex. handla om trossamfund som uttrycker missakt
ning för grupp av personer med anspelning på t.ex. kön, etniskt
ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
Aktivt m otarbetar det dem okratiska styrelseskicket
Utredningen anser att ett trossamfund som aktivt motarbetar det
demokratiska styrelseskicket inte ska vara stödberättigat. Det skulle
t.ex. kunna handla om ett trossamfund som uppmanar
tju
att inte
följa svensk lag, svika medborgerliga skyldigheter eller inte hör
samma myndigheters påbud. Med medborgerliga skyldigheter
endast lagliga skyldigheter och inte moraliska förpliktelser mot sam
hället, såsom utövande av rösträtt. I undantagsfall kan uppmaning dli
lagbrott m.m. vara förenligt med stödberättigande. Det måste i så fall
röra sig om uppmaning
tju
civil olydnad som helt syftar dli att
bevara eller återupprätta demokratiska värden.
Bestämmelser om återkallelse av stödberättigande införs
I nuvarande regelverk saknas bestämmelser om såväl återkallelse av
stödberättigande för statsbidrag, som återkrav av statsbidrag med
anledning av att ett trossamfund inte längre uppfyller vilikoren för
stödberättigande. I lagen om trossamfund finns återkallelsebestäm
melse för den statliga avgiftshjälpen, men det anges inte under vilka
förutsättningar hjäipen får återkallas, vilket âr otillfredsställande ur
rättssäkerhetssynpunkt.
I syfte att skydda statens medel och samhällets grundläggande
värderingar föreslår utredningen att en återkallelsebestämmelse in
förs i lagen om stöd dli trossamfund som innebär att ett stödbe
rättigande ska återkallas om ett trossamfund inte längre uppfyller
villkoren för stöd. Bestämmelsen ska gälla för såväl det statliga
bidraget som den statliga avgiftshjäipen. Om ett trossamfund dli
fälligt inte uppfyller något av de formella villkoren för stödberätti
34
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0035.png
SOU 2018:18
Sammanfattning
gande, t.ex. om det inte har tillräckligt antal betjänade, kan trossam
fundet få tillfälle att avhjälpa bristen. Ett trossamfund ska återbetala
organisationsbidrag som samfundet har
fått
utan att uppfylla vifikoren
för stödberättigande såvida det inte finns särskilda skäl för eftergift.
För att beslutsmyndigheten ska kunna ta ställning til!
frågor
om
stödberättigande och återkrav föreslår utredningen att stödberätti
gade trossamfunden ska anmäla sådana ändrade förhållanden som kan
medföra an vilikoren för stödbei-ättigande inte längre är uppfyllda.
Årenden
som rör
stödberättigande
ska
prövas
av
Myndigheten
för stöd
tju
trossamfund
Utredningen anser att den ordning som
i
dag råder där regeringen
prövar ärenden som rör stödberättigande
är
olämplig av flera skäl
och i stället bör beslutanderätten delegeras till myndighetsnivå. Till
att börja med så kan inte sådana ärenden anses vara av sådan princi
piel1 betydelse eller särskild vikt att de kräver regeringens prövning.
Utredningen har vidare föreslagit förändringar av de materiella reg
lerna som rör vilikoren för stödberättigande. Genom förslagen pre
ciseras villkoren och prövningen kommer huvudsakligen innebära en
tillämpning av råttsreg!er. Detta minimerar utrymmet för lämplighets
avvägningar eller andra mer politiska bedömningar. Genom att pröv
ningen de!egeras
tju
myndighetsnivå får trossamfunden vidare ett
skydd mot politiskt styrda beslut, samtidigt som besluten kan bli
föremål för fullständig prövning i a!lmän förvaltningsdomstol.
Utredningen anser att det finns ett värde i att alla ärenden som
rör statens stöd till trossamfund samlas vid en myndighet och före
slår därför an Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ska
fatta beslut om stödberättigande samt om fördelning och återkrav
av statsbidrag. SST är statens expertmyndighet i trossamfundsfrågor
och har en djupgående insyn i och kunskap om trossamfundens för
hållanden.
Beslut om stödberättigande kan vara mycket känsliga samt i
vissa fall även komplexa beslut att fatta. Utredningen anser därför
att sådana beslut bör fattas kollektivt av ett särskilt beslutsorgan
inom SST. Beslutsorganet ska benämnas Rådet för beslut om stöd
berättigande och dess ledamöter ska utses av regeringen.
35
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0036.png
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0037.png
Summary
Government support for religious communities other than the
Church of Sweden was first established in 1971. Its purpose was to
make
it
easier
for those religious communities in a financially weak
position to obtain and equip premises and provide religious
activities. The introduction of the support must be seen in the light
of the long-held politically and economically dominant position of
the Church of Sweden. State support was reviewed as part of the
reform of church and state in 2000. At this point, the Act on support
to religious communities (1999:932) was passed, which regulated
the criteria governing eligibility for state support. On grounds of
equality, the reform also provided for free help for religious com
munities other than the Church of Sweden with collecting member-
ship fees. Still today, the funding provided by the State for religious
communities other than the Church of Sweden comprises govern
ment grants and help from government agencies with the administra
tion of fees.
Swedish society has changed since the support was first estab
lished. Consequently, questions have also been raised as to whether
the support system meets the needs of the religious communities
active in Sweden today and the needs that exist in society. At the
same time, there are a number of shortcomings in the current
system which call for a review. For example, there is a lack of ciarity
as to how the current democracy criterion is to be interpreted in
the light of the accumulated case law of the European Court of
Human Rights, and regarding the possibility of withdrawing support
from religious communities that have developed in an undemocratic
direction. Furthermore, the current support system uses terms that
are flot denomination-neutral and are thus flot relevant to ali
reiigious faiths.
37
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0038.png
Summary
SOU 2018:18
In the light of this, the inquiry has been charged with
state support to religious communities. Under its terms of reference,
the inquiry is to analyse the effects of the current support system
on the religious communities concerned and society in general. The
inquiry is additionally to propose a new objective for the State’s
support to religious communities and new criteria for receiving that
support, including a clearer democracy criterion compatible with free
dom of religion. The inquiry is also to propose new provisions on
revoking support and recovering funds paid out. The inquiry’s terms
of reference do not, however, instruct the inquiry to form an
opinion on whether the State should allocate funding to religious
communities at ali.
In additional terms of reference, the inquiry was charged with
surveying the provision of and demand for denominational training
in Sweden, geared towards religious community leaders. The in
quiry is also to assess the provision of non-denominational training
for representatives of religious communities and the demand for
such training in religious communities, e.g. training on Swedish
society and fundamental freedoms and rights, democracy and gender
equality.
The importance of the support for the religious communities
and society in general
reviewing
The overall view of the inquiry is that state support is extremely
important for reiigious communities. Were this funding to be
reduced or abolished, particularly heip with collecting membership
fees, this would have major consequences for the activities of the
religious communities. Above ali,
it
would place the religious com
munities in a less advantageous position than the Church of Sweden.
The support is therefore significant as a point of principle, because
it
places ali religious communities on roughly the same footing in
terms of conducting religious activities. In this way, the support to
religious communities helps to ensure that ali people in Sweden are
able to practise their religion and thus exercise their religious free
dom on relatively equal terms.
In addition, the state support helps to give religious communi
ties the fundamental prerequisites they need to carry out activities
that are important for meeting people’s varying existential needs.
38
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0039.png
SOU 2018:18
Summary
This encompasses those situations in which people turn to reli
gious communities, such as particular life events such as weddings
and funerals, and also when in crisis or suffering misfortune. The
activities of religious communities in health, the prison and pro
bation service and civil contingency planning, are particularly
important in this context. They also play an important role in
engagement with culture and the arts, particularly in ensuring that
individuals with a foreign background are able to retain their culture
and identity. Furthermore, several reiigious communities carry out
a great deal of social work with newly arrived migrants and socially
vulnerable people, which is important for individuals who the
public welfare system finds
it
difficult to reach. The inquiry also
finds that, to a certain extent, the support can strengthen funda
mental democratic values and stimulate participation in democracy,
partly in that the religious communities have to comply with the
currefit democracy criterion, and in that several reiigious com
munities are organised in line with the tradition of formal societies
in Sweden.
However, the contribution of the religious communities in
strengthening fundamental democratic values is flot clear in ali re
spects, and there are examples of religious communities that have
maintained values and structures that restrict individuals in terms
of enjoying their freedoms and rights.
Grounds for the State to support religious communities
In the view of the inquiry, freedom of religion must be seen as the
main reason for the State to support reiigious communities. The
State is obliged to take a neutral stance towards different religious
communities. By ailocating funding to religious communities and
offering heip with collecting membership fees free of charge, the
State can rest assured that no religious community is given a
particularly advantageous position in society in relation to the State.
Ali religious communities thus conduct their reiigious activities on
equai terms and ali individuals are granted relatively identical funda
mental opportunities to exercise their religious freedom. Furthermore,
the international conventions ratified by Sweden state that the State is
to promote freedom of thought, conscience and religion.
39
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0040.png
Summary
SOU 2018:18
The social benefit provided by the activities of the religious
communities is an additional reason for providing support. The
religious communities fulfil an important function for many people’s
weilbeing, partly by meeting people’s existential needs. This is
particularly the case in conjunction with particular life events such
as weddings and funerals, but also when in crisis or suffering
misfortune. Through their cuhural and social activities, the religious
communities also contribute towards social benefit. In their activities,
the religious communities can also encourage democratic parti
cipation, strengthen democratic values and counteract anti-democ
ratic tendencies.
Giving support to religious communities places the State in a
better position to conduct dialogue and consuh
with
religious com
munities and forge connections with people who are engaged in
them.
Proposed new objective of support
Given that the inquiry considers that freedom of religion must be
seen as the main justification for support, in the future the objective
should continue to be that support is to help to create conditions
for the religious communities to actively conduct religious activities
with a long-term focus. The objective as
it
currently stands states
that activities of a religious nature are to take the form of services,
pastoral cure, religious instruction and care. The inquiry considers
that there is no reason to define in this manner what religious
activities must cover. Instead, what religious activities are to include
will be shown in the definition of the term ‘religious community’.
Additionally, the terms ‘services’ and ‘pastoral cure’ are flot denomi
nation-neutral, which is another reason for the inquiry to propose a
new definition of the term ‘religious community’.
The inquiry further considers that the objective should make
it
clear that state support is to contribute towards maintaining and
strengthening the fundamental values on which society is based. The
objective would thereby better reflect the Government’s intention,
expressed by providing the support, of promoting democracy and
participation, with respect for gender equality and the equal value of
ali people. Some religious communities also seek funding to help
40
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0041.png
SOU 2013:18
Summary
develop their work on democracy. Incorporating this into the
wording of the objective makes
it
clear that the funding is intended
to help develop and strengthen work on these issues.
Because the main justification for the support is freedom of
religion, the inquiry does not deem
it
reasonable or appropriate to
formulate an objective whereby the importance of the support for
the religious activity is to be followed up, or to require that the
support has any specific effects i11 this respect. The support pri
marily has a value in terms of safeguarding a human right and flot
primarily in terms of the activities of religious communities that are
beneficial to society. Additionally, the government grant is mainly
allocated as an organisational grant, which in itseif is difficult to
follow up. On the other hand,
it
is possible to carry out overall
evaluations of the effects of the support on the basis of the objective
of maintaining and strengthening the fundamental values of society.
Ihis may, for example, involve evaluating the proportion of women
on governing bodies, and the work of the religious communities on
democracy and values issues.
Changes in forms of support
Today the government grant is mainly allocated as an organisa
tional grant intended for the core activities of religious communi
ties. From the point of view of freedom of religion,
it
is particularly
important to protect the independence of the religious communi
ties and there are therefore grounds for the grant to continue to
largely be allocated as an organisational grant in the future. On the
other hand, organisational grants give the agency less scope to
monitor and assure itself that the government funding really is
being used for the purposes for which
it
is intended. Nor does an
organisational grant provide any guarantees that the funding will be
passed on to the communities and activities that are in the greatest
need of support. Therefore, the inquiry considers that the propor
tion of support allocated as operational grants and project grants
should increase compared with today’s levels.
To support the organisational development of the religious
communities, the inquiry also proposes that an appropriate organisa
tion development grant be set up. Such a grant could be of benefit
41
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0042.png
Summary
SOU 2018:18
to many religious communities facing difficulties managing exten
sive financial and administrative activities.
Operational gran ts for train&zg represen tatives
of retigious comm un ities
The inquiry proposes that an operational grant be established,
which can be applied for by eligible religious communities or their
groups to finance both denominational and non-denominational
training of representatives. The background to this proposal is that
the theological training courses which currently receive support
cannot in themselves be considered to be religious communities
and therefore should not be eligible for funding. In addition, from
the equal treatment perspective,
it
is unsatisfactory that not ali reli
gious communities are able to receive this operational grant. The
inquiry’s proposal will enable ali religious communities entitled to
support and their groups to seek grants for training that, for example
can be given at higher education institutions, folk high schools, in
non-formal adult education, or by other traimfig providers, etc.
The survey conducted by the inquiry additionally shows that
several religious communities express a need for both denomi
national and non-denominational training. Several representatives
of the religious communities and their groups lack Swedish ian
guage skills and knowiedge of Swedish society, and this can affect
their contact with Swedish society and with people who turn to the
religious communities. It is also necessary for the reiigious com
munities to be given opportunities to improve their representtatives’
skilis and competence in the field of democracy, particulariy in
terms of the inquiry’s proposal to more clearly specify the democ
racy criterion.
A
new definition of a religious community
A religious community is defined in the Act
(1998:1593)
on religious
communities as a fellowship for reiigious activities that inciudes
hoiding services. The inquiry considers that this definition is un
clear and that
it
is difficult to make a predictable assessment of
what religious activities are. The definition aiso draws on Christian
42
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0043.png
SOU 2018:18
Summary
language and can therefore not be considered to be denomination
neutral.
The inquiry considers that the focus of a definition of the term
of religious community should flot lie in the content of the faith
but in the form of activity carried out. The activity covered by the
definition must furthermore be such activity as is considered worthy
of protection under Articie 9.1 of the European Convention on
Human Rights.
Religious activity is largely conducted through worship, prayer
meditation. These terms also have a meaning that is well-established
among religious communities and the general public. Religious activ
ity usually also includes specific rituals, such as celebrating festivals,
coming together around spiritual or existential questions, or devo
tions. The inquiry therefore proposes that the term ‘religious com
munity’ be considered to be a community that conducts religious
activity through worship, prayer, meditation or rituals.
Under the case law of the European Court of Human Rights, a
religious belief must “attain a certain leve1 of cogency, seriousness,
cohesion and importance” to be considered worthy of protection
under Articie 9.1 of the European Convention on Human Rights.
In the same way, a community’s religious activity must be judged
on the basis of its gravity and importance, for example whether
it
inciudes regular rites of passage such as weddings and funerals.
From an equal treatment perspective, and in the light of the fact
that today there are secular belief communities that perform rituals
such as weddings and funerals to the same extent as several religious
communities eligible for state funding, there may be grounds to
also allow such secular groups to be entitled to state funding. The
inquiry has flot been tasked with proposing a belief-neutral support
system, but considers that there may be grounds for the Govern
ment to appoint an inquiry to review whether secular belief com
munities whose activity should be considered worthy of protection
under Articie 9.1 of the European Convention on Human Rights
should also be eligible for support.
43
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0044.png
Summary
SOU 2018:18
Formal support criteria
The inquiry considers that there are several reas ons to continue to
require that religious communities eligible for funding have an
established and clear organisational structure. People who turn to a
religious community and participate in its activities must be able to
know how the religious community is organised and who is respon
sible for its activities. It is also crucial to the State that the religious
community is a legal entity and has a formal leadership capable of
representing and speaking on behaif of its members. According to
the inquiry, these needs are best met by the religious community
being registered with the Legal, Financial and Administrative Services
Agency (Kammarkollegiet). The same criteria regarding the organisa
tion of the religious community will thus apply to both the govern
ment grant and government assistance in the collection of fees.
In order for religious communities to be stable and seif-sus
taining,
it
is also important that there are clear criteria governing
their finances and accounting. Tt must not be possible for religious
communities to be heavily in debt. Such criteria can be seen as an
assurance to those served by the religious communities that the
state support is used for the purposes for which
it
is intended. In
addition, the current criterion that the religious activity of the
religious community must largely be financed by those served by
the community and resident here in Sweden must continue to apply.
This requirement can be seen as protecting the religious commu
nity’s independence, because a religious community receiving major
grants or gifts from an organisation or person outside the com
munity may find itself in a position of dependency
vis-à-vis
this
organisation or person. However, the inquiry considers that the
current requirement whereby religious communities must have the
right of disposal over the premises they use for their activities is
not justified and therefore is to be abolished.
There are grounds to set certain formal criteria regarding the
minimum number of people
served
and the length of time activities
must have been conducted, as this provides an assurance that the
religious community is stable and self-sustaining, and that the
support will actually lead to lasting, active religious activity. Given
that the purpose of the support is to promote freedom of religion,
the inquiry considers that these criteria should flot be too stringent
44
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0045.png
SOU 2018:18
Summary
so as flot to exclude several smaller religious communities. The
inquiry therefore proposes that the criterion for the number of
people served be lowered from 3,000 to 1,000. However, in the
future too, activities must have been run for at least five years. The
inquiry also finds that there are no grounds for the current criterion
on the geographical spread of activities and that this should be
abolished.
Generally, the sarne requirement should apply to ali religious
communities, and therefore the inquiry proposes that the oppor
tunity for collaborative bodies and small religious communities
which are part of an internationally active religious community to
receive support be removed.
A clearer democracy criterion
The inquiry has drawn the conciusion that
it
is necessary to in
troduce a democracy criterion in the support legislation for several
reasons. Firstly, Chapter 1, Articie 2 of the Instrument of Govern
ment imposes upon the State a duty to work positively to ensure
that the fundamental values of society are protected. State support
should thereby flot be awarded to activities that contravene or
counteract these values. Through international conventions that
Sweden has ratified, the Swedish State is also obliged to protect and
promote various rights under these conventions, and for this reason
support must, as a rule, be able to be refused should human rights
be infringed. The legitimacy of the support also presumes that public
funding is flot paid out to religious communities that conduct
activities incompatible with our fundamental values. The inquiry
therefore judges that a democracy criterion should be set, irrespec
tive of the manner in which the support is granted, Le. also cover
ing state assistance in collecting membership fees.
Refusal of entitlement to support may result in restricting
freedom of religion
It is the assessment of the inquiry that a refusal to recognise a
religious community as being eligible for support due to the fact
that
it
fails to meet the democracy criterion may in some cases
45
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0046.png
Summary
SOU 2018:18
involve restricting freedom of religion under the European Con
vention on Human Rights. The case law of the European Court of
Human Rights shows that
it
is flot for a State to evaluate the legit
imacy of different faiths or the way in which they are expressed or
manifested. The European Convention on Human Rights also pro-
vides extremely strong protection for the autonomy and internal
life of religious communities. According to the religious communi
ties, actions that can be considered to contravene the democracy
criterion are often ciosely linked to their religious teachings or
internal circumstances.
The European Convention on Human Rights permits restric
tions to freedom of religion under certain stated conditions. Such
restrictions must be laid down by law, have a certain legitimate
purpose and be considered to be necessary in a democratic society.
Because a refusal to recognise a religious community as eligible for
support may mean restricting freedom of religion, the democracy
criterion must be clearly regulated and worded on the basis of values
that are considered to be particularly worthy of protection in a
democratic society.
The current democracy criterion is associated with severaiproblems
The inquiry considers that the current democracy criterion is
associated with several problems. Firstly, the criterion is vague and
unclearly worded and is therefore difficult to apply in practice.
Setting requirements that the religious community must
contribute
to maintaining and strengthening the fundamental values of society
makes the criterion unclear, because ali religious communities could
be considered to contribute in some way or other. Additionally,
there is no consistent and exhaustive description of what is meant
by the fundamental values on which society is based.
The religious
community therefore cannot clearly predict which actions on their
part might lead to entitlement to support being refused. The lack
of ciarity also increases the risk of discretionary assessments and
arbitrary decisions on the part of decision-makers, which is un
acceptable considering that refusing entitlement to support may
involve restricting religious freedom.
46
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0047.png
SOU 20 18:18
Summary
In addition, the preparatory works when drafting the current
democracy criterion are unclear and contradictory, partly because
they state that the State is not permitted to make any more detailed
assessment of the community’s teachings in relation to the common
values of society, while the actions mentioned often concern differ
ent religious beliefs. Another major problem
with
the preparatory
works is that they pay too little attention to the relationship
between the dernocracy criterion and freedom of religion and fail
to address protection of freedom of religion under the European
Convention on Human Rights at ali.
The democracy criterion should be worded on the basis of clearly
stated grounds for exclusion
The inquiry considers that the democracy criterion should be
worded in such a way as to exclude religious communities that act
in contravention of fundamental values in Swedish society that are
particularly worthy of protection. The legislator would thereby be
able to state when restriction of freedom of religion is justified.
Regulation would thus be limited to situations where
it
really is
necessary for the State to intervene. Furthermore, this would make
it
easier for the religious communities to predict in advance which
actions might lead to entitlement to support being refused and
would limit decision-makers’ opportunities to make arbitrary assess
ments. It would also make
it
possible to strike a reasonable balance
between the State’s need for control and the religious communities’
need for privacy and independence, while facilitating application in
practice.
The inquiry is aware that a democracy criterion with grounds
for exclusion has shortcomings. For example, there is a risk that by
stating clear grounds for exclusion, actions from which the State
would wish to distance itseif, but which were flot predicted, or
which only become relevant in the light of changes in our values,
might be missed. The inquiry considers that such shortcomings are
the price of predictable and clear legislation.
47
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0048.png
Summary
SOU 2018:18
The actions of the retigious communities and their groups,
representatives and speakers
may
prove grounds for exclusion
In line with the inquiry’s proposal, support will flot be granted if
the religious community or any of its groups or representatives acts
in such a way as stated in any of the grounds for exclusion. This flot
only concerns legal representatives, but also people who may be
considered to represent ifl other ways the religious community in
relation to those
it
serves or the general public, such as formally
appointed or employed religious leaders, teachers, etc. Responsibi
lity for the actions of the representative only becomes relevant when
the representative acts within the remit of the religious community’s
activity or that of one of its groups.
A religious community and its groups also bear major respon
sibility for speakers, etc. invited
ifl.
If a religious community or one
of its groups invites in a speaker who advocates hate against certain
groups, for example, this legitimises the speaker and their opinions.
Granting support to such a religious community or group is in
compatible with the aim of helping to maintaifi and strengthen the
fundamefital values an which society is based.
Points of departure for grounds for exclusion
Fundamental values that can be considered to be particularly
worthy of protection in Swedish society are set aut in Chapter 1,
Articie 2 of the Instrument of Government. This provisiofi largely
rests on the international cofiventions that Sweden has ratified,
such as the European Convention an Humafi Rights, the UN’s
International Covenafit on Civil and Political Rights and the Con
vefition an the Rights of the Child. It covers values such as the
equal worth of all and the liberty and dignity of the individual, the
ideals of democracy, participation afid equality and protection
agaifist discrimiflation, the private and family lives of the individual
and the rights of the child. Ihese are values that are seen as partic
ularly worthy of protection in a democratic society, and actions that
infringe these may restrict other people’s freedoms and rights.
The inquiry has focused an the values that may be of particular
importance in relation to religious communities. It was nat relevant
whether the actions addressed actually occur in religious com
48
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0049.png
SOU 2018:18
Summary
munities today and if so, to what extent. Instead, the inquiry
considers that
it
is sufficient that
it
can be assumed that a religious
community, today or in the future, will flot respect a certain funda
mental value particularly worthy of protection in order to include
it
as grounds for exclusion. On this basis, the inquiry proposes grounds
for exclusion in the following areas:
Violence against the person,force and threats
Support will naturally flot be provided if the religious community
exercises violence against the person, force or threats. Nor will
religious commuflities that justify, promote or encourage violence
against the person, force or threats receive state support. For
example, this might involve a religious community justifying violence
in ciose relationships, or promoting forced marriage or violent
extremism by spreading propaganda, providing financing or conduct
iflg recruitment. Attacks might be encouraged by a religious com
munity encouraging violence, force or the making of threats against
people due to their sex, transgender identity, sexual orientation, reli
gious conviction, ethnic origin or political opinions, for example.
Infringement of chitdren’s rights
The relationship between what is best for the child and the
freedom of religion of the child and their parents respectively is
complex one. Parents have the right to bring up their child and
thus to influence the child on issues of religion. However, accord
ing to the Convention on the Rights of the Child, the state has an
obligation to protect children from harm, irrespective of the environ
ment in which this may occur. The inquiry considers that the state
should never support religious communities that infringe a child’s
rights in such a way as to cause a tangible risk of harm to the child’s
health or development. For example, this might involve a religious
community inflicting harmful punishments on children. Nor may
religious communities that justify, promote or encourage harmful
infringements of children’s rights be entitled to support. For
example, this might involve a religious community urging parents
to act in a particular way, such as maintaining a certain traditional
49
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0050.png
Summary
SOU 2018:18
custom or refusing chuldren care or education, which involves a
tangible risk of harm to a child’s health or development. It might
also involve religious communities that justify, promote or
encourage child
marriage.
Restrictions on the rights and freedoms ofthose served
by the retigious communities
Different religions or religious communities may prescribe partic
ular rules of behaviour that adherents must follow in their private
life. Ihis may involve regular attendance at worship, performing
particular rituals, etc. The State’s scope to restrict the choices
adherents make in order to follow religious commands is very limited
under the European Convention on Human Rights, even though the
commands may be harmful to the adherents’ welibeing. Adherents
who do flot accept the religious decrees of a religious community
must, however, always have an unconditional right to leave the
commumty
ifl
question.
If a religious community restricts the freedoms and rights of
those
it
serves through force or exploiting a vulnerable situation,
it
should be refused entitlement to support. For example, this might
involve a religious community exploiting the fact that someone
it
serves finds themselves in a dependent position, is powerless or has
an intellectual disability or illness.
Discrimination and clear infringemen
t
of the prin ciple
of the equal value ofalipeople
A fundamental value in a democratic society is that discrimination
abuse of people due to their sex, religion and sexual orientation
cannot be tolerated. If a religious community were flot to respect
the principle of equal value of all people,
it
should therefore as a
rule flot be eligible for support. At the same time, the European
Convention on Human Rights protects the autonomy and inner
life of religious communities and a religious community should, in
line with its religious teaching, be free to choose the people who
are to represent its core religious activities, such as religious leaders
and teachers, even if this involves discrimination due to e.g. sex or
50
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0051.png
SOU 2018:18
Summary
sexual orientation. Even the Discrimination Act
(2008:567)
must
be considered to aliow a certain degree of discrimination regarding
such religious representatives. If, on the other hand, the religious
community discriminates against people applying for other posts in
the community,
it
should flot be eligible for state support. Dis
crimination might also be permissible if the reiigious community
refuses someone access to public worship due to their sexual
orientation, or in an educational context, for example.
The inquiry also considers that a religious community that
clearly infringes the principle of equal value of ali people must be
excluded from state funding. This may, for example, involve a reli
gious community that expresses disdain for groups of people with
reference to their sex, ethnic origin, belief or sexual orientation.
Actively counteracts the democratic form ofgovernment
The inquiry considers that a religious community that actively
counteracts the democratic form of government must flot be eligible
for support. This might, for example, involve a religious community
encouraging its adherents flot to follow Swedish law, to fail to fulfil
their civic duties or to ignore orders from authorities. Civic duties
refer here only to legal obligations and flot moral undertakings to
society, such as exercising the right to vote. In exceptional cases,
encouraging adherents to break the law, etc. may be compatible
with eligibility for support. In such cases, this must involve urging
civil disobedience which entirely seeks to preserve or re-establish
democratic values.
Provisions on revokïng entitlement to support will be introduced
The current Act on support to religious communities lacks pro
visions on revoking entitlement to government grants, and on
recovering government grants should a religious community no
longer fulfil the criteria entitling
it
to support. The Act on religious
communities contains a provision whereby government assistance
with the collection of fees may be revoked, but
it
does flot state the
circumstances in which this may happen, which is unsatisfactory
from the rule of law perspective.
51
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0052.png
Summary
SOU 2018:18
With the aim of protecting state funding and the fundamental
values of society, the inquiry proposes that a revocation provision
be introduced in the Act on support to religious communities,
setting out that entitlement to support must be revoked if the
religious community no longer fulfils the criteria for support. The
provision must apply to both the government grant and heip from
the state
ifl
collecting fees. If the religious community temporarily
fails to meet any of the formal entitlement criteria, for example if
it
does flot serve a sufficient number of people, the religious com
munity may be given an opportunity to rectify the deficiency.
A religious community must repay organisationa! grants that
the community has received without fulfilling the entitlement
criteria as long as there are no particular grounds for concessions to
be made.
So that the decision-making agency is able to reach a decision
on questions of entitlement to support and recovery, the inquiry
proposes that religious communities be entitled to support report
such changes in circumstances that may result in failure to meet the
entitlement criteria.
Cases concerning entitlement to
support
are to be resolved
by the Swedish Agency for Support to Faith Communities
The inquiry considers that the system currently in place whereby
the Government reviews cases concerning entitlement to support is
inappropriate for several reasons and instead the right of decision
should be delegated to government agency leve!. The first point is
that such cases cannot be considered to be of such importance in
principle or of such particular importafice as to demand review by
the Government. The inquiry has also proposed amendments to
the material rules concerning the criteria for entitfement to support.
The proposals make the conditions more specific and review will
mainly involve applying legal rules. This minimises the scope for
weighing up appropriateness or other more political assessments.
Delegating review to government agency leve1 furthermore affords
the religious communities protection against politically motivated
decisions, whi!e the decisions made may be subjected to complete
review in a public administrative court.
52
 KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018
1943404_0053.png
SOU 2018:18
Summary
The inquiry considers that there is value in ali the cases concern
ing state support to religious communities
being
gathered under
one agency and therefore proposes that the Agency for Support to
Faith Communities make decisions on entitlement to support and
on allocating and recovering government grants. The Agency is the
State’s expert agency on religious community issues and has in
depth insiglit into and knowiedge of the circumstances in which
religious communities operate.
Decisions on entitlement to support can be highly sensitive and
in some cases are also complex decisions to reach. The inquiry
therefore considers that such decisions should be reached collec
tively by a special decision-making body within the Agency. The
decision-making body is to be named the Council for Decisions
Entitlement to Support, and its members are to be appointed by
the Government.
53