SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Sundheds- og Ældreudvalget 2015-16
SUU Alm.del
Offentligt

Till dig med könsdysfori

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

tillstånd.

Publikationen

finns

som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan

också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format

skickas till [email protected]

ISBN

Artikelnummer

Foto

Tryck

978-91-7555-315-3

2015-6-1

Scandinav Bildbyrå

Första upplagan, andra tryckningen,

Edita Bobergs, Falun,

september

2016

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Innehåll

Kort information om vård för personer med könsdysfori

Vad är könsdysfori

Medicinsk könskorrigering

Byte av juridiskt kön

Vart vänder du dig för att få hjälp?

Könsutredningen i korthet

Social övergång – att börja leva enligt könsidentiteten

Möjliga behandlingsåtgärder

Hormonbehandling

Stopphormoner

Att tänka på kring självmedicinering

Kirurgiska ingrepp

Logopedisk behandling

Hårborttagning

Samtalsstöd

Föräldraskap efter behandling

Du som är under 18 år

Utredning och behandling för unga

Vad kan du som förälder göra för att stötta?

Byte av juridiskt kön i vuxen ålder

Byte av personnummer och namn

Rätten till en bra vård och ett gott bemötande

Tystnadsplikt och sekretess inom vården

Har man rätt att ta del av sin journal?

Vart vänder man sig om man är missnöjd med vården?

Tips för dig som vill veta mer

Litteraturtips

Webbadresser

Myndigheters kunskapsmaterial

Lagar

Utredningsteam

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Kort information om vård

för personer med könsdysfori

Den här broschyren beskriver kort

• vad könsdysfori är

• vilken typ av stöd och behandling som kan vara aktuell

och som vården kan erbjuda

• tips på vart du kan vända dig för att få mer information.

Broschyren vänder sig till dig som har könsdysfori eller är närstående till en

person som har könsdysfori. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori och andra

kunskapsmaterial. Kunskapsstöden kan laddas ner från webbadresser listade

under rubriken Myndigheters kunskapsmaterial längre fram i broschyren där

det också finns litteraturtips och andra viktiga webbadresser.

Vad är könsdysfori?

Alla människor har en könsidentitet – en egen och individuell känsla av att vara

kvinna eller tjej, man eller kille, eller av att tillhöra inget eller något annat kön.

För de flesta stämmer könsidentiteten överens med födelsekönet det vill säga

det kön man tilldelas när man föds, men inte för alla. När könsidentiteten inte

stämmer med födelsekönet och resulterar i obehag har man könsdysfori.

Könsdysfori kan beskrivas som en stark och ihållande känsla av att vara

född i fel kön. Ofta är denna känsla förknippad med ett psykiskt lidande

som kan medföra en nedsatt förmåga att fungera i vardagen.

Könsdysfori, som kan finnas hos både unga och vuxna, kan kännas oavsett

könsidentitet. Könsdysfori kan variera och ta sig olika uttryck för olika personer.

För ungdomar med könsdysfori är puberteten en extra psykisk påfrestning som

kan leda till depression, ångest och social isolering.

Könsdysfori ska inte förväxlas med sexuell läggning. Personer med köns-

dysfori kan vara hetero-, bi-, eller homosexuella.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Kort information om vård för personer med könsdysfori

Medicinsk könskorrigering

Tidigare har många personer med könsdysfori lidit i tysthet. Vården är idag

under utveckling och det finns nu möjligheter till specialiserad rådgivning,

utredning och behandling.

Enligt svensk och internationell praxis behandlas könsdysfori genom att

förändra kroppen till att stämma bättre överens med personens könsidentitet.

Hormonbehandling och kirurgiska ingrepp är två exempel på åtgärder för

den medicinska könskorrigeringen. För ungdomar finns även hormoner som

bromsar den kroppsegna puberteten.

Byte av juridiskt kön

Är du 18 år eller äldre kan du ansöka om byte av juridiskt kön. När din ansö-

kan beviljas får du ett nytt personnummer och blir folkbokförd i enlighet med

din könsidentitet. I samband med att du ansöker om byte av juridiskt kön kan

du även ansöka om tillstånd till underlivskirurgi och om att få ta bort dina ägg-

stockar eller testiklar.

Ansökningarna prövas enligt könstillhörighetslagen av Socialstyrelsens rätts-

liga råd. Mer information om ansökan att byta juridiskt kön hittar du längre ner

i texten under rubriken Byte av juridiskt kön i vuxen ålder.

Det är bara underlivskirurgi och borttagande av könskörtlarna som regleras i

könstillhörighetslagen. All övrig behandling vid könsdysfori regleras i hälso-

och sjukvårdslagen. De övriga medicinska åtgärderna kan ges oavsett om du

tänker ansöka om underlivskirurgi eller ej.

Vart vänder du dig för att få hjälp?

Om du har funderingar kring din könsidentitet kan du vända dig till en

psykiatrimottagning eller till din vårdcentral. Där beskriver du hur du

känner och ber att få en remiss till en specialistmottagning. Är du under

18 år kan du även vända dig till en ungdomsmottagning och be om

remiss, eller till din skolsköterska eller skolkurator. Läs mer under rubriken

Du som är under 18 år.

Om du är vårdnadshavare

till ett barn med könsdysfori kan du

också be om remiss till specialistteam för rådgivning om hur du kan stötta

ditt barn på bästa sätt. Unga med könsdysfori är generellt en sårbar

grupp i samhället. Stöd från föräldrar har stor betydelse.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Kort information om vård för personer med könsdysfori

Det finns för närvarande (år 2015) specialistmottagningar för vuxna i Alingsås,

Uppsala, Stockholm (Huddinge), Lund, Umeå och Linköping. Vid Astrid

Lindgrens barnsjukhus i Stockholm (Solna) finns ett team som utreder barn

och ungdomar under 18 år. I Alingsås, Lund och Uppsala utreder man ungdo-

mar från 16 år. För aktuell information kontakta ovanstående utredningsteam.

Adresserna finns i slutet på broschyren under rubriken Utredningsteam.

Könsutredningen i korthet

Eftersom könskorrigerande åtgärder innebär stora beslut är det viktigt att utred-

ningen får ta den tid som behövs. Vanligtvis tar en utredning inom den special-

iserade vården minst ett år, men den kan ta både längre och kortare tid. En del

insatser kan sättas in redan under utredningsperioden.

Utredningen görs av en psykiater, en psykolog och en kurator. Ofta involveras

även en läkare med specialistkunskaper om hormoner (endokrinolog) tidigt i

processen. Under utredningen undersöks själva könsdysforin, bland annat med

syfte att ta reda på om det finns andra förklaringar till att man känner som man

gör. Man tittar även på hur personens andra förutsättningar för att genomgå

könskorrigerande åtgärder ser ut.

Social övergång – att börja leva enligt könsidentiteten

En del lever redan i enlighet med sin könsidentitet när de tar kontakt med

vården. Andra gör en social övergång under utredningstiden. Ofta sker

övergången stegvis. Man börjar med sina närmaste och kommer till slut ut som

sig själv i arbetet, skolan och andra sociala sammanhang.

När du börjar leva i enlighet med din könsidentitet kommer du att få erfaren-

heter som är viktiga, inte minst när du senare ska fatta beslut om vilka köns-

korrigerande behandlingar som kan vara aktuella för dig. Du avgör själv om du

behöver hjälpmedel som peruk, bröstprotes, penisprotes eller binder (bröstlin-

da), samt om du vill inleda en hormonbehandling, logopedbehandling och

hårborttagning innan du börjar din övergång. Du kan behöva samtalsstöd från

en kurator under förberedelserna och även senare, för att hantera reaktion-

er från omgivningen. Du måste bereda dig på att det kan vara känslomässigt

påfrestande att uppträda i en feminin roll om du fortfarande har ett maskulint

utseende, och vice versa.

Alla behöver inte social övergång eftersom övergången främst gäller dem som

identifierar sig som antingen kvinna/tjej eller man/kille, d v s binära transper-

soner.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Möjliga behandlingsåtgärder

All behandling syftar till att minska könsdysforin och till att du ska kunna leva

i enlighet med din könsidentitet. Alla personer med könsdysfori har inte behov

eller önskemål av exakt samma åtgärder utan det kan variera.

Nedan finns kort information om de åtgärder som är möjliga. Det är viktigt

att du som patient är införstådd med de olika åtgärdernas effekter och risker

på kort och på lång sikt. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att ge dig

information om detta innan behandlingarna påbörjas.

Hormonbehandling

Behandling med könshormoner kan inledas inför, eller i samband med, en

social övergång. Hos personer som för sin könsdysfori behandlas med testos-

teron ger behandlingen mörkare röst, mer kroppsbehåring och minskad bröst-

körtelvävnad. Andra effekter är att menstruationerna uteblir, klitoris förstoras

och muskelmassan ökar i förhållande till mängden kroppsfett.

Personer som för sin könsdysfori behandlas med östrogen får tillväxt av bröst-

körtelvävnad och minskad erektionsförmåga, testikelstorlek och spermie-

produktion. Andra effekter är mjukare hud, minskad skäggväxt och kropps-

behåring och mer kroppsfett i förhållande till muskelmassan.

De flesta fysiska förändringarna sker under de första två åren. Behandlingen

med könshormoner pågår sedan livet ut.

Stopphormoner

Är du ungdom kan du redan i tidig pubertet få hormoner som gör att puberteten

avstannar, så kallade stopphormoner. Effekterna av stopphormoner är tillfälliga,

på så vis att puberteten startar igen om du avbryter medicineringen. För den

som fortsätter med hormonbehandling ersätts så småningom stopphormoner

med könshormoner.

Att tänka på kring självmedicinering

Det kan vara frestande att självmedicinera med hormoner när du lider av köns-

dysfori men det avråds du starkt ifrån eftersom det innebär medicinska risker.

All hormonbehandling bör ges och följas upp med regelbundna mätningar av

en endokrinolog. På så sätt har man goda möjligheter att få de effekter man vill

och slippa oönskade biverkningar, och man får hjälp att må så bra som möjligt

på både kort och lång sikt. Därför är det viktigt att du istället för att självmedi-

cinera tar kontakt med vården och pratar med en läkare för att hitta hormon-

behandling som är anpassad efter dig och din kropp.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Möjliga behandlingsåtgärder

Kirurgiska ingrepp

Liksom vid andra behandlingsinsatser tar hälso- och sjukvården beslut om kirur-

giska ingrepp tillsammans med vårdtagaren efter en individuell bedömning.

Personer som vill bli behandlade för sin könsdysfori med feminiserande

insatser kan få hjälp med

• att minska storleken på struphuvudet

• bröstimplantat

• ansiktskirurgiska ingrepp.

Personer som vill bli behandlade för sin könsdysfori med maskuliniserande

insatser kan få hjälp med

• att avlägsna bröstkörtelvävnad och skapa en mer maskulin bröstkorg

• att ta bort fett på höfterna.

Efter prövning i Socialstyrelsens rättsliga råd kan det också bli aktuellt med

kirurgiska ingrepp i könsorganen och könskörtlarna.

Logopedisk behandling

Vid behov kan du få hjälp av en logoped för att anpassa och utveckla ditt

röstläge och din röststyrka så att du uppfattas som mer feminin eller masku-

lin. Logopedisk behandling kan också handla om övrig verbal och icke-verbal

kommunikation, som kroppsspråk. Möjlighet finns till stämbandskirurgi när

logopedisk behandling inte bedöms vara tillräcklig.

Hårborttagning

I behandlingen av din könsdysfori kan du behöva ta bort hårväxt i ansiktet och

på överkroppen som gör det svårt att uppfattas som feminin. Man behandlar då

med ljusbaserade eller nålbaserade metoder så att hårsäckarna slutar producera

hår.

Samtalsstöd

Du kan behöva samtalsstöd av olika slag både under utredningstiden och i

samband med könskorrigerande behandling. Det kan exempelvis handla om

stöd för att utforska din könsidentitet, att komma till rätta med psykisk ohälsa

eller att hantera din förändrade fysiska funktion efter hormonell eller kirurgisk

behandling.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Möjliga behandlingsåtgärder

Du kan även kontakta intresseorganisationer på egen hand för att komma

i kontakt med stödgrupper. I slutet av broschyren finns förslag på organ -

sationer.

Föräldraskap efter behandling

Både hormonbehandling och kirurgisk behandling kan påverka din möjlighet

att bli förälder med dina egna ägg eller spermier. Hormonbehandlingen kan ha

en negativ inverkan på äggcellernas och spermiernas produktion och

kvalitet. Underlivskirurgi kan också medföra att man inte kan bli gravid eller

göra någon annan gravid och att du därför kan ha behov av assisterad befrukt-

ning. Assisterad befruktning får dock utföras inom den svenska hälso- och

sjukvården bara när de juridiska förutsättningarna för assisterade befruktning

är uppfyllda. Du kan läsa mer om hur assisterad befruktning regleras i 6 kap

(insemination) och 7 kap (befruktning utanför kroppen) lagen (2006:351) om

genetisk integritet samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och

vid klinisk forskning.

Det är möjligt att spara ägg och spermier och vävnad från äggstockar och tes-

tiklar genom nedfrysning. Det kan göras innan du påbörjar en hormon-

behandling eller om du gör ett uppehåll i behandlingen.

Det finns olika sätt att bli genetisk förälder, men lösningarna måste utformas

utifrån individens och sjukvårdens förutsättningar att ge den behandling som

krävs. En fertilitetsexpert kan ge information om vilka alternativ som är möjliga.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Du som är under 18 år

Om du är ung kan du kontakta en ungdomsmottagning. Ungdomsmottag-

ningar finns på många o ter i landet. Personalen har tystnadsplikt och får

inte berätta om ditt besök eller om det du pratar om till någon. Några

undantag från den regeln finns. Personalen är skyldig att göra en a -

mälan till socialtjänsten om de till exempel får veta att du är utsatt för

brott, far illa, eller mår så dåligt att det är fara för ens liv eller hälsa. På

ungdomsmottagningen på nätet, www.umo.se, kan du också ställa frågor

anonymt. Där finns också mer info mation om bland annat personalens

sekretess och tystnadsplikt.

Om ungdomsmottagningen ska kunna skriva en remiss till en specialistmottag-

ning måste de först kontakta dina föräldrar eller vårdnadshavare. Det beror på

att föräldrar så länge man inte är myndig har rätt att få veta om att det behöver

göras större medicinska utredningar eller behandlingar. Undantag från den

regeln kan göras om du riskerar att behandlas illa av dina föräldrar om de får

veta. Mer information om det finns på www.umo.se.

Föräldrarna har enligt lagen ansvar för att du får den vård du behöver tills du

blir myndig. Men lagen säger samtidigt att du ska få allt större rätt att bestäm-

ma om din egen vård och behandling ju närmare 18 år du kommer.

Utredning och behandling för unga

Du får stöd och hjälp att må så bra som möjligt även under utredningen som

går till på samma sätt som för vuxna. Den kan vanligtvis ta ett år, men den

kan också ta både längre och kortare tid (se avsnitt könsutredning i korthet).

Du träffar psykiater, psykolog och kurator, och en läkare som är specialist på

hormoner (endokrinolog). De undersöker bland annat själva könsdysforin, om

du mår dåligt på något annat sätt och vilket stöd du har från dina föräldrar och

från andra i din omgivning. Om du mår dåligt av någon annan orsak än köns-

dysfori kan du få samtalsstöd om du vill ha det. Du kan också få samtalsstöd

om du vill utforska din könsidentitet. Stöd och hjälp finns för dig under hela

utredningstiden och vissa insatser kan sättas in redan då.

Redan i början av puberteten kan du få behandling med hormoner som bromsar

kroppens utveckling. Effekterna av ”stopphormoner” är reversibla. Det betyder

att effekterna inte är bestående utan att puberteten startar igen om du avbryter

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Du som är under 18 år

behandlingen. Men man kan inte säga exakt hur lång tid det kommer att ta in-

nan exempelvis menstruationen eller produktionen av spermier kommer igång.

Om du är en lite äldre ungdom kan du även få de behandlingsåtgärder som

finns för vuxna, bortsett från ingrepp i underliv samt i äggstockar och testiklar.

Liksom för vuxna måste det först göras en bedömning om varje åtgärd. Beslut

om behandlingsåtgärder tas gemensamt av den unga personen och vårdgivarna,

och eventuellt av den unga personens vårdnadshavare.

Vad kan du som förälder göra för att stötta?

Barn behöver sina föräldrars stöd och vägledning. Om du har en accepterande

och stöttande inställning till ditt barn och barnets könsidentitet kan du hjälpa

ditt barn att utveckla en god självkänsla, trots könsdysforin.

Lagen anger att hälso- och sjukvården ska ta allt större hänsyn till barnets

vilja i takt med ökande ålder och mognad. I vissa situationer kan hälso- och

sjukvården bedöma att en ungdom under 18 år är tillräckligt mogen för att själv

besluta om sin vård.

Att försöka hindra eller fördröja att ens barn kommer till könsutredning kan

vara ett allvarligt hot mot barnets hälsa. Står ett barn under vårdnad av två

vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet

kan Socialnämnden om vissa förutsättningar är uppfyllda gå och in och besluta

att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke. Mer infor-

mation om när detta är möjligt finns i referensen God vård av barn och ungdo-

mar med könsdysfori under rubriken Myndigheters kunskapsmaterial i slutet av

broschyren. Det är avgörande för barn och ungdomars hälsa och välbefinnande

att de får tillgång till den vård de behöver.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Byte av juridiskt kön i vuxen ålder

Möjlighet till byte av juridiskt kön finns för personer över 18 år. Det innebär

att du får ett nytt personnummer och blir folkbokförd i enlighet med din köns-

identitet. Du ansöker hos Socialstyrelsens rättsliga råd som gör en prövning

enligt könstillhörighetslagen. Blanketten ”Ansökan om fastställelse av könstill-

hörighet” går att ladda ner (www.socialstyrelsen.se) eller beställa från Social-

styrelsen.

Förutsättningarna för att ansökan ska beviljas är att den sökande

• sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet

• sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet

• måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden

• har fyllt arton år.

När du ansöker kan du åberopa det du vill för att styrka att kriterierna är upp-

fyllda. Rättsliga rådet tar sedan ställning till om kriterierna är uppfyllda innan

ansökan beviljas.

Lagen föreskriver inte heller någon tidsgräns för hur länge man ska ha uppträtt

i enlighet med sin könsidentitet, men ett år är vanligt i sammanhanget.

Om du ansöker om nytt juridiskt kön kan du, om du vill, samtidigt ansöka om

tillstånd att göra ingrepp i könsorganen och om att ta bort könskörtlarna (ägg-

stockar och testiklar). Om du är under 23 år ges tillstånd till att avlägsna köns-

körtlarna endast om det finns synnerliga skäl.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Byte av personnummer och namn

När du byter juridiskt kön får du ett nytt personnummer. Vid byte av person-

nummer kan Skatteverket lägga in en sekretessmarkering för att begränsa an-

talet personer på andra myndigheter som kan se kopplingen mellan det gamla

och det nya personnumret. Sekretessmarkeringen behöver göras före person-

nummerändringen om den ska få genomslag på de gamla uppgifterna. Du kan

vända dig till skatteverket för att få veta mer om sekretessmarkering.

Du kan anmäla till Skatteverket att du vill lägga till eller stryka ett eller flera av

dina förnamn. Men ett av förnamnen måste alltid behållas. Ansökan till Skatte-

verket är gratis.

Hos Patent- och registreringsverket (PRV) kan du ansöka om att byta alla dina

förnamn. Ansökan görs till PRV om man tidigare lagt till, bytt ut eller strukit

förnamn genom Skatteverket. Sedan år 2009 kan vem som helst som fyllt 18 år

välja ”könskonträra” namn, det vill säga namn som vanligen bärs av kvinnor,

om man är juridisk man, och namn som vanligen bärs av män, om man är

juridisk kvinna. Man behöver inte genomgå en utredning, byta juridiskt kön

eller ha en diagnos för att kunna byta namn men du måste motivera din ansö-

kan som är avgiftsbelagd.

Barn kan genom sina vårdnadshavare ansöka om att få byta förnamn till ett

könskonträrt förnamn.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Rätten till en bra vård

och ett gott bemötande

Det händer att personer med könsdysfori ibland särbehandlas och

diskrimineras i kontakter med vården. Det är bra att vara medveten om att

svensk lagstiftning anger att

•

all hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika

värde och för den enskilda människans värdighet

det är förbjudet att diskriminera någon utifrån kön, könsidentitet

eller könsuttryck.

•

Om du fått ett dåligt bemötande kan du vända dig till patientnämnden i ditt

landsting eller region.

Här nedan följer information om några andra lagbestämmelser som gäller för

hälso- och sjukvården generellt och som är bra att känna till.

Tystnadsplikt och sekretess inom vården

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har sekretess, eller tystnads-

plikt. Det betyder att ingen inom vården får lämna ut uppgifter om dig eller ditt

besök utan att du har godkänt det. Det är bara de som vårdar dig som patient

som får prata med varandra om ditt hälsotillstånd eller om dina personliga

förhållanden. Patientjournaler omfattas också av sekretess. Bara den personal

som är inblandad i vården får läsa journalen.

För den som är under 18 år och besöker en ungdomsmottagning gäller sekre-

tess och tystnadsplikt gentemot föräldrarna i de allra flesta fall. Mer informa-

tion finns i avsnitt Du som är under 18 år.

Har man rätt att ta del av sin journal?

I de flesta fall har du som patient rätt att ta del av din journal. Du kan begära

att ta del av den på plats eller att få en kopia. Inom hälso- och sjukvården kan

man begära att få ett skriftligt beslut, om journalhandlingen inte lämnas ut i sin

helhet eller lämnas ut med förbehåll. Beslutet kan överklagas till kammarrätten.

Om man som patient inte vill att uppgifter i journalen ska ingå i ett system för

sammanhållen journalföring eller vara tillgängliga för andra vårdenheter hos

en vårdgivare, så kan man begära att uppgifterna spärras. Begäran görs hos den

aktuella vårdgivaren.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Rätten till en bra vård och ett gott bemötande

Vart vänder man sig om man är missnöjd med vården?

I första hand vänder du dig till personalen på mottagningen där du blivit be-

handlad. Om du inte är nöjd med personalens förklaring kan du vända dig till

verksamhetschefen.

Om du upplever att du har drabbats av en vårdskada eller riskerat att råka ut för

en sådan kan du anmäla det hos Inspektionen för vård och omsorg, www.ivo.se.

Om du fått ett dåligt bemötande eller är missnöjd med vården kan du vända dig

till patientnämnden i ditt landsting eller region.

Ibland händer det att man som patient anser att utredningsteamets bedöm-

ning av ens vårdbehov inte har gått rätt till eller att teamet har dragit felaktiga

slutsatser. Enligt 3 a andra stycket HSL (hälso- och sjukvårdslagen) ska lands-

tinget ge patienten möjlighet att få en ny medicinsk bedömning enligt vad som

anges i 8 kap. 1 § patientlagen. Där framgår att en patient med livshotande eller

särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det

egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Mot bakgrund av den höga

risken för förtidig död bland personer med könsdysfori kan en utebliven behand-

ling medföra mycket allvarliga konsekvenser. Socialstyrelsen anser att

konsekvenserna är jämförbara med dem som avses i 8 kap. 1 § patientlagen.

Man kan ha möjlighet att få en ny medicinsk bedömning om man inte håller

med om utredningsteamets bedömning.

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Tips för dig som vill veta mer

Litteraturtips

Är du kille eller tjej? – En intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor.

Rapport, RFSL Ungdom 2008.

HON HEN HAN: En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella

ungdomar samt för unga transpersoner. Rapport 2010:2 Ungdomsstyrelsen.

Webbadresser

Transformering.se – RFSL Ungdoms webbplats om trans- och könsidentitet:

RFSL Ungdom: www.rfslungdom.se

RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter:

www.rfsl.se

Föreningen KIM, Kön-Identitet-Mångfald: foreningenkim.blogspot.se

Transföreningen FPES, Full Personality Expression Sweden: www.fpes.se

Patientföreningen Benjamin: www.pfbenjamin.se

Ungdomsmottagningarna: www.umo.se

Vårdguiden 1177: www.1177.se

Myndigheters kunskapsmaterial

God vård av vuxna med könsdysfori. Nationellt kunskapsstöd. Socialstyrelsen 2015.

www.socialstyrelsen.se/konsdysfori

God vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Nationellt kunskapsstöd.

Socialstyrelsen 2015. www.socialstyrelsen.se/konsdysfori

Administrativa problem för personer som bytt juridiskt kön. PM, Socialstyrelsen

2014. www.socialstyrelsen.se/konsdysfori

Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation

och psykiska hälsa. Rapport, Statens Folkhälsoinstitut 2008.

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation, rapport A 2005:19.

Statens Folkhälsoinstitut 2005.

Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Meddelandeblad Nr 7/2010.

Socialstyrelsen 2010. www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-8-3

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnads-

havarna inte är överens. Meddelandeblad Nr 10/2012. Socialstyrelsen 2012.

www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-25

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Tips för dig som vill veta mer

Lagar

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Könstillhörighetslagen (1972:119).

Lagen om genetisk integritet (2006:351).

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Patientdatalagen (2008:355).

Patientsäkerhetslagen (2010:659).

Patientlagen (2014:821).

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:32).

Utredningsteam

Västsverige – Västra Götaland och Halland

Lundströmmottagningen i Alingsås,

Lundströmmottagningen

Charlottenbergsvägen 6, 441 43 Alingsås

Sydsverige – Skåne, Halland och Kronobergs län

Könsidentitetsmottagningen i Lund

Baravägen 1, 221 85 Lund

Stockholm (vuxna)

CASAM/ENID C2-84

Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge

141 86 Stockholm

Stockholm (unga)

Teamet för könsidentitetsutredningar av unga

BUP-enheten

Astrid Lindgrens Barnsjukhus, plan 5, 171 76 Stockholm

Norra Sverige – Norrbotten, Västernorrland, Jämtland

och Västerbotten

Könsidentitetsmottagning

Psykiatrisk klinik

901 85 Umeå

Uppsala

Psykiatriska kliniken

Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

Linköping

Ts-mottagningen

Psykiatriska kliniken

Universitetssjukhuset i Linköping

581 85 Linköping

TILL DIG MED KÖNSDYSFORI

SOCIALSTYRELSEN

SUU, Alm.del - 2015-16 - Endeligt svar på spørgsmål 495: Spm. om oversendelse af vejledninger fra Malta, Sverige og Frankrig om behandling af transkønnede, til sundheds- og ældreministeren

Till dig med könsdysfori

(artikelnr 2015-6-1) kan beställas från

Socialstyrelsens publikationsservice

www.socialstyrelsen.se/publikationer

E-post: [email protected]

Fax: 035-19 75 29

Publikationen kan även laddas ner från