Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16
ULØ Alm.del Bilag 32
Offentligt
1566445_0001.png
27 October 2015
Our ref. 2015:1764
ECPRD Request no. 2959
RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES
1. How many governmental jobs or public workplaces have been relocated from
the capital region to other regions in your country during the last 15 years and
what is the percentage of employees that chose to relocate with the jobs?
2. Do you have information about the costs per job per institution and what
expenses that are included in these costs?
3. Did the employees maintain their salary at the same level after the relocation
and did they get a financial compensation or incentive to relocate?
4. Do you have any information about the consequences for the efficiency of the
institutions and on how large an extent this was calculated into the relocation of
jobs?
5. Access to nature is the number one priority when Danes relocate from larger
cities to the country side. Do you have any information regarding the relocation
of your national employees e.g. if they chose to commute, buy new housing in the
area the jobs was relocated to, or if they chose to buy housing in a third place in
the country side?
Denna rapport skrivs på svenska efter överenskommelse med frågeställaren.
Frågorna besvaras ej i punktform.
Bakgrund
De centrala statliga myndigheter med verksamheter som omfattar hela landet har
av tradition varit belägna i Stockholm. Först på 1940-talet flyttades en myndighet
från Stockholm ut i landet när den nybildade Fiskeristyrelsen flyttade till
Göteborg. Under 1970-talet omlokaliserades en rad myndigheter från Stockholm
till olika delar av landet. Omflyttningarna var ett led i den första
Lokaliseringsutredningens arbete, där syftet var att utveckla ett antal
”växtkraftiga stadsregioner till attraktiva alternativ till storstäderna”.
1
Samtidigt
1
Statskontoret 1989:8A.
Erik Huldt
Tel: +46 8 786 60 86 • E-mail: [email protected]
Visit: Jakobsgatan 6
THE SW EDISH PARLIAMENT SE-100 12 Stockholm • Phone +46 8 786 40 00 • www.riksdagen.se
1 (5)
 ULØ, Alm.del - 2015-16 - Bilag 32: Erfaringer med udflytning af statslige arbejdspladser i Sverige, Norge og UK
1566445_0002.png
gjorde 70-talets strukturkriser att omlokaliseringen av statliga verk också blev ett
sätt att kompensera vissa orter för ett bortfall av arbetsplatser.
2
Efter 1970-talets omlokaliseringsvåg har myndigheter omlokaliserats i omgångar
som ett medel för regional utveckling. På senare år har det framför allt skett i
samband med att Försvarsmakten lagt ned eller flyttat förband från en ort.
Omlokaliseringar av statliga myndigheter och arbetstillfällen har förväntats bidra
bl.a. till att orterna ska kunna behålla sitt skatteunderlag och till att bredda den
lokala arbetsmarknaden.
Omlokalisering av myndigheter från Stockholm under 2000-
talet
Den senaste omlokaliseringen av statliga myndigheter beslutades i samband med
2004 års försvarsproposition ”Vårt framtida försvar”
3
. Propositionen innebar att
ett flertal regioner skulle drabbas av nedläggningar eller omlokalisering av
militär verksamhet. I propositionen aviserades därför ett antal åtgärder för att
kompensera de fyra regioner som mest berördes av försvarsomställningen:
Östersund, Karlstad/Kristinehamn, Arvidsjaur och Gotland. Åtgärderna
innefattade skilda satsningar och nya ekonomiska resurser till regionerna.
Propositionen aviserade även en betydande ny- och omlokalisering av statliga
myndigheter till dessa regioner.
I december 2004 beslutade riksdagen att godkänna det förslag till omställning av
Försvarsmaktens verksamhet som innebar att cirka 2 500 arbetstillfällen inom
Försvarsmakten skulle tas bort. Men redan i september 2004 tillsatte regeringen
en ny statlig Lokaliseringsutredning
4
med uppdrag att ge förslag på lämpliga
lokaliseringar av statlig verksamhet till regionerna.
De statliga arbetstillfällen som försvann i regionerna skulle ersättas med nya
genom att myndigheter och därmed arbetstillfällen flyttades från Stockholm.
Under åren 2005–2008 totalt skulle 2 700 statliga arbetstillfällen flyttas från
Stockholm med anledning av försvarsomställningen. I tabell 1 nedan
sammanfattas besluten om omlokalisering för hela eller delar av ett flertal
myndigheter som de redovisas i budgetpropositionen för 2006.
5
Tabell 1: Beslut om flytt av myndigheter för att kompensera nedläggningar
inom försvarsmakten.
Myndighet
Region
Antal årsarbets-
tillfällen (ca)
Almi Företagspartner AB
Arbetslivsinstitutet
6
Östersund
Östersund och Gotland
-
45
2005
2005
Flyttår
Omfattnin
g
Del
Del
2
3
SOU 2000:87
Prop. 2004/05:5.
4
Lokaliseringsutredningen tillsattes i samband med försvarsbeslutet 2004 och skulle föreslå
lämpliga myndigheter för omlokalisering. Regeringsbeslut N2004/7123
5
Prop. 2005/06:1, s.38.
6
Arbetslivsinstitutet avvecklades 2007
2 (5)
 ULØ, Alm.del - 2015-16 - Bilag 32: Erfaringer med udflytning af statslige arbejdspladser i Sverige, Norge og UK
1566445_0003.png
Arbetsmarknadsverket (AMS)
Östersund, Arvidsjaur och
Kristinehamn
350
Del
Elsäkerhetsverket
Försvarets materielverk
Försäkringskassan
ITPS (Tillväxtanalys)
Konsumentverket
Kriminalvårdsstyrelsen
Kronofogdemyndigheten/
Skatteverket
Naturvårdsverket
Nutek (Tillväxtverket)
Räddningsverket (MSB)
SADEV
Statens folkhälsoinstitut
Statens institut för
kommunikationsanalys
9
Statens institutionsstyrelse (SiS)
Centrala studiestödsnämnden (CSN)
Riksantikvarieämbetet
Riksutställningar
SIDA
Kristinehamn
Östersund
Östersund, Gotland och Arvidsjaur
Östersund
Karlstad
Östersund och Arvidsjaur
Östersund och Gotland
24
100
500
10
160
120
170
2008
2007
2006
2005
2007
2007
7
2006
Del
Del
Del
Del
Hela
Del
Del
Östersund
Östersund
Karlstad/Kristinehamn
8
Karlstad
Östersund
Östersund
60
38
20
15
150
31
2007
2006
Del
Del
Del
2006
2007
2007
Hela
Hela
Hela
Kristinehamn
Gotland
Gotland
Gotland
Gotland
130
25
140
70
-
Oklart
2006
2008
2007
2005
Del
Del
Del
Hela
Del
Källa:
Prop. 2005/06:1 utgiftsområde 19, utredningstjänstens bearbetning.
Merparten av de planerade utlokaliseringarna genomfördes under slutet av 00-
talet. Sedan utlokaliseringen har en del av de utlokaliserade myndigheterna
avvecklats i samband med sammanslagning och bildande av nya myndigheter.
Verksamheten för nya myndigheter som bildas genom sammanslagning och
delning av tidigare myndigheter förläggs generellt på de platser där den tidigare
myndigheten varit verksam.
Granskning av omlokaliseringen
Riksrevisionen fick i uppdrag att granska omlokaliseringens effekter. Uppdraget
begränsades till omlokaliseringen av Konsumentverket och Statens
folkhälsoinstitut, de två större myndigheter som i sin helhet flyttades till Karlstad
respektive Östersund. Rapporten presenterades 2009.
10
7
Delvis ej genomförd.
8
Verksamheten i Kristinehamn flyttades till Karlstad i samband med bildandet av MSB 1 januari
2009.
9
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) lades ned den 1 april 2010.
10
Riksrevisionen (2009)
3 (5)
 ULØ, Alm.del - 2015-16 - Bilag 32: Erfaringer med udflytning af statslige arbejdspladser i Sverige, Norge og UK
1566445_0004.png
För dessa två myndigheter innebar omlokaliseringen ett omfattande
produktionsbortfall under framför allt en tvåårsperiod som begränsade deras
möjlighet att sköta sina uppdrag. Riksrevisionen bedömde att
verksamhetsvolymen vid 2009 var tillbaka på motsvarande nivå som före
omlokaliseringen. Några av de väsentligaste anledningarna till att
verksamheterna påverkades negativt under övergångsperioden var att:
11
Det ställdes krav på egenfinansiering av flyttkostnaderna.
Medflyttningsfrekvensen var extremt låg (1 procent).
12
Villkor för arbetsplikt och uppsägningstider var generösa.
Erfaren personal slutade och tog med sig kompetens och personliga
nätverk.
Den nya personalen saknade erfarenhet av myndigheternas respektive
ämnesområden. Behovet av specialkompetenser var stort.
Kompetensöverföringen har varit problematisk. Det har tagit flera år att
bygga upp kompetensen.
Olika delar av myndigheterna har under perioder varit underbemannade.
Den personal som fanns på plats behövde arbeta med andra uppgifter än
den ordinarie verksamheten.
Kompetensförsörjningen underlättades inte i någon större omfattning av att
personal valde att arbetspendla. Trots att relativt generösa villkor gavs för de som
ville pendla från Stockholm (31 mil till Karlstad och 56 mil till Östersund) var
det tämligen få som valde detta alternativ. Gällande löneutvecklingen för det fåtal
som flyttade med i omlokaliseringen redovisas detta inte av Riksrevisionen. För
samtliga anställda i myndigheterna var medellönerna högre år 2009 än 2004,
samtidigt som utbildningsnivån höjts.
Enligt Riksrevisionen låg omlokaliseringen rätt i tiden i ett avseende. Den starka
konjunktur som rådde under hela omlokaliseringsförloppet medverkade med stor
sannolikhet till utfallet. Samtidigt menar Riksrevisionen att det finns anledning
till kritik:
13
Det utreddes aldrig om det funnits andra sätt att kompensera regionerna
som varit bättre anpassade till mottagarna och mindre resurskrävande.
Det kan ifrågasättas om det var rimligt att reducera en myndighets
verksamhet under flera års tid.
Kostnaderna för flytten blev väsentligt högre än beräknat – sammantaget
280 miljoner kronor båda myndigheterna i produktionsbortfall och andra
flyttkostnader. Detta motsvarar 1,1 miljon kronor per flyttat arbetstillfälle
11
Ibid
12
Dvs. de som tidigare arbetat på myndigheterna men som valde att inte följa med flytten.
13
Ibid.
4 (5)
 ULØ, Alm.del - 2015-16 - Bilag 32: Erfaringer med udflytning af statslige arbejdspladser i Sverige, Norge og UK
1566445_0005.png
i stället för de 0,7 miljoner kronor som Lokaliseringsutredningen räknade
med.
Källhänvisning:
Budgetpropositionen för 2006,
Prop. 2005/06:1, utgiftsområde 19 Regional
utveckling, s.38., se
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/_GT031d22/?text=true
Prop. 2004/05:5. Vårt framtida försvar,
se
http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/04/63/2e3342fb.pdf
Riksrevisionen
2009,
Omlokalisering av myndigheter,
RiR 2009:30, se
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1888/RiR_2009_30.pdf
SOU 2000:87, Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande, se
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-
utredningar/2000/09/sou-200087/
Statskontoret 1989:8A Omlokalisering av statlig verksamhet – utvärdering av
utflyttningen på 70-talet.
5 (5)