L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Skatteudvalget 2015-16
L 13 Bilag 9
Offentligt

Regleringsbrevsuppdrag

Svartarbete och social

dumpning

Förslag på personalliggare i ytterligare

verksamheter

Bilaga till dnr. 1 31 575009-15/113

2015-10-26

Postadress:

171 94 SOLNA

Telefon:

0771-567 567

Epost:

[email protected]

www.skatteverket.se

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

2(48)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ....................................................................................... 4

1.1

1.2

Förslag på branscher som bör omfattas av systemet med personalliggare ......... 4

Beräknade effekter av personalliggare i dessa branscher ....................................... 5

INLEDNING ...................................................................................................... 6

2.1

2.2

Skatteverkets tolkning av uppdraget ......................................................................... 6

Definition av begrepp ................................................................................................. 7

PERSONALLIGGARE SOM VERKTYG I SKATTEKONTROLLEN ........... 9

3.1

3.2

3.3

3.4

Verksamheter som har personalliggare idag ............................................................ 9

Utformningen av systemet med personalliggare ................................................... 10

Utvärdering av systemet med personliggare för restaurang- och

frisörverksamhet ........................................................................................................ 13

Andra kontrollverktyg än personalliggare .............................................................. 14

ANALYS AV VERKSAMHETER UTIFRÅN LÄMPLIGHET FÖR

PERSONALLIGGARE ...................................................................................... 16

4.1

4.2

Krav på personalliggare i alla företag? .................................................................... 16

Den samlade erfarenheten om svartarbete i olika verksamheter ........................ 16

4.2.1

Företagens uppfattning om skattefusk och svartarbete i olika branscher ......... 17

4.2.2

Skatteverkets stora svartjobbsrapport ........................................................... 18

4.2.3

Skatteverkets riskanalys om oredovisade inkomster ...................................... 19

4.2.4

Skatteverkets granskningar av livsmedelsgrossister ........................................ 22

4.2.5

Personalliggare i andra länder ...................................................................... 23

4.2.6

Andra myndigheters granskning .................................................................. 23

Förutsättningar för att personalliggare ska vara en verksam åtgärd ................... 25

4.3

SKATTEVERKETS FÖRSLAG PÅ VERKSAMHETER SOM BÖR

OMFATTAS AV SYSTEMET MED PERSONALLIGGARE .......................... 27

5.1

De verksamheter där personalliggare har störst potential att motverka

svartarbete .................................................................................................................. 29

5.1.1

Bilverkstäder ............................................................................................... 29

5.1.2

Partihandel med livsmedel ............................................................................ 29

5.1.3

Kropps- och skönhetsvård............................................................................. 31

Verksamheter där svartarbetet är särskilt problematiskt, men där

personalliggare inte är en effektiv åtgärd ............................................................... 32

5.2.1

Odling......................................................................................................... 32

5.2

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

3(48)

5.3

Bärplockning ............................................................................................... 32

Hotell och logiverksamhet ............................................................................ 32

Lokalvård, renhållning (gator, vägar, parker etc.) och snöröjning/snöskottning

................................................................................................................... 34

5.2.5

Taxi, godstransporter och kurirverksamhet .................................................. 34

5.2.6

Personaluthyrning ........................................................................................ 34

Skatteverkets förslag till verksamheter där krav på personalliggare bör införas

...................................................................................................................................... 34

5.2.2

5.2.3

5.2.4

EFFEKTEN AV ATT INFÖRA PERSONALLIGGARE.................................36

6.1

6.2

6.3

6.4

6.5

Effekt .......................................................................................................................... 36

Hur personalliggare verkar – ett teoretiskt resonemang ...................................... 36

Effekten av att införa personalliggare – empiri..................................................... 39

Uppskattning av effekterna av att införa personalliggare i de föreslagna

verksamheterna .......................................................................................................... 39

6.4.1

Underlag för beräkning................................................................................ 40

Uppskattade effekter av personalliggare ................................................................ 42

6.5.1

Offentligfinansiell effekt ............................................................................... 43

6.5.2

Effekt på svartarbete ................................................................................... 45

BILAGA 1: LÄMPLIGHETEN MED PERSONALLIGGARE I OLIKA

BRANSCHER

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

4(48)

Sammanfattning

Skatteverket fick i regleringsbrevet för budgetåret 2015 i uppdrag att utreda möjligheten att

utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher i syfte att motverka

svartarbete och social dumpning. I uppdraget ingår att lämna förslag på vilka ytterligare

branscher som kan omfattas av systemet och utreda förväntade effekter av en sådan åtgärd

på förekomsten av svartarbete och social dumpning.

Som kontrollinstrument är personalliggarna i dagsläget begränsade till att användas för att

motverka svartarbete och kan därför minska social dumpning endast via minskat svartarbete.

Som en följd av detta har analysen i den här rapporten begränsats till att avse möjligheterna

att minska

svartarbetet

i fler branscher med hjälp av personalliggare. I den mån svartarbete

bidrar till social dumpning kan personalliggaren även motverka sociala dumpning.

1.1

Förslag på branscher som bör omfattas av systemet med

personalliggare

För att personalliggare ska vara motiverat för att motverka svartarbetet i en bransch krävs att

det förekommer svartarbete av väsentlig omfattning i branschen. Verksamheten i branschen

måste också vara av sådant slag att just personalliggare blir ett effektivt verktyg för att

minska svartarbetet. Det innebär framför allt att verksamheten ska bedrivas på en

avgränsbar fysisk plats, men även svartarbetets karaktär har betydelse för effektiviteten.

Utifrån en kartläggning av ett antal olika studier av svartarbete och övrigt skattefusk inom

olika branscher har Skatteverket identifierat ett antal branscher där svartarbete är ett

betydande problem.

Delar av jordbruksnäringen, framför allt odling

Bärplockning

Byggnadssektorn

Taxi, godstransporter och kurirverksamhet

Bilverkstäder inklusive biltvätt och däckservice

Delar av parti- och detaljhandeln, framför allt partihandel med livsmedel

Magasinering och stödtjänster till transport, framför allt lagerverksamhet med

färskvaror

Hotell och logiverksamhet

Restaurangverksamhet

Lokalvård, renhållning och snöskottning

Personaluthyrning (bemanningsverksamhet)

Kropps- och skönhetsvård

Av dessa finns det redan krav på personalliggare inom restaurangverksamhet,

frisörverksamhet (ingår i branschgruppen kropps- och skönhetsvård) samt

tvätteriverksamhet (även den ingår i branschgruppen kropps- och skönhetsvård) och från

och med årsskiftet införs det även inom byggnadssektorn.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

5(48)

Inom några av branscherna är inte verksamhetens art sådan att personalliggare enligt dagens

modell skulle fungera effektivt, framför allt för att verksamheterna kan bedrivas på flera

olika ställen så att det inte finns någon fast verksamhetslokal eller fysiskt avgränsbar

arbetsplats. Det gäller till exempel bärplockning, transportsektorn och lokalvård.

Sammantaget har analysen resulterat i tre verksamheter där svartarbete i dagsläget utgör

betydande problem och där personalliggare vore ett effektivt verktyg för att motverka det.

Skatteverket föreslår därför att systemet med personalliggare utvidgas till att även omfatta

följande verksamheter:

Bilverkstäder

Partihandel med livsmedel

Kropps- och skönhetsvård

Med bättre tekniska hjälpmedel och ändringar i regelverket för personalliggare kan det i

framtiden bli aktuellt med personalliggare även i verksamheter som inte bedrivs på en

avgränsbar fysisk plats.

1.2

Beräknade effekter av personalliggare i dessa branscher

I Skatteverkets uppdrag ingår även att beräkna effekterna av att införa krav på

personalliggare i nya branscher. Det är väldigt svårt att på ett heltäckande sätt redovisa

effekterna av att motverka svartarbete, eftersom effekterna är beroende både av vilken ny

försörjning de tidigare svart anställda får och vad som händer med de verksamheter som

tidigare haft svart anställd arbetskraft. Om verksamheten fortsatte i oförändrad omfattning

och alla tidigare svarta löner blev vita skulle effekterna av personalliggaren gå att överblicka,

men så är inte fallet. Delar av den tidigare svart anställda arbetskraften kan byta till nya

svarta eller vita arbeten och verksamheter som tidigare haft svart anställd arbetskraft kan slås

ut eller omvandlas till vita verksamheter. Även helt vita verksamheter i branschen kan

påverkas genom att konkurrensen från företag med svart anställda minskar eller upphör.

Eftersom inte alla tidigare svarta arbeten omvandlas till vita sådana kommer inte heller

minskningen av svartarbetet och ökningen av vita arbeten att vara desamma. Det är

ökningen av vita arbeten som märks i statistiken över skatteinkomster och som ger

offentligfinansiella effekter, men enligt uppdraget är det effekterna på svartarbetet som ska

uppskattas.

Av resonemanget ovan framgår att beräkningar av effekter på svartarbetet både är svåra att

genomföra och behäftade med stor osäkerhet. Skatteverket har ändå gjort en sådan

beräkning och kommit fram till att de svarta arbetsinkomsterna lågt räknat minskar med

minst 0,6 miljarder kronor om personalliggare införs i de tre föreslagna branscherna.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

6(48)

Inledning

Skatteverket fick i regleringsbrevet för budgetåret 2015

i uppdrag att utreda möjligheten att

utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher i syfte att motverka

svartarbete och social dumpning. I uppdraget ingår att lämna förslag på vilka ytterligare

branscher som kan omfattas av systemet och utreda förväntade effekter av en sådan åtgärd

på förekomsten av svartarbete och social dumpning.

2.1

Skatteverkets tolkning av uppdraget

Personalliggare är ett kontrollverktyg som tillkommit i syfte att motverka svartarbete.

Skatteverket har därför tolkat uppdraget och lämnat förslag på personalliggare i branscher

där svartarbete är ett betydande problem och där förhållandena är sådana att personalliggare

enligt nuvarande modell och regelverk kan vara en fungerande metod för att åtgärda

problemen. Skatteverket utgår alltså i detta uppdrag från att regelverket kring personaliggare

förblir i huvudsak oförändrat rörande till exempel vilka uppgifter som ska föras in i

personalliggaren, kontroll av personalliggare och kravet på att personalliggaren kan kopplas

till en viss verksamhetslokal eller arbetsplats. De branscher som föreslås för personalliggare

är därför sådana som enligt Skatteverkets bedömning är lämpliga att foga in i det befintliga

regelverket.

I uppdraget uttrycks även en förhoppning om att införandet av personalliggare i fler

branscher även ska kunna användas som ett verktyg för att motverka social dumpning.

Eftersom systemet med personalliggare i sin nuvarande utformning är ett kontrollverktyg

som enbart får användas av Skatteverket, kan det inte explicit användas för att motverka

social dumpning i form av brister i arbetsmiljö, säkerhet eller andra arbetsförhållanden. För

att kunna inrikta kontrollen mot social dumpning krävs det att systemet med personalliggare

utvidgas till att även ge tillsynsmyndigheterna inom dessa områden befogenhet att göra

oanmälda besök och få tillgång till den information som finns i personalliggarna.

Skatteverket har i dagsläget inte för avsikt att föreslå någon sådan utvidgning, och det ingår

inte heller i utredningsuppdraget.

Trots det kan systemet med personalliggare även i sin nuvarande form få positiva effekter

som sträcker sig längre än inom skatteområdet. Den direkta effekt personalliggarna har på

social dumpning gäller den del av social dumpning som har en direkt koppling till

svartarbete, d.v.s. när det är den som arbetar svart som är utsatt för någon form av social

dumpning. Genom att motverka svartarbetet motverkas automatiskt även den formen av

social dumpning. Systemet med personalliggare kan dock även ha viss effekt på andra

former av social dumpning. Det gäller till exempel om svartarbetet i en bransch pressar ned

lönerna eller på annat sätt försämrar arbetsförhållandena för övriga anställda så mycket att

det kan karaktäriseras som social dumpning. Kan man genom införande av personalliggare

motverka svartarbetet blir det lättare för företagen att vara konkurrenskraftiga utan att bryta

mot regelverk för t.ex. arbetsmiljö. Möjligheten till oanmälda besök från en myndighet kan

Fi2013/2986 och Fi2014/4482 (delvis)

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

7(48)

också tänkas öka viljan att även följa regler som ligger utanför den myndighetens

kontrollområde.

Eftersom uppdraget är inriktat på just personalliggare som kontrollverktyg kan man bara

använda det för att begränsa svartarbetet. Detta innebär att personalliggare är verksamt för

att minska social dumpning enbart i den mån det går via svartarbetet och inte på något annat

sätt. Av det följer som en naturlig effekt att Skatteverket i den här rapporten inriktar sig på

att föreslå branscher där personalliggare kan förväntas vara ett effektivt verktyg för att

minska just svartarbete.

2.2

Svartarbete

Definition av begrepp

Skatteverket definierar i denna rapport svartarbete som

en arbetsinsats för vilken skatter eller

avgifter i strid mot lagen inte har redovisats.

Det behöver inte röra sig om anställning utan kan

även gälla oredovisade inkomster i näringsverksamhet. Ett krav på personalliggare innebär

möjligheter till förbättrad skattekontroll och har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga

svartarbete.

Social dumpning

Generellt kan konstateras att social dumpning i vid mening är en term som används för att

beskriva en situation på arbetsmarknaden som leder fram till att kostnaderna för arbetskraft

sänks. Social dumpning innebär att en arbetsgivare minskar sina kostnader genom att

anställa arbetskraft med lägre löner, t.ex. utländsk arbetskraft eller genom att inte uppfylla

gällande regelverk rörande exempelsvis skatter, arbetsmiljö, migration eller arbetsrätt i

Sverige eller i ett annat land.

Branscher och verksamheter

När man studerar olika branscher kan man använda sig av den indelning av branscher som

görs i standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI. Detta är främst en statistisk

standard som används för att klassificera enheter som företag och arbetsställen efter deras

ekonomiska aktiviteter. SNI är en viktig klassifikation för bland annat ekonomisk statistik.

Därtill kan den användas för administrativa ändamål. När det gäller reglerna för vilka företag

som ska använda personalliggare är det dock

verksamheten

och inte

branschtillhörigheten

som

avgör.

Flera verksamheter kan ingå i samma bransch. Ett tydligt exempel är branschen ”Övriga

konsumenttjänster”, där det ingår en mängd olika verksamheter såsom social

kontaktverksamhet, dressyr av sällskapsdjur, tatueringsverksamhet, parkeringsvakter och

drift av avgiftsbelagda maskiner som fotoautomater, förvaringsskåp o.d. Vissa av

verksamheterna i en bransch kan vara aktuella för personalliggare medan andra inte är det.

En specifik verksamhet kan också hänföras till olika branscher beroende på sambandet med

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

8(48)

övriga verksamheter hos företagen. Ett exempel på detta är lagerhantering. Det ingår i

branschen ”Magasinering och stödtjänster till transport” om det utförs av en transportfirma

eller av en firma som enbart driver ett varulager. Om det däremot är en grossistfirma som

har egna varulager så ingår lagerhanteringen i någon av branscherna för

”Grossistverksamhet”.

Uppdraget i detta fall är att ”…utreda möjligheten att utveckla systemet med personalliggare

till att omfatta fler branscher…”. Eftersom befintligt regelverk för personalliggare fokuserar

på verksamheter utgår vi från att det är verksamheter som avses även i detta fall.

Den ekonomiska statistik som finns tillgänglig för olika verksamheter utgår alltid från

branschtillhörighet enligt SNI. De studier om svartarbetets omfattning som gjorts inom

Skatteverket är också i de allra flesta fall kopplade till olika branscher. Det innebär att

analysen i den här rapporten huvudsakligen utförs på branschnivå, men slutsatserna om när

personalliggare är ett effektivt kontrollverktyg dras på verksamhetsnivå.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

9(48)

3.1

Personalliggare som verktyg i skattekontrollen

Verksamheter som har personalliggare idag

Sedan ett antal år tillbaka finns det krav på personalliggare för frisörer, restauranger och

tvätterier. Vid årsskiftet kommer personalliggare även att införas för byggverksamhet. Det

innebär att kravet på personalliggare kommer att omfatta ungefär 130 000 företag eller 8,7

procent av alla företag och 8,4 procent av alla anställda. 80 procent av dessa företag och

drygt hälften av de anställda hör till byggverksamhet.

Tabell 1:

Verksamhet

Storleken på de branscher som har eller snart kommer att ha personalliggare

Antal företag*

Antal

Andel

1,4%

0,2%

0,0%

7,0%

8,7%

Antal anställda**

Antal

279 168

11 904

6 122

249 266

546 460

Andel

3,5%

0,1%

4,7%

8,4%

Lönesumma***

Andel

1,4%

0,1%

6,3%

7,9%

Restaurangverksamhet

Frisörverksamhet

Tvätteriverksamhet

Byggverksamhet

Summa

20 695

3 693

419

105 634

130 441

Källa:

Beräkningar utifrån data från Skatteverkets informationslager

I beräkningen ingår enbart företag som berörs av reglerna om personalliggare. Det innebär att enskilda näringsidkare och

***

handelsbolag som inte har några anställda exkluderats i alla verksamheter utom byggverksamhet.

Antal anställda har beräknats utifrån antal lämnade kontrolluppgifter för löner.

Lönesumma har för varje företag beräknats som det högsta av redovisade löner enligt skattedeklaration och redovisade

löner enligt lämnade kontrolluppgifter.

Frisörer och restauranger

Sedan den 1 januari 2007 gäller för näringsidkare som bedriver restaurang- och

frisörverksamhet en skyldighet att löpande föra en personalliggare över de personer som är

verksamma i näringsverksamheten.

Skatteverket har möjlighet att göra oannonserade

kontrollbesök i en verksamhetslokal för att kontrollera personalliggaren. En kontrollavgift

tas ut om inte skyldigheten fullgörs.

Tvätteri- och byggverksamhet

I november 2008 utsågs en utredare för att inom Finansdepartementet göra en översyn av

bestämmelserna om personalliggare och utreda möjligheterna och konsekvenserna av att

utvidga systemet helt eller delvis till att omfatta företag som bedriver bygg- och

39 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Prop. 2005/06:169, bet. 2005/06:SkU29, rskr. 2005/06:349

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

10(48)

tvätteriverksamhet. Uppdraget redovisades i september 2009 då bl.a. en utvidgning av

systemet till dessa verksamheter föreslogs.

Förslagen i promemorian behandlades av regeringen och ett förslag överlämnades till

riksdagen hösten 2012.

I fråga om byggverksamhet gjorde dock regeringen bedömningen

att utredarens förslag inte borde genomföras. Istället skulle frågan om ett ändamålsenligt

kontrollsystem för byggverksamhet utredas på nytt. Utvidgningen kom därför endast att

omfatta tvätteriverksamhet. I början av 2013 fick en utredare i uppdrag att utreda hur ett

kontrollsystem inom skatteförfarandet kunde vara utformat för byggverksamhet. I enlighet

med utredarens förslag

kommer personalliggare för byggverksamhet att införas från 1

januari 2016.

3.2

Utformningen av systemet med personalliggare

Den som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet måste föra personalliggare.

Som restauranger räknas också gatukök, kaféer, personalmatsalar, cateringverksamhet,

centralkök, pizzabutiker och liknande ställen där man kan hämta mat. Med frisörverksamhet

avses hårvård och med tvätteriverksamhet avses rengöring av textilier eller jämförbara

material samt uthyrning, färgning, lagning eller ändring av textilier i samband med sådan

verksamhet. Inlämningsställen för tvätt (tvättningsverksamheten sker på annan plats)

omfattas inte av krav på personalliggare.

Att föra personalliggare

Kravet på personalliggare innebär att företagaren måste anteckna i personalliggaren vilka

som är verksamma i lokalen och när. En personalliggare som förs manuellt ska vara bunden

i sin form och sidorna ska vara förnumrerade. Det är inte tillåtet att använda lösa papper

eller exempelvis spiralblock. Man kan också föra personalliggaren digitalt. Programmet

måste vara sådant att alla händelser loggas så att det framgår när och av vem en ändring är

gjord. Det går alltså inte att göra en egen personalliggare i Excel eller något liknande

program.

Alla verksamma ska antecknas i personalliggaren

"Verksamma" är det ord som används i lagtexten. Det betyder att företagaren måste

anteckna inte bara anställda, utan också andra som på något sätt deltar i verksamheten. Även

personal som är oavlönad (till exempel praktikanter eller släktingar) eller som hyrts in från

ett bemanningsföretag ska föras in i personalliggaren. Däremot ska till exempel en

servicetekniker från ett annat företag som tillfälligt utför ett arbete inte föras in i

personalliggaren.

Närvaroliggare och kontrollbesök – En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43

Prop. 2012/13:34

Minskat svartarbete i byggbranschen , Ds 2014:7

Prop. 2014/15:6

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

11(48)

Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för enskild näringsverksamhet,

fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara näringsidkaren, dennes make eller barn

under 16 år är verksamma.

Bland annat innebär undantaget för enskilda näringsidkare utan

anställda att om en frisör hyr ut stolar till andra frisörer utan anställda behöver dessa andra

frisörer inte föras in i någon personalliggare.

Enligt en dom i Regeringsrätten behöver en enskild näringsidkare som har personalliggare

för sina anställda inte anteckna sig själv i personalliggaren.

Skatteverket tolkar detta som att

inte heller näringsidkarens make och barn under 16 år behöver föras in i personalliggaren.

Enligt Skatteverkets tolkning gäller detsamma om verksamheten bedrivs i form av

fåmansföretag och fåmanshandelsbolag. Uppgifter om egna och angivna närståendes

arbetspass behöver därför inte föras in i personalliggaren även om sådan ska föras för

anställda. Detta innebär i praktiken att alla verksamma inte kommer att antecknas i

personalliggaren, vilket medför problem vid Skatteverkets kontroller.

Skatteverket anser att dessa regler bör ses över och att det bör utredas närmare om inte

skyldigheten att dokumentera verksamma personer i personalliggare bör omfatta även ägare,

enskild näringsidkare, make och barn, d.v.s. alla som är verksamma i verksamhetslokalen.

Syftet med personalliggaren är bl.a. att åstadkomma riktiga beskattningsbeslut. Skatteverket

använder ofta iakttagelser vid kontrollbesök som utgångspunkt för att ompröva t.ex. beslut

om arbetsgivaravgifter. Ett moment i Skatteverkets bevisföring i sådana ärenden blir att

bedöma ett företags arbetskraftsbehov. Detta påverkas naturligtvis av i vilken utsträckning

näringsidkaren själv eller den här aktuella familjekretsen deltar i verksamheten. Eftersom

storleken på den insatsen kan vara mycket olika från fall till fall, skulle Skatteverket ha

betydligt bättre förutsättningar att fatta riktiga beskattningsbeslut om personalliggaren

innehöll uppgifter om alla som över huvud taget varit verksamma i näringsverksamheten.

Uppgifter som ska antecknas i personalliggaren

Av personalliggaren ska företagets namn och personnummer/organisationsnummer framgå

och för varje verksamhetsdag ska det framgå:

För- och efternamn samt personnummer för var och en som är verksam.

Vilka tider varje verksam persons arbetspass börjar och slutar. Uppgifterna ska

dokumenteras i omedelbar anslutning till att passet påbörjas och avslutas. Ett

arbetspass är en sammanhängande period utan längre ledighet än normala pauser

och matraster.

31 kap. 11§ SFL

RÅ 2008 ref. 53

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

12(48)

Personalliggare för byggverksamhet

Från 1 januari 2016 omfattar kravet på personalliggare även byggarbetsplatser.

Här är det

inte tillåtet med personalliggare i pappersform, utan den ska vara elektronisk.

Det gäller andra regler för vilka som ska antecknas i personalliggaren inom byggverksamhet

jämfört med frisör-, restaurang- och tvätteriverksamhet, vilket beror på att arbetet ofta

organiseras på olika sätt i de olika verksamheterna. Frisör, restaurang- och

tvätteriverksamhet bedrivs oftast i en verksamhetslokal och de som är verksamma är oftast

anställda (med undantag av frisörbranschen där stolar ofta hyrs ut till enskilda

näringsidkare). Om en restaurang anlitar en snickare för att byta en bardisk i en restaurang så

ska den personen inte tas med i restaurangens personalliggare, eftersom snickaren inte är

verksam i restaurangverksamheten (utan i en byggverksamhet).

Byggverksamhet är annorlunda eftersom man oftast inte har en verksamhetslokal, utan en

byggarbetsplats. Det är också normalt att det är många olika entreprenörer som är

verksamma på samma byggarbetsplats. Därför har reglerna fått en annan utformning så att

det är alla som är verksamma på byggarbetsplatsen som ska ingå i personalliggaren. I

personalliggaren ska alltså både personer som är anställda av byggherren och

underentreprenörer i ett eller flera led och deras anställda antecknas.

Det enda undantaget

från att antecknas i personalliggaren gäller för personer som under kortare tid bara lastar

eller lossar material, varor eller hjälpmedel.

Liggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverkets kontroll

Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen respektive på

byggarbetsplatsen. Skatteverket kan besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den

som är skyldig att föra personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter. Vid kontrollbesök

på en byggarbetsplats kommer Skatteverket också att kunna kontrollera att byggherren

fullgör sina eventuella skyldigheter.

Kontrollbesök får bara genomföras i

verksamhetslokaler eller från årsskiftet på byggarbetsplatser. Skatteverket får vid

kontrollbesök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i

verksamheten styrker sin identitet. Verket har även rätt att vid kontrollbesök på en

byggarbetsplats fråga en sådan person för vilken näringsidkares räkning han eller hon utför

arbetsuppgifter. De uppgifter som lämnas får stämmas av mot personalliggaren. Skatteverket

beslutar om kontrolluppgift både på den grunden att personalliggare saknas och för varje

Enligt den nya 39 kap. 11 b § SFL är det byggherren som ska tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på

byggarbetsplatsen. Skyldigheten att tillhandahålla sådan utrustning gäller dock inte förrän den sammanlagda kostnaden för

byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp. Den omfattar inte heller byggherrar som är fysiska

personer och utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten förutsatt att detta inte sker i näringsverksamhet.

Som byggherre räknas en näringsidkare som har fått i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande, om byggherren och

näringsidkaren skriftligen har avtalat att byggherrens samtliga skyldigheter enligt 39 kap. 11 b och 12 §§ SFL samt 7 kap. 2 a och 4 §§ SFL

ska fullgöras av näringsidkaren vid utförandet av uppdraget.

Prop. 2014/15:6, s. 92 (39 kap. 11 a § SFL)

42 kap. 8 § och kommande 42 kap. 8 a § SFL

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

13(48)

person som vid kontrollen är verksam i lokalen eller på byggarbetsplatsen men inte är

dokumenterad i en tillgänglig personalliggare.

3.3

Utvärdering av systemet med personliggare för restaurang- och

frisörverksamhet

Personalliggare medför högre redovisade löner

Systemet med personliggare för restaurang- och frisörverksamhet utvärderades under 2008-

2009.

Vid utvärderingen framkom att systemet haft positiva effekter och att effekterna var

större inom restaurangverksamhet än inom frisörverksamhet. Utvärderingen visade att

personalliggarna haft betydande effekt på löneredovisningen i restaurangbranschen och att

effekten ökat successivt under de första två åren efter införandet. Första året efter införandet

(d.v.s. 2007) ökade lönerna i restaurangbranschen med 0,7 – 1,2 miljarder kronor,

motsvarande 3000 – 5000 årsarbetskrafter eller en ökning med ca 5-8 procent av den

redovisade lönesumman i branschen. Två år efter införandet (d.v.s. 2008) var den totala

ökningen 1,0 – 1,5 miljarder kronor, motsvarande 4000 – 6 000 årsarbetskrafter, eller 7-11

procent av den redovisade lönesumman i branschen. Personalliggarna hade även viss effekt

på löneredovisningen i frisörbranschen direkt efter bestämmelsernas införande, men

effekten avtog sedan över tiden. Under 2008 gav beräkningarna för frisörbranschen ett så

osäkert resultat att det inte gick att fastställa någon effekt.

Berörda företagare anser att personalliggarna lett till sundare konkurrens

I samband med utvärdringen genomfördes även en intervjuundersökning omfattande

restauranger och frisörer. Undersökningen visade att en majoritet av restaurang- och

frisörföretagen gav personalliggaren gott betyg. De ansåg att personalliggarna lett till minskat

svartarbete och sundare konkurrens. De allra flesta företagen ansåg att det är enkelt och går

snabbt att fylla i personalliggarna. Av intervjuerna framkom också att systemet inte

upplevdes som tids- eller kostnadskrävande.

Både vid djupintervjuer och vid gruppdiskussioner med restaurangföretagare kom det fram

önskemål om att systemet med personalliggare ska utvidgas till att omfatta fler branscher,

eftersom restaurangbranschen annars pekas ut som en bransch med mycket svartarbete.

Allmänhetens inställning till kontroller på arbetsplatser

Skatteverket har vid flera tillfällen undersökt inställningen till personalliggare och andra sätt

att kontrollera vem/vilka som arbetar på en arbetsplats. Inom ramen för TNS Gallups

telefonomnibus 2006 tillfrågades allmänheten dels om inställningen till svartarbete,

Jfr 50 kap. 3 och 4 §§ SFL.

Närvaroliggare och kontrollbesök, En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43

Närvaroliggare och kontrollbesök, En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43, s. 11-12

Närvaroliggare och kontrollbesök, En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43, s. 12

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

14(48)

skattefusk och fusk med sociala förmåner, dels om inställningen till förslag till åtgärder för

att förebygga svartarbete och bidragsfusk. Totalt intervjuades1 029 personer i åldrarna 18-74

år. 83 procent ansåg att Skatteverket bör ha rätt att kontrollera vem som arbetar på en

arbetsplats.

Svart arbete har blivit vitt

Sammantaget kan man konstatera att personalliggarna har haft en betydande effekt på

löneredovisningen i restaurangbranschen och effekten har ökat successivt under de första

två åren efter införandet. Osäkerheten i beräkningarna är dock relativt stor. Den

sammantagna slutsatsen är dock att ett stort antal svarta jobb har blivit vita som en följd av

bestämmelserna om personalliggare och att detta alltså är ett effektivt sätt att förebygga

svartarbete.

3.4

Andra kontrollverktyg än personalliggare

Kassaregister

År 2010 infördes regler om kassaregister. Reglerna innebär att de flesta företag som säljer

varor eller tjänster mot kontant betalning eller kontokortsbetalning ska använda ett godkänt

kassaregister. Med det menas ett tillverkardeklarerat kassaregister som uppfyller kraven i

skatteförfarandelagen och Skatteverkets föreskrifter. Skatteverket får vid tillsyn göra

oanmälda besök för att kontrollera att näringsidkare har kassaregister som uppfyller de krav

som finns. Vid kontrollbesök får verket kontrollera att dessa används på rätt sätt.

Effekter av kassaregister och allmänhetens inställning till kontrollbesök och tillsyn

Även beträffande kassaregister har det gjorts utvärderingar av effekter och av allmänhetens

inställning till kontrollbesök och tillsyn. Av Skatteverkets effektutvärdering ”Krav på

kassaregister”

framgår att kravet på kassaregister i kombination med Skatteverkets

kontrollinsatser har bidragit till minskat skatteundandragande inom kontanthandeln.

den enkätundersökning som genomfördes framgår också tydligt en samsyn kring

kontrollbesök och tillsyn bland företagen.

På en mer generell fråga svarade en majoritet av

företagen, 64 procent, att de tycker reglerna om kassaregister är bra. En mindre grupp, 14

procent, svarade att de tycker reglerna om kassaregister är dåliga. Var femte företagare hade

ingen uppfattning.

Skatteverket har under våren 2015 analyserat effekterna av tillsyn och kontrollbesök inom

kontanthandeln. Resultatet av analyserna visar att det finns en omedelbar effekt av

Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll – Resultat från en riksomfattande undersökning våren

2013, Rapport 2013:3, s. 133

Rapport 2013:2

Rapport 2013:2, s. 86

Rapport 2013:2, s. 80-86

Rapport 2013:2, s. 83

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

15(48)

Skatteverkets kontroller både på omsättning och på lönekostnader. Resultatet för

populationen som helhet tyder på att kontrollen leder till att företagen i genomsnitt

redovisar nästan 10 procent högre omsättning månaderna efter kontrollen jämfört med

månaderna innan. Kontrollens effekt när det gäller lönekostnader visar på en genomsnittlig

ökning på drygt 6 procent för populationen som helhet.

Samtidig kontroll av kassaregister och personalliggare

För restaurang- frisör- och tvätteriverksamhet finns i dag krav på både kassaregister och

personalliggare. Skatteverket har i kontrollverksamheten sett många fördelar med att kunna

kombinera kontrollen av dessa båda system och anser att detta leder till effektivare

kontrollmöjligheter. Det faktum att en verksamhet redan omfattas av krav på kassaregister är

alltså inget hinder mot att även införa regler om personalliggare för verksamheten. Tvärtom

kan en kombination av åtgärder innebära betydligt bättre kontrollmöjligheter än om bara ett

enskilt system kontrolleras.

Skatteverkets analys - Effekter av tillsyn och kontrollbesök inom kontanthandel, 2015

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

16(48)

Analys av verksamheter utifrån lämplighet för

personalliggare

Krav på personalliggare i alla företag?

4.1

Hittills har det i Sverige bara varit aktuellt med personalliggare inom vissa verksamheter där

behovet anses vara extra stort. Detta är utgångspunkten även för den är utredningen. En

fördel med att begränsa användandet av personalliggare till särskilda verksamheter är att man

inte påför företagen en extra administrativ börda om de inte har behov av personalliggare,

samtidigt som det långt ifrån alltid är säkert att verksamhet är det lämpligaste kriteriet när det

gäller att avgöra behov av personalliggare. En nackdel är också att vissa verksamheter känner

sig utpekade som oseriösa och att det uppstår gränsdragningsproblem i bedömningen av

vilka företag som omfattas av kravet på personalliggare.

För att undkomma gränsdragningsproblemen, öka rättvisan i systemet oavsett verksamhet

och samtidigt förbättra bekämpningen av svartarbete skulle ett krav på personalliggare för

samtliga företag kunna införas, eventuellt med undantag för verksamhet där kontrollbesök är

olämpliga, t.ex. verksamhet som utförs i privata hem. Med hänsyn till hur det nuvarande

systemet för personalliggare är utformat anser dock Skatteverket inte att detta är en

framkomlig väg – inte minst då nuvarande regelverk för en effektiv kontroll med besök

ställer krav på att arbetet utförs på en avgränsbar fysisk plats. Dessutom är det viktigt att

krav på personalliggare uppfattas som legitimt. Om personalliggare skulle införas för

samtliga verksamheter och arbetsgivare är risken stor att det inte skulle uppfattas som

legitimt i verksamheter där behovet är litet eller där personalliggare inte har förutsättningar

att fungera effektivt.

Skatteverket anser dock att det för framtiden kan vara intressant att närmare analysera andra

sätt att ställa krav på personalliggare med utgångspunkt i en strävan att uppnå bästa möjliga

medverkan från skattebetalarens sida med så få åtgärder som möjligt. I Norge är t.ex.

personalliggaren en del av bokföringen och kan därmed användas av betydligt fler aktörer än

i Sverige, även om kravet på att föra personalliggare endast omfattar vissa verksamheter. I

Danmark finns möjlighet att förelägga samtliga arbetsgivare att under en viss begränsad tid

föra personalliggare. Framtida förändringar av det svenska systemet skulle kunna möjliggöra

en större utökning av antalet verksamheter och situationer, men i dagsläget väljer

Skatteverket att endast föreslå förändringar för ett begränsat antal verksamheter. En viktig

del i uppdraget är därför att identifiera de verksamheter som är bäst lämpade för användning

av personalliggare.

4.2

Den samlade erfarenheten om svartarbete i olika verksamheter

Personalliggare är ett kontrollverktyg som har tillkommit i syfte att motverka svartarbete.

När man bekämpar svartarbetet är det troligt att även vissa former av social dumpning

motverkas, framför allt i de fall den sociala dumpningen har ett direkt samband med

svartarbetet, men som framgår av avsnitt 2.1 så är det för bekämpning av svartarbete och

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

17(48)

inte bekämpning av annan social dumpning som personalliggare i sin nuvarande utformning

kan användas. Den här analysen av vilka verksamheter som är lämpliga för personalliggare

tar därför sin utgångspunkt i möjligheterna att med hjälp av personalliggare motverka

svartarbetet inom olika verksamheter.

Det är därför viktigt att identifiera sådana verksamheter där svartarbetet är ett betydande

problem. Detta är dock inte tillräckligt. Svartarbetets karaktär och arbetsförhållandena i

verksamheten ska även i övrigt vara sådana att personalliggare, enligt nu gällande regler, kan

förväntas fungera som ett effektivt verktyg för att motverka svartarbetet.

Skatteverket har genom det praktiska arbetet med skattekontroll och genom tidigare

genomförda analyser stor kunskap om svartarbetets omfattning och utbredning. Nedan

följer en genomgång av de viktigaste utredningarna om svartarbete på branschnivå som

Skatteverket har genomfört. Resultatet av den här kartläggningen av branscher och urvalet

av verksamheter som är intressanta att titta närmare på ur ett personalliggarperspektiv har

löpande stämts av med kontrollsamordnare inom Skatteverket. Därigenom har vi funnit att

utfallet i de dokumenterade utredningarna stämmer väl överens med den uppfattning om

svartarbetets omfattning som fördelning mellan olika branscher som den samlade

erfarenheten inom Skatteverket ger. Skatteverket har också tagit del av den erfarenhet på

området som finns inom andra myndigheter i Sverige och från systemen med personalliggare

i våra grannländer.

4.2.1

Företagens uppfattning om skattefusk och svartarbete i olika

branscher

Skatteverket gör regelbundet mätningar av medborgarnas och företagens syn på

skattesystemet, skattefusket, skattekontrollen och upplevelserna i kontakterna med

Skatteverket. Mätningarna görs i form av omfattande enkätundersökningar. I den

företagsenkät som gjordes våren 2013 fick respondenterna ta ställning till två påståenden

som tillsammans ganska väl belyser risken för svartarbete i olika branscher. Det ena

påståendet är: ”Vårt företag är i stor utsträckning utsatt för konkurrens från företag som

skattefuskar.” Där nämns inte svartarbete explicit, utan det kan även röra sig om andra slags

skattefusk. Det andra påståendet är dock direkt inriktat på just svartarbete: ”Svarta löner

förekommer i vår bransch”. Båda påståendena ger en ganska likartad bild av hur stora

problemen är i olika branscher, så vi bedömer att de ganska väl återger hur företagen själv

upplever svartarbetet i deras bransch.

synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll – Resultat från en riksomfattande undersökning våren

2013, Skatteverkets rapport 2013:3

Företagens

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

18(48)

Tabell 2:

Företagens uppfattning om konkurrens från företag som skattefuskar samt svarta löner

i olika branscher, andel som svarat ”Instämmer” på enkätfrågan

”Vårt företag är i stor

utsträckning utsatt för

konkurrens från företag

som skattefuskar”

”Svarta löner

förekommer i

vår bransch”

Bransch

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Utvinning av mineral

Tillverkning

Försörjning av el, gas, värme och kyla

Vattenförsörjning, avloppsrensning, avfallshantering och

sanering

Byggverksamhet

Handel

Reparation av motorfordon och motorcyklar

Hotell- och restaurangverksamhet

Transport och magasinering

Informations- och kommunikationsverksamhet

Finans- och försäkringsverksamhet

Fastighetsverksamhet

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra

stödtjänster

Utbildning

Vård och omsorg, sociala tjänster

Kultur, nöje och fritid

Annan serviceverksamhet

Förvärvsarbete i hushåll

Verksamhet vid internationella organisationer mm

22 %

10 %

29 %

32 %

17 %

31 %

23 %

17 %

16 %

Källa:

Sid 240 och 249 i Skatteverkets rapport 2013:3

4.2.2

Skatteverkets stora svartjobbsrapport

År 2006 publicerade Skatteverket en stor kartläggning av svartarbete och svartköp i

Sverige.

Rapportens syfte var bland annat att redogöra för olika sätt att beräkna

omfattningen av svartarbetet utifrån bland annat nationalekonomiska beräkningar och

revisonsresultat. Även om rapporten har några år på nacken kan den användas för att ge en

bild av inom vilka branscher svartarbete kan antas förekomma i större utsträckning. Utifrån

en analys av det svartarbete som kan upptäckas vid skatterevisioner kunde konstateras att

svartarbetets omfattning varierade kraftigt mellan olika branscher. Kalkylerade dolda

arbetsinkomster uttryckt som påslag på vitt redovisad arbetsinkomst var över 15 procent

inom fiske, jordbruk, skogsbruk, restauranger, hårfrisörer, taxi, bilservice, lokalvård och

övriga personliga tjänster. I en mellangrupp med påslag på mellan 5-15 procent finns

utbildnings, hälso- och sjukvårdsföretag (exkl. offentlig sektor), byggindustri, uthyrnings-

och företagsservicefirmor, vägtransporter, livsmedelsbutiker, handel och hotell, camping.

Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rapport 2006:4

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

19(48)

Mycket små påslag – under 2 procent – finns i tillverkningsindustri, gruvor, kreditinstitut,

avfallshantering, elverksamhet mm.

Tabell 3:

Kalkylerade dolda arbetsinkomster i olika branscher uttryckt som påslag på vitt

redovisad arbetsinkomst

Dold arbetsinkomst

77 %

67 %

55 %

52 %

45 %

37 %

25 %

19 %

17 %

12 %

11 %

Bransch

Fiske

Jordbruk

Skogsbruk

Restauranger och barer

Hårvård och skönhetssalonger

Taxi

Bilservice

Lokalvård

Övriga personliga tjänster

Annan köksverksamhet

Utbildnings-, hälso- och sjukvårdsföretag

Byggindustri

Uthyrnings- och företagsservicefirmor exkl. lokalvård

Vägtransport av gods

Fastighetsförvaltning

Livsmedelsbutiker och tobakshandel

Övrig parti- och detaljhandel

Hotell, camping mm

Tillverkningsindustri

Övriga transport-, magasinerings- och kommunikationsföretag

Avloppsrensning och avfallshantering

Gruvor och mineralutvinningsindustri

Kreditinstitut och försäkringsbolag

El-, gas-, värme-, vatten- och reningsverk

Källa:

Sid 47 i Skatteverkets rapport 2006:4

Det förtjänar att betonas att Skatteverket studerat de framreviderbara dolda

arbetsinkomsterna.

4.2.3

Skatteverkets riskanalys om oredovisade inkomster

För att få en mer träffsäker skattekontroll arbetar Skatteverket kontinuerligt med riskanalys.

Som ett steg i riskanalysen har Skatteverket under 2015 närmare studerat riskerna för

oredovisade inkomster hos de 1,1 miljoner företag som i dagsläget inte omfattas av några

systemåtgärder (såsom kassaregister, personalliggare, Rot eller Rut).

En viktig del i denna

Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rapport 2006:4 s. 47-48

Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”, 2015-09-22

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

20(48)

kartläggning har varit att rangordna företagen efter hur stor risken för oredovisade

inkomster bedöms vara. Studien tar alltså sin utgångspunkt i oredovisade inkomster medan

vi i den här rapporten inriktar oss på svartarbete. Eftersom sambandet mellan oredovisade

inkomster och svartarbete är så starkt kan resultatet även användas för att visa var risken för

svartarbete är extra stor.

Det har inte genomförts tillräckligt mycket skattekontroller hos dessa 1,1 miljoner företag

för att Skatteverket ska kunna bedöma risken för oredovisade inkomster utifrån historiska

kontrollresultat. Istället så har företagen rangordnats indirekt via de tre riskvariabler som har

bedömts ha störst betydelse:

inkomsters spårbarhet

informell sektor

storleken på företag

Med graden av spårbarhet menas vilka möjligheter företagare upplever att Skatteverket vid

kontroll har att upptäcka inkomster som inte redovisas. Ju svårare det är att spåra

inkomsterna i ett företag (t.ex. vid en skattekontroll), desto större anses risken för

oredovisade inkomster vara. Hur spårbara inkomsterna är beror på flera faktorer, t.ex. på

hur ersättningen för företagets varor eller tjänster betalas, vem som betalar för tjänsten,

företagarens upplevda möjligheter för Skatteverket att göra kalkyler utifrån företagets

kostnader för sålda varor och tjänster samt hur företagare upplever att det är möjligt att

spåra inkomster på annat sätt, t.ex. via avstämning mot offentliga register. Störst betydelse

för spårbareten anses sättet att betala för en vara eller tjänst ha. Vid försäljning till

privatpersoner är oftast betalningsströmmen svårare att spåra än vid försäljning till företag.

Den informella sektorn utgörs av företag som använder svart anställda eller andra lagstridiga

metoder för att sänka sina kostnader och därmed bättre kunna konkurrera med andra

företag. I rapporten anses en grupp företag vara hänförlig till den informella sektorn om den

innehåller mer än oväsentliga inslag av följande tre kriterier:

Högt standardiserade varor och tjänster

Skatteverket har kännedom om att oseriösa metoder förekommer (t.ex. illegal

arbetskraft eller annan typ av kriminalitet)

Branschen anlitar lågutbildad arbetskraft, arbetsuppgifterna är relativt okomplicerade

och det finns överskott av arbetskraft

Skatteverkets tidigare erfarenheter visar att ju större ett företag är desto mindre är både

risken för och andelen oredovisade inkomster. Det finns alltså ett negativt samband mellan

storleken på företag och problemet med oredovisade inkomster.

Eftersom det inte är möjligt att klassificera och rangordna de 1,1 miljoner företagen var för

sig har istället bedömningen grundats på risken inom olika branscher. De små företag som

har inslag av både lågt spårbara inkomster och befinner sig i den informella sektorn bedöms

ha störst risk för oredovisade inkomster. Därefter följer de små företag som

”bara”

har inslag

av lågt spårbara inkomster utan att befinna sig i den informella sektorn samt de små företag

som befinner sig i den informella sektorn utan att ha inslag av lågt spårbara inkomster.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

21(48)

Figur 1:

Riskkarta som visar bland vilka grupper av företag det finns förhöjd risk för

oredovisade inkomster

Fsg till PP

TJÄNSTER

Informella företag

Fsg till PP

VAROR

Företag med

lönesumma < 1 milj

Fsg till företag

(VAROR OCH

TJÄNSTER)

Fsg till PP tjänster

FÖRHÖJD

RISK

(se avsnitt 8.2)

Varor med LÅG

spårbarhet (KSV)

Målpopulationen

1,1 milj företag

Företag som har

inkomster med LÅG

spårbarhet

Fsg till PP

Varor

Företag som har

inkomster med HÖG

spårbarhået

Varor med HÖG

spårbarhet (KSV)

Låg risk

(se avsnitt

8.4)

Företag med

lönesumma > 1 milj

Företag med o i

omsättning

Företag saknar SNI

Vet ej - ej

analyserade

(se avsnitt 8.5)

Källa:

Sid 22 i Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”, 2015-09-22

Fsg = Försäljning

PP = Privatpersoner

KSV = Kostnad för sålda varor

SNI = En kod över branschtillhörighet

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

22(48)

Tabell 4:

Bransch

Branscher med hög risk enligt riskkartan

Grupp i riskkartan

1, 4

3, 5

3, 4

1, 4

Odling, uppfödning

Tillverkning byggnadsvaror (sågverk, byggnads- och

inredningssnickerier

Tillverkning kläder

Tillverkning livsmedel

Tillverkning övrigt (keramikvaror, diverse

metallvarutillverkning mm)

Bygg

Reparation och service (bilverkstäder, lokalvård mm)

Torg- och marknadshandel

Partihandel med livsmedel, tobak mm

Partihandel med skrot (bilskrot, metallavfall mm)

Handel med kapitalvaror (bilhandel, konst- och

galleriverksamhet mm)

Handel med byggvaror

Handel med varor över Internet

Handel med kläder

Övrig handel med varor

Transporter (åkerier, taxi, flytt mm)

Uthyrning (hotell, vandrarhem, camping, uthyrning och

förvaltning av bostäder mm)

Fastighetsmäklare

Finans/försäkring (stödtjänster)

IT, Data (programmering, databehandling mm)

Rådgivning (jurister, skatterådgivning mm)

Sjukvård (fysioterapeuter, tandläkare, öppen hälso- och

sjukvård mm)

Artist/konstnär

Entrébelagt (drift av nöjesparker, djurparker, filmvisning

mm)

Utbildning (sport- och fritidsutbildningar, trafikskolor,

utbildning via studieförbund mm)

Övriga tjänster (bokföring mm)

Friskvård (kropps- och/eller skönhetsvård, övrig

sportverksamhet mm)

Övrigt (konsumenttjänster, tävling med hästar)

Källa:

Sammanställning från sid 24-32 i Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”,

2015-09-22

4.2.4

Skatteverkets granskningar av livsmedelsgrossister

Skatteverket genomförde under 2007 ett metod- och kartläggningsprojekt med syfte att

finna metoder för kontroll av grossister inom livsmedelsbranschen.

Som en fortsättning på

det kartläggningsprojektet granskade Skatteverket under de två följande åren 86 av de totalt

Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2007”, Slutrapport 2008-03-27

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

23(48)

130 verksamma livsmedelsgrossisterna i partihandelsområdet i Årsta.

Totalt granskades

alltså 66 procent av dessa företag. Kontrollerna har inriktat sig på försäljning till anonyma

kunder och oredovisade intäkter, vilket i många företag innebar att man helt uteslöt delar av

verksamheten ur bokföringen. Hos flera av företagen förekom svartarbete i större eller

mindre utsträckning, men det var ofta svårt att bevisa svartarbetets omfattning.

Kontrollerna utgick från ett riktat urval i syfte att hitta och åtgärda så mycket fel som möjligt

i branschen. Resultatet kan därför inte användas för att uppskatta hur omfattande de

oredovisade intäkterna eller svartarbetet är i branschen. Men utifrån de genomförda

granskningarna kan vi ändå konstatera att problemet med både oredovisade intäkter och

svartarbete är stort inom partihandel med livsmedel.

4.2.5

Personalliggare i andra länder

Krav på personalliggare liknande de svenska reglerna finns i dagsläget bara i Norge och

Danmark.

I Norge

finns det sedan 2014 krav på personalliggare i följande verksamheter:

Bilverkstäder och bilvårdsverksamheter

Frisörverksamhet och skönhetsvård

Restauranger, cateringverksamhet, gatukök m.m.

I Danmark finns det inga generella krav på personalliggare för några särskilda verksamheter.

Däremot kan flera olika myndigheter besluta om att ett företag (oavsett verksamhet) som

man tror missköter sig ska vara skyldigt att under viss tid föra personalliggare.

4.2.6

Andra myndigheters granskning

Högre krav för arbetstillstånd inom vissa branscher och yrken

För vissa branscher har utredningskraven för att Migrationsverket ska kunna bevilja

arbetstillstånd skärpts, bland annat till följd av verkets uppdrag att motverka missbruk av

arbetstillstånd. Detta innebär att en ansökan om arbetstillstånd för dessa branscher alltid

medför en fördjupad kontroll redan från början, vilket Migrationsverket alltid har möjlighet

att genomföra inom ramen för sitt utredningsansvar. De skärpta utredningskraven har sin

grund i beslut från 2011.

Det är viktigt att betona att de skärpta utredningskraven har

tillkommit för att motverka att tillstånd beviljas för skenanställningar eller anställningar hos

arbetsgivare som saknar möjlighet att betala den lön de erbjudit och som för beviljande av

arbetstillstånd lägst ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30

Bokføringsforskriften, FOR-2004-12-01-1558

VCI 7/2011, ikraftträdande 16 januari 2012

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

24(48)

Den utredning och kontroll som ska göras har enbart detta syfte och innebär inte någon

ändring av de grundläggande villkoren för att bevilja arbetstillstånd.

Följande branscher omfattas:

Städverksamhet

Hotell- och restaurang

Bygg- och anläggningsverksamhet

Parti- och detaljhandel

Jord- och skogsbruk (odling av grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och växter samt

skogsskötsel)

Bilverkstad, däckservice m.m.

Service (hårvård, skönhetsvård, kroppsvård)

Personaluthyrning

Företag som erbjuder anställningar i de aktuella branscherna ska för att uppfylla villkoren i

utlänningslagen rörande arbetstillstånd

förutom de allmänna kraven även visa

Dokumentation av utbetalda löner och tecknade försäkringar när företaget tidigare

anställt tredjelandsmedborgare samt redovisning av inbetalda arbetsgivaravgifter.

En redovisning av hur företaget klarar av att garantera löner för hela

anställningstiden.

Att tredjelandsmedborgaren har informerats om de erbjudna anställningsvillkoren

och om arbetets art.

Filialregistrering i Sverige

En fördjupad kontroll görs också av ansökningar för arbete i nystartade företag oavsett

bransch. Migrationsverket har också särskilda regler när det gäller arbete och tillstånd för

vissa yrken. Detta gäller för arbetsgivare som vill anställa artister, au pairer, bärplockare,

gästforskare, idrottare och tränare.

Företag som uppnår konkurrensfördelar genom att bryta mot arbetsmiljöregler

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag

att under perioden 2015–2018 förstärka

sin tillsyn av företag som bryter mot regelverket för arbetsmiljö för att få

konkurrensfördelar. Verket ska som en del i uppdraget samverka med relevanta

myndigheter, bland annat Skatteverket, Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten,

Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Redovisning av åtgärder och resultat ska ske i

Arbetsmiljöverkets årsredovisningar för 2015–2018.

Migrationsverkets handbok i migrationsärenden, avsnittet Tillstånd för arbete - särskilda utredningskrav

rörande vissa branscher samt nystartade verksamheter

6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716)

I enlighet med lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. – Dessa regler gäller enbart företag registrerade i tredje land som bedriver

näringsverksamhet i Sverige.

A2014/4479/ARM ; A2014/4486/SV (delvis)

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

25(48)

Arbetet med uppdraget är fortfarande inne i en uppstartsfas där de berörda myndigheterna

enas om olika former av samverkan. Någon säker kunskap om inom vilka verksamheter

problemen är som störst finns ännu inte. Under de kommande åren kommer Skatteverket

att samarbeta med Arbetsmiljöverket och på detta sätt indirekt arbeta mot social dumpning.

4.3

Förutsättningar för att personalliggare ska vara en verksam

åtgärd

Även om det förekommer svartarbete i en verksamhet så behöver det inte innebära att

personalliggare är en effektiv kontrollåtgärd i den verksamheten.

Avgränsbar fysisk plats

Tanken med personalliggare är att personalen när den kommer till arbetsplatsen ska skriva in

sig i personalliggaren. Skatteverket har sedan möjlighet att göra oanmälda besök på

arbetsplatsen för att stämma av att de som arbetar där finns registrerade i personalliggaren.

För att detta ska fungera effektivt krävs att det finns en arbetsplats där personalen befinner

sig. Med hänsyn till hur kontrollerna är utformade – Skatteverket besöker arbetsplatsen eller

verksamhetslokalen – kan det vara svårt att effektivt kontrollera personalliggare för

verksamheter som inte bedrivs på en avgränsad fysisk plats. Ett företag som t.ex. utför

lokalvård eller ett transportföretag kan ha sina anställda utspridda på många olika platser

samtidigt och platserna kan variera från dag till dag. Om en personalliggare förvaras i

verksamhetslokalen är det mycket svårt att stämma av uppgifterna i denna mot verkliga

förhållanden. Skatteverket anser därför inte att nuvarande system med personalliggare

lämpar sig för verksamheter som utförs utan verksamhetslokal eller annan avgränsbar fysisk

plats.

Det är ganska många verksamheter som inte uppfyller kravet på avgränsbar fysisk plats, t.ex.

skogsbruk, fiske, reparation och installation av maskiner och inventarier, försörjning av el,

energi och vatten, transportsektorn och lokalvård. Därutöver finns det många grupper av

branscher där endast delar av verksamheten utförs på avgränsbar fysisk plats, t.ex.

jordbrukssektorn, konsulttjänster till företag, veterinärverksamhet, bemanning, offentlig

förvaltning och försvar, vård och omsorg samt konstnärlig och kulturell verksamhet.

Framtida ändrade regler för personalliggare, t.ex. mobila personalliggare, och nya

kontrollmöjligheter, t.ex. till följd av ny teknik, in- och utpasseringskontroller etc. kan dock

innebära att ovanstående synsätt kan komma att ändras. Om möjligheterna till kontroll

förbättras för arbetsplatser som inte kan kopplas till en avgränsad fysisk plats kan

personalliggare lämpa sig mycket väl även för dessa verksamheter. Den tekniska

utvecklingen går ständigt framåt. Det är idag t.ex. möjligt att föra elektroniska körjournaler

och olika typer av elektroniska inpasseringssystem skulle i framtiden sannolikt kunna

utvecklas och användas som grund för upprättande av elektroniska personalliggare. I

framtiden kan i linje med detta verksamheter med kända problem med svartarbete, som t.ex.

transport- och lokalvårdssektorn, bli aktuella för personalliggare eller andra former av

strukturella kontrollåtgärder.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

26(48)

Svartarbetets karaktär

Även i de fall arbetet i en verksamhet utförs på en avgränsad fysisk plats är det inte säkert att

personalliggare är en effektiv åtgärd mot svartarbete. För att personalliggare ska få någon

effekt krävs det att Skatteverket i kontrollen har nytta av att veta vilka personer som deltar i

verksamheten. I verksamheter där det förekommer helt svarta anställningar är just detta

oerhört värdefullt. I verksamheter där eventuellt svartarbete sker vid sidan av det vita

arbetet, är det dock svårare att motverka svartarbetet genom den information som

personalliggarna ger, d.v.s. vilka som vid en viss tidpunkt deltar i verksamheten. Har de

anställda reglerad eller fast arbetstid kan personalliggaren stämmas av mot lönelistor och

man kan även göra en rimlighetsbedömning där arbetad tid enligt personalliggaren jämförs

med redovisad utbetald lön. Detta är betydligt svårare i verksamheter med oreglerad

arbetstid, flextid eller förtroendearbetstid.

Det är framför allt för många yrkeskategorier med högutbildade där det är troligt att

eventuellt svartarbete sker som en sidoinkomst, vid sidan av det vita arbetet. Lönen är också

för dessa personer mer kopplad till vad man presterar än till faktisk arbetstid. Eftersom

korrelationen mellan tiden man befinner sig i verksamhetslokalen och lönen är svag så är

nyttan av personalliggare mer begränsad.

Personalliggare fungerar bäst i verksamheter med många anställda, där vissa har helt svart

anställning eller där vissa får en väldigt låg vit lön och resterande som svart lön.

Det är ganska många verksamheter där arbetet till sin karaktär är sådant att personalliggare

inte är ett effektivt verktyg för att motverka svartarbete, t.ex. datakonsultverksamhet,

informationstjänster, finansiella tjänster, försäkringsbranschen, juridisk- och ekonomisk

konsultverksamhet och vetenskaplig forskning och utveckling.

Andra kontrollverktyg som gör personalliggare onödig

I vissa fall kan det finnas andra, effektivare, kontrollåtgärder i den aktuella verksamheten,

vilket gör personalliggare onödigt. Om svartarbetet i verksamheten kan åtgärdas genom

andra kontrollåtgärder, är det inte befogat att dessutom införa personalliggare. För vissa

verksamheter kan dock en kombination av t.ex. krav på kassaregister och personalliggare

bidra till effektivare kontrollmöjligheter, varför ett befintligt krav på kassaregister inte talar

emot att även ett krav på personalliggare införs. Skatteverket kan redan i dag bedriva en

effektivare kontroll inom de verksamheter där båda dessa krav finns, t.ex. inom restaurang-

och frisörverksamheter.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

27(48)

Skatteverkets förslag på verksamheter som bör

omfattas av systemet med personalliggare

För att en verksamhet ska vara lämplig för införande av personalliggare krävs det dels att

verksamheten har betydande problem med svartarbete och dels att personalliggare är en

effektiv väg att angripa svartarbetet. I tabellen nedan finns en genomgång av dessa faktorer

för de verksamheter som vi funnit mest intressanta för personalliggare. I bilaga 1 redovisas

dessa faktorer för samtliga verksamheter.

Tabell 5:

Sammanställning av relevanta faktorer för de verksamheter som är mest intressanta

för personalliggare

Intressant för personalliggare

Är svartarbete ett utbrett problem inom verksamheten?

Är personalliggare en

effektiv väg att angripa

svartarbetet?

Verksamhet

Företagens uppfattning

om skattefusk och svarta

löner *

Skatteverkets stora

svartjobbsrapport **

Skatteverkets riskanalys

om oredovisade

inkomster***

Skatteverkets

granskning av

livsmedelsgrossister****

Personalliggare i andra

länder

Migrationsverkets

erfarenhet *****

Arbetet utförs på

avgränsbar fysisk plats

Svartarbetets karaktär

Andra kontrollåtgärder

Jordbruk, exkl. odling

Odling

Bärplockning

Byggande av hus samt specialiserad

bygg- och anläggningsverksamhet

Bilverkstäder

Parti- och detaljhandel, exkl.

partihandel med livsmedel

Partihandel med livsmedel

Landtransport (gods- och

persontransport)

Magasinering och stödtjänster till

transport

Post- och kurirverksamhet

Hotell- och logiverksamhet

Restaurang-, catering- och

barverksamhet

Arbetsförmedling, bemanning och

andra personalrelaterade tjänster

Fastighetsservice samt skötsel och

underhåll av grönytor

Lokalvård

Tvätterier

Hårvård

Kropps- och skönhetsvård mm

Nej

Kanske

Införs

2016

Kanske

Nej

Delvis

Personal-

uthyrning

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Kassa-

Nej

Tömnings-

central

för taxi

Nej

Kassa-

Nej

Finns

redan

Kanske

Nej

Finns

redan

Finns

redan

Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll – Resultat från en riksomfattande

undersökning våren 2013, Skatteverkets rapport 2013:3

Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rapport 2006:4

***

Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”, 2015-09-22

****

Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

28(48)

*****

Migrationsverkets handbok i migrationsärenden, avsnittet Tillstånd för arbete - särskilda utredningskrav rörande vissa

branscher samt nystartade verksamheter

Storleksmässigt är byggbranschen den största av dessa branscher med 7,0 procent av

samtliga företag och 4,7 procent av de anställda. Därefter kommer parti- och

detaljhandelssektorn. Inkluderas partihandel med livsmedel så står den för 5,2 procent av

samtliga företag och 9,6 procent av Sveriges arbetskraft. Övriga branscher som vi har funnit

vara intressanta för systemet med personalliggare är betydligt mindre.

Tabell 6:

Verksamhet

Storleken hos de branscher som är mest intressanta för personalliggare

Antal företag*

Antal

Andel

1,1%

0,2%

0,0%

7,0%

0,4%

5,0%

0,3%

1,1%

0,2%

0,0%

0,3%

1,4%

0,3%

0,0%

0,2%

0,3%

16 378

3 138

105 634

6 581

74 777

3 871

16 872

3 294

255

4 223

20 695

4 400

4 755

4 507

419

3 693

4 935

Antal anställda**

Antal

32 177

16 186

128

249 266

30 947

723 268

47 580

193 504

66 331

51 032

91 648

279 168

195 374

35 073

116 787

6 122

11 904

24 299

Andel

0,4%

0,2%

0,0%

4,7%

0,4%

9,0%

0,6%

2,4%

0,8%

0,6%

1,1%

3,5%

2,4%

0,4%

1,5%

0,1%

0,3%

Lönesumma***

Andel

0,3%

0,1%

0,0%

6,3%

0,4%

10,0%

0,8%

2,5%

1,1%

0,5%

0,6%

1,4%

1,6%

0,4%

1,0%

0,1%

Jordbruk, exkl. odling

Odling

Bärplockning

Byggande av hus samt specialiserad

bygg- och anläggningsverksamhet

Bilverkstäder

Parti- och detaljhandel, exkl.

partihandel med livsmedel

Partihandel med livsmedel

Landtransport (gods- och

persontransport)

Magasinering och stödtjänster till

transport

Post- och kurirverksamhet

Hotell- och logiverksamhet

Restaurang-, catering- och

barverksamhet

Arbetsförmedling, bemanning och

andra personalrelaterade tjänster

Fastighetsservice samt skötsel och

underhåll av grönytor

Lokalvård

Tvätterier

Hårvård

Kropps- och skönhetsvård mm

Källa:

Beräkningar utifrån data från Skatteverkets informationslager

Anm:

Andelarna visar branschens andel i jämförelse med samtliga företag i Sverige.

I beräkningen ingår enbart företag som berörs av reglerna om personalliggare. Det innebär att enskilda näringsidkare och

***

handelsbolag som inte har några anställda exkluderats i alla verksamheter utom byggverksamhet.

Antal anställda har beräknats utifrån antal lämnade kontrolluppgifter för löner.

Lönesumma har för varje företag beräknats som det högsta av redovisade löner enligt skattedeklaration och redovisade

löner enligt lämnade kontrolluppgifter.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

29(48)

De verksamheter som uppfyller båda kriteriet att svartarbete är ett betydande problem och

att personalliggare är en effektiv väg att angripa svartarbetet är:

Bilverkstäder

Partihandel med livsmedel

Kropps- och skönhetsvård

Utöver dessa finns det ytterligare några verksamheter där svartarbete är ett så stort problem

att det skulle behövas någon form av strukturell åtgärd, men där personalliggare i sin

nuvarande form inte är något effektivt verktyg.

Odling (utgör en del av jordbruksnäringen)

Bärplockning (utgör en del av skogsbruksnäringen)

Hotell och logiverksamhet

Lokalvård, renhållning och snöskottning

Taxi, godstransporter och kurirverksamhet

Personaluthyrning (bemanningsverksamhet)

5.1

De verksamheter där personalliggare har störst potential att

motverka svartarbete

5.1.1

Bilverkstäder

Bilservice återfinns bland de branscher där samtliga av Skatteverkets utredningar har visat på

betydande problem med svartarbete. Det finns arbetsuppgifter inom bilservicen som inte

ställer krav på längre utbildning, såsom tvätt, hjulskifte, rekonditionering etc. Dessa

arbetsuppgifter kan till skillnad från mer kvalificerade uppgifter som utförs av t.ex.

servicetekniker, mekaniker, plåtslagare eller lackerare därför utföras av personer med

begränsad eller ingen utbildning. Bilverkstäder finns också med bland de branscher där

Migrationsverket ställer högre krav för arbetstillstånd. Det finns alltså stora behov av någon

form av strukturell åtgärd för skattekontrollen inom bilverkstäder. Dessutom uppfyller de

både kravet på avgränsbar fysisk plats och arbetets karaktär, så personalliggare skulle kunna

vara en effektiv metod för att komma till rätta med problemen. Med bilverkstäder avser

Skatteverket förutom verkstadsarbete, även t.ex. biltvätt, däckservice, hjulskifte och

rekonditionering.

5.1.2

Partihandel med livsmedel

Ett stort antal rapporter och analyser pekar ut delar av parti- och detaljhandelssektorn som

branscher där det finns problem med svartarbete. Även Migrationsverket ställer högre krav

för att medge arbetstillstånd för anställda inom parti- och detaljhandeln. Kraven innefattar

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

30(48)

bland annat att företaget ska kunna garantera att de kan betala lön under minst tre månader.

Detta gäller all butikshandel samt torg- och marknadshandel.

Eftersom svartarbete förekommer inom både parti- och detaljhandel skulle man kunna tänka

sig att införa personalliggare för hela handelssektorn. Det är dock en ganska omfattande

åtgärd eftersom parti- och detaljhandelsbranscherna omfattar 90 000 företag och drygt

800 000 anställda. Därmed utgör de drygt 10 procent av det totala näringslivet. För att inte

riskera att ålägga företagen onödig administrativ börda i de delar av handelssektorn där

problemen med svartarbete är mer begränsade anser Skatteverket att det är bättre att i

dagsläget endast införa personalliggare i de delar av handelssektorn där problemen med

svartarbete är störst. Det är då lättare att uppnå legitimitet för reglerna.

Den del av handelssektorn som framför allt utmärker sig när det gäller alla former av

skattefusk är partihandel med livsmedel. Flera kartläggningar av livsmedelsgrossister som

Skatteverket gjort visar att svartarbete är ett stort problem.

Partihandel med livsmedel bedrivs i huvudsak som kontanthandel. Verksamheten omfattar

import och grossistverksamhet med frukt, grönsaker, fisk samt blommor och växter.

Skatteverkets kartläggningar visar på frekventa fel med försäljning till anonyma kunder,

krympt verksamhet/oredovisade inkomster och bristfällig bokföring hos de granskade

livsmedelsgrossisterna. Området är svårkontrollerat, vilket huvudsakligen beror på att det är

vanligt förekommande att viss del av verksamheten hålls utanför bokföringen i flera led.

Grossister och livsmedelsdetaljister och restauranger har alltså kommit överens om att

krympa verksamheten genom att hålla delar av den helt kvittolöst och utanför bokföringen.

Inriktningen i granskningsprojektet var att upptäcka oredovisade inkomster, men man fann

att de krympta verksamheterna även innefattade oredovisade löner till anställda. Det

förekom t.ex. att en grossist hade fler lastbilar än chaufförer och flera företag hade större

omsättning än vad de borde klara med den personal de redovisat lön för. Vid några av

granskningarna upptäcktes också övernattningsrum med uppställda tältsängar i lokalerna och

Skatteverkets revisorer misstänker att det är papperslösa som arbetar svart och övernattar

där.

I samband med Skatteverkets granskningsprojekt har en av de största

livsmedelsgrossistkedjorna tagit kontakt med Skatteverket och bl.a. diskuterat branschens

hantering av anonyma kunder. Seriösa grossister har svårt att konkurrera och risk finns att

fler och fler ”tvingas” övergå till oredovisad verksamhet för att överleva i branschen. Några

större grossister inom området bildade i samband med Skatteverkets granskningar ett löst

sammansatt förbund. De träffade tillsammans med Skatteverket representanter från

Jordbruksdepartementet och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR), eftersom de

ville att även livsmedelsgrossister ska ha personalliggare. De har också lämnat in en skrivelse

om detta till Finansdepartementet.

I augusti 2015 har det även kommit en facklig propå om

Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2007”, Slutrapport 2008-03-27 och Skatteverkets

granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30

Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

31(48)

att städa upp i arbetsförhållandena inom livsmedelsbranschen.

I media har också

förekommit rapporter om att många av de som arbetar svart inom partihandeln dessutom

arbetar under svåra arbetsmiljöförhållanden.

Genom att förebygga svartarbete inom

partihandel med livsmedel skulle även social dumpning inom denna verksamhet kunna

förebyggas.

Med denna bakgrund anser Skatteverket att personalliggare bör införas för partihandel med

livsmedel. Med livmedel bör även jämställas alkohol och tobak. För att uppnå legitimitet bör

även partihandel med blommor och växter omfattas, då dessa varor liksom många livsmedel

har begränsad hållbarhet och måste hanteras skyndsamt.

5.1.3

Kropps- och skönhetsvård

I den branschindelning som används i Sverige hänförs hårvård, skönhetsvård, kroppsvård

och övriga konsumenttjänster till en gemensam grupp. Den har i samtliga av Skatteverkets

rapporter ingått bland de branscher där det finns betydande problem med svartarbete. Hår-

och skönhetsvård samt kroppsvård finns också med bland de branscher för vilka

Migrationsverket satt upp högre krav för arbetstillstånd.

Tvätterier och frisörer, som ingår i denna grupp av verksamheter, har redan i dag krav på

personalliggare. Det finns dock flera verksamheter inom kropps- och skönhetsvård där

personalliggare kan vara effektiva för att förebygga svartarbete. Det förekommer också

relativt ofta att hårvård utförs i samma eller angränsande lokaler som annan kropps- och

skönhetsvård. En frisör kan t.ex. också ha utbildning inom make-up och en kund kan då

köpa flera tjänster av samma utförare. Även detta talar för att krav på personalliggare bör

införas för all kropps- och skönhetsvård, dvs. verksamheter som främjar fysiskt och psykiskt

välmående för människor, men inte omfattar idrott (gym, simhallar etc.). Inte heller

verksamheter med krav på medicinsk utbildning

bör omfattas av krav på personalliggare

(behandling av sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor, samtalsterapi hos psykolog m.m.).

Systemet med personalliggare för kropps- och skönhetsvård bör omfatta verksamheter som:

hudvård,

manikyr,

pedikyr,

massage

fotvård

makeup,

Livsmedelsarbetareförbundets tidning Mål och Medel, nr 9 2015: ”Social dumpning i livsmedelsindustrin”

De osynliga – Skuggsamhället mitt ibland oss, Dagens Nyheter 2015-05-23

Medicinsk utbildning kan exempelsvis definieras utifrån legitimationskrav för viss hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. apotekare,

arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut eller sjukgymnast, kiropraktor, läkare, logoped,

naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, röntgensköterska, receptarie, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och

tandläkare (listan är uttömande, observera att vissa av dessa inte utför kropps- eller skönhetsvårdande behandlingar).

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

32(48)

ansiktsmålning,

solarier och solsprayning,

bastu- och spaanläggningar,

tatuering,

piercing,

rosenterapi, healing, astrologi, drömtydning och telepati

och därmed jämförbara verksamheter.

5.2

Verksamheter där svartarbetet är särskilt problematiskt, men där

personalliggare inte är en effektiv åtgärd

5.2.1

Odling

Odling av frukt, grönsaker och växter hör till de verksamheter inom jordbruksnäringen där

svartarbete enligt flera olika analysrapporter är ett betydande problem. Denna typ av odling

kan i många fall antas vara personalintensiv och kan i vart fall för flera av arbetsuppgifterna

(bevattning, gödsling, rensning av ogräs etc.) sysselsätta personer utan särskild

yrkesutbildning. Odling hör också till de branscher där Migrationsverket ställer extra höga

utredningskrav för att bevilja arbetstillstånd. Det finns alltså mycket som tyder på att det här

är en verksamhet som lämpar sig väl för personalliggare. Problemet dock dels att

odlingsområdena i många fall kan vara stora och svåra att avgränsa, dels att det rör sig om en

relativt stor och diversifierad bransch, vilket innebär att det är viktigt att ett krav på

personalliggare uppfattas som legitimt av majoriteten av företagen i branscherna. Dessutom

kan det vara svårt att skapa legitimitet för personalliggare inom odling, men inte inom övriga

jordbrukssektorn eller inom exempelvis skogsplantering. Personalliggare skulle därför bli

svårt att motivera för denna verksamhet.

5.2.2

Bärplockning

Bärplockning hör till de branscher där Migrationsverket ställer extra höga utredningskrav för

att bevilja arbetstillstånd. Det finns även i övrigt rapporter och artiklar i media som tyder på

att det här är en verksamhet där svartarbetet kan vara betydande. Problemet är att

plockningsområdena i princip alltid är stora och svåra att avgränsa. Personalliggare skulle

därför knappast bli effektiva i denna verksamhet.

5.2.3

Hotell och logiverksamhet

Hotell och logiverksamhet, till vilken bland annat hotell, motell, vandrarhem och andra

semesterboenden samt campingar räknas, tillhör de verksamheter där det finns många

arbetsuppgifter som inte kräver någon längre utbildning. Inom delar av verksamheten är

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

33(48)

utbytbarheten mellan anställda hög. Exempel på sådana arbetsuppgifter är städning. Därmed

kan det finnas en drivkraft att betala ersättning i form av svarta löner. Hotell- och

logiverksamhet har också i Skatteverkets rapporter pekats ut som en bransch som har

problem med svartarbete. Även Migrationsverket upplever hotellbranschen som

problematisk och ställer därför särskilda krav för att utfärda arbetstillstånd inom den. Hotell-

och logiverksamhet uppfyller alltså kraven på problem med svartarbete. Verksamheten

utförs också på en avgränsad fysisk plats.

Nuvarande regelverk för personalliggare innebär dock att personalliggare ska föras för vissa

angivna verksamheter och inte som en allmän närvaroliggare. För t.ex. restaurangverksamhet

är det klarlagt att personal som lagar mat och diskar ska antecknas i personalliggaren, medan

personal som anställts eller hyrts in bara för att städa restauranglokalen inte ska göra det.

Anledningen är att de inte anses verksamma inom restaurangverksamheten, utan i en

städverksamhet. På liknande sett har i praxis bedömts att ordningsvakter inte ska tas upp i

personalliggaren.

Om motsvarande krav på personalliggare skulle införas för hotell- och logiverksamhet skulle

ett flertal frågor uppkomma kring vilka arbetsuppgifter som ingår i hotell- och

logiverksamheten. För det fall ett hotell har anställd personal som arbetar med flera saker

som in- och utcheckning, bokningar, städning, rumsbetjäning och annan service till gästerna

skulle dessa sannolikt anses vara verksamma i hotellverksamheten. Många av de

arbetsuppgifter på ett hotell som inte kräver någon längre utbildning och där utbytbarheten

mellan anställda är hög, är dock arbetsuppgifter som kan köpas in från externa företag som

inte bedriver hotell- och logiverksamhet, t.ex. företag som enbart utför städverksamhet.

Det är med nuvarande regelverk ytterst oklart om hotell- och logiverksamhet skulle omfatta

t.ex. städning av hotell, vilken utförs av ett externt städföretag och faktureras hotellföretaget.

Mycket talar emot att så skulle vara fallet.

Det är just de arbetsuppgifter inom hotell- och logiverksamhet där risken för svartarbete är

störst som enklast kan köpas in från andra företag, vilkas anställda sannolikt inte skulle

omfattas av krav på personalliggare. Det innebär att personalliggare i sin nuvarande

utformning inte vore ett effektivt verktyg att motverka svartarbete. Om anställda städare

inom hotellbranschen skulle ingå i personalliggaren, men inte inhyrda städare så blir det

dessutom en olycklig situation där valet av organisation av arbetet i hotellverksamheten blir

styrande för vilka som ska inkluderas i personalliggaren. Av den anledningen avstår

Skatteverket från att föreslå personalliggare för hotell- och logiverksamhet. Om

verksamhetsbegreppet utvidgades till att även avse underentreprenörer som bedriver

verksamhet som behövs för hotellets drift, så vore det däremot önskvärt med krav på

personalliggare även för hotell- och logiverksamhet. En sådan utvidgning ingår dock inte

bland Skatteverkets förslag i dagsläget.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

34(48)

5.2.4

Lokalvård, renhållning (gator, vägar, parker etc.) och

snöröjning/snöskottning

Lokalvård, renhållning och snöröjning bedöms inte vara lämpliga för personalliggare av den

enkla orsaken att arbetet utförs på en mängd olika arbetsplatser, så kravet på avgränsbar

fysisk plats är inte uppfyllt. Trots det är det värt att nämna verksamheterna, eftersom de ofta

framhålls som särskilt svårhanterliga när det gäller svartarbete.

Städverksamhet har länge karaktäriserats som en bransch där svartarbete förekommer i

betydande omfattning. Den bilden delas i de flesta av Skatteverkets kartläggningar och

analyser på området. I branschen förekommer både långa entreprenörskedjor och inhyrd

personal via bemanningsföretag, något som i flera kartläggningar visat sig öka risken för

svartarbete. Stora delar av städverksamheten sker också utan hjälp av avancerade maskiner.

Arbetet kan utföras av relativt okvalificerad arbetskraft. Detta medför att arbetskraften i

många fall är utbytbar.

5.2.5

Taxi, godstransporter och kurirverksamhet

Svartarbetet är stort inom vissa delar av transportsektorn. Personalliggare är dock inte en

effektiv åtgärd för att motverka svartarbetet inom transportsektorn, i och med att

verksamheten inte utförs på någon avgränsbar fysisk plats. I framtiden skulle man kunna

tänka sig ett system med digital personalliggare kopplad till särskilda avläsningscentraler. I

dagsläget finns dock ingen lämplig metod för detta.

5.2.6

Personaluthyrning

Personaluthyrning (bemanningsföretag) är en växande verksamhet. Inom vissa delar av

branschen finns det indikationer om svartarbete av icke obetydlig omfattning. Det gäller

framför allt inom verksamheter med lågutbildad och lätt utbytbar personal, t.ex.

städverksamhet. Det faktum att man hyr ut personal till en mängd olika arbetsplatser gör

dock personalliggare hos personaluthyraren till en ineffektiv kontrollmetod. Personal som

hyrs ut till ett företag i en verksamhet som omfattas av kravet på personalliggare ska redan

med dagens regelverk ingå i personalliggaren hos det företag de hyrs ut till (t.ex. inom

restaurang- eller byggverksamhet).

5.3

Skatteverkets förslag till verksamheter där krav på

personalliggare bör införas

Ovanstående analys av förutsättningarna för personalliggare inom olika verksamheter

utmynnar i att Skatteverket identifierar tre branscher där problemen med svartarbete är extra

tydligt och där det finns goda förutsättningar för att personalliggare ska kunna bli ett

effektivt verktyg i kampen mot svartarbetet. Skatteverket föreslår därför att systemet med

personalliggare utvidgas till att även omfatta:

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

35(48)

Bilverkstäder

Partihandel med livsmedel

Kropps- och skönhetsvård

Tabell 7:

Verksamhet

Bilverkstäder

Storleken hos de branscher där Skatteverket föreslår att personalliggare införs

Antal företag*

Antal

6 581

3 871

4 935

15 387

Andel

0,4%

0,3%

1,0%

Antal anställda**

Antal

30 947

47 580

24 299

102 826

Andel

0,4%

0,6%

0,3%

1,3%

Lönesumma***

Andel

0,4%

0,8%

0,1%

1,3%

Partihandel med livsmedel

Kropps- och skönhetsvård mm

Summa

Källa:

Beräkningar utifrån data från Skatteverkets informationslager

Anm:

Andelarna visar branschens andel i jämförelse med samtliga företag i Sverige.

I beräkningen ingår enbart företag som berörs av reglerna om personalliggare. Det innebär att enskilda näringsidkare och

***

handelsbolag som inte har några anställda exkluderats i alla verksamheter utom byggverksamhet.

Antal anställda har beräknats utifrån antal lämnade kontrolluppgifter för löner.

Lönesumma har för varje företag beräknats som det högsta av redovisade löner enligt skattedeklaration och redovisade

löner enligt lämnade kontrolluppgifter.

Som man kan se i tabellen ovan berör förslaget om krav på personalliggare i fler

verksamheter drygt 15 000 företag, eller 1,0 procent av landets verksamma företag. Dessa

företag har ungefär 100 000 (vitt) anställda, vilket motsvarar 1,3 procent av Sveriges

arbetskraft både vad gäller antal och lönesumma. Om personalliggare skulle införas för dessa

verksamheter så innebär det att 146 000 (9,7 procent) av landets företag skulle ha krav på

personalliggare. 72,4 procent av dessa företag är verksamma inom byggsektorn.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

36(48)

Effekten av att införa personalliggare

Vad blir det för effekt om personalliggare införs? I detta avsnitt beskrivs vad som menas

med effekt och hur personalliggare verkar rent teoretiskt. Vidare görs en beräkning av

effekterna om personalliggare skulle införas i de verksamheter som föreslås av Skatteverket.

6.1

Effekt

Med effekt menas skillnaden mellan två alternativa scenarier. I det ena scenariot införs

personalliggare, i det andra scenariot görs inga förändringar alls. Effekten är sedan den

skillnad som skulle uppstå på det som personalliggarna avser att påverka, t.ex.

skatteinkomsterna eller svartarbetet.

6.2

Hur personalliggare verkar – ett teoretiskt resonemang

Personalliggare förbättrar Skatteverkets möjligheter att kontrollera att företagens ersättningar

för utfört arbete är vita. Personalliggare minskar med andra ord

möjligheterna

att betala svarta

ersättningar.

Hur verkar då personalliggare? Vilka blir följderna om personalliggare införs? Är det helt

enkelt så att alla svarta ersättningar för utfört arbete fullt ut övergår till att istället bli vita om

personalliggare införs? Så enkelt är det tyvärr inte. En av orsakerna till detta är att det finns

många olika

motiv

att ersätta de anställda med svarta löner och att arbeta mot svart ersättning,

och att dessa motiv finns kvar även efter det att personalliggare införts. Ett exempel på

motiv att anställa svart är om verksamheten ett företag bedriver är personalintensiv samtidigt

som vinstmarginalerna är låga på grund av låg produktivitet, som inte kan kompenseras

genom högre priser. Ett exempel på personer med motiv att ta ett svart arbete är de som

befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd. Ett annat exempel är personer som är dåligt

rustade för att konkurrera på den vita arbetsmarknaden. Så är fallet om kunskaperna i

svenska är dåliga eller om utbildningsnivån är låg. Ett tredje exempel på ett motiv att ta ett

svart arbete är om det finns skulder hos Kronofogden. Ett vitt arbete leder i sådana fall, till

skillnad från ett svart, att en del av lönen mäts ut. Eftersom personalliggare endast minskar

möjligheterna

att betala svart ersättning, men inte påverkar

motiven

i sig, så kvarstår dessa, vilket

medför att följderna av att införa personaliggare blir mer komplexa.

En annan orsak till att följderna blir mer komplexa är att det i ekonomin finns fler aktörer,

än de verksamheter som betalar sina anställda svart ersättning, som påverkas av

personalliggare. Det handlar om företag som betalar sina anställda vit ersättning, men får en

sämre konkurrenssituation på grund av att andra företag betalar sina anställda svart

ersättning. De företag som ger sina anställda svart ersättning får alltså en konkurrensfördel,

som inte beror på att de säljer bättre produkter eller bedriver en effektivare verksamhet, utan

på att de inte följer reglerna.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

37(48)

Resonemanget ovan visar att personalliggare påverkar både arbetsgivare och anställda, såväl i

företag som betalar svarta ersättningar som i företag som betalar vita ersättningar, på ett

komplext sätt. Nedan visas genom en effektkedja fyra olika effekter som utgör de centrala

verkningarna bakom personalliggarna.

Figur 2:

Effektkedja som visar effekter av ett införande av personalliggare

Det totala

svartarbetet

är oförändrat

Skatte-

inkomsterna

påverkas ej

Det totala

svartarbetet

minskar

De anställda

får nya svarta

arbeten

Företag med

svarta arbets-

inkomster

lägger ner

De anställda

lämnar

arbets-

marknaden

Personal-

liggare

införs

Möjligheten

till svarta

arbets-

inkomster

minskar

Företag med

vita arbets-

inkomster

kan verka

under

likformig

konkurrens

anställda

får nya

vita

arbeten

Det totala

svartarbetet

minskar

Företag med

svarta arbets-

inkomster

anpassar sig

till de nya

villkoren

Existerande

företag kan

expandera och

nya företag

kan uppstå

Anställda

med vit lön

får högre

inkomster

Skatte-

inkomsterena

ökar

De svarta

arbets-

inkomsterna

omvandlas till

vita (helt eller

delvis)

Det totala

svartarbetet

minskar

Effektkedjan visar vad som händer, med det totala svartarbetet och med skatteinkomsterna,

om personalliggare införs och möjligheterna att betala svarta löner därmed minskar.

Effektkedjan består av fyra separata effekter, som var och en beskriver olika kombinationer

av påverkan på svartarbetet och/eller skatteinkomsterna.

Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de svart anställda

hittar svart arbete i en annan sektor (illustreras med trianglar i effektkedjan ∆)

Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de svart anställda

lämnar arbetsmarknaden (illustreras med cirklar i effektkedjan ○)

Företag med svarta arbetsinkomster anpassar sig till de nya villkoren och de

anställdas svarta löner omvandlas till vita löner (helt eller delvis) eller de svart

anställda får vitt arbete i nya företag eller i företag som expanderat (illustreras genom

sexhörningar i effektkedjan )

En följdeffekt är att företag med vita arbetsinkomster kan verka under likformig

konkurrens vilket ökar utrymmet att expandera verksamheten (illustreras genom

rektanglar effektkedjan □)

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

38(48)

Det uppstår alltså fyra olika effekter som resulterar i att svartarbetet minskar och/eller att

skatteinkomsterna ökar. Nedan förs ett mer utvecklat resonemang om de olika effekterna.

Om personalliggare införs, och möjligheterna att betala svart ersättning för utfört arbete i

och med detta motverkas, finns det två möjliga alternativ till påverkan på de företag som

betalar svart ersättning. Det ena alternativet är att verksamheten i företaget fortsätter under

de nya villkoren, vilket är att övergå till att i högre grad avlöna de anställda med vit ersättning

istället för svart sådan. Det andra alternativet är att företaget lägger ned verksamheten. Om

företaget väljer att övergå till att i högre grad avlöna de anställda med vit ersättning innebär

det att det kommer att konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag som hela tiden har

betalat sina anställda vit ersättning. Det innebär att den konkurrensfördel som de företag

som betalat sina anställda svart ersättning tidigare haft skulle minska. Istället är det de

företag som hela tiden har avlönat sina anställda med vit ersättning som skulle få en

konkurrensfördel. Så skulle bli fallet eftersom dessa företag tidigare varit tvungna att sälja

bättre produkter eller ha en högre produktivitet för att kunna konkurrera med dem som

betalat svart ersättning. Om företag som tidigare betalat sina anställda svart ersättning inte

klarar att konkurrera med företag som hela tiden betalat vit ersättning kommer de tvingas

lägga ner. I sådant fall kommer de att ersättas av nya företag som betalar sina anställda vit

ersättning.

För dem som varit anställda mot svart ersättning kan det uppstå flera olika effekter. Om

deras arbetsgivare fortsätter att driva verksamheten i företaget skulle ersättningen omvandlas

från svart till vit (helt eller delvis). Om företaget skulle läggas ned har de möjlighet att få en

ny anställning i de företag som expanderat eller i de nya företag som skulle uppstå. Även i

dessa fall skulle den svarta ersättningen omvandlas till vit. Det är dock inte säkert att alla

företag som försvinner skulle ersättas med nya. Så skulle troligen inte bli fallet eftersom

priserna för konsumenterna ökar, vilket skulle minska marknadens volym totalt sett. Det kan

innebära att de som inte får nya arbeten med vit ersättning skulle söka sig till andra

branscher där det fortfarande är möjligt att arbeta svart. Vissa personer kan också välja att

lämna arbetsmarknaden helt och övergår till försörjning genom bidrag, medan andra kan

välja att lämna Sverige.

Utöver effekterna på företag som betalat svart ersättning och för anställda som fått svart

ersättning, så skulle det även uppstå följdeffekter på företag som hela tiden betalat vit

ersättning. När möjligheterna att betala svarta löner upphör så försvinner den snedvridande

konkurrensen från dessa slags verksamheter. Det medför att de företag som betalar vita

löner kan ta ut högre priser och samtidigt betala högre ersättningar till sina anställda eller låta

dem arbeta mer, vilket i förlängningen också bidrar till att skatteinkomsterna ökar ytterligare.

Sammanfattningsvis går det alltså att konstatera att om

möjligheterna

att betala svart ersättning

för utfört arbete motverkas genom införandet av personalliggare så omvandlas inte de

tidigare svarta ersättningarna fullt ut till vita ersättningar. Eftersom

motiven

är opåverkade

kommer en del att fortsätta att arbeta svart, men inom andra branscher, medan en del

lämnar arbetsmarknaden helt. För dem som hela tiden befunnit sig på den vita

arbetsmarknaden blir effekten positiv genom att utrymmet för högre ersättningar ökar, vilket

ytterligare bidrar till att de totala skatteinkomsterna ökar. Hur stora de olika effekterna är går

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

39(48)

inte att säga, men de avgörs av sådant som efterfrågan på de varor och tjänster som

produceras och möjligheterna att få svart arbete i andra branscher.

6.3

Effekten av att införa personalliggare – empiri

Den empiri som finns om effekterna att införa personalliggare är den utvärdering som

gjordes efter införandet av personalliggare för restauranger och frisörer (Närvaroliggare och

kontrollbesök, Ds 2009:43).

Enligt utvärderingen ökade den redovisade totala lönesumman i restaurangbranschen med 5

till 11 procent, som en följd av att personalliggare infördes. Motsvarande ökning i

frisörbranschen var 2 till 7 procent av branschens redovisade lönesumma.

6.4

Uppskattning av effekterna av att införa personalliggare i de

föreslagna verksamheterna

Enligt förslaget i denna rapport ska skyldigheten att föra personalliggare utökas till:

Bilverkstäder

Partihandel med livsmedel

Kropps- och skönhetsvård

Det finns inte särskilt mycket empiri om storleken på svarta inkomster inom olika typer av

verksamheter. En källa som ger åtminstone någon information är den

svartarbetskartläggning som Skatteverket genomförde 2006.

I den kartläggningen

uppskattades bland annat de svarta arbetsinkomsterna inom olika branscher enligt den s.k.

revisionsmetoden.

I svartarbetskartläggningen har de svarta arbetsinkomsterna uppskattats för olika branscher.

De totala svarta arbetsinkomsterna uttrycks som påslag på den totala vita arbetsinkomsten i

respektive bransch. Nedan visas de svarta arbetsinkomsterna i tre branscher som motsvarar

eller ligger nära de verksamheter som föreslås omfattas av personalliggare.

Bilservice: 25 procent svarta arbetsinkomster

Parti- och detaljhandel: 8 procent svarta arbetsinkomster

Hårvård och skönhetssalonger: 45 procent svarta arbetsinkomster

Svartköp och svartjobb i Sverige, Del 1, Undersökningsresultaten, Rapport 2006:4

Revisionsmetoden bygger på data från Skatteverkets revisioner. Uppskattningen sker genom att de reviderade näringsverksamheterna

delas en upp i en mängd mindre grupper. I varje grupp exkluderas sedan de mest extrema revisionsresultaten. Skälet till detta är att

eliminera de snedvridande effekter som enstaka extremvärden har på resultatet. Metodens representativitet kan ifrågasättas eftersom

urvalet inte bygger på slumpmässighet (det är endast reviderade näringsverksamheter som undersökts). Metoden antas dock spegla det

totala felet ganska väl genom att de extremaste värdena sorteras bort, vilket antas kompensera för alla de näringsverksamheter med små

eller inga fel som aldrig blir aktuella för revision.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

40(48)

Man kan reagera på att de svarta arbetsinkomsterna är förhållandevis lägre för parti- och

detaljhandel. Det stämmer inte överens med den bild Skatteverket har av partihandel med

livsmedel, där den svarta andelen av verksamheten anses vara stor. De låga siffrorna i

svartarbeteskartläggningen har troligtvis två orsaker. Den första är att beräkningen görs för

hela parti- och detaljhandelssektorn och i vissa delar av branschen är svartarbetet antagligen

väldigt litet. Partihandel med livsmedel omfattar bara 4 procent av branschens totala antal

företag och 6 procent av de anställda i branschen. Den andra anledningen är att beräkningen

av de svarta arbetsinkomsterna grundar sig på vad som är framreviderbart. De granskningar

Skatteverket gjort av företag inom partihandel med livsmedel har indikerat att svart avlönad

arbetskraft förekommer i stor utsträckning, men med de verktyg Skatteverket har att tillgå i

granskningen har bevisfrågan varit svår. Det är därför troligt att de dolda arbetsinkomsterna

inom partihandel med livsmedel är betydligt större än 8 procent. Det saknas dock underlag

för att beräkna hur mycket större de är. Den här beräkningen får därför ses som en

miniminivå.

6.4.1

Underlag för beräkning

I tabellen nedan visas redovisad inkomst av näringsverksamhet och redovisad bruttolön för

anställda för de branscher som ingår i förslaget om införande av personalliggare. Dessa

inkomster utgör inkomster av arbete enligt den definition som användes i

svartarbetskartläggningen. Den samlade inkomsten av arbete i de aktuella branscherna

uppgick för år 2013 till 19 647 miljoner kronor.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

41(48)

Tabell 8:

Inkomster från arbete i branscherna bilverkstad, partihandel med livsmedel, blommor

och växter samt kropps- och skönhetsvård, inkomståret 2013, mnkr

Bransch

SNI

Utförlig beskrivning

Inkomst av

Brutto-

aktiv närings- lön,

verksamhet, mnkr

mnkr

486

4 253

Total

inkomst

från arbete

45201

45202

Bilverkstäder

45203

45204

Bilverkstäder totalt

46220

46310

46320

46330

46340

46350

46360

46370

46380

46390

Allmän service och reparation av

motorfordon utom motorcyklar

Plåt-, lack- och glasreparationer på

motorfordon utom motorcyklar (även

rostskyddsbehandling)

Installationer och reparationer av elsystem

till motorfordon utom motorcyklar

Däckservice

4 739

603

300

304

619

1 297

1 129

1 080

6 553

372

809

331

292

629

279

764

196

1 308

5 055

10 036

290

833

638

1 762

18 351

1 209

104

1 104

7 156

382

829

335

293

634

281

770

197

1 334

5 055

10 110

590

849

942

2 381

19 647

Partihandel medblommor och växter

Partihandel med frukt och grönsaker

Partihandel med kött och köttvaror

Partihandel med mejeriprodukter, ägg,

matolja och matfett

Partihandel med drycker

Partihandel med tobak

Partihandel med socker, choklad och

sockerkonfektyrer

Partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor

Partihandel medandra livsmedel, bl a fisk

samt skal- och blötdjur

Icke specialiserad partihandel med livsmedel,

drycker och tobak

Partihandel med

livsmedel samt

blommor och

växter

Partihandel med livsmedel, blommor och växter totalt

Kropps och

96022

Skönhetsvård

skönhetsvård

96040

Kroppsvård

samt vissa övriga

konsument-

Övriga konsumenttjänster*

96090

tjänster

Kropps och skönhetsvård totalt

Samtliga

Källa:

Skatteverket, statistikdatabasen GIN-skatt

SNI-koden innefattar diverse verksamheter, varav vissa föreslås omfattas av personalliggare såsom

tatuerare och utförare av piercing, astrologer och spiritister. I SNI-koden ingår även verksamheter som

inte föreslås omfattas av personalliggare. Dit hör t.ex. parkeringsvakter och drift av avgiftsbelagda

maskiner för personliga tjänster. Eftersom fördelningen av de totala inkomsterna mellan verksamheter

som föreslås omfattas av personalliggare och verksamheter som inte föreslås omfattas inte är känd har

antagits att fördelningen är jämn mellan de två grupperna. Beloppen avser således 50 procent av

totalbeloppen för SNI-kod 96090

Utifrån uppskattningen av andelen svarta arbetsinkomster i svartarbetskartläggningen och

uppgifterna om totala arbetsinkomster ovan, går det att göra en uppskattning av storleken på

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

42(48)

de svarta arbetsinkomsterna i respektive verksamhet som föreslås omfattas av

personalliggare. Uppskattningen visas i tabellen nedan.

Tabell 9:

Uppskattad svart arbetsinkomst för bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt

kropps- och skönhetsvård, mnkr

Bransch

Svart arbetsinkomst

Vit arbetsinkomst

enligt

inkomståret 2013,

svartarbetskartläggningen mnkr (tabell 8)

(procent i förhållande till

vit inkomst)

25%

45%

7 156

10 110

2 381

19 647

Uppskattad

svart

arbetsinkomst,

mnkr

1 789

809*

1 072

3 669

Bilverkstäder

Partihandel med livsmedel mm

Kropps och skönhetsvård

Totalt

Källa:

Skatteverket, Svartköp och svartjobb i Sverige, Rapport 2006:4, del 1, s. 47 och Statistikdatabasen

GIN-skatt

Beräkningen utgör en miniminivå för den svara arbetsinkomsten avseende partihandel med livsmedel,

eftersom allt tyder på att andelen i verkligheten är betydligt större än 8 procent. Se mer om detta i

resonemanget i avsnitt 6.4.

6.5

Uppskattade effekter av personalliggare

Enligt uppskattningen i föregående avsnitt uppgår den svarta arbetsinkomsten i de aktuella

verksamheterna till totalt 3 669 miljoner kronor. Eftersom effekterna av att införa

personalliggare blir olika beroende på om de avser offentligfinansiell effekt eller svartarbetet

delas uppskattningarna av dem upp. I avsnitt 6.5.1 nedan visas en uppskattning av de

offentligfinansiella effekterna. I avsnitt 6.5.2 visas en uppskattning av effekterna på de svarta

arbetsinkomsterna.

Utgångspunkten för uppskattningen av effekterna är de fyra effekterna.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

43(48)

Effekter av att personalliggare minskar möjligheten till svartarbete:

1. Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de

svart anställda hittar svart arbete i en annan sektor

2. Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de

svart anställda lämnar arbetsmarknaden

3. Företag med svarta arbetsinkomster anpassar sig till de nya villkoren och

de anställdas svarta löner omvandlas till vita löner (helt eller delvis) eller

de svart anställda får vitt arbete i ny verksamhet eller verksamhet som

expanderat

4. En följdeffekt är att fötretag med vita arbetsinkomster kan verka under

likformig konkurrens vilket ökar utrymmet att expandera verksamheten

Den första effekten medför ingen påverkan på svartarbetet, vilket också innebär att det inte

uppstår någon offentligfinansiell effekt. Den andra effekten minskar svartarbetet, men det

uppstår heller ingen offentligfinansiell effekt eftersom den tidigare svartanställde inte

kommer att betala någon inkomstskatt. Den tredje effekten påverkar både omfattningen av

svartarbetet och den offentliga sektorns skatteinkomster. Den fjärde följdeffekten påverkar

företag som hela tiden har betalat vita löner positivt, på så sätt att utrymmet för att höja

priserna och lönerna till de anställda ökar, vilket i sin tur bidrar till att de totala

skatteinkomsterna ökar ytterligare.

6.5.1

Offentligfinansiell effekt

För beräkning av effekten på skatteinkomsterna är det alltså effekterna tre och fyra ovan

som är relevanta, dvs. fall där svarta löner ersätts av vita och fall där redan vita verksamheter

får en mer likformig konkurrenssituation och därför får utrymme att expandera, vilket leder

till att vita löner ökar.

I vilken grad svart arbete omvandlas till vitt arbete beror på flera faktorer. En viktig faktor är

hur betalningsviljan ser ut för de produkter som säljs på den aktuella marknaden. Om

priselasticiteten är låg, så att en höjning av priset medför en liten förändring av efterfrågan,

skulle en eliminering av möjligheterna att betala svart lön innebära att det finns ett utrymme

för att ersätta de svarta lönerna med vita. Om priselasticiteten däremot är hög saknas

utrymme att öka priserna för produkterna med så mycket att det går att finansiera vita löner

som ligger i nivå med avtalen på arbetsmarknaden. En minskning av möjligheterna att betala

svarta löner medför i sådant fall att den svarta marknaden minskar i omfattning väldigt

mycket.

Den empiri som finns att tillgå för att uppskatta i vilken grad svarta ersättningar för arbete

skulle ersättas av vita är den utvärdering som gjordes år 2009 (se avsnitt 6.3). Enligt

utvärderingen ökade den redovisade totala lönesumman i restaurangbranschen med 5 till 11

procent, som en följd av att personalliggare infördes. Intervallet motsvarar ett genomsnitt

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

44(48)

om 8 procent. Motsvarande ökning i frisörbranschen var 2 till 7 procent av branschens

redovisade lönesumma, vilket motsvarar ett genomsnitt om 4,5 procent. Eftersom

utvärderingen avsåg förändringarna av den totala redovisade lönesumman i restaurang-

respektive frisörbranschen, så innebär det att både deleffekt 3 (att de svartanställda får vita

arbeten) och deleffekt 4 (att lönerna i vita verksamheter ökar) ingår i beräkningen

I svartarbetskartläggningen uttrycks de svarta arbetsinkomsterna som andel av de totala vita

arbetsinkomsterna. Enligt kartläggningen motsvarar de svarta arbetsinkomsterna i

restaurangbranschen 52 procent av de vita arbetsinkomsterna. I frisörbranschen motsvarar

de svarta inkomsterna 45 procent av de vita.

I utvärderingen av införandet av personalliggare i restauranger och frisörverksamheter

beräknades effekterna utifrån den totala redovisade lönesumman, dvs. de vita

löneinkomsterna. Om effekterna istället uttrycks som andel av de svarta inkomsterna, enligt

svartarbetskartläggningen, blir den genomsnittliga ökningen i restaurangbranschen 15,4

procent (8 % x 100/52 = 15,4%). Ökningen i frisörbranschen motsvarar 10,0 procent av de

svarta inkomsterna (4,5 % x 100/45 = 10,0%).

Om det antas att omvandlingen av svarta löner till vita i de verksamheter som föreslås för

personalliggare motsvarar ett genomsnitt av den omvandling som skedde i restaurang- och

frisörbranscherna så motsvarar den 12,7 procent av de svarta arbetsinkomsterna (15,4 +

10,0/2 ).

Med de beskrivna antagandena ovan skulle ett införande av personalliggare i de aktuella

verksamheterna öka de vita arbetsinkomsterna med totalt 565 miljoner kronor (se tabellen

nedan). Med en genomsnittlig beskattning på arbete med 50 procent skulle den

offentligfinansiella effekten uppgå till cirka 280 miljoner kronor. Detta avser summan av de

ovan uppräknade deleffekterna 3 (att de svartanställda får vita arbeten) och deleffekt 4 (att

lönerna i vita verksamheter ökar).

Det bör poängteras att uppskattningen av den offentligfinansiella effekten är i underkant.

Det finns två orsaker till detta. Den första är att de svarta arbetsinkomsterna i partihandel

med livsmedel sannolikt är underskattade (se avsnitt 6.4). Den andra orsaken är att effekt 4

avser hela ekonomin, dvs. alla företag, medan det empiriska underlag som används i

uppskattningen begränsar denna effekt till företag som omfattas av förslaget om införandet

av personalliggare (se not 41).

En del av effekt 4 (att lönerna i vita verksamheter ökar) ingår inte i utvärderingen av personalligare för restauranger och frisörer (Ds

2009:43). Orsaken är att effekt 4 avser verksamheter i hela ekonomin, inte enbart de som verkar i de aktuella typerna av verksamheter. Det

beror på att köparna som köpt de produkter som sålts av verksamheter som avlönat sina anställda med svarta löner, istället lägger sina

pengar på annat. Till den del detta andra köps av verksamheter som inte omfattas av kravet på personaliggare så ingår inte denna del i

effektberäkningen.

Utvärderingen av personaliggare (Ds 2009:43) beräknar effekten på redovisade löner, dvs. endast de anställdas arbetsinkomster, medan

svartarbetskartläggningen beräknar de svarta inkomsterna i förhållande till de totala arbetsinkomsterna, dvs. både anställdas löner och

inkomster från enskild näringsverksamhet. Vid omräkningen av effekten av införande av personaliggare utifrån Ds 2009:43 antas att

effekten av att införa personalliggare är densamma för såväl anställdas löner som enskilda näringsidkares inkomster, dvs. för alla

arbetsinkomster.

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

45(48)

Tabell 10:

Uppskattad offentligfinansiell effekt i bilverkstäder, partihandel med livsmedel mm

samt kropps- och skönhetsvård, mnkr

Bransch

Uppskattad svart

arbetsinkomst, mnkr

Uppskattad effekt på

vit arbetsinkomst av

personalliggare, mnkr

(12,7% av uppskattad

svart arbetsinkomst)

Uppskattad

offentligfinansiell

effekt av

personalliggare,

mnkr (uppskattad

skattesats 50%)

138

62*

283**

Bilverkstäder

Partihandel med livsmedel mm

Kropps och skönhetsvård

Totalt

1 789

809*

1 072

3 669

276

125*

165

565**

Beräkningen utgör en miniminivå för effekterna på den vita arbetsinkomsten för partihandel med

livsmedel, eftersom allt tyder på att den svarta arbetsinkomsten i verkligheten är betydligt större än

vad som framgår av tabellen. Se mer om detta i resonemanget i avsnitt 6.4.

Uppskattningen är i underkant eftersom effekt 4 inte innefattas fullt ut (se not 41)

6.5.2

Effekt på svartarbete

Den empiri som finns att tillgå för att bedöma effekterna av att införa personaliggare är som

tidigare nämnts utvärderingen av införandet av personalliggare för restauranger och frisörer

(se avsnitt 6.3). I den utvärderingen uppskattades effekterna på de totala skatteinkomsterna,

dvs. den offentligfinansiella effekten. När det gäller effekterna på svartarbetets omfattning

finns det däremot ingen empiri att tillgå. Det går dock att med hjälp av uppskattningen av

effekterna på skatteinkomsterna tillsammans med det teoretiska resonemanget i avsnitt 6.2

att göra en mycket ungefärlig uppskattning av effekterna på svartarbetet. Denna

uppskattning görs dock i monetära termer, inte i antalet timmar. Uppskattningen avser med

andra ord den påverkan personaliggarna kan antas medföra på de svarta arbetsinkomsterna,

inte på mängden svartarbete i sig.

Effekten på de svarta arbetsinkomsterna motsvarar inte effekten på underlaget för

skatteinkomsterna. Orsaken till detta är att både effekt 2 (att de svartanställda lämnar

arbetsmarknaden) och effekt 3 (att de svartanställda får vita arbeten) minskar de svarta

arbetsinkomsterna, medan det är effekt 3 (att de svartanställda får vita arbeten) och effekt 4

(att lönerna i vita verksamheter ökar) som påverkar skatteinkomsterna.

När det sker förändringar på en marknad uppstår, som beskrivits i avsnitt 6.2, en kedja av

effekter som är mycket komplexa. Om det exempelvis införs åtgärder som minskar

utrymmet att bedriva svart verksamhet på en viss marknad så skapas utrymme för de

verksamheter som är kvar på marknaden höja sina priser. Detta medför i sin tur att

marknadens totala volym minskar. Hur mycket marknadens volym minskar beror på

kundernas priskänslighet, dvs. produkternas priselasticitet. Om priselasticiteten är låg

påverkas marknadens storlek i liten grad. Om däremot priselasticiteten är hög så minskar

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

46(48)

marknaden i hög grad. Svarta verksamheter slås i dessa fall ut i stor omfattning.

Priselasticiteten är alltså central för effekterna.

På grund av komplexiteten bakom effekterna görs i uppskattningen nedan ett antal

förenklande men osäkra antaganden.

Uppskattning av effekt

Effekten på skatteinkomsterna utgörs av effekt 3 (att de svart anställda får vita arbeten) och

effekt 4 (att företag som betalar vita ersättningar verksamheter expanderar). Det är dock

endast effekt 3 som påverkar de svarta inkomsterna. Till effekten på de svarta inkomsterna

ska istället läggas effekt 2 (att de svartanställda lämnar arbetsmarknaden). Effekterna på de

svarta inkomsterna är därmed:

Effekterna på de vita arbetsinkomsterna (effekt 3+4)

- Vita företag expanderar (effekt 4)

+ De svart anställda lämnar arbetsmarknaden (effekt 2)

= Effekterna på de svarta inkomsterna

Om det antas att effekt 4 är lika stor som effekt 2, så är effekten på de svarta

arbetsinkomsterna lika stor som effekten på de vita arbetsinkomsterna. Med detta antagande

minskar, som framgår av tabell 10, de svarta arbetsinkomsterna med cirka 565 miljoner

kronor.

Det bör tilläggas att uppskattningen sannolikt är i underkant. Orsaken är dels att storleken

på de totala svarta arbetsinkomsterna inom partihandel med livsmedel sannolikt är högre än

vad som antagits i beräkningarna (se avsnitt 6.4), dels att effekt 4 i uppskattningen

begränsats till företag som föreslås omfattas av personalliggare, medan effekten i

verkligheten påverkar även andra företag (se not 41, s. 45).

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

47(48)

Bilaga 1: Lämpligheten med personalliggare i olika branscher

Intressant för personalliggare

SNI-kod

Bransch

Är svartarbete ett utbrett problem inom verksamheten?

Är personalliggare en

effektiv väg att angripa

svartarbetet?

Arbetet utförs på

avgränsbar fysisk plats

Svartarbetets karaktär

Andra kontrollåtgärder

Företagens uppfattning

om skattefusk och svarta

löner *

Skatteverkets stora

svartjobbsrapport **

Skatteverkets riskanalys

om oredovisade

inkomster***

Skatteverkets

granskningar av

livsmedelsgrossister****

Personalliggare i andra

länder

Migrationsverkets

erfarenhet *****

1400-1900 Jordbruk, exkl. odling

1100-1300 Odling

2000 Skogsbruk, exkl. bärplockning

2300 Bärplockning mm

3000 Fiske och vattenbruk

Utvinning av kol, energi och mineral

5000-9000

samt service till sådan utvinning

10000-32000 Tillverkning

Reparation och installation av

33000

maskiner och apparater

Försörjning av el, energi och vatten,

35000-39000

återvinning, sanering mm

Byggande av hus samt specialiserad

41000-43000

bygg- och anläggningsverksamhet

45201-45204 Bilverkstäder

Parti- och detaljhandel, exkl.

45000-47000

partihandel med livsmedel

46220, 46300 Partihandel med livsmedel

49000

Landtransport (gods- och

persontransport)

Nej

Kanske

Nej

Kanske

Nej

Införs

2016

Kanske

Nej

Finns

redan

Nej

Delvis

Skogs-

skötsel

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Kassa-

Nej

Tömnings-

central

för taxi

Nej

delvis

kassa-

Nej

50000-51000 Sjö- och flygtransport

Magasinering och stödtjänster till

52000

transport

53000 Post- och kurirverksamhet

55000 Hotell- och logiverksamhet

56000

Restaurang-, catering- och

barverksamhet

Delvis

58000 Förlagsverksamhet

Film-, video- och tv-

59000 programverksamhet, ljudinspelningar

och fonogramutgivning

60000 Planering och sändning av program

61000 Telekommunikation

Dataprogrammering,

62000

datakonsultverksamhet o.d.

63000 Informationstjänster

Finansiella tjänster utom försäkring

64000

och pensionsfondsverksamhet

Försäkring, återförsäkring och

65000 pensionsfondsverksamhet utom

obligatorisk socialförsäkring

Stödtjänster till finansiella tjänster och

66000

försäkring

68000 Fastighetsverksamhet

Juridisk och ekonomisk

69000

konsultverksamhet

Verksamheter som utövas av

70000 huvudkontor; konsulttjänster till

företag

Arkitekt- och teknisk

71000 konsultverksamhet; teknisk provning

och analys

Nej

Delvis

Nej

L 13 - 2015-16 - Bilag 9: Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Regleringsbrevsuppdrag

48(48)

Intressant för personalliggare

SNI-kod

Bransch

Är svartarbete ett utbrett problem inom verksamheten?

Är personalliggare en

effektiv väg att angripa

svartarbetet?

Arbetet utförs på

avgränsbar fysisk plats

Svartarbetets karaktär

Andra kontrollåtgärder

Företagens uppfattning

om skattefusk och svarta

löner *

Skatteverkets stora

svartjobbsrapport **

Skatteverkets riskanalys

om oredovisade

inkomster***

Skatteverkets

granskningar av

livsmedelsgrossister****

Personalliggare i andra

länder

Migrationsverkets

erfarenhet *****

72000 Vetenskaplig forskning och utveckling

73000 Reklam och marknadsundersökning

Annan verksamhet inom juridik,

74000

ekonomi, vetenskap och teknik

75000 Veterinärverksamhet

77000 Uthyrning och leasing

Arbetsförmedling, bemanning och

78000

andra personalrelaterade tjänster

Resebyrå- och

79000 researrangörsverksamhet och andra

resetjänster och relaterade tjänster

80000 Säkerhets- och bevakningsverksamhet

81000

81210

82000

84000

85000

Fastighetsservice samt skötsel och

underhåll av grönytor, exkl. lokalvård

Lokalvård

Kontorstjänster och andra

företagstjänster

Offentlig förvaltning och försvar;

obligatorisk socialförsäkring

Utbildning

Nej

Kanske

Nej

Finns

redan

Finns

redan

Nej

Delvis

Personal-

uthyrning

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

Delvis

Nej

86000 Hälso- och sjukvård

87000 Vård och omsorg med boende

88000 Öppna sociala insatser

Konstnärlig och kulturell verksamhet

90000

samt underhållningsverksamhet

Biblioteks-, arkiv- och

91000

museiverksamhet m.m.

92000 Spel- och vadhållningsverksamhet

93000 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet

Intressebevakning; religiös

94000

verksamhet

95000

Reparation av datorer, hushållsartiklar

och personliga artiklar

Delvis

96011-96012 Tvätterier

96021 Hårvård

96022,

96040, delar

av 96090

96030, delar

av 96090

97000

Kropps- och skönhetsvård mm

Begravningsverksamhet samt övriga

konsumenttjänster

Förvärvsarbete i hushåll

Anm:

Rutor med ett streck innebär att uppgift saknas.

Källor:

Skatteverkets rapport 2013:3 ”Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll –

Resultat från en riksomfattande undersökning våren 2013”

Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rrapport 2006:4

***

Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster Riskanalys – Del II”, 2015

**** Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30

***** Migrationsverkets handbok i migrationsärenden, avsnittet Tillstånd för arbete - särskilda utredningskrav rörande vissa

branscher samt nystartade verksamheter