Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (1. samling)
ULØ Alm.del Bilag 76
Offentligt
1520648_0001.png
Torbjörn Stjernberg
Rapport från konferensen ”Vatten, avlopp, kretslopp”
som hölls i Borås 19 o 20 mars 2015
Huvudintryck
Konferensen var mer fokuserad på avloppsrening än på frågor om vatten.
Huvudintrycket från presentationerna var att småskaliga lösningar är möjliga och oftast
att föredra, bland annat för att undvika att bygga fast sig i en viss teknologi. De flesta
utställare erbjöd avloppslösningar för enkelhushåll och upp mot ca 200 fastigheter med
rening som uppfyller kraven för hög skyddsnivå. Några föredragshållare pläderade för
slutna system i kombination med vakumtoaletter för att sen bearbeta slammet för att ta
vara på främst fosfor som sas vara ett ämne som det inom en snar framtid blir brist på.
Samtidigt framgick att detta inte var förenligt med att odla för kravmärkta produkter
eller för mejerier.
En seminarieserie handlade om planering, och främst om hanteringen av s.k.
omvandlingsområden (d.v.s områden där utbyggnad av permanentbebyggelse planeras)
och s.k. § 6 områden Flera föredragshållare berörde § 6 i lagen om allmänna
vattentjänster
1
som av länsstyrelser tolkats så att för områden med 20-30 fastigheter
skall kommunen inrätta verksamhetsområden och ta ansvar för vatten och avlopp.
Emellertid pekade man på att tolkningen av lagen är otydlig – något ytmått som
vägleder vad som skall betecknas som tillräckligt nära för att skyldigheten skall föreligga
finns inte enligt svaren på min direkta fråga. Det finns alltså knappast grund för att göra
hela Koster till ett verksamhetsområde. Ett intressant rättsfall berördes där kommunen
först inrättat ett verksamhetsområde men sen, på grund av fastighetsägarnas reaktion,
backat och återtagit beslutet (se även sista avsnittet i denna rapport). Länsstyrelsen
fastställde dock verksamhetsområdet. En slutsats är att innan nya verksamhetsområden
inrättas på Koster bör frågan om VA försörjningen vara beslutat för att inte tvinga fram
ett kommunalt ansvarstagande som inte är befogat av hänsyn till människors hälsa eller
miljön.
Några kommuner beskrev att de inom sina verksamhetsområden ändå valt
decentraliserade lösningar för att slippa onödiga ledningsdragningar. I några kommuner
(bl.a. vid Sörfjorden, och om jag minns rätt Kungälv, och kanske även Kungsbacka)
undviker man att utnyttja särtaxa.
1
6 §
Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning
eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en
allmän va- anläggning
.
1
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
Frågan om § 6 områden var omstridd och man förslog en översyn av lagen. En personlig
reaktion som jag framförde var att § 6 områdena och frågan om särtaxa rimligen bör
knytas till en bedömning av kostnaderna för de berörda existerande fastigheterna med
existerande VA-lösningar (där dock miljökrav ändå måste efterlevas). Särtaxa kan vara
acceptabel och rimlig vid exploatering av ett markområde för ny bebyggelse, medan den
har helt annan innebörd om den drabbar existerande fastigheter. (Vi bör kolla i
förarbeten till lagen vad som sägs om intentionerna bakom möjlighet till särtaxa. Vi har
även anledning att kolla i förarbetena och rättsfallen om särtaxa kan utgå om det redan
finns ett existerande verksamhetsområde som av kapacitetsskäl behöver utvecklas)
På följande sidor återfinns mer detaljerade minnesnoteringar från både rundvandring
bland montrarna och från de föredrag jag lyssnade till.
Till min besvikelse lyckades jag inte lokalisera den ende deltagaren från Strömstad
kommun (Marie Lundin) bland de ca 520 deltagarna. Det hade varit intressant att
jämföra intrycken av konferensen och diskutera dessas relevans för Koster.
2
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
Rapport från konferensen ”Vatten, avlopp, kretslopp”
som hölls i Borås 19 o 20 mars 2015
Föredragen
Noteringarna härunder har karaktär av minnesnoteringar som gjordes direkt under
föredragen och i samband med rundvandringen bland montrarna. De är därför möjligen
svåra att ta del av och finns med i dokumentationen mest för att ge grund för att söka
ytterligare information. De återges i kronologisk ordning – men de av särskilt intresse
var de som handlade om VA-planering, dvs. de som inleds på sid 5. Jag har inte gallrat i
noteringarna vilket gör dem svårlästa.
Ulf Olsson Borås stad
Gatukonstfestival No Limit – upplät 2014 åt grafittimålare att måla en del väggar.
Ann Lundström HaV
Kolla den nya tillsynsvägledningen. Kan man få kunskap om regelsystem och möjligheter
att undvika centrala lösningar genom HaV.
Har finansierat projektstarter, såddpengar för EU ansökning mm
Energi- och miljöcentrum Borås Energi och Miljö som är Borås stads kommunala bolag.
Martin Dahl, och Anders Fransson heltid med Solbacken projektet i Borås – centralt
energi och miljöcentrum
Arbetar mot drömmen att bli fri från fossila bränslen. Stor gemensam anläggning för
energi och avlopp – 3,2 mdr investering, delvis traditionell avloppsteknik för 150000 pe.
Poängen är samordningen
Små avlopp dag 1
Central avloppsrening – är det hållbart
David Gustavsson VASYD
(och SWR ett FoU bolag)
Behöver definiera hållbar avloppsvattenhantering
Ta hänsyn till hållbarhet vid beslut om centralisering/decentralisering
Idag är inte central avloppsrening hållbart!
Driftskostnader är billigare för centrala lösningar och energimässigt effektivare.
Svenskt Vattens ”Vattenvision” Men där tappade man frågan om hållbarhet.
Avloppsrening ör en stor källa till brister i planetens hållbarhet
Emot en centralisering är bl.a. inlåsning av system, vi blir beroende av att den centrala
anläggningen alltid fungerar. Dessutom långa tryckledningar genererar skadliga gaser
som vållar problem i ledningarna.
Bäst är att också ha källsortering i avloppssystemet
3
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
Dagvatten - Är LOD
(Lokalt Omhändertagande av Dagvatten)
alltid bäst?
Gilbert Svensson, SP Urban Water Management
Bör inte i första hand hanteras centralt. Finns en hel del äldre forskningsrapporter om
detta bl.a. från forskning på Chalmers
Rekommendation: Tänk på vattenbalansen – infiltrera. Avled regnvatten långsamt,
Många små magasin och ytlig avledning. TA LÄRDOM FRÅN NATUREN
Central eller lokal dricksvattenförsörjning?
Susanna Hogdin. HaV
En spaning om vart vi är på väg.
Norsborgs vattenverk – mycket stor anläggning med vatten från Mälaren.
Vad driver centraliseringen. 1) ekonomi, 2) teknik, 3) politik, 4) vana och tradition?, 5)
Branschnorm, 6) lagstiftning, ökande betydelse genom § 6 områden där lst kan ålägga
kommunerna att ordna VA.
Sthlm kostar VA för en typlägenhet 1495 kr per år, i Tanum 7875 kr per år med snabbare
prisutveckling än KPI.
Tror på en fortsatt centralisering som följde av urbaniseringstrenden.
Se hennes SWOT analys – som i min mening är ett argument för decentralisering
(kommer på nätet)
Diskussion Centralisering eller Lokalt? Vart är vi på väg?
Erik Lindfors Malmberg från tidningen ”Cirkulation”
Uppsala har utvecklat ett scenario där man distribuerar gråvatten som sen renas till
dricksvatten för vissa kranar och använda gråvattnet till t.ex toaletter.
Vad styr – vad gäller dagvatten är det HaV och de regelsystem som de kanaliserar.
Ekonomin styr i hög grad.
Exempel är viktiga – kan vara ett skäl att satsa på andra lösningar.
Suboptimering uppstår i vissa städer där olika VA lösningar hanteras av olika kommunala
bolag.
Avloppsguiden, en del av VA guiden ingår.
Maria Breiner
220 medlemskommuner, 700 entreprenörer konsulter mm
Kan ställa frågor till experterna om juridik, teknik mm.
Åsa Gunnarsson, HaV
Tillsynsvägledning vad gäller små avlopp (delar tillsynsansvaret med lst)
Vägledningen tar upp rättspraxis och tolkningar av bestämmelserna.
Ingen manual utan inspiration pga olikheterna mellan kommunerna.
Bidragsutlysning är på gång – handlar om inhämta och sprida kunskap, bidra till
utveckling av metoder för att minska utsläpp – deadline 31 mars.
Har nyhetsbrev som vi kan prenumerera på.
4
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
Nio projekt som HaV finansierat
Birger Bergså, Tillsyn av små avlopp i Borås
Mf lämnar tillstånd efter ansökan som måste vara tydlig. Sökande ska göra
undersökningar och det hen vill göra och förutsättningar.
Mf gör tillsyn av resultatet efter en tid (2-3 år efter anläggandet)
Gjorde ett förslag till blankett för sökande / entreprenörs avtalet
Ska redovisa 1) Detaljerad beskrivning, 2) Höjd över högsta grundvattennivån (skall vara
1 m). Därför kan man behöva höja upp infiltrationsanläggningen- Kollas genom ett
nivårör som grävs ner ca 1,5 t 2 m för att inspektören skall kunna kolla detta.
Pris per inspektion 2000 kr
Finns en grundbild som kan användas. Bra för att tydliggöra entreprenörens åtaganden,
och kommunens krav.
Bergkross i stället för naturgrus i markbäddar – förslag till riktlinjer
Elin Elmefors
Har tagit fram ett informationsblad – inte faktablad med strikta rekommendationer
Verktyg för mikrobiella risker – avlopp och dricksvattenbrunnar
Andreas Lindhe, DRICKS/Chalmers
Har en modell / verktyg för att bedöma riskerna för ett enskilts avlopps effekter på
dricksvattenbrunnar. HaV anslag 1:12.
Modellen – MRA modell (Mikrobiell RiskAnalys) tillgänglig via nätet
Tittar på smittämnen (virus), exponering, Dos-responsvärdering, dvs hur sjuk kan man
bli, Riskkaraktärisering
Hur många bor i hushållet, belastning med hänsyn till hur mycket sjuka dessa är, hur
många som bor i dricksvattenhushållet.
Tar också hänsyn till transporterna i mark.
Måste ha koll på geologiska och hydrogeologiska förhållanden
Modellen byggts upp i programvaran ”Analytica” och är fri tillgänglig.
GIS-verktyg, dvs. kartverktyg för prövning och tillsyn av små avlopp
Jane Hjelmqvist och Emma Sjögren, WSP
Dels ett prövningsverktyg, nationellt tillgängligt, dels ett tillsynsverktyg.
Ambitionen är att verktyget skall ge en samlad bedömning av risk för påverkan, både
miljö- och hälsa (smittskydd)
Tagit fram en konceptmodell för dels, P, N och hälsoskydd
Får ett värde på risken för påverkan per 100 kvm
Använder allmänt tillgängliga data som är geografiskt baserade och kan översättas i en
karta
Miljöarbete i Borås
Leif Schöndell
Vision Borås 2025 – allt vi gör skall syfta till hållbar utveckling ekonomiskt, ekoclogiskt
och socialt.
5
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
Orangeriet byggs nu, klart i maj, och syftar till att bli mötesplats mellan politik och
medborgare – och även rådrum för diskussioner om hållbar utveckling.
Avlopp i kretslopp – LRF erbjuder en helhetslösning
Lena Ehde, LRF i Mälardalen
Björn Lindros, LRF
Marika Palmer Riviera, Knivsta
Näringsflödena från jord till bord och från land till stad. LRF ser stor poäng att sluta
näringsflödena. Viktigt att återföra fosfor till jordbruket. Fosfor finns bara på några få
begränsade ställer i brytningsbar form.
Stallgödsel och avlopp är stora potentiella källor till att återföra fosfor
LRF har en modell för att återföra fosfor i enskilda avlopp genom att ha en extremt
snålspolande tank och sluten tank. BDT vatten skulle renas med markbädd eller
infiltration.
Viktigt är alltså att dela upp BDT och toalettavloppet.
Borde införa byggstandard som har två separata avloppsrör.
Fem kommuner driver ett kretsloppsutvecklingsarbete: Knivsta, Östhammar, Haninge,
Aneby/Tranås, Dalslandskommunerna (Mellerud, Färgelanda, Bengtsfors)
Vem ansvarar i kommunen? Vad är rimlig ersättning till lantbrukaren?
Finansiering av anläggning och ersättning till lantbrukare? Skall vi ha en
kretsloppspolicy? Hur ska vi styra mot snålspolande/vakuumtoaletter?
Mejeri- och kravbönder får ej ta emot denna typ av fraktioner.
Finns ett certifieringssystem, SPCR 178, och Södertälje är hittills den enda certifierade
kretsloppsanläggningen.
VA planering dag 2
Erfarenheter av VA-utbyggnad på Alnön och i Sörfjorden
Cecilia Östlund, Kundchef, MittSverige Vatten
Erik Norin, Sweco
Omvandlingsområden – Timrå Lögdö/Viktjärn (112 fastigheter), Lubban/Galtström, Alnö
(1500 fastigheter) Sörfjorden (300+ fastigheter)
Alnön
Började med Spikarna – traditionellt fiskesamhälle, tättbebyggt, berg i dagen.
Första tanken var att ordna för en del av Spikarna en gemensamhetsanläggning för
lokalt avlopps- och vattenförsörjning. Förvaltningsövergripande samordning.
Men beslöt att ordna en lösning för ett större område – ett gemensamt
verksamhetsområde för hela östra Alnön. Blev 1500 nya abonnenter, 5.3 mil
grundförlagda ledningar, ny vattenreservoar, 8000 LTA stationer 9 huvudpumpstationer
8 mil grävschakt, 17 mil VA ledningar (?)
Lantmäteriförrättningar när ledningsdragningar skall beslutas.
Största svagheten – ville ha tydligare information om anläggningsavgiften. Kunden skulle
söka lån på banken först. Får de inte lån kan de lägga upp en 10-årig avbetalningsplan.
Var noga med ansvarsfördelningen vad gäller återställningsarbetena.
6
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
Blev dubbelt så dyrt projekt – var besvärligare förhållanden en man förutsåg. 500
miljoner, Anläggningsavgiften blev 140.000 för vatten och avlopp.
Sörfjärden
Stark opinion mot beslutet. Först politiskt initiativ till kommunalt VA. 2008 kommunalt
verksamhetsområde men blev stark opinion mot beslutet. Men kommunen har
konstaterat att många avlopp inte uppfyller kraven. Kommunen backade och lät
fastighetsägarna försöka lösa frågan själva och upplöste verksamhetsområdet. Men lst
fick nys om detta och det blev ett rättsfall §6 område vilket blev VA-nämndens beslut att
detta är ett verksamhetsområde.
Finns inga bra överföringsmöjligheter då därför behöver ett nytt VA verk byggas. 8,5 km
VA ledningar + 2 km överföringsledning, Ingen särtaxa utan utbyggnaden skall ske inom
normaltaxan. 40 fast boende, 1000 pe sommarboende.
Har tagit beslut att inte övriga vikar längs kusten skall ses som §6 områden.
Stark misstro mot VA-huvudmannen.
Youtube VA-projekt Sundsvall
Alnöprojektet – VA kollektivet fick ta de saknade 300 milj.
Sörfjorden – en del skattefinansiering genom bidrag för framtida utveckling.
18-20 maj Vattenstämman i Sundsvall
Kretslopp av växtnäring i Kungsbackas Vatten- och VA-planering
Annika Ekvall, Miljö & Hälsoskydds chef
Karl Lundgren, planeringschef, tekn förv.
Många enskilda avlopp. Vision – ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun
Inventera 800 avlopp per år av de 8000.
Åtgärder – anlägger egna nya avlopp eller skapar gemensamhetsanläggningar (har 100
tal)
250 villor ansluts till våra kommunala reningsverk varje år
Problem – recipienten för den centrala anläggningen ger för dåligt ytvatten
Problem – kan inte använda slammet lokalt utan skickar det till Skåne mm
Hur skapa kretslopp
Kretsloppet måste hållas så rena som möjligt – annars tappas förtroendet.
90% har hög skyddsnivå. Kräver nollutsläpp för alla nyanläggningar av avloppssystem
utan lokalt utsläpp till vare sig grund eller ytvatten från WC
Vattenplan skall påbörjas i år, klar 2017. Söker LOVA pengar från lst.
Kommunen borde kanske drifta ett antal minireningsverk.
Strategi för VA på landsbygden inom NSVA (Nordvästra Skånes VA)
Johan Sendelius, NSVA
NSVA – 6 ägarkommuner
Sweden water reserach bedriver forskning om mikromiljö i ledningar mm
Bakgrunden är EU direktiv om MKN (miljökvalitetsnormer)
Försökt vävt in säsongvariation i vattenplanen.
7
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
1520648_0008.png
Tvingar inte in någon i vattensystemet, men har policyn att inga enskilda
spillvattenavlopp tillåts inom verksamhetsområden
Förordar decentraliserade gemensamhetsanläggningar i många delar av landsbygden
Råd: Ta fram och följ en strategi, använd lst VISS kartjänster och GIS verktyg.
Kommunicera internt och externt. Samordna projekt. Agera proaktivt med
länsstyrelsen och sök gärna LOVA bidrag. Överväg kostnadskalkyler i strategin.
Politikerna har involverats i diskussioner men inte varit med i strategiarbetenas
utredningsarbete.
Gemensamt enskilt vatten och avlopp. Gemensamhetsanläggning – så här funkar det
Ingrid Öhlund, Lantmäteriet, verksamhetsutvecklare
Ruth Arvidsson, Lantmäteriet, förrättningslantmätare Göteborg
Viktigt att i VA planeringen ta med genomförandefrågorna – speciellt viktigt utanför
kommunens verksamhetsområden.
Kommunens krav på anläggningen kan regleras i GA-beslutet
Sägs inget särskilt träder en delägarförvaltning in (som kräver enighet bland alla
delägare)
Kan även skapa en föreningsförvaltning med årsstämma där majoritetsbeslut styr
Finns formella möjligheter att ta mark i ansprång från fastigheter som inte berörs.
Gemensamhetsanläggning med tvång – lantmäteriet med hjälp av externa sakkunniga
har utrett
Kostnaderna för gemensamhetsanläggningar får inte överskrida fördelarna (i form av
fastigheternas höjda marknadsvärde)
Skall inte kommunens anslutningspunkt vara vid ön snarare än vid fastlandet.
Om fördelarna är större än nackdelarna och fastighetsägaren har inte har beaktansvärda
skäl kan fastigheten anslutas tvångsvis. Samma regler gäller för
gemensamhetsanläggningar för VA som för vägföreningar.
Väntar ofta med att slutföra lantmäteriförrättningen till dess anläggningen är
genomförd.
Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster – miljösamverkan Sveriges
handläggarstöd
Henrik Wapen, Lst Värmlmand
Maria Hübinette, Kungälvs kommun
Rapport tillgänglig på HaVs hemsida. Och
www.miljosamverkansverige.se
Information om lagen om allmänna vattentjänster
Projektets syfte var ökad samsyn i arbetet med tillsyn enligt lagen om vattentjänster LAV
I huvudrapporten beskrivs kommunens ansvar, b.a. om §6 och därmed om
verksamhetsområden och taxor,
Finns inget svar på om det kommunala ansvaret uppfyllts genom enskilda lösningar typ
slutna tankar.
§6-områden, vad gäller?
Har ofta inte bedömt om det behövs – kanske är frågan redan löst.
8
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
TS: Borde man inte väga §6bedömningen mot ekonomiska kriterier, exempelvis
särtaxeeffekterna för de berörda
Vandring bland montrarna
Oftast skedde detta avloppsreningen med vad som beskrevs som naturliga processer. I
ett intressant fall (Arlnarp Clean Water) sker processen med hjälp av växter som på
sådant sätt att även slammet försvinner (en slamtömning vart 10 år nämndes). I samtal
med utställare fick jag beskedet att rening av dricksvatten från e-collibakterier med
ultraviolett ljus är relativt enkelt
Alnarp cleanwater (ACT Natural)
i
Clara Hermansson
Prisex – 20 pe (fyra fastigheter) 1 ProAct (56250 inkl moms), 2 InterAct, (perstyck 75000)
2 ReAct, 1000 kilos (per styck 27125) totalt ca 260 000 inkl moms , dvs 65000 per
fastighet plus entreprenörskostnader.
Inga serviceavtal och i princip ingen slamtömning (eller åtminstone inte inom 10 år)
Har man en trekammarbrunn behövs inte ProAct – men då behövs slamtömning och en
pumpbrunn på 5000
En fastighet ProAct 56000, InterAct 75000, React 15000 (500 kilos)
Underhåll – klipper ner växter en gång om året. Kalkfilter skall bytas ut vid pH värde
under 9 (beroende på belastning)
ECOBOX small,
www.ecot.se
Baseras på filter, inga kemikalier. Ersätter trekammarbrunn och infiltrationsbädd.
Pris: 1 fastighet 72400 inkl moms , 2 fastigheter 122,500 inkl moms.
Kan täcka upp till 20 fastigheter.
Norskt minireningsverk Klaro
för 1- många hushåll
Utvecklat för norska fjäll mm,
Magnus Klarin 0730 663900
Använder kemikalier och kräver ett serviceavtal med årliga besök – pris för detta ca
3000 inkl moms per hushåll och år
Anläggningens pris – ett hushåll, ca 55000 plus moms, två hushåll, ca 77000, 5 hushåll ca
150000. Nyckelfärdigt men utan entreprenörskostnaderna inräknade.
ALcontrol
Rek att kontakta JMS om dricksvattenrening, Roger Müntzing
9
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
WSB clean
Biologisk rening som kopplas till existerande trekammarbrunn – pumpar vatten genom
biologiska ”torrt” ”filter” (36000 kr inkl moms, 800 per år i elkostnader) och kan även
kopplas till ett ultraviolett bakteriedödande del som även flitrerar vattnet (14000 inkl
moms). Finns även i utförande för stora anläggningar med upp till 200 personer.
Från flertalet av ovanstående utställare har jag produktbeskrivningar mm.
Förberedelser – lagar och normer
Denna text är baserad på dels vad jag läst i olika utredningar och dels på lärdomar från
VA konferensen i Borås i mars 2015.
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland gav ut rapporten 2008:44 med
titeln
”Planera vatten och avlopp: Vad säger lagen och hur kan den kommunala
planeringen gå till”
Mitt syfte med läsandet av rapporten är att kolla om det finns krav på kommunen att
göra hela Koster till ett verksamhetsområde.
Av EUs Avloppsvattendirektiv tycks kravet vara att bygga ut ett ledningsnät och
reningsverk när antalet personekvivalenter (pe) överskrider 2000. (s 18)
Personekvivalent = föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda
avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn.
Frågan är vad denna definition innebär – det borde rimligen relateras till någon yta.
Gäller kravet på (centralt / gemensamt) ledningsnät och reningsverk Koster?
Vidare framgår ur rapporten att EUs fokus är på miljökvalitetsnormer – dvs.
ekosystemet som helhet snarare än på vad som får släppas ut vid källan. (s. 20).
Länsstyrelserna kan överpröva kommunens detaljplaner om det finns brister i detta
avseendet. Vad innebär detta för kraven på enskilda avlopp? I vilken utsträckning finns
detaljplaner på Koster och har det betydelse?
Innebär kommunens ansvar för avfallshantering att om den enskilde kan visa att avfall
(avloppet) ingår i ett naturligt kretslopp så befrias kommunen från kravet att ta hand om
slam mm? (s. 34 o 35)
Kolla Statens VA nämnds hemsida för rättspraxis (www.va-namnden.se/ .) Där framgår
bl.a. att det kan vara svårt att argumentera för att vi lokalt kan ta över kommunens
ansvar för att ordna vattentjänster.
10
 ULØ, Alm.del - 2014-15 (1. samling) - Bilag 76: Invitation fra Sammenslutningen af Danske Småøer til konferencen "Next stop - the small islands" i Stockholm den 12. marts
1520648_0011.png
Ex på rättsfall:
”En kommun kan inte undgå ansvar att ordna vattentjänster om det föreligger behov
därtill genom att hänvisa till att en majoritet av fastighetsägarna vill prova att själva
bygga ut en gemensamhetsanläggning. När det finns behov av en va-anläggning till
skydd för människors hälsa eller miljön i ett större sammanhang finns enligt
vattentjänstlagen en ovillkorlig skyldighet för en kommun att ordna allmänna
vattentjänster.
Beslut 2012-08-09, BVa 49”
Jag gissar att det är så tekniska förvaltningen upplever situationen. Vi måste således
argumentera för att det inte finns ett sådant behov grundat på hänsyn till människors
hälsa eller miljön. Notera dock att frågan i rättsfallet ovan gällde upphävandet av ett
redan inrättat verksamhetsområde! Det är viktigt att inte verksamhetsområdet inrättas
innan alla frågor kring VA utretts färdigt.
Vad innebär formuleringen ”i ett större sammanhang”? En vägledning i rapporten är
”Uttrycket ”i ett större sammanhang” brukar översättas med att det ska finnas 20-30
fastigheter som har behov av vatten och eller avlopp. Detta antal är inte helt fast
bestämt, men det har genom rättspraxis kommit att sätta en ungefärlig
gräns.” (s. 45 o 46) .
Men fortfarande är det oklart för mig – 20-30 som inte har vatten? Eller 20-30 som är så
tät bebyggelse att det är orimligt att alla har eget vatten? Jag kan inte se att Koster som
helhet skulle behöva vara ett sådant ”större sammanhang”.
Min slutsats från läsandet av denna rapport är att det blir mycket viktigt att inte nu
vidga kommunens verksamhetsområde! Har vi väl gjort det tvingas nog kommunen
erbjuda alla fastigheter VA och vi får alla vara med och betala.
i
Alnarp Cleanwater har skickat en offert med lägre priser för 4 fastigheter:
206 250 inkl moms, dvs 51 562 per hushåll utan fosforfälla och 248 375 inkl moms, dvs
62 094 per hushåll inkl moms men exkl entreprenörskostnader och standard VVS rör o
elkablar och installationsarbete.
11