Europaudvalget 2013-14
EUU Alm.del
Offentligt
I
L4
f
Inspektionen örarbetslöshetsrörsäkringen
2012:15
Arbetslöshetskassornas beräkning avarbetslöshetsersättning enhigt EU-förordningenRapport til! regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2012
Rättssäkerhet och effektivItet i arbetslöshetsförsäkringen
Dnr: 2012/230RegeringenArbetsmarknadsdepartementet103 33 STOCKHOLM
Arbetslöshetskassornas beräkning av arbetslöshetsersättning enhigtEU-förord ni ngenRapport til! regeringen en!igt !AF:s regleringsbrev för 2012Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) följande uppdrag:IAF ska kartlägga hur arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62 iEU-förordning 883/2004 (beräkning av förmåner). Kartläggningenska avse ärenden där ersättningssökande någon omfattning hararbetat i Sverige efter arbete i an nat EU-land, och där artikel 61 inämnda förordning har tillämpats vid beslut om ersättningsrätt.Uppdraget ska redovisas senast den i november 2012.IAF har presenterat rapporten för arbetslöshetskassorna vid ell möteden 8 oktober 2012. Arbetslöshetskassorna har dessutom fått ta del av rapporteninför publicering.
Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör.Beställare har vant Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten.Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Jenny Gustafsson, uppdragsledare, och Mats Söderström, granskningsenheten. I arbetet har även utredarenJoakim Blomg ren deltagit. I den slutliga beredningen har utredaren StefanAndersson och försäkringsjuristerna Emma Lagerström, Emma Van der Poll ochParthena Hantzaridou deltagit.
Katrineholm den I november 2012
Anne-Marie QvarfortGenera IdirektörGunilla WandemoChef fär granskningsenheten
nspektionen för arbetsIbshetsfÖrskringenBox 210641 22 Katrineholmwww.iaf.se
2
Arbetslöshetskassornas berëknng av arbetsIöshetsersättnng enhigt CU-forordningen,
InnehållsförteckningOrdförklaringar.
577789
SammanfattningUppdrag och syfteRegelverket är analysramenResultat ach slutsatserGenomförande av uppdragetInledning1.11.21.31.41.52BakgrundSyftet med kartläggn ingenGenornförandeAvgränsningar för uppdragetDisposition
10101111111213
Statistik ach urval av ärenden2.12.22.3
Antal ärenden där den ersättningssökande har arbetat i ett an nat EU-land,EES-land eller Schweiz13Arenden i IAF:s kartlåggningKommentarer till statistikuppgifterna151719192023252626272830
3
Regelverket3.13.23.33.4EU-rätten inom arbetslöshetsförsäkringenDen svenska arbetslöshetsersättningenSvensk arbetslöshetsersättning för personer som har arbetat i ett annatEU-landAdministration ach underlag i EU-ärenden
4
Ersättningsberäkning när en ersättningstagare senast arbetade i Sverige4.14.24.34.4NormalarbetstidenTidsperiod som arbetslöshetskassorna hämtar inkomstuppgifterna frånDen lön eller yrkesinkomst som ersättningen baseras påVilken tidsperiod har använts för att räkna fram dagsförtjänsten9
5
Ersättningsberäkning när en ersättningstagare senast arbetade i ett annat land. 385.15.25.3NormalarbetstidTidsperiod som arbetslöshetskassorna hämtar inkomstuppgifter frånDen lön eller yrkesinkomst som ersättningen baseras på383839
Arbetstöshetskassomas berkning av arbetsIÖshetsersttning enhigt EU-förofdningen, AF
3
5.46
Vilken tidsperiod har använts för att räkna fram dagsförtjänsten7
40464648
Slutdiskussion6.16.2Arbetslöshetskassornas tillämpning av artikel 62Likabehandling i EU-ärenden50555759
Bilaga 1Bilaga 2Bilaga 3Bilaga 4
4
Arbetslbshotskassomas berkning av arbetsIÖshetsersttning enligt EU-förordningen, AF
OrdförklaringarBegrepp som är centrala för redovisningen i rapporten:
Ramtid
De tolv månader som arbetslöshetskassornaanvänder för att--
-
bedöma rättentjuarbetslöshetsersättningräkna ut storleken på ersättn ingenräkna Ut genomsnittlig arbetstid
Ramtiden är vanligtvis de tolv månaderna innanarbetslösheten. Se vidare avsnitt 3.2.1 i rapporten.Överhoppningsbar tidTid som fdrlänger ramtiden och som kan hoppas övernär den ligger inom ramtiden. Se vidare avsnitt 3.2.1 irapporten.Tid inom ramtiden som varken kan tillgodoräknas ellerhoppas över. Se vidare avsnitt 3.2.2 i rapporten.Krav på arbete i en viss omfattning under en visstidsperiod före arbetslösheten. En ersättningssökandemåste uppfyllaettarbetsvillkor förattharätttill arbetslöshetsersättning. Se vidare avsnitt 3.2.1 i rapporten.Krav på medlemskap i en arbetslöshetskassa underen viss tid förrätttill inkomstrelaterad ersättning. Sevidare avsnitt 3.2.3-3.2.4 i rapporten.Den ersättningssökandes genomsnittliga arbetstid pervecka under ramtiden. Se vidare avsnitt 3.2.2 irapporten.
Diversetid
Arbetsvillkor
Medlemsvillkor
Normalarbetstid
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsIbshetsersttning enligt EU-förcrdningen, IAF
5
Dagsförtjänst
Den ersåttningssökandes genomsnittliga inkomstper dag under ramtiden. Se vidare kapitel 3.2.3 irapporten.Obsei’vera att normalinkomstoftaanvänds synonymtmed dagsförtjänst. IAF har valtattgenomgåendeanvända begreppet dagsförtjänst i rapporten.
Dagpenning
Det belopp som betalas ut till den ersttningssökande.Dagpenning lämnas antingen som inkomstrelateradersättning eller som grundbelopp. Se vidare avsnitt3.2.3 i rapporten.Betalas ut till personer som uppfyller arbetsvillkoretmen inte medlemsvillkoret. Grundbeloppet betalas utmed hbgst 320 kronor per dag.Betalas ut till personer som uppfyller arbetsvillkoretoch medlemsvillkoret. I nkomstrelaterad ersttninglämnas med motsvarande 80 procent av dagsförtjänsten, dock högst 680 kronor. Se vidare avsnitt3.2.3 i rapporten.Möjlighet för enskilda att med hjälp av EU-regler làggasam man tidsperioder med arbete och försäkring i olikaländer för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättningi ett land. Se vidare avsnitt 3.1.1. i rapporten.Den artikel i EU-förordningen som reglerar beräkningav arbetslöshetsersättning när en enskild har fått rätttill ersättning med hjälp av sammanläggning. Sevidare avsnitt 3.3.1 i rapporten.
Grundbelopp
Inkomstrelateradersättning
Sammanläggning
Artikel 62
6
Arbetsldshetskassornas berkning av rbetsIÖshetsersttning enhigt EU-förordningen, IAF
SammanfattningUppdrag och syfteInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i reg leringsbrevet fär 2012fått i uppdrag att kartlgga hur arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62 iEU-förordning 883/2004 (beräkning av förmåner). Kartläggningen ska avseärenden där ersättningssökande i någon omfattning har arbetat i Sverige efterarbete i annat EU-land, och där artikel 61 i nämnda förordning har tillämpats vidbeslut om ersättningsrätt.IAF har inom uppdraget även kartlagt ett urval ärenden dår de ersättningssökande inte har arbetat i Sverige efterattha arbetat i annat EU-land.IAF beskriver i rapporten dels hur arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62 iersäftningsrenden, dels om artikeln tillämpas lika hos olika arbetslöshetskassoroch i olika ersättningsärenden.
Regelverket är analysramenSamordningen av de sociala trygghetssystemen inom EU innebär bland annatattden som inte har arbetat i tillräcklig omfattning förattfå arbetslöshetsersättning idet land där han eller hon blev arbetslös i kan tillgodoräkna sig arbete som haneller hon harutförtiettannat EU-land.När en person som har arbetat iettan nat EU-land får rätt till svensk arbetslöshetsersättning på detta satt, ska arbetslöshetskassorna beräkna ersättningenutifrån artikel 62 i EU-förordning 883/2004. I artikeln regleras var arbetslöshetskassorna ska hämta inkomstunderlaget i beräkningen från. Därefter ska deberäkna arbetslöshetsersättn ingen enligt svenska regler.I den svenska arbetslöshetsförskringen baseras dagpenningen för personermed inkomstrelaterad ersättning på en dagsförtjänst. Dagsförtjänsten är dengenomsnittliga inkomsten som den ersättningssökande hade under ramtiden,innan arbetslösheten. För att kunna beskriva hur arbetslöshetskassorna har1genomfört beräkningen i de kartlagda ärendena har IAF delat upp regelverket ien steg-för-steg-berakning:1. Hur har normalarbetstiden räknats ut? Normalarbetstiden r den genomsnittliga arbetstiden under den ersättningssökandes ramtid. Enligt ettavgörande från Regeringsrätten ska normalarbetstiden beräknas utifrånsvenska regler även i EU-ärenden.2. Vilken tidsperiod har inkomstuppgiftema hämtats från? Detta regleras iartikel 62. Där framgårattersättningen ska baseras på personens “löneller yrkesinkomst” i hans eller hennes “senaste arbete som anställd ellerJfr25§i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsåkring.
ArbetsÖshetskassomasberking avarbetslOshetsersttningenligt EU-fdrordningeri, IAF
7
verksamhet som egenföretagare” i Sverige, i de fall där den ersättningssökande senast arbetade i Sverige.3. Vilken inkomst har använts fdr att beräkna ersättnin gen?Detta nämns iartikel 62 som “lön eller yrkesinkomst”. I den svenska lagen om arbetslöshetsförsäkring framgår vilka ersättningar utöver lön som ska räknas med isvensk arbetslöshetsersättning.
4. Vilken tid har använts förattgöra om inkomstuppgiften til! en dagsförtjänst? En total inkomst måste divideras med tid för att omvandlas tili engenomsnittiig inkomst per dag. Vilken tid som ska användas när inkomstunderlaget hämtas från det senaste arbetet enligt artikel 62 finns intereg le rat.
Resultat och slutsatserHur har normalarbetstiden räknats ut?I de fiesta av de ärenden som IAF har kartlagt har arbetslöshetskassorna beräknat normalarbetstiden utifrån aut arbete under ramtiden, det viii säga enligtreglerna i den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Här ser IAF en enhetlighet iarbetslöshetskassornas tiilämpning av reg lerna.
Vilken tidsperiod har inkomstuppgifterna hämtats från?I de fiesta av de ärenden som IAF har kartiagt har de ersättningssökande endasthaft en anstalln ing under ramtiden. I de ärendena, men också i dem där detfanns fiera anstllningar, har arbetslöshetskassorna i de aura fiesta fall tiilämpatartikel 62 på så stt att de har använt inkomsten från den senaste anställningenföre arbetslösheten som underlag för att räkna fram en dagsförtjänst. Här ser IAFen relativt enhetlig tiIlämpning av reglerna.
Vilken inkomst har använts för att beräkna ersättningen?IAF konstaterar aft arbetslöshetskassorna inte alitid har räknat med tili exempelsjuklön och inkomst från Försäkringskassan i dagsförtjänsten. Inkomster somdessa ska räknas med enligt reglerna i den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
Vilken tid har använts för att göra om inkomstuppgiften til! endagsförtjänst?IAF konstaterarattdet största toikningsutrymmet i regelverket finns när arbetsiöshetskassorna ska bestämma vilken tid som ska användas för aff göra ominkomstuppgiften till en dagsförtjnst. Det r också hàr som arbetslöshetskassorna skiljer sig mest åt i sin tiiiämpning och det är i denna del i beräkningen somdet oftast skiljer sig åt vilken dagsförtjänst den ersättningssökande får.
8
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsIöshetsersttning enligt EU-förordningen,
De största skilinaderna uppstår för att arbetsläshetskassorna anvånder två olikaprinciper för att göra beråkningen:-
-
Inkomsten kombineras med arbetad tid i samma anstålln ing, ellerInkomsten kombineras med en annan tid, till exempel ali arbetad tid underramtiden.
För vissa ersåttningssökande, till exempel de som har haft anståliningar medolika sysselsåttningsgrad under ramtiden, kan dagsförtjånsten variera mycketberoende på vilket alternativ arbetslöshetskassorna våljer.
IAF:s slutsatserIAF konstaterarattarbetslöshetskassorna tillåmparvissadelar av regelverket likamenattdet finns olikheter i tillåmpningen avandradelar av regelverket.IAF konstaterar vidareattde största skillnaderna i arbetslöshetskassornas tillIåmpn ing av artikel 62 uppstår i de delar av beråkningen som inte finns reg lerade.Kartlåggningen visarattnår arbetslöshetskassorna inte tillåmpar artikeln likadantpå den hår punkten så får det stora konsekvenser för den ersåttningssökandesdagsförtj ånst.IAF konstaterar också aft skillnaderna fråmst finns mellan olika ersåttningsårenden, inte mellan arbetslöshetskassorna.
Genomförande av uppdragetIAF har genomfört kartlåggningen genomattundersöka ersåttningsårenden somarbetslöshetskassorna har handlagt. I kartlåggningen ingick totalt 102 årendendår den ersåttningssökande senast arbetade i Sverige och 291 årenden dår detsenaste arbetet utfördes i ell annat EU-land.
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsIbshetsersttnng enligt EU-fdrordningen, IAF
9
i InledningInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2012fått följande uppdrag av regeringen:AF ska kartlägga hur arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62 iEU-förordning 883/2004 (beräkning av förmåner). Kartläggningenska avse ärenden där ersättningssökande i någon omfattning hararbetat i Sverige efter arbete i annat EU-Iand, och där artikel 611nämnda förordning har tillämpats vid beslut om ersättningsrätt.Uppdraget ska redovisas senast den I november 2012.
1.1 BakgrundIAF genomförde under 2009 en granskning av EU/EES-ärenden hos tre arbets2löshetskassor. IAF granskade så kallade sammanläggningsärenden där arbete iettannat EU/EES-Iand hade lagts samman med arbete i Sverige, förattberättigatill arbetslöshetsersättning. Granskningen visade bland annat att det råddeosäkerhet kring hur regelverket skulle tillämpas när det gailde beräkning aversättning efter arbete i ett annat land.IAF:s granskning genomfördes utifrån reglerna i EG-förordning 1408/71 ochrapporten publicerades i juni 2010. Den 1 maj 2010 började den nyaEU-förordningen 883/2004atttillämpas. IAF betonade i rapporten vikten avattarbetslöshetskassorna arbetade med implementeringen av den nya FUförordningen. Detta för att osäkerheten inte skulle kvarstå kring hur arbetslöshetskassorna ska beräkna ersättning i EU-ärenden enligt de nya reglerna.Det aktuella uppdraget från regeringen innebärattkartlägga hur arbetslöshetskassorna beräknar arbetslöshetsersättningen i sammanläggningsärenden enligtEU-förordning 883/2004. Beräkningen regleras i förordningens artikel 62, som rörpersoner varsrätttill arbetslöshetsersättning i Sverige grundas helt eller delvis påarbete i annat FU-land och där sammanläggning har gjorts enligt förordningensartikel 61.2
IAF:s rapport 2010:12 Arbetsfdrmedlingens och arbetsldshetskassornas hantering av EU/EESärenden.Rådets fdrordning (LEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för socialtrygghet nr anställda, egenfdretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.Artikel 67 reglerar sammanläggning av försäkrings- eller anställningsperioder. Artikel 68 reglerarberkning av fdrmåner.Europaparlamentets och Rådets fdrordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Se åven Europaparlamentets och Rådets fdrordning (EG)nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestammelser till fdrordning (EG) nr883/2004.Bestämmelserna i den nu gållande EU-förordningen skiljer sig delvis från de tidigare bestämmelserna, bland annat omfattar EU-förordningen även egna företagare.
10
ArbetslSshetskassornas berskning av arbetslÖshetserstb,ing enhigt EU-fSrordningen, AF
Det är viktigt att komma ihåg att EU-förordningen ska samordna de olika försäkringssystemen i EU:s stater för att underlätta rörligheten över gränserna. Den harintetjuuppgift att harmonisera de olika regelverken. Det är alltså den svenskaarbetslöshetsförsäkringens regler som ligger thi grund för en persons ersättningsrätt och ersättningsnivå. Bestämmelserna i EU-förordning 883/2004 gäller dockframför de nationella bestämmelserna om reglerna är motstridiga.
1.2 Syftet med kartläggningenUppdraget i regieringsbrevet angerattIAF ska kartlägga hur arbetslöshetskassorna tillämpar EU-förordningens artikel 62. Det innebär en kartläggning av beräkningen av arbetslbshetsersättning i EU-ärenden. IAF:s kartläggning ska resultera i en beskrivning av dels hur arbetsiöshetskassorna tillämpar artikel 62 iersättningsärenden, dels om artikeln tillämpas lika mellan olika arbetslöshetskassor och olika ersättningsärenden.
1.3 GenomförandeIAF har kartlagt ärenden där de ersättningssökande har arbetat i Sverige i någonomfattn ing efterattha arbetat utom lands. Samtllga ärenden med inkomstrelaterad ersttning mellan den 1 maj 2010 och den 29 mars 2012 har ingått ikartläggningen (se vidare avsnitt 2.2).IAF har också gjort en kartläggn ing avetturval ärenden där de ersäffningssökandeintehar arbetat i Sverige efterattha arbetat utomlands (gränsarbetaremed flera). Detta gjordes för att få en mer heltäckande bud av ersättningsberäkningen i EU-årenden och förattskapa en referensgrupp till den huvudsakliga ärendegruppen.IAF har genomfört kartläggningen genomattbesöka tolv arbetslöshetskassor ochkartlgga ersttningsärenden på plats. IAF har även begärt in handlingar iärenden från ytterligare tolv arbetslöshetskassor. Det senare tillvägagångssättethar IAF valt när antalet ärenden hos en arbetslöshetskassa inte var tillräckligtmånga förattmotiveraettbesök.För detaljer kring vilka ärenden som har ingått i IAF:s kartiäggning, se vidare iavsnitt 2.
1.4 Avgränsningar för uppdragetSyftet med IAF:s kartläggning är inte att bedöma om arbetslöshetskassorna harhanterat ärendena korrekt utifrån regelverket eller inte. IAF har i några fail settrenden där regelverket inte har fötjts och dessa har utretts separat, inom ramenför uppdraget.
Arbetsöshetskassornas berknirig av arbetsIÖshetsersttning enhigt EU-förordningen, IAF
11
Kartläggningen är begränsad thi beräkningen av arbetslöshetsersättning och harinte omfattat andra delar av regelverket. IAF har inte kartlagt hur arbetslöshetskassorna har lagt samman perioder enligt artikel 61. IAF har heller inte kartiagthur arbetslöshetskassorna har hanterat omvandlingen från utländsk till svenskvaluta i ärendena.6Kartläggningen har omfattat ärenden där ersättningen ska beräknas enligt artikel62. Arenden där den ersäffningssökande har fått ersättning med grundbeloppingår inte i kartläggningen.Uppdraget i regleringsbrevet avser EU-förordning 883/2004. När arbetsiöshetskassorna fattade beslut i de ärenden som IAF har kartiagt gällde förordningenbara EU-länderna. Ärenden dr ersättningssökande har arbetat i EES-ländernaeller Schweiz ing ick där[br inte i kartläggningen.
1.5 Dispositioni avsnitt 2 finns en redovisning av antalet ärenden där de ersttningssökande hararbetat i ett annat EU/EES-iand eller Schweiz. Där redovisar AF även urvalet avärenden och kommenterar statistikuppgifterna.Avsnitt 3 beskriver reglerna för ersättningsberäkning i EU-ärenden. Där ingårregleringar både i EU-förordningen och i den svenska arbetsiöshetsförskringen.i avsnitt 4 beskriver IAF hur arbetslöshetskassorna har tiiiämpat artikel 62 i deärenden där de ersättningssökande senast arbetade i Sverige, det viii säga derenden som ingår i uppdraget från regeringen.i avsnitt 5 finns en kortare beskrivning av hur arbetsiöshetskassorna har tiiiämpatartikel 62 i de ärenden där de ersättningssökande senast arbetade i ell annatEU-iand, det vill säga IAF:s referensmaterial.i avsnitt 6 diskuterar 1AF resuitaten av kartiäggningen i en siutdiskussion.
6
artik& 90 i EU-fdrordning nr 987/2009 angesattvxeIkursen mellan två valutor ska vara denreferensväxelkurs som anges av Europeiska centralbanken. Den dag som ska gälla för när växelkursen ska faststIIas anges i Administrativa kommissionens beslut H3 av den 15 oktober 2009.
I
2
Arbetslöshetskassornas ber8kning av arbetsIÖshetsersttning enligt EU-förordningen, AF
2 Statistik och urval av ärenden2.1 Antal ärenden där den ersättningssökande har arbetat iett annat EU-Iand, EES-Iand eller SchweizI det här avsittet redovisar IAF antalet ärenden där arbetslöshetskassorna harfattat beslut om ersttning och där ersättningen har beviljats helt eller delvisbaserat på arbete inom EU, EES eller Schweiz. Statistiken redovisas för helåren2009, 2010 och 201 i. För uppgifter om antal EU/EES-ärenden per arbetslöshetskassa, se bilaga 1. Observera att tillförlitligheten i delar av statistiken kanifrågasättas utifrån de iakttagelser IAF har gjort angående arbetslöshetskassornas manuella registrering av uppgifter (se avsnitt 2.3).I tabell I framgår hur stor andel av det totala antalet förstagångsprövningar påarbetslöshetskassorna som utgörs av ärenden där ersättningssökande hararbetat i ett EU/EES-land eller Schweiz. Det totala antalet ärenden har ungefärhalverats mellan år 2009 och 2011.Tabell1: Totalt antal förstagångsprövningar respektive antal förstagångsprövningar där ersattningssökande har arbetat i EU/EES eller Schweiz (inkomstrelaterad ersättning).Varav förstagångsTotalt antal första- prövningar med arbetegångsprövningari EUIEES/Schweiz200920102011169335108 542941112472i 5321198
Tabell 2 visar antalet ärenden där ersttningssökande har fåttinkomstrelateradersättning och där ersattningsrätten i någon omfattning baseras på arbete i ettannat EU/EES-land eller Schweiz. Av tabellen framgår hur många av de ersättningssökande som arbetadei Sverige närmast före arbetslösheten och hurmånga som senast arbetade i ell annat land (gränsarbetare med flera). Det totalaanta let ärenden min skade till cirka hälften från år 2009 till 2011. Däremot liggerantalet ärenden för personer vars senaste arbete utfördes i Sverige på sammanivå år 2011jämfört med2009.
Från ach med den i maj 2010 beslutades EU-ärenden med stöd av EU-förordning 883/2004medan EES-renden ach ärenden där ersättningssökande har arbetat i Schweiz beslutades enligtEG-fdrardning 1408/71 under alla tre åren.
Arhetslöshetskassomas berkningav arbetslÖshetsersttning enhigt EU-färordningen, IAF
i3
Tabell 2:Antal ärenden där ersättningssökande har blivit beviljade ersättning8
efter arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz (inkomstrelaterad ersättning).Antal somsenast arbetat iSverige2009Antal som senastarbetat i EUIEESland eller Schweiz2 310
Totalt
167118160
2 477i 535I 207
20102011
i 4171 047
Tabell 3 visar antalet ärenden där ersättningssökande har fått ersättn ing medgrundbelopp och där ersättningsrätten i någon omfattning baseras på arbete i ettannat EU/EES-land eller Schweiz. Av tabellen framgår hur många av de ersättningssökande som arbetade i Sverige närmast före arbetslösheten och hurmånga som senast arbetade iettannat land (gränsarbetare med flera). Liksomför ärenden med inkomstrelaterad ersättning minskade det totala antalet ärendenfrån år 2009 till 2011. Antalet ärenden dr den ersättningssökande senastarbetade i Sverige ökade dock något från år 2009 till 2011.Tabell3: Antal ärenden där ersättningssökande har blivit beviljade ersättning
efter arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz (ersättning med grundbelopp).Antal somsenast arbetat iSveriaeAntal som senastarbetat i EUIEESland eller Schweiz
Totalt
200920102011
196145228
i 104706533
i 300851761
Utvecklingen som framgår av tabellerna 2 och 3 kan jämföras med utvecklingenför det totala antalet ersättningsärenden inom arbetslöshetsförsäkringen i Sverigesom också har sjunkit under samma period. Se tabell 1.Tabell 4 visar samma ärenden med inkomstrelaterad ersättning som tabell 2 menfördelade på om den ersättningssökande harutförtarbete i ett EU-land, eller i ettEES-land eller Schweiz.
8
tabellerna 2-5 avser uppgifterna både fdrstagångsprövningar och nyprdvningar.
i4
Arbetsöshetskassornas beråkning an arbetslöshetsersättning onhigt EU-forordningen, AF
Tabell 4: Antal ärenden där ersättningssökande har blivit beviljade ersättningefter arbete i annat EU-land respektive EES-land eller Schweiz (inkomstrelateradersättn ing).
200920102011
Arbete i EU-Iand1162867725
Arbete i EES-Iandeller Schweiz1 284669481
Totalt2 4461 5361 206
Tabell 5 visar samma ärenden med grundbelopp som tabell 3, men fördelade påom den ersättningssökande har utfört arbete i ett EU-land, eller i ell EES-landeller Schweiz.
Tabell 5: Antal ärenden där ersättningssökande har blivit beviljade ersättningefter arbete i annat EU-land respektive EES-land eller Schweiz (ersättning med�1grundbelopp).Arbete i EU-Iand200920102011728478398Arbete i EES-Iandeller Schweiz564371364Totalti 292849762
För uppgifter om hur antalet ärenden fördelar sig på de olika länderna, sebilaga 1.
2.2 Ärenden i IAF:s kartläggningStatistiken iavsnitt2.1 visar ärenden med inkomstrelaterad ersättning och medgrundbelopp. Den visar också både EU-ärenden och ärenden där ersättningssökande har arbetat i ett EES-land eller Schweiz. IAF har dock, enligt regeringsuppdraget, kartlagt ärenden som har beslutats enligt EU-förordning 883/2004,som började tillämpas av EU-länderna den I maj 2010. IAF har ven kartlagtrenden dr arbetslöshetsersättningen har baserats på inkomsten och harberäknats enligt artikel 62 i förordningen. I IAF:s kartläggning ingår alltså varkenärenden där den ersättningssökande harutförtarbete i ell EES-land ellerSchweiz eller ärenden där den ersättningssökande har fått grundbeloppet.
Uppgift om land har inte registrerats i samtliga årenden,varförvissa ärenden som ar registreradesom EU/EES/Schweiz-ärenden inte visas i tabellen.10Uppgift om land har inte registrerats i samtliga renden, varför vissa ärenden som är registreradesom EU/EES/Schweiz-ärenden inte visas i tabellen.
Arbetsldshetskassomas berkning av arbetslOshetsersåttning enhigt EU-fOrordningen, AF
15
Valet av ärendentjukartläggningen utgår från datumet när EU-förordning883/2004 började tiliämpas, det viii säga denimaj 2010. De ärenden som ingår ikartiäggningen fanns registrerade i arbetsiöshetskassornas system den 4 april2012, det viii säga dagen då IAF gjorde datauttaget, och hade en ersättningsperiod som inieddes någon gång meilan den 1 maj 2010 ach den 29 mars 2012.1AF har endast kartiagt ärenden med inkomstreiaterad ersättning.Arenden där arbetslöshetskassorna har fattat beslut efter den 4 april 2012 ingårinte i kartiäggningen.Arenden där ersättningsperioden har inietts före den I maj 2010 men där arbetsIöshetskassan har fattat beslut efter den i maj 2010 och där EU-förordning883/2004 aiitså ska ha tiiiämpats ingår inte i kartiäggningen.Arenden där den ersättningssökande har fått ersättning med grundbeioppet ingårinte i kartiäggningen eftersom artikel 62 inte är tiiiämpiig i dessa ärenden. (Enbeskrivning av artikel 62 och övrigt regelverk finns i avsnitt 3.)
2.2.1 Ärenden där den ersättningssökande har arbetat i Sverige inågon omfattning efter arbetet utomlandsIAF:s kartiggning av ärenden där de ersättningssökande senast arbetade iSverige omfattade ursprunguigen samtuiga 141 ärenden som stämde med 1AF:suppsatta kriterier. Kartiäggningen av dessa årenden är ailtså en totaiundersökning. Under kartiggningen visade det sig att 49 ärenden utgick på grund av11arbetsiöshetskassornas feiregistreringar.Två ärenden utgick av på grund av andra registreringsfei.Dessutom utgick ytterulgare två ärenden under kartiäggningen, eftersom IAF intekunde utiasa hur arbetsiöshetskassorna hade beräknat ersättningen ach deförkiaringar eller nya beråkningar som arbetslöshetskassorna låmnade inte kundeförklara den ursprungliga dagsförtjänsten.12Under kartläggningen tilikom också 14 ärenden som hade registrerats som aH detsenaste arbetet utfördes iettannat EU-land men där det under kartläggningenvisade sigattdet hadeutförtsi Sverige. Det betyderatt14 felregistreradeärenden tilikom.Totalt 102 årenden av denna typ ingick alitså i 1AF:s kartläggning.
22 ärenden på Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA), 19 på Fastighetsanställdasarbetsldshetskassa, 5 på Unionens arbetslöshetskassa ach 1 ärende vardera på HandelsanstIIdas, Ledarnas respektive Transportarbetarnas arbetslöshetskassor.12Ett ärende på AEA achettpå Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa.
i
6
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsIÖshetsersttning enhigt EU-förordningen, AF
2.2.2 Ärenden där den ersättningssökande inte har arbetat i Sverige inågon omfattning efter arbetet utomlandsFör ärenden där de ersttningssökande senast arbetade i ell an nat EU-landgjorde IAF ell urval. 1168 ärenden stämde med urvaiskriterierna. IAF valde ut310 ärenden för kartläggning.13Två ärenden utgick under kartläggningen, eftersom IAF inte kunde utläsa hurarbetslöshetskassorna hade beräknat ersàttningen. De förklaringar eller nyaberäkningar som arbetslöshetskassorna lämnade kunde heller inte förklara denursprungliga dagsförtjänsten. Ytterligare två ärenden visade sig vara nypröv14ningar och utgick därför. Ell ärende utgick eftersom det var ell felregistreratEES-ärende dr den ersttningssökande hade arbetat i Norge.15Under kartläggningen visade det sig vidare all 14 ärenden utgick på grund avarbetslöshetskassans felregistrering.16Dessa ingår i stället i kartlggningen avärenden där ersättningssökande senast arbetade i Sverige.De ärenden där de ersttningssökandes senaste arbete utfördes i ett annatEU-land, men som hade reg istrerats som att arbetet utfördes i Sverige, det villsäga de 49 ärenden som nämns i avsnitt 2.2.1, ingår inte i kartläggningen. Attdessa förekom visar dock all uppgifterna i databasen inte ståmmer och att fler änI 168 ärenden stmde överens med kriterierna när IAF gjorde urvalet av ärenden.Totalt 291 ärenden av denna typ ingick alltså i IAF:s kartläggning.Kartlagda ärenden per arbetslöshetskassa framgår av bilaga 2.
2.3 Kommentarer
tju
statistikuppgifterna
När en ersättningssökande uppfyller ell arbetsvillkor genom sammanläggning avarbetade och försäkrade perioder i ell annat land med sådana perioder i Sverige,ska arbetslöshetskassans handläggare markera “E 301” i ärendehanteringssystemet. Handläggarna ska även ange vilket land den ersättningssökande hararbetat i och antal arbetade dagar i Sverige efter arbetet utomlands. Dessauppgifter överförs til! IAF:s tillsynsdatabas och ligger til! grund för till exempelstatistik och urval i tillsynsverksamheten. IAF:s granskning av EU/EES-ärendenunder 2009 visadeattarbetslöshetskassorna inte alltid registrerade ärendena på
1314
Ett stratiflerat urval med avseendepåarbetslöshetskassa gjordes från den totala populationen.Ettärende på Livsmedelsarbetarnas achettpå Säljarnas arbetsldshetskassa.15Ettärende på Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa.166 ärenden på AEA, 2 på Unionens arbetslöshetskassa ach i vardera på Kommunalarbetarnas,Handelsanställdas, Hotell- ach restauranganstålldas, Lärarnas respektive Småföretagarnas arbetsIöshetskassar ach i ärende på Arbetslöshetskassan Alfa.
Arbetslöshetskassorrias beräkning av arbetslSshetsers6ttning enligt EU-förordningen, IAF
i7
ett korrekt sätt. I den nu aktuella kartläggningen har det bekräftats genom att ellstort antal felregistreringar har hittats.17Under avsnill 2.2 nämns de felregistreringar som har haft betydelse för IAF:surval i den aktuella kartläggningen. I det här sammanhanget hade det endastbetydelse om det antal dagar som arbetslöshetskassan registrerade var noll ellerfler än noll, det yul säga om den ersättningssökande hade arbetat i Sverige efterutlandsarbetet eller inte.Av de ärenden där antalet reg istrerade dagar var fler n noll var alltså en tredjedel felregistreringar. I de övriga ärendena har arbetslöshetskassorna i de fiestafalien registrerat antingen antalet vardagar under anställningen i Sverige efterarbetet utomlands, eller antalet faktiskt arbetade dagar i Sverige. Det förekommerockså att arbetsiöshetskassor har registrerat antalet kalenderdagar efter arbetetutomlands. I ett tjugotal ärenden har IAF inte Iyckats få fram hur arbetslöshetskassan har kommit fram till det antal dagar som har registrerats. I knappt tioärenden har arbetslöshetskassan registrerat antingen i dag eiler 300 dagar, trotsatt det inte stämmer bverens med den tid den ersättningssökande har arbetat iSverige.Sammanfallningsvis anser IAF aH statistiken som bygger på arbetsiöshetskassornas manuella registrering i EU-ärenden inte är helt tillföriitlig.
17
Notera gärnaattde felregistreringar IAF harsetthar funnits bland de ärenden dr “E 301” harregistrerats i ärendehanteringssystemet, det viii säga ärenden som är registrerade somEU/EES/Schweiz-ärenden.
i8
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsldshetsersättning enligt EU-fårordningon,
3 Regelverket3.1 EU-rätten mcm arbetslöshetsförsäkringenDen fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital mellan EU:s medlemsländer är en grundläggande princip i det europeiska samarbetet. För attbland annat underlätta för EU-medborgare att utnyttja sin rättighet att fritt bosättasig för arbete iettan nat medlemsland, har ländernas olika system för socialtrygghet samordnats i EU-förordning 883/2004 (hädanefter “förordningen”).Förordningens bestämmelser är samordnande och har inte till syfte att harmonisera de nationella trygghetssystemen. Samordningen innebär dockattdeeuropeiska bestämmelserna gäller framför de nationella reglerna om de ärmotstridiga. Det gäller tHI exempel delar av de svenska reglerna förattberäknaarbetslöshetsersättning när ersättningssökande har arbetat iettannat EU-land.
3.1.1 Sammanläggning av perioder för att uppfylla vilikoren förrättthiersättningDen som blir arbetslös i ett EU-land men som inte har arbetat där i tillräckligomfattning för att få arbetslöshetsersättning, kan enligt artikel61i förordningentillgodoräkna sig arbete som han eller hon harutförtiettannat EU-land. Möjligheten att lägga samman tidsperioder i olika länder för att kvalificera sig för ersättning gäller försäkringsperioder, anställningsperioder och perioder av verksamhetsom egenföretagare.Rätten till arbetslöshetsersàttn ing prövas enligt reg lerna i det land där man sökerersättning. Det innebär att en person som ansöker om svensk arbetslöshetsersttning ska uppfylla villkoren för rätt till ersättning i lagen(1997:238)omarbetslbshetsförsäkring (ALF), men har rttatttillgodoräkna sig arbeteutförtiandra EU-länder förattuppfylla dessa villkor.
3.1.2 Ersättningssökande vars senaste arbete utfördes i ett annatEU-iandFör att få tillgodoräkna sig arbete som harutförtsiettannat EU-land är grundregeinattman närmast före arbetslösheten har arbetat i det land där man sökerersättning. Personer som bedöms som gränsarbetare, så kallade oäkta gränsarbetare och personer som omfattas av den nordiska konventionens femårsregelundantas dock från denna grundregel.Vad som gäller för gränsarbetare och oäkta gränsarbetare regleras i artikel 65 iförordningen. Grundtanken ärattpersoner som har arbetat i ett annat land n därde har vant bosatta ska ha möjlighet att söka nytt arbete i sitt bosättningsland ochomfattas av arbetslöshetsförsäkringen där. Dessa personer kan alltså ansöka omarbetslöshetsersättning i Sverige utanattförst ha arbetat här.
Arbetsläshelskassomas berknÊng av arbetsIÖshetsersttning enHgt EU-förordningen, IAF
i9
Den nordiska konventionens femårsregelinnebär att personer som har18omfattats av den svenska arbetslöshetsförsäkringen och därefter har bott ocharbetat iettannat nordiskt land kan återinträda i den svenska försäkringen om deåtervänder till Sverige inom fem år. Det innebär att personer som senast omfattades av till exempel den finska eller danska arbetslöshetsförsäkringen undervissa förutsttningar kan söka arbetslöshetsersättning i Sverige.
3.2 Den svenska arbetslöshetsersättningenFör en person som beviljas svensk arbetslöshetsersättning efterattha arbetatendast i Sverige räknar arbetslöshetskassorna ut ersättningen utifrån den ersättningssökandes inkomst och den tid han eller hon har arbetat. Beräkningenbaseras på lag, förordning, föreskrift och rättpraxis.
3.2.1 RamtidNär arbetslöshetskassorna bedömer rätten tHI arbetslöshetsersättning och räknarUt storleken på ersättningen utgår de från enramtidpå tolv månader. Ramtidenreg leras i 15 a§ALF och avser de tolv månaderna nrmast före den månad närden ersttningssökande anmälde sig som arbetslös hos den offentliga arbets19förmedlingen. Ramtiden kan dock förlngas om det ingår tid som kan hoppasöver enligt reglerna, så kallad överhoppningsbar tid.�2För att en ersttningssökande alls ska harätttill arbetslöshetsersättning måstehan eller hon ha arbetat i en viss omfattn ing under ramtiden, det viN säga hauppfyllt ett arbetsvillkor.21
3.2.2 NormalarbetstidArbetslöshetskassan ska enligt 23 a§ALF fastställa en normalarbetstid för densom harrätttill arbetslöshetsersättning. Normalarbetstiden ska enligt 23 b§ALFutgöra den genomsnittliga arbetstiden under den ersättningssökandes ramtid och
Artikel 12, Nordisk konvention den 18 augusti 2003 om social trygghet, SFS 2004:114. Se ävenartikel 8 i det administrativa avtalet om tillämpningen av den nordiska konventionen om socialtrygghet. Observera art en ny nordisk konvention om social trygghet inom kort kommer art börjatillämpas och art den då ersätter den nuvarande konventionen.19Enligt 2 kap. 2§IAFFS 2009:1 ska arbetslöshetskassan beräkna ramtiden i kalendermånadermed utgångspunkt iettmånadsskifte.20Av 16-17 a§ALF följer art viss tid ar överhoppningsbar vid fastställande av ramtiden.21Av 12§ALF framgår arträtttill ersättning vid arbetslöshet har en sökande som under en ramtidav tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde har haft fdrvärvsarbete i minst 6 månaderoch utfört arbetet under minst 80 timmar per kalendermånad eller har haft förvärvsarbete i minst480 timmar under en sammanhngande tid av 6 kalendermånader och utfdrt arbetet under minst 50timmar under var och en av dessa månader.
20
ArbetslOshetskassornas berkning av arbetslOshelsersttning enligt EU-fOrordningen,
är normalt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under ramtiden. I princip22ska ali tid som den ersättningssökande har förvärvsarbetat under ramtiden tasmed, förutsatt att arbetet r tillgodoräkningsbart i arbetslöshetsförskringen. Av13§ALF framgår att även tid när den ersättningssökande har haft semester ellerhar vant ledig med lön av någon annan anledning än sjukdom, barns födelse ellertjänstgöring i totalförsvaret ska ses som tid med förvärvsarbete. Aven tid medavgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön räknas som tidmed förvärvsarbete. Enligt 23 b§ALF ska även tid med sjuklön från arbetsgivaren och tid med socialförsäkringsförmåner från Försäkringskassan undervissa förutsättningar räknas med när normalarbetstiden beräknas.23Normalarbetstiden kan faststllas tili högst 40 timmar per vecka.Genomsnittlig arbetstid, beräkning per veckaNormalarbetstiden per vecka beräknas genomattdet totala antalet arbetadetimmar under de kalendermånader som ingår i ramtiden Iäggs samman. Summandivideras med antalet veckor under månaderna, det viii säga antalet månadermultiplicerat med 4,33 (genomsnittligt antal veckor per månad).24Normalarbetstiden kan också beräknas med hjäip av schablontal nr de ersättningssökande har haft anställningar med fast arbetstid. En heltidsanställning somhar varat under en hel kalendermånad motsvarar enligt schablonen 176 timmar(8 timmar x 22 dagar). De 22 dagarna är ett genomsnitt av antalet arbetsdagar ien månad. Om anställningens heltidsmått är mindre än 40 timmar per veckaräknas timmarna upp för att motsvara en 40-timmarsvecka. För en ersättningssökande som inte har haft någon fast arbetstid i sin anställn ing, utan har arbetatmed varierande arbetstid, beräknas normalarbetstiden på den faktiskt arbetadetiden.Diverse tidTid inom ramtiden som varken kan tillgodoräknas i ell arbetsvillkor eller är överhoppningsbar ärattse som diversetid. Exempel på diversetid kan vara ledighetutan lön och volontärarbete.
22
Grundreglerna för hur normalarbetstiden ska berknas finns i 23 b§ALF samt i ljärde kapitlet iIAF:s föreskrifter, IAFFS 2009:1.23Föratten sdkande ska få räkna med tid som har ersatts med sjuklön och socialförsäkringsförmåner krävs det att fdrmånerna har utgått under en kalendermånad som ingår i ramtidenoch som innehåller minst 50 timmar arbete.244kap. i§IAFFS 2009:1
Arbetsläshetskassomas ber3kning av arbetslöshetserssttning enhigt EU-fnrordningen, AF
21
3.2.3 Dagsförtjänstens storlekArbetslöshetsersåttning kan låmnas i form av grundbelopp eller inkomstrelaterad25ersåttning. IAF:s kartlåggning gåller endast årenden med inkomstrelateradersåttning. Av 25§ALF framgår att ersåttning enligt inkomstbortfallsförsåkringenlåmnas med ett belopp per dag som år baserat på tidigare förvårvsinkomster.Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersåttning beståms utifrån den ersåttningssökandes dagsförtjånst, normalarbetstid och det högsta respektive lågstabelopp som regeringen fastståller (se avsnitt 3.2.4 nedan). Dagsförtjänsten åren femtedel av den veckoinkomst eller 1/22 av den månadsinkomst som denersåttningssökande har haft under ramtiden.26I inkomstundertaget som anvånds för att beråkna dagsförtjånsten ska följandeersåttningar inkluderas, om de har betalats ut under de månader som normalarbetstiden har beråknats på:271. lön samt mer- och övertidsersåttningar,2. övriga normalt förekommande ersåttningar för arbetet som har betalats utregelbundet3. sjuklön som har betalats ut under månader som innehåller minst 50timmars arbete4. ersättningsbelopp från de ersåttningsslag som råknas upp i 23 b§ALF och som har betalats ut under månader med minst 50 timmars.28arbete
3.2.4 Dagpenningens storlekPersoner som omfattas av inkomstbortfallsförsåkringen får under de första 200ersåttningsdagarna en dagpenning som motsvarar 80 procent av dagsförtjånsten. Dagpenningen för dag 20 1-300 motsvarar 70 procent av dagsför29tjånsten. Den högsta dagpenning som får betalas ut år dock 680 kr. Den somhar arbetat heltid under hela ramtiden får inkomstrelaterad ersåttning med lågst320 kronor per dag. För den som inte har arbetat heltid under hela ramtiden skadet lågsta beloppet minskas proportioneilt.25
Enhigt 7§ALF lmnas ersättning enligt inkomstbortfaIlsförskringentjuden som har vant medlemen arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättningatthan eller hon efter detsenaste inträdet i arbetslöshetskassan har uppfyllt arbetsvillkoret enhigt 12-14§ALF (medlemsvillkoret).26Framgår av 25 a§ALF. Grundreglerna för hur dagsförtjänsten ska beräknas finns för övrigt i 25a§ALF och i femte kapitlet i IAF:s föreskrifter, IAFFS 2009:1.27Grundreglerna för hur dagsförtjänsten ska beräknas flnns i 25 a§ALF och i femte kapitlet i IAF:sföreskrifter, IAFFS 2009:1.28Följande ersättningar från Försäkringskassan får räknas med enhigt 23 b§ALF: Ersättning vidtvist om sjuklön Sjukpenning, Rehabiliteringspenning, Smittbrarpenning, Graviditetspenning, Fdräldrapenning, Tillflhig förldrapenning, Nrståendepenning29Dagpenning motsvarande 70 % av ersättningsnivån lämnas tilh sökande som är fdrlder medbarn under 18 år under ersttningsdagar 201-450.
22
ArbetslSshetskassornas beräkning av arbetslSshetsersättriing enligt EU-förordningen, IAF
För vissa ersättningssökande gäller särskflda beräkningsregler. De får en dagpenning under hela ersättningsperioden som motsvarar 65 procent av derastidigare dagsförtjänst.�3
3.3 Svensk arbetslöshetsersättning för personer som hararbetat i ell an nat EU-Iand3.3.1 Artikel 62 i förordningen—
beräkning av förmåner
När en ersättningssökande fårrätttiH arbetslöshetsersättning genomattlaggasamman perioder enligt artikel 61 i förordningen ska ersättningen beräknas enligtartikel 62 i förordningen.Som framgår av avsnitt 3.1 kan artikel 61 tillämpas för personer som senastarbetade i Sverige eller som senast arbetade utomlands, men som omfattas avde undantag som finns för exempelvis gränsarbetare. Artikel 62 bestammer vilketinkomstunderlag som ska användas för att beräknaersättning för dessapersoner. Arbetslöshetskassorna gör sedan beräkningen utifrån reglerna i densvenska arbetslöshetsförsäkringen. Artikel 62 lyder som följer:1. Den behöriga institutionenien medlemsstat, i vars Iagstiftning detföreskrivs att beräkningen av förmånerna utgår från den tidigare lönens elleryrkesinkomstens storlek, skall endast beakta den Iön eller yrkesinkomst sompersonen hade vid sitt senaste arbete som anställd eller verksamhet somegenföretagare vilken omfattades av denna Iagstiftning.2. Punkt i skall också tillämpas om det i den av den behöriga institutionentillämpade Iagstiftningen föreskrivs en viss referensperiod för fastställandeav den lön som ligger till grund för beräkning av förmåner och om, underhela eller en del av denna period, den berörda personen har omfattats av enannan medlemsstats lagstiftning.3. Med avvikelse från punkterna i och 2 skall institutionen på bosättningsorten, när det gäller arbetslösa personer som omfattas av artikel 65.5 a, ienhighet med tillämpningsförordningen ta hänsyn till den lön eller yrkesinkomst som den berörda personen har mottagit i den medlemsstat varsIagstiftning denne omfattades av under sin senaste anställning eller periodav verksamhet som egenföretagare.
3.3.2 Normalarbetstiden i EU-ärendenArtikel 62 blir tillämplig när en stats lagstiftning föreskriver att beräkningen avarbetslöshetsersättning ska utgå från den tidigare lönens eller yrkesinkomstens30
27a§ALFOm inte annat fdljer av 25§ andrastycket, ska thI en sdkande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvihlkoret och för vilken ersttning Imnas under ytterhigare en ersättningsperiod, om det r fdrmånhigare, dagpenning lämnas medettbelopp som motsvarar 65 procentav den dagsfdrtjnst som låg tilh grund för den senast lämnade arbetslöshetsersättningen.
ArbetsOshetskassomas berkning av arbetslOshetsersattning enhigt EU-forordningen, AF
23
storlek. Artikeln regierar dock inte vad som gäller när även arbetstidens omfattning enhigt nationella lagar ska ha betydelse för ersättningens storlek. För svensktvidkommande innebär det förenklat att dagsförtjänsten berörs men inte normalarbetstiden. Att beräkningen av normalarbetstid ska utgå från ALF ven iEU-ärenden har Regeringsrätten bekraftat i ettavgörande.31
3.3.3 Tidsperiod som inkomsfuppgifterna hämtas frånFör de personer som har arbetat i Sverige efterattha arbetat utomlands gallerartikel 62.1. Där angesattdet är den lön eller yrkesinkomst som personen hadevid “sitt senaste arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare” iSverige som ska ligga tHI grund för arbetslöshetsersttningen. Exakt hur tids-perioden för “senaste arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare”ska definieras framgår inte.Hur arbetslöshetskassorna tillmpar artikeln i denna del ar en av de frågor IAFhar velat besvara med kartläggningen. Se vidare resultatredovisningen i avsnitt 4.För de personer vars senaste arbete uffördes i ell annat EU-land gäller artikel62.3. Formuleringen skiljer sig något från artikel 62.1. Det står nämligenattarbetslöshetskassorna ska “ta hänsyn till den lön eller yrkesinkomst som denberörda personen har mottagit i den medlemsstat vars lagstiftning denne omfattades av under sin senaste anställning eller period av verksamhet som egenföretagare”. Exakt vilken tidsperiod inkomstunderlaget ska hämtas från framgår inte.
3.3.4 “Den Iön eller yrkesinkomst” som ersättningen baseras påNär arbetslöshetskassan har bestämt vilken anställning eller vilken tidsperiodinkomstunderlaget ska hämtas från i ell ärende är nästa stegattbestämma vilkeninkomst under perioden som ska räknas med i dagsförtjänsten, det vill sägavilken inkomst som är “lön eller yrkesinkomst” i artikelns mening.I det svenska regelverket räknas utöver timlön eller månadslön även andrainkomster med i beräkningen av dagsförtjänst. Det gäller till exempel skifttillggoch ersättning för obekväm arbetstid. Dessa ska ingå som en del av inkomstunderlaget om den ersättningssökande har fått dem regelbundet och betalat skattför dem som för inkomst av tjnst. Dessutom ska, under vissa förutsättningar,32sjuklön och vissa ersättningar från Försäkringskassan räknas med enligt desvenska reglerna.
31
RA2009 ref. 97, mål nr 1777-06. Målet rör artikel 68.1 i EG-förordning 1408/71 som motsvaras
avartikel 62.1 i EU-förordning 883/2004.325kap. 1§IAFFS 2009:1
24
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsloshetsersth1ing enhigt EU-fbrorctningen,
3.3.5 Vilken tidsperiod har använts för att räkna fram dagsförtjänsten?Den ersättningssökandes dagsförtjänst ska enhigt svenska regler beräknas påinkomsten under de månader som normalarbetstiden beräknas på. Normalar33betstiden är också en av de uppgifter som används för att beräkna dagsförtjnsten enligt regelverket. (jfr 25§ALF, se avsnitt 3.2.3).När den ersättningssökande har arbetat i ett annat EU-land och därefter i Sverigeska dagsförtjänsten baseras på inkomsten under en annan tidsperiod än densom ligger till grund för normalarbetstiden (ramtiden). Då uppstår frågan omvilken tid arbetslöshetskassan ska dividera inkomsten med förattfå fram endagsförtjänst.
3.4 Administration och underlag i EU-ärendenNär arbetslöshetskassorna handlägger EU-ärenden har de ett annat underlagattutgå ifrån än nr allt arbete har ufförts i Sverige. Arbetsgivarintyg från anställningar i Sverige måste kom pletteras med dokument från andra ländersinstitutioner, som intygarattden ersttningssökande har arbetat och vant försäkrad mot arbetslöshet i en sådan omfattningatthan eller hon uppfyller villkoreni de svenska reglerna.De blanketter som används i EU-ärenden är dels intyg, dels SED-blanketter.34Intygen är pappershandlingar med egen rttsverkan, som arbetssökande kan fåutfärdade. Ul är det intyg som innehåller uppgifter om försäkrings- och anställningshistorik. Det anvnds när ersättningssökande vill lägga samman perioderfrån olika länder förattuppfylla villkoren förrätttill ersättning i ett EU-land.SED-blanketter är strukturerade elektroniska dokument som används förattutbyta information om social trygghet. SED-blanketter ska i framtiden skickaselektroniskt mellan EU:s medlemsländer men än så länge sker kommunikationenvia pappersblanketter. I de ärenden IAF har kartlagt inom ramen för det aktuellauppdraget r det främst SED U002, U 004 och UOl 7 som har vant aktuella.35Under det tidigare regelverket användes i stllet E-blanketter. Uppgifter om36försäkrings- och anställningshistorik intygades i blankett E 301. Vissa länderanvänder fortfarande den istllet för eller som komplement till SED-blankettereller intyg.
5 kap. 2§IAFFS 2009:1Structured Electronic DocumentSED U002 innehåller törsäkringsuppgifter, U004 löneuppgifter och U017 försäkringsuppgifter förgrnsarbetare.EG-förordning 1408/71 och dess tillämpningsförordning 574/72
Arbetslöshetskassomas beråkning av arbetsIöshetsersttning enhigt EU.förordningen, IAF
25
4 Ersättningsberäkning när en ersättningstagaresenast arbetade i SverigeRegeringsuppdraget som IAF redovisar i denna rapport består i att kartlägga hurarbetslöshetskassorna beräknar ersättning enhigt artikel 62 i EU-förordningen närde ersättningssökande har arbetat i Sverige efter arbete iettannat EU-land. i dethär avsnittet redovisar IAF steg för steg hur arbetslöshetskassorna har beräknatersättningen, det viii säga hur de i praktiken tillämpar artikel 62.1-2 i ärendena.En översiktlig beskrivning av hur ärendena är sammansatta, tHI exempei vilkaländer de ersättningssökande har arbetat i, finns i bilaga 3.Avsnittet innehålier några exempel. Detaljerna i dem r fiktiva men beräkningarnaär tagna från faktiska uträkningar i de kartiagda ärendena.
4.1 NormalarbetstidenNormalarbetstid utgör i princip den ersttningssökandes genomsnittliga arbetstidper vecka under ramtiden, se avsnitt 3.I de ärenden som IAF har kartiagt har arbetslöshetskassorna i samtliga fallanvänt sig av en fastställd ramtid enligt de svenska reglerna och därefterberäknat normalarbetstiden på hela ramtiden. Det innebär att arbetslöshetskassorna har inkiuderat ali tid i normalarbetstiden, både arbetad tid i en eller fieraanställningar och eventuell diversetid.Som nämns i avsnitt 3.2.2 ska arbetslöshetskassan räkna upp en heltidsanstäiining med ett heltidsmått som understiger 40 timmar per vecka till 40 timmar närden faststller normalarbetstiden. Detsamma gälier nr en ersättningssökandehar arbetat iettland där heltidsarbete inte motsvarar 40 timmar per vecka. Detframgår dock inte alltid om den ersättningssökande har arbetat heltid eller inte avde underlag som arbetslöshetskassorna får in från andra Iänder. Av underlagetframgår inte heller hur många timmar per vecka som räknas som heltid i det aktuella landet, utan endast antalet arbetade timmar per vecka. IAF kan dock konstateraatti de fall där det går att utlsa har arbetslöshetskassorna med fåundantag räknat upp heltidsanställningar i utlandet till 40 timmar om heltidsmåttetr lgre än så. Detta gäller i första hand ärenden med underlag från Danmark.Där motsvarar en vanlig heltidsanställning 37 timmar per vecka. Det måste docknmnas att det kan finnas fler arenden än de som IAF har sett där arbetslöshetskassorna inte har räknat heltidsarbete som 40 timmar per vecka när de harfaststallt normalarbetstiden. Det gäller renden där det inte framgår av underlagetom heltidsmåttet understiger 40 timmar och dr varken arbetslöshetskassan ellerIAF därför har möjlighetattupptäcka det.När arbetslöshetskassan fastställer normalarbetstiden ska tid med sjuklön ochersättning från Försäkringskassan i vissa fall rknas med. Eftersom sjuklön ochliknande normalt inte framgår av underlagen från det andra landet gäller detta i
26
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetslôshelsersättning enhigt EU-fÖrorningen, AF
praktiken för tiden när den ersättningssökande arbetade i Sverige, före eller efterutlandsarbetet. Totalt rör det sig om ell 15-tal ärenden i IAF:s kartläggning. Iungefär hälften av dessa renden har arbetslöshetskassorna inte räknat med tidsom hade ersatts med sjuklön eller ersattning från Försäkringskassan.Sammanfattningsvis konstaterar IAF att normalarbetstiden i samtilga ärenden ärbaserad på hela ramtiden. I vissa ärenden har arbetslöshetskassorna inkluderattid med sjuklön och ersättning från Färsäkringskassan medan de i andra inte harinkluderat motsvarande tid. IAF kan alitså notera en viss skiinad i uträkningenmellan ärendena.
4.2 Tidsperiod som arbetslöshetskassorna hämtarinkomstuppgifterna frånIAF har kartlagt vilket arbete som arbetslöshetskassorna, när de tillämpar artikel62, har sett som den ersättningssökandes “senaste arbete som anställd ellerverksamhet som egenfäretagare” i de aktuella ärendena. IAF konstaterar attarbetslöshetskassorna i den absoluta majoriteten av ärenden har sett “senastearbete” som den sista anställning som den ersättningssökande hade före ersällningsperiodens början. Det innebär all arbetslöshetskassorna har använtinkomsten från den senaste anställningen för att beräkna dagsförtjänsten.Ett konkret exempel är när den ersättningssökande under ramtiden har arbetat iell annat EU-land i elva och en halv månad och därefter haft en anställning iSverige i en halv månad. I det fallet har arbetslöshetskassan endast använtinkomsten för den halva månaden med arbete i Sverige för att berakna dagsförtjänsten.Utrymmet för tolkning av artikel 62 har i praktiken inte vant särskilt stort i deärenden som har ingått i IAF:s undersökning. I de aura fiesta fall hade den ersättningssökande endast haft en anstälining i Sverige efter arbetet i det andra landet.113 av de 102 kartiagda ärendena hade de ersättningssökande haft mer än enanställn ing i Sverige efter arbetet utomlands. i åtta av dessa ärenden har arbetslöshetskassorna endast tagit med inkomsten från den senaste anställningen närde har beräknat dagsförtjnsten. I tre av ärendena har arbetslöshetskassornaanvänt inkomsten från flera anställningar när de har beräknat dagsförtjnsten. Itvå av de trellon renden där de ersättningssökande hade haft mer än enanstallning i Sverige har arbetslöshetskassorna överhuvudtaget inte tillmpatartikel 62 utan beräknat dagsförtjänsten utifrån inkomsten under hela ramtiden.Dessatvåärenden, och andra som utgör undantag i arbetslöshetskassornashandläggning, beskrivs i bilaga 4.Hur arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62 när ersättningssökande har haftmer än en anställning i Sverige efter arbete utomlands går inteattsäga säkertutifrån IAF:s kartläggning eftersom rendena ärfå. De ålla arenden där man harhämtat inkomstunderlaget från den senaste anställningen är utspridda på fiera
Arbetslöshotskassomas berkning av arbetsJÖsho1sersttning enhigt EU-förordningen, IAF
27
olika arbetslöshetskassor. Detsamma gäller de tre ärenden dar man har utgåttfrån flera anställningar i Sverige.
Sammanfattningsvis har arbetsldshetskassorna i de fiesta ärenden sett “senastearbete” som den senaste anställningen som den ersättningssökande hade innanarbetslösheten. Arbetslöshetskassorna har därmed hamtat inkomstuppgifternafrån den anställnin gen. Detta gäller också ärenden där de ersättningssökandehar haft flera anställningar i Sverige efter arbete utomlands.
4.3 Den Iön eller yrkesinkomst som ersättningenbaseras påVilken inkomst är “lön eller yrkesinkomst” i den mening som avses i artikel 62?Frågan här är om arbetslöshetskassorna har räknat med de ersttningar sompersoner får utanför den ordinarie tim- eller månadslönen, till exempel tillagg förobekväm arbetstid eller sjuklön.När det gäller den ordinarie lönen har arbetslöshetskassorna som tidigarenämnts tagit hänsyn till inkomsten i den eller de anställningar den ersättningssökande har haft i Sverige när de har räknat fram dagsförtjänsten. Det är isamtliga renden den uppgift som arbetsgivaren har lamnat på arbetsgivarintygetfrån anställningen som har använts för att beräkna dagsförtjänsten. Dettaoberoende av om det på arbetsgivarintyget finns uppgift om månadslön ellertimlön. Att arbetslöshetskassorna utgår från den information som finns tillgängligpå arbetsgivarintygen motsvarar arbetssättet i de ärenden som beräknas heltenligt den svenska försäkringen. Som framgår nedan raknar arbetslöshetskassorna sedan om tim- eller månadslön så att den motsvarar dags inkomst,dag sförtj änsten.
4.3.1 Sjuklön och inkomst från FörskringskassanI ett femtontal av de ärenden som IAF har kartiagt förekom sjuklön eller sådaninkomst från Försäkringskassan som ska räknas med när arbetslöshetskassanberäknar dagsförtjänsten I hälften av ärendenahararbetslöshetskassornaräknat med sjuklön och inkomster från Försäkringskassan i dagsförtjänsten. I denandra hälften av ärendena har arbetslöshetskassanintetagit med sjuklön ochinkomst från Försäkringskassan när de har beräknat dagsförtjänsten. Deinkomster från Försäkringskassan som förekom i ärendena var sjukpenning,föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning..
Enhigt 23 b§ALF
28
Arbetslöshetskassornas berëkning av arbetsIÖshetsersttning enhigt EU-förordningen, AF
4.3.2 lnkomst från arbetsgivaren utdver grundlönI de ärenden som AF har kartiagt förekom inkomster som beredskapslön,ersättning för jour och obekväm arbetstid, provision, ombordtillägg vid tjänstgöring på sjön, rörlig Iön, ävertidsersättning, heIgtiIIgg, fyllnadslön, arvoden, Iönetillågg och Iöneförmåner.I de ärenden där den ersättningssökande har fått övertidsersättning i den senasteanställningen i Sverige har arbetslöshetskassorna oftast inte räknat med deninkomsten när de har beräknat dagsfärtjänsten. Arbetslöshetskassorna har alitsåoftast tillämpat artikein som att övertidinteska ingå i dagsförtjänsten.Övriga ersättningar som har beskattats som inkomst av tjänst har arbetslöshetskassorna oftast tagit med när de har beräknat normalarbetstiden. Som framgårav avsnitt 3.2.3 ska arbetsgivarna ha betalat ut ersättningarna regelbundet för attde ska ingå i beräkningen av dagsförtjänsten. Arbetslöshetskassorna har i någraärenden inte räknat med ersättningarna i dagsförtjänsten. Det kan eventuelit beropåattde inte har bedömt ersättningarna som regelmässigt utgående.
Sammanfattningsvis konstaterar IAFattarbetslöshetskassorna ib/and räknar medsjuklän och inkomst från Försäkringskassan i dagsförtjänsten och ib/and inte.Detsamma gäller ävertidsersättning. Exemplet nedan visaratthur arbetslöshetskassorna gör i denna del kan få betyde/se för den ersättningssökandes dagsfärtjänst.
Arbetslöshetskassofnas berkning avarbetslbshetsorsàtlning enhlQt EU-förordningen, IAF
29
Exempel 1:Den ersåttn/ngssökancfe har under sin rarntid haft två anstållningar. Den fhrsta var envisstidsanställn/tig i Danmark under tio månader, Anstål/ningen var pà 50 procent avheltid och månadskinen var motsvarande 12 000 svenska kronor. Den senaste anställnincjen var en vi.sstidsanställning i Sverige under tvåmånederpå ho/tid, medeninkomstpå 17 500 kronor Under anståliningen i Sverige har den ersåttningssökande arbetatövertid i totalt25tjrnrnar med en inkornst på totalt 5 000 kronor. Når visstidsanstållnin genupphöranmciler sig den ersåttningssökande 8 Aibetsförmedlin gen och ansdkeromersåttning hos arbetsldshetskassan. Når aibetsldshetskassan har fåttindIt underlagbeslutar arhetslöshetskassan att den ersåttningssökande får låggasamnatiarhetad ochförsåkrad tid från Danmark med tid i Sverige. På såsåttuppfyllor han arbets ochmedlemsvillkoret.
Normalarbetstidenutan övertid faststållstHI 24 timmar per vecka genornatti 232arbetade timmarunderramtiden dividerasmedantalet veckor under ramtiden enligtschablonen(5196veckorpåettär).Normalarbetstidenmedövertidfaststålls tW24 timmar per vecka genomatt1 257arbetadetimmarunder ramtiden dividerasmedantaletveckorunder ramtiden enhigtschablonen.Om arbetslöshetskassan räknar med övertidsersättningen bur dagsförtjänsten909,28kronor. Den totala inkomsten Sverige dividerat med antalet arhetade timmarenhigtschahlonen (176 tirnmar permånad)och övertidstimmar blir4O 000/377=106,1kronor per timme som multipHceras med 8,57 (377/44) timmar per dag=909,28 kronor.Omarbetslöshetskassaninte råknar med övertidsersättningen bur dagsförtjänsten795,45 kronor.genorn attman dMderar17 500med22 arbetsdagar.En alternativutråkning år att arbetslhshetskassan dividerar total inkomst Sverige (utan övertidsersåttning)medantal arbetade timmar multiphicerat med 8=795,80 kronor.-
4.4 Vilken tidsperiod har använts för att räkna framdagsförtjänsten?Når arbetslöshetskassorna har tagit fram en uppgift om sammanlagd inkomst fören viss periodochskaomvandladentjuinkomst per dag dividerar de med denarbetade tiden. I ell årende som beråknas helt enligt de svenska reglernaanvånds den faststållda normalarbetstiden som beråkningstal. I EU-årenden somskaberåknas enligt artikel 62.1 finnsdockutrymmeförtolkning.Som framgårovan håmtar arbetslöshetskassornaoftainkomstunderlagetfrån detsenastearbetetiSverige. Det år den sammanlagda inkomsten från det arbetet somarbetslöshetskassani beråkningen skakombineramed tid förattfå fram en
30
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsIdshetsersttriing enhigt EU-förordningen, IAF
dagsförtjånst. Vilket beråkningstal arbetslöshetskassan våljer kan få storbetydelse för vilken dagsförtjånst den ersåttningssökande får.
4.4.1 När den ersättningssökande har arbetat heltid under helaramtidenEn ersåttningssökande som har arbetat heltid, först i ett annat EU-land och dårefter i Sverige, och som inte har någon diversetid under ramtiden får en normalarbetstid på 40 timmar per vecka. Det gåller en knapp tredjedel av de årendensom AF har kartlagt. Arbetslöshetskassorna har i dessa årenden valt olika sått
att räkna fram en dagsförtjånst, men de olika såtten ger i stort sett sammaresultat. Att dividera en sammanlagd inkomst medettheltidsarbete som harpågått under en månad respektive med ell heltidsarbete som har pågått i tolvmånader ger samma dagsförtjånst, med undantag för avrundningsetfekter iutråkningarna.Ell beråkningssått som arbetslöshetskassorna har anvånt år att dividera denersåttningssökandes månadsinkomst med 22.38 Ell annat sått år all ta timlönenfrån arbetet gånger åtta vilket motsvarar heltid per dag enligt schablonen.
Sammanfattningsvis konstaterar IAF att arbetslöshetskassornas olika beräkningssätt för dagsförtjänsten i ärenden där de ersättningssökande har arbetatheltid under hela ramtiden ger samma resultat. Resultatet blir detsammaeftersom inkomsten i samtllga fall beräknas med hjälp av tiden för heltidsarbete.4.4.2 Genomsnittlig arbetstid per vecka i det svenska arbetetEtt beråkningssått som arbetslöshetskassorna har anvånt, både i årenden dårnormalarbetstiden år 40 timmar per vecka och i många andra ärenden, årattdividera den sammanlagda inkomsten för arbetet i Sverige med en genomsnittligarbetstid för arbetet i Sverige. Den genomsnittliga arbetstiden tar arbetslöshetskassorna fram exempelvis genom all dividera det totala antalet arbetade timmar ien anstålining med det totala antalet arbetsdagar under anstållningstiden ochmultiplicera med fem (antalet vardagar i en vecka). Når det beråkningssåttetanvånds bur dagsförtjånsten baserad helt på det senaste arbetet i Sverigeeftersom både inkomst och arbetad tid håmtas från det arbetet.I många årenden år den faststållda normalarbetstiden 40 timmar, det vill sågaden ersåttningssökande har arbetat heltid under hela ramtiden utan någraglapp. I dessa årenden bur dagsförtjånsten densamma oavsett beråkningssåll.Arbetslöshetskassorna kan till exempel beråkna den sammanlagda inkomstenmed den faststållda normalarbetstiden eller anvånda månadsinkomsten ochdividera med 22, ta timlönen multiplicerat medåtta,eller råkna ut en genomsnittlig arbetstid för arbetet i Sverige (som då blir 40 timmar)attdividera med.38
22 r det schabloniserade antalet arbetsdagar per månad, jfr med delningstalet 25 a§ALF.
Arbotslöshetskassomas berkriing av arbotskshetsers8tIning enligt EU-färordningen, AF
31
Den sammanlagda inkomsten i det senaste arbetet divideras hur som helst medett genomsnittligt heltidsarbete och dagsförtjänsten blir densamma. Detta framgåräven av avsnitt 4.4.1.I majoriteten av ärendena har de ersättningssökande inte arbetat heltid underhela ramtiden. Det är dessa renden som det kan få betydelse vilken tid arbetslöshetskassorna väljerattanvända i berakningen. Om det senaste arbetet iSverige till exempel är ell heltidsarbete kan den genomsnittliga arbetstiden pervecka för det arbetet vara 40 timmar. Den fastställda normalarbetstiden kan församma person vara 30 timmar, om han eller hon har arbetat deltid i ell annatTand eller har diversetid under ramtiden. Det får då betydelse för dagsförtjänstenom arbetslöshetskassan väljerattberäkna den totala inkomsten med 40 ellermed 30 timmar.
Sammanfattningsvis är det när ersättningssökande inte har arbetat heltid underhela ramtiden som det får betydelse vilken tid arbetslöshetskassorna väljer attdividera den sammanlagda inkomsten med. Ti/I exempel får det betyde/se fördagsförtjänsten om arbets/öshetskassorna dividerar inkomsten i det senastearbetet med en genomsnittlig arbetstid för samma arbete eller för en annan tidsperiod.4.4.3 Fler sätt att räkna ut dagsförtjänsten när den ersättningssökandeinte har arbetat heltid under hela ramtidenI de ärenden där den ersättningssökande inte har arbetat heltid under helaramtiden har arbetslöshetskassorna oftast räknat fram dagsförtjänsten genom attden inkomst som den ersättningssökande har haft i det senaste arbetet harkom binerats med den arbetade tiden isammaarbete.När arbetslöshetskassornaintehar räknat ut den genomsnittliga arbetstiden pervecka för arbetet i Sverige på det sätt som beskrivs i avsnitt 4.4.2 har de använtandra beräkningssätt.Ell sätt att räkna är att dividera månadsinkomsten med 22. Det är det vanligastesättet nr den ersättningssökandes normalarbetstid är 40 timmar, men arbetslöshetskassorna använder det även i andra fall när det finns en fast sysselsttningsgrad. För en ersättningssökande vars senaste arbete tHI exempel var en halvtidsanställning kan arbetslöshetskassan dividera den lön han eller hon fick för halvtidsarbetet med 22 för att få fram en dagsförtjnst.Ett annat sätt som används av arbetslöshetskassorna för att ta fram dagsförtjänsten är all dividera den totala inkomsten i den senaste anställn ingen medtotalt antal arbetade dagar i den senaste anställningen. Ytterligare två sätt är attdividera den totala inkomsten med antal anställda veckor och därefter divideramed fem, ellerattta timlönen muTtiplicerat med det genomsnillliga antaletarbetade timmar per dag.
32
Arbetslöshetskassornas berknng av arbetsIÖshetsersttning enhigt EU-förordningen, AF
Konsekvensen av att arbetslöshetskassan endast räknar med arbetad tid i detsenaste arbetet burattden övriga tiden inom ramtiden bur betydeiseiös för dags39förtjånsten. Till exempel tar berkningssättet inte hänsyn till eventuell diversetideller eventuella tidigare anställningar under ramtiden som kan ha en annansysseisättningsgrad och inkomst.i ett antal ärenden har arbetslöshetskassorna använt den inkomst som denersättningssökande har haft i det senaste arbetet och kombinerat den medenannantid än den i det senaste arbetet.I något ärende innebär det att arbetsiöshetskassan har använt något av beräkningssätten ovan, utanattta hänsyn till sysselsättningsgraden. Det vanligaste ärdockattarbetslöshetskassorna har använt sig av den faststlIda normalarbetstiden. En arbetslöshetskassa använder arbetad tid under hela ramtiden i beräkningen i de fiesta ärenden som IAF har kartlagt, som framgår av avsnitt 4.4.4. Iell fåtal ärenden har andra arbetslöshetskassor tagit timlönen i den senasteanstllningen i Sverige och omvandlat till dagsförtjänst med hjälp av den fastställda normalarbetstiden.Sammanfattningsvis kan vilken tid arbetslöshetskassan använder i beräkningenför att få fram en dagsförtjänst få konsekvenser för den ersättningssökandesdagpenning under arbetslösheten. I exemplet nedan visas skiinaden i dagsförtjänst mellanattdividera inkomsten i det senaste arbetet med arbetad tid isamma arbete, respektiveattdividera inkomsten i senaste arbetet med denfastställda normalarbetstiden.
Observera dockattÖvrig tid inom ramtiden har betydelse på andrastt,tju exempel för arbetsvilikor, medlemsvillkor och normalarbetstid.
Arbetslöshetskassomas beräkning avarbetsIÖshetsersttning enligt EU-tbrordningen, IAF
33
Exempel 2:Den ersättningssökande har under sin ramtid haft två anställningar. Den fbrsta var envisstidsanställning i Danmark under 110 måneder. Det var en heltidsanstëllning med enmånadslön motsvarancle24000 svenskakronor.Den senaste anställningen var envisstidsanställning I Sverige under två månaderpå 50 procent med en inkomstpå 10 000kronor per måned, vilket motsvarar 113,63 per timme. När visstidsanställningen upphdranmäler sig den ersiittningssökande på Arbetsfdmiedlingen och ansäker om ersättninghos arbetslöshetskassan. Nr arhetsldshetskassan har fått in alt underlag beslutar denatt den ers0ttningssökande får Itgga samman arbetad och fdrsäkrad tid från Danmarkmed tid i Sverige. På så sätt uppfyller bon arhets- och medlemsvillkoret.Normalarbetstiden faststäs tjU 37 timmar per vecka genorn att 1 936 arbetade timmarunder ramtiden divideras med antalet veckor under ramtiden enligt schablonen (51 96veckor på ett år).Inkomsten i det seneste arbetet divideras med den genomsnittliga arbetstiden pervecka för arbetet i Sverige: Det totale antalet arbetade timmar i den seneste anstäHningen dividerat med antal arbetade dagar i anstâflningen multiplicerat med fem ger engenornsnittlig arbetstid i Sverige på 20 timmar per vecka. Timlönen i arbetet i Sverige,113,63 kronor, multipliceras med den genomsnittliga arbetstiden 20 timmar och dividerasmed fem enligt schablonen (fem arbetsdagar per vecka). Det ger 454,52 kronor idagsförtjänst.Nr den totale inkomsten om 20 000 kronor i den seneste anställningen divideras medanstäNda vardagar som är 44 (schablon 22 multiplicerat med två måneder) bUrresultatet 454,54 kronor i dagsförtjänst. Detsamma gäller om månadsinkomsten på10 000 kronor divideras med 22 arbetsdagar (en måned>.Inkomsten har I uträ kningerne oven delats med tiden i den seneste anställnin gen, vilketgör att clagsförtjënsten i de tre fc//en bur ungefär samme belopp. Arbets/dshetskassomahar i négra fc/I dock använt en annan tid, fmmst den faststäl/da normalarbetstiden, fOr attberOkna dagsförtjänsten:Inkomsten divideras med den faststäUda normalarbetstiden: I exemplet multiplicerastimlönen i arbetet i Sverige på 113.63 kronor med den faststbllda normalarbetstidenpà 37 timmar per vecka och divideras sedan med fem. Det ger en dagsförtjOnst pa840,86 kronor.Om den ersOttningssOkande i exemplet får en dagpenning på 80 procent av dagsfdrtjOnsten kan ersOitningen per dag alltså variera mellen 364 ach 673 /ronor per dag,beroende på vi/kemi tid arbets/öshetskassan vO/jer att dividera inkomsten med, Observeradock att samma rOknesOtt kan få motsatt resultat jOmfOrt med beloppen oven, om denersåttningssdkandes inkornster och arhetade timmar fOrdeles på ett annat sOtt On iexemplet.
34
ArbetslOshetskassornas berkning av arbetslöshetsersättning enhgt EU-förordningen, AF
4.4.4 AEA:s beräkning av dagsförtjänst skiljer sig från övrigaarbetslöshetskassorsDe fiesta arbetslöshetskassor har alitså tillämpat artikel 62 som aff den tid somden ersättningssökande har arbetat i den senaste anställningen ska användas föratt beråkna dag sförtjänsten. Det àr bara i enstaka renden som denna linje inteföljs. En av arbetslöshetskassorna, Akademikernas erkända arbetslöshetskassa(AEA), har dock tillämpat artikeln på ett annat sätt.AEA har i de fiesta ärenden som IAF har kartlagt använt lönen från det senastearbetet och“fört över” den till attgälla hela ramtiden. Detta har de gjort genom atttill exempel multiplicera timlönen i den senaste anstllningen med alla arbetadetimmar under ramtiden i alla anställningar, både utomiands ochiSverige.Sum man har AEA sedan använt för att räkna Ut dagsförtjänsten med hjälp av denfastställda normalarbetstiden.�4Precis som de andra arbetslöshetskassorna har AEA använt inkomsten från detsenaste arbetet. Skillnaden ärattinkomsten harfåttgälla för aut arbete underramtiden ochattdet är normalarbetstiden de sedan har använt i beräkningen.När den ersättningssökande har arbetat heltid under hela ramtiden bur resultatetav uträkn ingen samma dagsförtjänst som vid andra beräkningssätt. I övriga fallfår det däremot betydelse.
Sammanfattningsvis innebärAEA:s tillämpning av artikel 62att de tarhänsyn til!
diversetid och alla anställningars sysselsättningsgrad under ramtiden. Det innebär också att de inte hämtar arbetad tid och sammanlagd inkomst i uträkningenfrån samma anställning eller tidsperiod. Betyde/sen som det kan få i för denersättningssdkandes dagsförtjänst visas i exemplet nedan.
40
IAF konstaterar att AEA:s tillämpning av artikel 62 varierar något när arbete utomlands har fdregåttsav arbete i Sverige under ramtiden (där ramtiden innehåller arbete först Sverige, sedanutomlands och sedan i Sverige igen). I dessa ärenden har AEAinågra fall använt den senastesvenska inkomsten tillattgälla hela ramtiden och i några fall har den svenska inkomsten överförtstillattgälla utlandsarbetet, medan den faktiska lönenidet första svenska arbetet har använts iberäkningen.
ArbetslOshetskassornas berkning av arbetslOshetsorsättning enhigt EU-färordningen, IAF
35
Exempel 3:Den ersättningssökande har under sin mmtid haft två anställningar. Den fdrsta var envisstidsanst&lning i Danmarkunderelva månader. Det varenheltidsanställning med enmånadslönmotsvarande 25 000 svenska kronor. Den senaste ansiällningen var enbehovsanställning i Sverige underenmånad meden timlönpå 100 kronor. Underhehovsanställningen i Sverige den senaste månaden arhetade den ersättningssökandetotalt 70 timmar. Når anstållningen upphc5r anmåler sig den ersåttningssåkande påArhetsfårmed/ingen ach ansåkeromersåttning hos arbetslåshetskassan. Når arbetsldshetskassan har fåttinaut underlag beslutar den att den ersåttningssåkande får låggasarnrnanarbetad Dcl? fårsåkrad tid fdtr7Danmarkmed tid i Sverige. Påsåsått uppfyllerhan arbets- no/i med/ernsvillkoret.
Normalarbetstiden faststålls thi 39 timmar per vecka genomatt2 006 arbetadetimmarunder ramtiden divklerasmedantaietveckor under ramtiden enNgt schabionen (5196veckor på ett år), Den totala inkomsten under hela ramtiden bur 282 000 kronor.Ell beråknhngssått som arbetsiöshetskassorna ofta anvånder vid behovsanståflningar årattinkomsteni det senastearbetetdivideras medden genomsnittiiga arbetstidenper vecka iarbetet i Sverige: Det totalaantauet arbetade timmar i den senaste anståi[ningen divhderat med antalet anståflda dagar muitiplicerat med fem ger engenornsnittHgarbetstid i Sverige på 16 timmar per vecka((70122)x5).Timiönen i arbetetiSverige. 100kronor, muftipliceras med den genomsnittiiga arbetstiden 16 timmar och divideras medfem enHgt schablonen (fem arbetsdagar per vecka). Det ger320 kronor idagsförtjånst.AEA:s tiHåmpningavartikel62innebår atttimlöneniSverige överförs thi aft gäNaal!arbetad tid under ramtiden, 2006 timmar gånger 100 kronor ger en total inkomst på200 600 kronor. Den totala inkomsten divideras sedan med antal arbetade timmar underramtiden vilket ger en timlön pa 100 kronor. Tirnlönen multipliceras mednormalarbetstiden 39 och divideras med fem, vilket ger en dagsfårtjånst pa780 kronor.Observera alt samma råknesått kan få motsati resultat jåmfört med beloppen ovan, omden ersåttnirigssåkandes inkomster och ambetade timmar fårdelas på ett annat sättåniexemplet.
4.4.5 Flera anställningar i Sverige efter arbetet utomlandsSom framgår av avsnitt 4.2 år det i tretton årenden i IAF:s kartlåggning som deersåttningssökande har haft fler än en anstållning i Sverige efter arbetet utomlands. i de fail dår arbetslöshetskassorna har tagit hånsyn till inkomsten frånsamtliga anstållningar har de åven tagit hånsyn til! den arbetade tiden i dessaanstållningar. I övriga årenden har arbetslöshetskassorna anvånt inkomsten i den
36
ArbetsÖshetskassornas berkning av arbetslöshetsersattning enhigt EU-fbrordningen,
senaste anställn ingen och i de ärendena har de, med undantag för AEA, ävenanvänt tiden i den anstäflningen.
Sammanfattningsvis har arbetslöshetskassoma, i de ärenden där de ersättningssökande har haft mer än en anställning i Sverige efter arbetet utomlands,dividerat den sammanlagda inkomsten med den arbetade tiden för sammaperiod, antingen i en eller i flera anställningar.4.4.6 En dags arbete i SverigeSom framgår av avsnitt 3.1.2 är grundförutsättningen för att en ersättningssökande ska kunna fåersättn ing i Sverigeatthan eller hon omfattas av densvenska arbetslöshetsförsäkringen. För dem som inte tillhör undantagen (tillexempel gränsarbetare) innebar detattde måste arbeta i Sverige i en sådanomfattningattde kommer in i arbetslöshetsförsäkringssystemet.I nio av de ärenden som IAF har kartlagt har de ersättningssökande beviljats enersättningsperiod efterendags arbete i en behovsanställn ing i Sverige. I dessanio ärenden har arbetsvillkoret helt uppfyllts iettannat land och arbetet i Sverigeharutförtsefter ramtidens slut. Arbetet i Sverige ingår alltså varken i ramtiden,arbetsvillkoret eller normalarbetstiden. Dagsförtjänsten beräknas dock endast påarbetet i Sverige.I åtta av ärendena har arbetslöshetskassorna använt timlönen i arbetet och41multiplicerat med antal arbetade timmar under den dagen. Efter den förstaarbetade dagen har ersättningsperioden kunnat börja. Därefter har anställningenofta fortsatt och den ersättningssökande har kunnat få deltidsersättning.
411 det nionde ärendet har arbetslöshetskassan multiplicerat timlönen med 8 trots aft de 8 arbetadetimmarna var fdrdelade påtvådagar. Det rör sig dock omettenda ärende och får anses varaett
undantagsfall.
Arbetslöshetskassornas berikning av arbetsIÖshetsersttning onligt EU-forordningen, IAF
37
5 Ersättningsberäkning när en ersättningstagaresenast arbetade i ett annat landI det här avsnittet redovisar IAF kartlàggningen av ärenden där ersättningstagares senaste arbete utfördes i ell annat EU-land. Redovisningen kom pletteraravsnitt 4 och ger en bud av hur arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62.3 iEU-fö rordn ingen.Avsnittet innehåller några exempel. Detaljerna i dem är fiktiva men beräkningarnaär tagna från faktiska uträkningar i de kartlagda ärendena.
5.1 NormalarbetstidI likhet med ärendena i avsnitt 4 har arbetslöshetskassorna i så gott som samtligafall använt den ersättningssökandes ramtid för att beräkna normalarbetstiden närhan eller hon närmast före arbetslösheten arbetade i ell annat EU-land. IAF kan42också konstatera att arbetslöshetskassorna med få undantag har räknat uppheltidsanställningar i utlandet i de fall arbetstiden för heltid är mindre än 40 timmar per vecka. Som nämns i avsnitt 4.1 kan otydliga underlag från andra länderförsvåra bedömningen av vad som är ell heltidsarbete.Sammanfattningsvis konstaterar IAF att arbetslöshetskassorna beräknar normalarbetstiden utifrån hela ramtiden i ärenden där de ersättningssökande senastarbetade iettannat EU-land.
5.2 Tidsperiod som arbetslöshetskassorna hämtar inkomstuppgifter frånI artikel62.3 anges att arbetslöshetskassorna ska ta hänsyn till den lön eller
yrkesinkomst som den ersättningssökande tog emot i det medlemsland varslagstiftning han eller hon omfattades av under sitt senaste arbete. Vilken tidsperiod som avses specificeras inte mer än så.I de allra fIesta ärenden som IAF har kartlagt har arbetslöshetskassorna anvntinkomstuppgifterna från den senaste anställning som den ersättningssökandehade innan arbetslösheten. I ca 250 av totalt 291 kartlagda ärenden är detinkomsten i den senaste anställningen i ett annat EU-land som ligger till grund fördagsförtjänsten. I de allra fIesta av dessa ärenden har de ersttningssökandedock endast haft en anställning utomlands under ramtiden.I ett femtiotal ärenden har den ersättningssökande haft fler än en anställningunder ramtiden. I knappt 40 av dessa har arbetslöshetskassorna använt inkoms42
enhighet med 15 a § ALF.
38
Arbetslbshetskassornas berkning av arbetslöshetsersattning enhigt EU-fnrordningen, IAF
ten i den senaste anstIiningen när de har beräknat dagsförtjänsten. i drygt tioärenden har arbetslöshetskassorna alitså använt inkomsten från flera anstäilningar och de har i de failen räknat på hela ramtiden.43115 ärenden har de ersättningssökande arbetat i Sverige före det senastearbetet utomlands under ramtiden. i fem av dessa ärenden har arbetsiöshetskassorna använt inkomsten från hela ramtiden för att berkna dagsförtjänsten,det viii säga de har anvnt inkomsten från både arbetet i utlandet och arbetet iSverige.I underlag från institutioner i andra EU-iänder finns ofta datum för en sammanhängande period av arbete. Det framgår inte alitid om en sådan period innehålierflera anstllningar. Om den ersättningssökande inte skickar in andra underlag,som till exempel anställningskontrakt, kan arbetslöshetskassan inte känna tillexakt hur många anstäiiningar den ersättningssökande har haft och vilken som ärden senaste.Sammanfattningsvis har arbetslöshetskassorna i den absoluta majoriteten av dekartiagda ärendena tilämpat artikel 62.3 som att de ska använda inkomsten i densenaste anställningen förattberäkna dagsförtjänsten.
5.3 Den Iön eller yrkesinkomst som ersättningenbaseras påAv avsnitt 4.3 framgårattarbetslöshetskassorna använder sig av den inkomstuppgift som arbetsgivaren lämnar på arbetsgivarintyget för den senaste anställningen som den ersttningssökande hade i Sverige. För personer som senastarbetade i ell annat land kommer inkomstuppgifterna oftast från en mellanhand,det viii säga den institution som utfärdar E-bianketter, intyg eller SED-bianketter idet andra EU-iandet. Vilka inkomstuppgifter som framgår av underlaget från detandra landet varierar. ibiand iämnar institutionen i det andra landet informationom den totala lönen för hela anstllningen, thi exempel över en femårsperiod.Ibiand framgår månadsiön eller timiön. i de ärenden som IAF har kartiagt hararbetslöshetskassorna utgått från de inkomstuppgifter som finns på underlagetoch omvandiat till ett belopp som går aH använda föratträkna ut dagsförtjänsten.En inkomstuppgift för en treårig anställning har tiii exempel dividerats med antaletmånader som den ersättningssökande var anställd för att få fram en månadsiön.Månadsiönen har arbetslöshetskassan sedan använt för aH beräkna dagsförtjänsten.i vissa ärenden har E-blanketter, intyg eller SED-blanketter kompietterats medexempelvis lönespecifikationer eller anstäilningsavtal från anställningen i detandra landet. Ett problem som IAF har sell att arbetslöshetskassorna kan stäliasAnställningarna kan ha vant både utlandet och i Sverige.
ArbetsIshetskassomas ber4kning av arbetsöshetsersattning enhigt EU-förordningen, IAF
39
inför är att de måste välja vilket underlag de ska använda när det finns inkomstuppgifter som motsäger varandra.Underlaget från det andra EU-landet är ifyllt med utgångspunkt i det landets lagaroch socialförsäkringssystem. Det innebàr att de uppgifter som arbetslöshetskassorna enligt de svenska reglerna ska ta hänsyn till, som till exempel ersättning förobekväm arbetstid, inte alitid framgår från institutionen i det andra landet. Arbetslöshetskassorna har små möjligheter att knna till om exempelvis ersättning förobekväm arbetstid är inkluderad i den lön som anges på en SED-blankett.
Sammanfattningsvis anpassar arbetslöshetskassorna sina beräkningar efter deuppgifter som framgår av underlag från andra länders institutioner. Vilkeninformation underlagen ger kan skilja sig från den information som normalt finns isvenska ersättningsärenden.
5.4 Vilken tidsperiod har använts för att räkna framdagsförtjänsten?Av avsnitt 4.4 framgårattvilken tid som arbetslöshetskassorna dividerar dentotala inkomsten med får stor betydelse för vilken dagsförtjänst som de faststller.I ärenden dr de ersttningssökande senast arbetade i ett annat EU-land finnsdet huvudsakligen tre grupper i IAF:s kartläggning.I en grupp ärenden har de ersättningssökande under ramtiden haft enanställning med samma sysselsättningsgrad som har varat underhela ramtiden.2. I en annan grupp ärenden har de ersättningssökande haft flera anställningar under ramtiden, ibland med samma och ibland med olika sysselsättningsgrader. I vissa av de ärendena finns dessutom diversetid.3. I en sista grupp ärenden har de ersättningssökande haft en anstållningunder ramtiden, men det finns också diversetid före eller efteranställningen.1.
5.4.1 När den ersättningssökande har haft samma anställning underhela ramtidenI cirka 70 procent av ärendena har den ersättningssökande under sin ramtidendast haftenanställning med samma sysselsttningsgrad. Anställningen har iärendena dessutom varat under hela ramtiden.I dessa ärenden har arbetslöshetskassorna beräknat dagsförtjänsten på två olikasätt. Det första sättet är att dividera månadsinkomsten med 22. Det andra sättetär att rkna fram en timlön som multipliceras med normalarbetstiden och sedandivideras med fem. Båda dessa uträkningar ger i de ärenden som IAF har
40
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetslöshetsersättning enligt EU-fôrordningon, IAF
kartiagt samma dagsförtjänst. Det beror på att den ersättningssökande har haftsamma anställning, sysselsättningsgrad och inkomst hela tiden. I båda fallenhämtar arbetslöshetskassan arbetad tid och inkomst i uträkningen från sammaunderlag ochibåda fallen blir dagsförtjänsten densamma.Sammanfattningsvis konstaterar IAF att när den ersättningssökande har haft enanställning med samma sysselsättningsgrad under hela ramtiden sker beräkningen av dagsförtjänst enhetligt mellan ärendena. I exemplet nedan visas hurtvå olika beräkningar ger samma dagsförtjänst.
Exempel 4:Den ersättningssökande har under helasinramtid haft en tillsvidareanstä/lning iDanmark på ho/tid ach pendlat dag/igen från sut hern i Malmö, Månadsinkomstenunderanst&lningen motsvarade 19 500 svenska kronor, vilket är 110,79 kronor per timme. Nâranställningen upphör anmiler sig den ersättningssdkande på Arbetsförmeduingen iSverige ach ansöker om ersättninghosarbets/öshetskassan. När aut underlagharkommit jo bedömer arbets/öshetskassan att den ersiittningssökande är att betrakta somgränsarbetareoch atthanuppfyller arbets- ach medlemsvillkoret.Normalarbetstiden faststäHs tW 40 timmar per vecka genom att 17$ arbetade timmarper måned enNgt schabionen multiplicerasmed12 måneder ach därefter divideras medantalet veckor under ramtiden enligt schablonen (51 9$ ueckor på ett år).Total inkomst under hele ramtiden bflr 234 000 kronor (19 500 x 12),I de fiesta av de renden IAF har kartiagt har arbetslöshetskassorna berbknatdagsförtjänsten på ett av fbijande tvåsätt:-
Dividerat månadsinkomsten med 22, vilket ger 19 500/22dagsfbrtjänst
886,36 kronori
MuWpiicerat timibnen med normalarbetstiden ach dtrefter dividerat med fem (arbetsdagar per vecka), vilket ger (11 0,79x40)/5 886,32 kronoridagsfbrtjänst.I exemplet har den ersÉttniiigssökande arbetat heltid under heleramtiden. Ski/lnadenmel/an att anvbnda normalarbetstiden (det vi/I säga den genomsnittliga arbetstiden underhela rarntidenacharhetstiden den senaste niânaden b/jr därför marginell.
Arbetsläshetskassomas berâkning av arbetslöshotsersättning enligt EU-förorclningen, AF
41
5.4.2 När ersättningssökande har haft fler än en anställning underram tidenI ett 50-tal ärenden har den ersättningssökande haft flerän en anställning underramtiden samt i vissa fall diversetid.I ett 15-tal av dessa ärenden har anställningarna under ramtiden haft sammasysselsättningsgrad och det finns ingen diverstid. I de fallen liknar ärendena demsom beskrivs i avsnitt 5.4.1. Arbetslöshetskassorna har antingen dividerat densenaste månadslönen med 22 eller räknat fram en timlön i den senaste anställningen som har multiplicerats med normalarbetstiden och sedan dividerats medfem. Båda dessa uträkningar ger i de ärenden som IAF har kartlagt samma dagsförtjänst. Det beror på att sysselsättningsgraden inte skiljer sig åt i anställningarna ochattinkomsten från den senaste anställningen har legat till grund förberäkningen.I cirka 35 ärenden har de ersättningssökande haft flera anställningar med olikasysselsättningsgrad och i vissa fall diversetid under ramtiden. I dessa ärendenhar arbetslöshetskassorna beräknat dagsförtjänsten på i huvudsak två olika sättsom får betydelse för dagsförtjänstens storlek. Ett beräkningssätt som arbetslöshetskassorna har använt iett20-tal ärenden ärattdividera den senaste anstllningens månadslön med 22. Eftersom den ersättningssäkande har haft fler än enanställning bur följdenattövrig tid, som till exempel tidigare anställningar ochdiversetid inom ramtiden blir betydelselös för dagsförtjänsten. Här har arbetslöshetskassorna tillämpat artikel 62.3 somattbåde inkomsten och den arbetadetiden i uträkningen hämtas från den senaste anställningen.I det andra huvudsakliga berkningssättet har arbetslöshetskassorna tagithänsyn till inkomsten och tiden i samtliga anställningar. Cirka 15 ärenden harberåknats på detta sätt. Arbetslöshetskassorna har i dessa ärenden snarareberåknat dagsförtjänsten utifrån det svenska regelverket än utifrån artikel 62.3genomatthämta inkomst och arbetad tid från aUt arbete under ramtidenSammanfattningsvis konstaterar IAF att arbetslöshetskassorna beräknar dagsförtjänsten på likartat sätt när den ersättningssökande har haft flera anställningarmed samma sysselsättningsgrad under ramtiden. Det finns däremot en vissvariation mellan beräkningarna när den ersättningssökande har haft flera anställningar med olika sysselsättningsgrad eller när det finns diversetid. Variationen iberäkningarna vid flera anställningar kan ge olika dagsförtjänster.I exemplet nedan visastvåolika beräkningar där den ersättningssdkande har hafttvå anställningar samt diversetid under ramtiden och där dagsförtjänsten burolika.
42
Arbotslöshetskassornas berkning av arbetslöshetsersättning enhigt EU-förordningen, AF
Exempel5:Den ersäftningssökande har undersinramtid haft två anställningar och diversetid. Denförsta var en visstidsanstllning i Danmark under fem månader. Det var en heltidsansläilning med en månadslön motsvarande 25 000 svenska kroner. Efter arbetet iDanmark hade den ersättningssökande semester utari lön i fem inånader. Tiden medsemester ingår i ramtiden men kan inte til/goder/i knas i nrbetsvillkoret och LttÇJör därfdrdiversetid. Eftersemestemnartietade den ersâttriingssökande i Tyskland. Det arbetetutgÖr den senaste anst/illningenunder ramtiden. Det var en visstidsanstälining under tvåmånacler pålie/tidmedeninkomst på motsvarande24000 svenska kroner.Näranställningenupphör anmäier sigdenersättningssökande på Arhetsförmedlingenoch ansdker om ersättning hos arbefslöshetskassan. När al/I underlaghar kommit inbedörner arbetsiöshetskassan altdenersättningssökande är alt betrakta som en sâkai/ad oäkta gränsarhetare och kan tiilgodoräkna sig uttandsarbetet, vi/ket gdr althenuppfyller arbetsviiikoret och medlemsvillkoret.
Normalarbetstiden faststälts tju 24timmarper vecka genorn att 1 232 arbetade tjrnmarunder ramtiden dMderas med antal veckor under ramtiden enligt schablonen (51 96veckor på ett år). Tot& inkomst under hela ramtiden blir 173 000 kronor.Ide/irenden som AF har kartiagt har arbetslbshetskassorna bland annat använtföljande 5/itt att fa fram dagsförtjansten:Månadsinkomsten den senaste anställningen dividerat med 22 (arbetsdagar en månadenligt sohablonen) vilket ger 24 000/22=I 090,9 kronor i dagsförtjänst.i dettesâttalt räknatillämpararbetsiöshetskassoma artikel62.3 somalt iönen idensenasteansthllningenska divideras med den arbetade tiden i samma anställning, Deräknar a/itsä mIemedtidigare anstiif/ningar och ovcntue/l divorsetid under ramtiden.
Den totala inkomsten från båda anst/iulningarna r 173 000 kroner.((5x25000)+(2x24000)). Den totala inkomsten divideras med antalet arbetade timmarunder ramtiden fhr att skapa en genomsnittlig timlön som bur 14042 (173 000/1 232).Den genornsnittHga timlönen multipliceras med normalarbetstiden och divideras däreftermed fem vilket ger dagsförtjänsten 674303 kronor./dettasältatt r/ikna ti/lämpas inte artikel 62.3, utal? ärendet berâknas helt enhigt ALF cc/idagsfdrtjbnsten baseras på allt arbete inom iamtiden.
Arbetslöshetskassomas berkning av arbetsIbshetsersttning enhigt EU-förordningen, AF
43
5.4.3 När ersättningssökande har haft en anställning och diversetidunder ramtidenI ungefär 25 ärenden har de ersättningssökande endast haft en anställning underramtiden, men ramtiden innehåller också diversetid före eller efter anställningen. Idessa ärenden får det betydelse vilken tid arbetslöshetskassorna använder närde beräknar dag sförtjänsten.Nar arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62.3 som att även tiden ska hämtasfrån den senaste anställningen, till exempel genom att dividera månadsinkomstenmed 22, räknas diversetiden inte med. När arbetslöshetskassorna däremottillämpar artikel 62.3 somattendastinkomstenhämtas från den senaste anstIlningen medantidenman räknar med baseras på hela ramtiden inklusive diversetid, blir dagsförtjänsten !ägre.IAF:s kartläggning visar att arbetslöshetskassorna i tre fjärdedelar av ärendenahar gjort på det sistnämnda sattet, det yul säga använt normalarbetstiden i berkningen och drmed låtit diversetiden påverka dagsförtjänsten. I den återståendefjärdedelen har de dividerat månadslönen med 22. Då påverkar diversetiden intedag sförtjänsten.
Sammanfattningsvis kan IAF konstatera att det finns en viss variation mellanberäkningarna och det leder til! olika dagsförtjänster när den ersättningssökandehar haft en anställning och diversetid under ramtiden.5.4.4 Jämförelse med ärenden där det senaste arbetet utfördesi SverigeBland de ärenden som IAF har kartlagt ar det endast nar de ersättningssökandesenast arbetade iettannat EU-land som de har haft en enda anställning underramtiden. Dessa ärenden är svåraattjämföra med dem där de ersättningssökande har arbetat i Sverige efter arbetet iettan nat EU-land eftersom det avnaturliga skäl finns minsttvåanställningar under ramtiden i den senare ärendetypen.När de ersättningssökande har haft fler än en anställning under ramtiden ochdär sysselsättningsgraden har vant konstant och det inte finns någondiversetid, kan IAF däremot konstatera aft beräkningarna liknar varandra oavsettom de ersättningssökande har arbetat i Sverige efter arbete i annat EU-land eller
inte.AF konstaterar aff det finns en viss likhet mellan ärenden där de ersättningssökande har haft flera anstältningar med olika sysselsättningsgrad, vare sig deefter arbetet i ett an nat EU-land har arbetat i Sverige eller inte. Bland de rendendär de ersattningssökande har arbetat i Sverige efter arbete i annat EU-land ärdet vanligaste uträkningssttetattpå någotsättdividera inkomsten som denersättningssökande har haft i det senaste arbetet med tiden isammaanställning.
44
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetslöshetsersättning onhigt EU-förordningen.
Att dividera den senaste månadsinkomsten med 22 är en variant på dennauträkning. Denna typ av uträkning gäller också för drygt hälften av de ärendendär de ersättningssökande endast har arbetat i ell annat EU-Iand under ramtiden.Följden av att arbetslöshetskassan beräknar dagsförtjänsten på detta sätt bur allövrig tid, till exempel den arbetade tiden i tidigare anställningar och diversetidinom ramtiden, bur betydelselös för dagsförtjänsten.Flera av de ärenden där de ersättningssökande endast hade arbetat i ett annatEU-Iand och haft flera anställningar har beräknats genom all arbetslöshetskassan har tagit hänsyn tiII inkomster i samtuiga anställningar under ramtiden. Detinnebärattde har räknat som om den ersättningssökande endast hade arbetat iSverige under ramtiden. Att beräkna dagsförtjänsten enligt ALF på detta sättförekommer endast i undantagsfall i renden dr den ersättningssökande efterarbete i ell annat EU-Iand har arbetat i Sverige före arbetslösheten.Sammanfattningsvis visar kartläggningenattdet finns vissa likheter i hur arbetsIöshetskassorna beräknar dagsförtjänsten i ärenden när den ersättningssökandehar respektive inte har arbetat i Sverige efter arbete i ett annat EU-land. Detskiljer sig dock mel/an ärendetyperna i hur van/igt det ärattanvända tiden i densenaste anställningen och tiden från hela ram tiden i uträkningen.
Arbetsläshetskassomas berikning av arbetslöshetsersàttriing enhigt EU-fnrordningen, AF
45
6 SlutdiskussionArenden där ersättningssökande har arbetat i andra EU-lander, i ett EES-landeller i Schweiz är inte särskilt vanligt förekommande på arbetslöshetskassorna.Den fria rörligheten är dock en viktig princip inom EU och det sociala trygghetssystemet är en del i det. EU-förordningens artikel 62 ska kom bineras med densvenska arbetslöshetsförsäkringen och hur den kombinationen ska ske är intereglerat i alla delar. IAF:s fokus i kartläggningen har vant delsattundersöka hurarbetslöshetskassorna har tillämpat artikeln, delsattundersöka om arbetslöshetskassorna behandlar ärenden med samma förutsättningar lika.
6.1 Arbetslöshetskassornas tillämpning av artikel 626.1.1 Vilken inkomst som ligger til! grund för dagsförtjänsten samt hurnormalarbetstiden räknas framArtikel 62 reglerar vilken iön eller yrkesinkomst som ska ligga till grund för arbetslöshetsersättning när en ersättningssökande har arbetat utomlands. När artikel62 ska tillämpas inom den svenska arbetslöshetsförsäkringen uppstår olikamöjligheter att tillämpa regelverket, framför aut i de delar som inte uttryckligenregleras i artikel 62.När det gäller just vilken lön eller yrkesinkomst som ligger tili grund för denersttningssökandes dagsförtjänst har arbetslöshetskassorna tillämpat artikelnrelativt lika. I de alma fiesta av de ärenden som IAF har kartlagt är det inkomsten iden anstllning som den ersättningssökande hade närmast före arbetslöshetensom ligger till grund för dagsförtjänsten. Det gäller både de ärenden där deersättningssökande senast arbetade i Sverige och de där det senaste arbetetuffördes iettannat EU-land.Hur den ersättningssökandes genomsnittliga arbetstid under ramtiden, normalarbetstiden, ska beräknas, regleras inte i artikel 62. Här finns dock en dom från44Regeringsrtten som säger att beräkningen av normalarbetstid ska utgå frånALF även i EU-ärenden. Denna dom ska arbetslöshetskassorna anvnda i sinabedömningar. IAF kan konstatera att de olika arbetslöshetskassorna tillämparreglerna på ungefär samma sätt på den här punkten. Med få undantag beräknarde normalarbetstiden i ärendena på ali tid inom ramtiden. Det viii säga arbete ialla anställningar både i Sverige och i andra länder räknas med, liksom tid sominte kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor (diversetid).
RA 2009ref.97, målnr1777-06
46
ArbetslÖshetskassomas berkning avarbetsIÖshetserstfriingenligt EU-föroidningen,
6.1.2 Tidsperiod som arbetslöshetskassorna använder för att räknafram dagsförtjänstenI de svenska reglerna ska dagsförtjänsten utgöra den genomsnittliga inkomstsom den ersättningssökande har haft under ramtiden. Det innebär att deninkomst som ligger till grund för arbetslöshetsersättningen på någotsättmåstekombineras med tid i en beräkning, för att man ska få fram ell genomsnitt. Iärenden där den ersättningssökande endast har arbetat i Sverige användsnormalarbetstiden för detta ändamål. När inkomstunderlaget i EU-ärenden skahämtas från en annan tid än ramtiden uppstår frågan om vilken tid som skaanvändas i beràkningen. Det regleras varken i svensk eller i europeisk rätt.Det är alltså här det största tolkningsutrymmet finns i regelverket. IAF:s kartläggning visar att i de fall arbetslöshetskassorna inte tillämpar regelverket likadant påden här punkten får det stora konsekvenser för den ersättningssökandes dagsförtjnst och i nästa steg för dagpenningen och inkomsten under arbetslösheten.Det som får betydelse är om inkomsten beräknas med anställningstid ellerarbetad tid i samma anställning som inkomstuppgiften hämtas från, eller om dentid man beräknar med utgår från en längre period, till exempel ramtiden.Om den ersättningssökande i det förstnämnda fallet senast arbetade i Sverigeinnebär detattinkomst och omfattning av arbetet i utlandet saknar betydelse fördagsförtjänsten.Om den arbetade tiden under hela ramtiden däremot används i beräkningen kandagsförtjänsten bli både högre och lägre beroende på sysselsättningsgraden i deolika anställningarna under ramtiden. Om det finns diversetid under ramtiden blirdagsförtjänsten lägre med detta beräkningssätt, jämfört med om diversetiden inteingår i beräkn ingen. Det beror på att diversetid är tid utan arbete och att dendärmed sänker den genomsnittliga arbetstidenIAF konstaterar vidareattarbetslöshetskassornas olikasättatt utföra sjlvaberäkningen får mindre betydelse. Olikasättatt räkna utifrån samma underlagkan innebära marginella skillnader i nivån på dagsförtjänsten. De stora skillnaderna uppstår när de väljer att utgå från olika tidsperioder i beräkningen.
6.1.3 När det svenska regelverket inte följs samt kopplingen til!underlaget i EU-ärendenIAF har i de kartlagda ärendena funnit exempel på att arbetslöshetskassorna intealltid tar hänsyn till reglerna i den svenska arbetslöshetsförsäkringen.I något fall kan det förklaras med att underlaget i EU-ärenden inte innehållertillrcklig information förattarbetslöshetskassan ska kunna vara sker påattdenföljer alla regler i den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Det gäller till exempel ide fall då arbetslöshetskassorna inte har räknat upp normalarbetstiden till 40timmar per vecka när den ersttningssökande har arbetat heltid i ell land därheltid är mindre än 40 timmar per vecka. Det kan också glla nr det senaste
Arbetslöshetskassomas beråkning av arbetsIöshetsersttning enhigt EU-fnrordningen, IAF
47
arbetet utfördes i ett annat land ach arbetslöshetskassorna inte får kännedom omeventuelit övertidsarbete eller ersättning för obekväm arbetstid.I andra ärenden dr IAF har funnit aff arbetslöshetskassorna inte tar hänsyntjusvenska regelverket går det inteattfinna förklaringen iattarbete harutförtsi ellannat EU-land. Det gäller till exempel när arbetslöshetskassorna inte har räknatmed tid med sjuklön under anstllningen i Sverige i beräkningen av normalarbetstiden. Det gäller också när de inte har räknat med vissa inkomster frånFörsäkringskassan i dagsförtjnsten.
6.1.4 Statistikuppgifterna i EU-ärenden kan ifrågasättasI samband med kartläggningen har IAF funnitatttillförlitligheten i statistik somgrundar sig på den manuella registreringen som arbetslöshetskassorna gör iEU-ärenden kan ifrågasättas. Det påverkar transparensen i arbetslöshetskassornas hantering av arendena, i ach med att möjligheten thi uppföljning av ärendena inte fuilt ut går att säkerstäila.
6.2 Likabehandling i EU-ärenden6.2.1 Skilinader i tillämpning mellan arbetsldshetskassornaIAF:s kartläggning visar att skilinaderna meilan hur arbetslöshetskassorna tillämpar artikel 62 i första hand är skilinader meilan de olika ärendena. Med undantagför de iakttageiser som IAF gör om AEA, går det inte att se några skilinadermelian arbetsiöshetskassorna i någon del av kartlggningen.
6.2.2 Ski/Ina der i tillämpning mellan olika ärendenArbetslöshet är inte konstant, inte heller rörHghet över gränserna. Oavsett hurmånga eller få ärenden det rör sig om är det därför viktigt för rättssäkerhetenattden som väljer att utnyttja sin rätt till fri rörlighet kan känna trygghet iattreglernatilläm pas korrekt ach lika för alla som omfattas av det.IAF har tidigare konstaterat all reg leringen i artikel 62 i vissa fall kan missgynnaersättningsökande som har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, jämfört med dem somendast har arbetat i Sverige. Det kan få konsekvensenattarbetstagare väljerattinte utnyttja den fria rörligheten. IAF konstaterarattdet står i strid med EU:shuvudmål att avskaffa hinder för fri rörlighet. inom ramen för det här uppdraget45har IAF dock fokuserat på likabehandling mellan de ersättningssökande som defacto har arbetat i andra EU-länder ach för vilka artikel 62 tillmpas inom densvenska arbetslöshetsförsäkringen.Se IAF:s utvrdering av kapitel 6 om arbetslöshetsförmåner i EU-fdrordning 883/2004, IAF:sdiarienummer20l2/320. Skrivelsen, daterad den 7 juni 2012, utgjorde IAF:s svar på regeringensuppdragattutvrdera gällande regler rörande arbetslöshetsförmåner i fdrordningen.
48
ArbetslSshetskassornas beräkning av arbotslSshetsersättning enigt EU-fSrordningen, AF
IAF:s kartlåggning visar att arbetslöshetskassorna väljer olika utgångspunkt föratt beräkna dagsförtjänsten och i förlängningen dagpenningen för ersättningssökande som har arbetat iettannat EU-land. Framför aut gäller det den deu avberäkningen som inte finns reglerad eller omfattas av rättspraxis. Av exemplen iavsnitt 4 och 5 framgår att valen som arbetslöshetskassorna gör kan få storakonsekvenser för den enskildes inkomst under arbetslösheten. Den enskildesdagpenning beror på vilken dagsförtjänst arbetslöshetskassan har fastställt. Deersättningssökandes likhet inför lagen kan i denna del inte garanteras.IAF kommer att följa utvecklingen i råttspraxis i denna fråga.
Arbotslöshetskassornas beräkning av arbetslöshetsersëttning entigt EU-förordningen, IAF
49
Bilaga ITabell 6: Antal ärenden där ersättningsrätten baseras helt eller delvis på arbete46i annat EU/EES-land eller Schweiz, fördelat på arbetsland. Slifrorna avserärenden med både inkomstrelaterad ersättning och ersättning med grundbelopp.LandBelgienBulgarienCypernDanmarkEstlandFinlandFrankrikeGreklandIrlandIslandItalienLettlandLiechtensteinLitauenLuxemburgMaltaNederländernaNorgePolenPortugalRumänienSchweizSlovakienSlovenienSpanienStorbritannienTjeckienTysklandUngernÖsterrikeUppgift saknas’4Totalt46
200912191 24289526102922184021928
201072892006417132612132i0i723
2011518739260229316710135138223721400451005355125
1 804 i 00614823232133106174659i2540170i491264340137
3 777 2 386 1 968
tabellerna 6-8 avser uppgifterna både förstagångsprövningar och nyprövningar.Uppgift om vilket land den sökande har arbetat har inte registrerats av arbetslöshetskassorna.
50
Arbotsldshetskassornas ber6kning av arbetslöshetsers6ttning enhigt EU-förordningen,
Tabell 7: Antal ärenden där ersttningsrätten baseras helt eller delvis på arbete iannat EU/EES-land eller Schweiz, fördelat på arbetslöshetskassa. Siffrorna avserärenden med inkomstrelaterad ersättning.ArbetslöshetskassaArbetslöshetskassan AlfaAkademikernas erkända48UnionensKommunalarbetarnas49HandelsanställdasByggnadsarbetarnasHotell- och RestauranganställdasIF MetalisArbetslöshetskassan för service och kommunikationTransportarbetarnasLedarnasFastighetsanställdasLärarnasSTsLivsmedelsarbetarnasGSArbetslöshetskassan VisionElektrikernasSmåföretagarnasSveriges arbetaresFinans- och FörsäkringsbranschensJournalisternasSvensk Handels och ArbetsgivarnasSäljarnasFarmacitjänstemännensHamnarbetarnasMusikernasPappersindustriarbetarnasTotalt2009403263398143141
20102522382149893
2011187181181113105
41591
165791436438
8475744335
2358161
3635201424
282612214
3129151210
44532010012123422
126244
10644
110i0441ii
331100000
2477 1 535 1 207
48
Den i januari 2012 gick Teaterverksammas arbetslöshetskassa samman med Unionens arbetslöshetskassa. Eventuella renden som Teaterverksammas arbetslöshetskassa har haft under 2009,2010 och 2011 ingår i redovisningen av Unionens arbetslöshetskassas ärenden.Den i april 2011 gick Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa samman med Handelsanställdasarbetslöshetskassa. Eventuella ärenden som Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa har haft under2009, 2010 och 2011 ingår i redovisningen av Handelsanställdas arbetslöshetskassas ärenden.
Arbetslôshetskassomas ber9kning av arbetsIÖshetsers8ttnng enligi EU-förordningen, IAF
51
Tabell8: Antal ärenden där ersättningsrätten baseras helt eller delvis på
arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz, fördelat på arbetslöshetskassa.Siffrorna avser ärenden med ersättning med grundbelopp.Arbetslöshetskassa
Arbetslöshetkassan AlfaAkademikernas erkända�5UnionensHotell- och Restauranganställdas51HandelsanställdasByggnadsarbetarnasKommunalarbetarnasArbetslöshetskassan för service och kommunikationTransportarbetarnasIFMetaIIsLivsmedelsarbetarnasElektrikernasGSSmåföretagarnasFastighetsanställdasLedarnasSTsLärarnasSäljarnasArbetslöshetskassan VisionSveriges arbetaresSkogs- och LantbrukstjänstemännensTotalt
2009 20102011931 588 53476755071403438302726142661322429291789131111914109524922922022312231121201i01
02i
I00
000
1 300
851
761
�
Den i januari 2012 gick Teaterverksammas arbetslöshetskassa samman med Unionens arbetsöshetskassa. Eventuella ärenden som Teaterverksammas arbetslöshetskassa har haft under 2009,2010 och 2011 ingåriredovisningen av Unionens arbetsldshetskassas renden.51Den 1 april 2011 gick Sveriges Fiskares arbetsldshetskassa samman med Handelsanställdasarbetslöshetskassa. Eventuella ärenden som Sveriges Fiskares arbetsldshetskassa har haft under2009, 2010 och 2011 ingår i redovisningen av Handelsanställdas arbetslöshetskassas renden.
52
ArbetslSshelskassornas berSkning av arbetsISshetsersttning enligt EU-fSrordningen,
Tabell 9: Totalt antal förstagångsprövningar per arbetslöshetskassa, respektive antalförstagångsprövningar dår ersttningssökande har arbetat iEU/EES eller Schweiz.Siffrorna avser arenden med inkomstrelaterad ersättning.Totalt antalVarav förstagångsförstagångs-prövningar prövningar med arbete2011i EUIEESISchweiz17716229112145591048296246868179
Arbetslöshetskassa52UnionensKommunalarbetarnasAkademikernas erkändaIF Metalls53HandelsanställdasArbetslöshetskassan AlfaByggnadsarbetarnasHotell- och RestauranganställdasSmåföretagarnasTransportarbetarnasArbetslöshetskassan för service och kommunikationLärarnasGSArbetslöshetskassan VisionFastighetsanställdasLedarnasLivsmedelsarbetarnasSTsFinans- och FörsäkringsbranschensSvensk Handels och ArbetsgivarnasElektrikernasJournalisternasSäljarnasSveriges arbetaresPappersindustriarbetarnasFarmacitjänstemännensSveriges EntreprenörersMusikernasSkogs- och LantbrukstjänstemännensHamnarbetarnasTotalt
74105
3 9483 828
1878475
3 5083 1473 0612 438231922292 22919581 558i 353122776163842337336032528317359
435
431510628
311011
34
103000
5747
0001198
4794111
52
Den 1januari2012 gick Teaterverksammas arbetsldshetskassa samman med Unionensarbetslöshetskassa. Eventuella renden som Teaterverksammas arbetsldshetskassa har haft under 2011ingår i redovisningen av Unionens arbetsldshetskassas ärenden.Deniapril 2011 gick Sveriges Fiskares arbetsldshetskassa samman med Handelsanställdasarbetslöshetskassa. Eventuella ärenden som Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa har haft under2011 ingåriredovisningen av Handelsanstalidas arbetsldshetskassas renden.
ArbetslSshetskassornas berskning av arbetsISshetserattning enhigt EU-fSrordningen, AF
53
Tabell 10: Totalt antal förstagångsprövningar per arbetslöshetskassa, respektive antalförstagångsprövningar där ersättningssökande har arbetat i EU/EES eller Schweiz.Siffrorna avser ärenden med ersättning med grundbelopp.Totalt antalförstagångs-Varav förstagångsprövningar prövningar med arbete2011i EU/EESlSchweiz107885333 08117i 44334
ArbetslöshetskassaArbetslöshetskassan AlfaKommunalarbetarnas54UnionensIF MetalisAkademikernas erkända55HandelsanställdasHotell- och RestauranganställdasByggnadsarbetarnasTransportarbetarnasFastighetsanställdasGSArbetslöshetskassan för service och kommunikationSmåföretagarnasLärarnasArbetslöshetskassan VisionLivsmedelsarbetarnasSTsElektrikernasJournalisternasLedarnasFinans- och FörsäkringsbranschensSveriges arbetaresSäljarnasPappersindustriarbetarnasFarmacitjänstemännensSvensk Handels och ArbetsgivarnasMusikernasHamnarbetarnasSkogs- och LantbrukstjänstemännensSveriges EntreprenörersTotalt
i 3761 275111585178348237333732429727423322011477615652514020
950262724112213
2104i
20I0010
20ii7
0000
72123 771
00760
Den i januari 2012 gick Teaterverksammas arbetslöshetskassa samman med Unionens arbetsIöshetskassa. Eventuella årenden som Teaterverksammas arbetsldshetskassa har haft under 2011ingår i redovisningen av Unionens arbetsldshetskassas ärenden.Den i april 2011 gick Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa samman med HandelsanstIIdasarbetsldshetskassa. Eventuella renden som Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa har haft under2011 ingår i redovisningen av Handelsanställdas arbetslöshetskassas àrenden.
54
ArbetslSshetskassornas berkning av arbelslöshetsers5ttning enhigt EU-fSrordningen, IAF
Bilaga 2bilagan redovisas antal kartlagda ärenden per arbetslöshetskassa, efter detbortfall o dyl. som beskrivs i avsnitt 2.EU-ärenden är en relativt ovan lig typ av ersttningsärende. De fördelas dessutom ojämnt mellan arbetslöshetskassorna. Vid tidpunkten då IAF tog framärenden inför kartläggningen hade sex arbetslöshetskassor inte registrerat någraEU-renden för den aktuella perioden. Det gäller Bensinhandlarnas Farmaci,56tjnstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Pappersindustriarbetarnas,Skogs- och lantbrukstjänstemännens och Svensk Handels och Arbetsgivarnasarbetslöshetskassor.
Ären den där de ersättningssökande har arbetat i Sverige efter arbete iannat EU-IandResultatredovisningen i avsnitt 4 baseras på kartläggning av ärenden på följandearbetslöshetskassor:ArbetslöshetskassaAkademikernas erkända arbetslöshetskassaArbetslöshetskassan AlfaArbetslöshetskassan för service och kommunikationByggnadsarbetarnas arbetslöshetskassaGS arbetslöshetskassaHandelsanställdas arbetslöshetskassaHotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassaKommunalarbetarnas arbetslöshetskassaLedarnas arbetslöshetskassaLärarnas arbetslöshetskassaSmåföretagarnas arbetslöshetskassaUnionens arbetslåshetskassaTotalt:Antal ärenden292354ii
71211117
102
Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa bytte den 16 augusti 2012 namntjuSveriges Entreprenörers arbetslöshetskassa.
Arbetslåshotskassomas berkning av arbetslöshetsersëttning enhigt EU-förordriingen, IAF
55
Arenden där de ersättningssökande senast arbetade i ett annat EU-IandResultatredovisningen i avsnitt 5 baseras på kartläggning av ärenden på följandearbetslöshetskassor:ArbetslöshetskassaAkademikernas erkända arbetslöshetskassaArbetslöshetskassan AlfaArbetslöshetskassan för service och kommunikationArbetslöshetskassan VisionByggnadsarbetarnas arbetslöshetskassaElektrikernas arbetslöshetskassaFastighetsanställdas arbetslöshetskassaGS arbetslöshetskassaHamnarbetarnas arbetslöshetskassaHandelsanställdas arbetslöshetskassaHotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassaIF Metails arbetslöshetskassaJournalisternas arbetslöshetskassaKommunalarbetarnas arbetslöshetskassaLedarnas arbetslöshetskassaLivsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassaLärarnas arbetslöshetskassaMusikernas arbetslöshetskassaSveriges arbetares arbetslöshetskassaSmåföretagarnas arbetslöshetskassaSTs arbetslöshetskassaTransportarbetarnas arbetslöshetskassaUnionens arbetslöshetskassaTotalt:Antal ärenden48378293421282019
i2610
43
iii3
1050291
56
ArbelslÖshelskassornas beràkning av arbetsIäshetsersttning enligt EU-förordningen,
Bilaga 3Bilagan innehåller en översiktlig beskrivning av olika aspekter av de ärenden somhar ingått i IAF:s kartläggning.
Ärenden där ersättningssökande senast arbetade i ett annat EU-IandBland de 291 ärenden som IAF har kartiagt där de ersättningssökande senastarbetade i ell annat EU-land gäller en övervägande majoritet personer som harbeviljats ersättning som gränsarbetare i enlighet med EU-förordningens artikel65. Ell 40-tal ärenden gäller personer som inte är gränsarbetare utan i stäilet såkallade oäkta gränsarbetare och som har beviljats ersättning enligt sammaartikel. I totalt fyra av de 291 rendena har personer beviljats ersttning med stödav den nordiska konventionens femårsregel.Ersällningsberkningen i àrendena avviker inte på någotsättberoende på vilketregelverk ersättningsrätten stödjer sig på i de aktuella ärendena.
Egen företagareEn nyhet i EU-förordning 883/2004 jämfört med tidigare regelverk var att egenföretagare numera omfallas av regelverket. I de ärenden som IAF har kartlagt ärdock egna företagare ovanliga.Bland dem som senast arbetade i Sverige fanns en egen företagare i de ärendensom IAF har kartiagt.Bland dem som senast arbetade i ell annat EU-land fanns fyra egna företagare ide arenden som IAF har kartlagt.
ErsättningsnivåI de ärenden som ingår i IAF:s kartlggning ger dagsförtjänstens storlek följandeersättningsnivåer:
Ersättningssökande som senast arbetade i SverigeAv 102 ärenden får 58 % (59 ärenden) 680 kr i dagpenning vid 80-procentsnivån.Av 102 ärenden får 42 % (43 ärenden) 680 kr i dag pen ning vid 70-57procentsnivån.
Vissa ersttningssökande omfattas av särskilda berkningsregIer ach får drmed en dagpenningunder hela ersàttningsperioden som motsvarar 65 procent av hans eller hennes tidigare fastställdadagsförtjänst, se avsnitt 3.2.4.
Arbetslöshetskasso§nasberkningav arbetsloshetsersatlnir,g enhigt Eu-ftrordningen, IAF
57
Ersättningssökande som senast arbetade i ett annat EU-landAv 291 renden får 86 % (251 ärenden) 680 kr i dagpenning vid 80-procentsnivån.Av 291 ärenden får 81 % (236 ärenden) 680 kr i dag pen ning vid 70-procentsnivån.IAF har inte srskilt undersökt vad skillnaderna mellan ärendetyperna består i,men kan notera att det i ärenden där de ersättningssökande senast arbetadeutomlands är vanligtattdet endast finns en anställning under ramtiden och attdet inte finns någon diversetid.
ArbetsiandDe ärenden som IAF har kartlagt rör personer som har arbetat i ell eller fleraandra EU-länder (ej EES-länder eller Schweiz).IAF har kartlagt 102 ärenden som rör personer som först har arbetat utomlandsoch därefter har arbetat i Sverige i någon omfattning innan arbetslösheten.I 49 av dessa ärenden hade personen i fråga arbetat i Danmark. 114 ärenden vararbetslandet Storbritannien och i 13 var det Finland. Därefter följde Tyskland,Frankrike och Österrike och sedan olika länder med enstaka ärenden.IAF har vidare kartlagt 291 ärenden som rör personer som senast arbetade i ellannat EU-land. I 245 av dessa ärenden hade personen i fråga arbetat i Dan58mark. Efter Danmark var Finland och Storbritannien störst i IAF:s kartlggningmed nio ärenden vardera. Ytterligare 14 länderfanns med som arbetsland iövriga ärenden i kartläggningen.
AF tog inte hänsyn till arbetsland vid urvalet. Andelen årenden med arbetslandet Danmarkbehöver därför inte vara representativ för alla ärenden av denna typ. För information om hur fördelningen per land ser ut i EU/EES-ärenden, se gärna bilaga 1. Observera dockattdet inte är sammapopulation som ligger till grund för IAF:s urval respektive för statistiken i avsnitt 2 och bilaga 1.
58
Arbetslöshetskassornas ber8kning av arbetslSshetsers8ttning enhigt EU-fSrordningen,
Bilaga 4Bilagan innehåller olika exempel på beräkningar av dagsförtjänst som IAF harsett vid kartläggningen av ärenden. Exemplen som återges nedan utgbr vanhigtvisundantag i arbetslöshetskassornas handläggning och visar hur olika arbetslöshetskassorna på olika sätt har tillämpat artikel 62 och hur de beräknat normalarbetstiden i vissa renden.
Ärenden där sökan den före arbetslösheten senast arbetade i SverigeI två av de ärenden som IAF har kartlagt där de sökande senast arbetade i Sverige, hararbetslöshetskassorna använt inkomsten från samtliga anställningar inom ramtiden. Detstämmer inte överens med artikel 62 där det framgår att arbetslöshetskassan endast ska“beakta den lön eller yrkesinkomst som personen hade vid sitt senaste arbete somanställd eller verksamhet som egenföretagare”. Arbetslöshetskassan har i ett av ärendena beräknat på följande sätt:Den sökandes ramtid (1 mars 20101 mars 2010— 7 mars 20108 mars 2010— 15juni 201016juni 20102 maj 2011——
31 december 2011) serUtdiversetid
följande sätt:
behovsanställning i Danmarkföräldraledig (överhoppningsbar tid)heltidsanställning i Sverigeheltidsanställning i Sverigeanmäld som arbetslös på Arbetsförmedlingen
30 april 2011
—
15 oktober 2011—
18 oktober 20114 januari 2012
3 januari 2011
Arbetslöshetskassan har räknatUten sammanlagd inkomst för hela ramtiden och harinkluderat inkomst från arbete i både Danmark och Sverige. Inkomsten har därefterdividerats med det totala antalet arbetade timmar under ramtiden, vilket har gett engenomsnittlig timlön för alit arbete under ramtiden. Timlönen har sedan multipliceratsmed normalarbetstiden och dividerats med fem för att få fram dagsförtjänsten.Det andra ärendet där arbetslöshetskassan har använt flera olika inkomster har beräknats på motsvarande sätt. I det ärendet hade den sökande två heltidsanställningar iDanmark och tre olika visstidsanställningar i Sverige efter arbetet utomlands.Beräkningssättet innebär att ärendena har beräknats enligt det svenska regelverket, somom alit arbete hade utförts i Sverige. Artikel 62 har således inte tillämpats.
I ett ärende har arbetslöshetskassan tillämpat artikel 62.1 som att arbete i Sverige underramtiden, före och efter arbetet iettan nat EU-land, ska räknas med.Den sökandes ramtid (1juli 2010—
30 juni 2011) ser ut på följande sätt:
Arbetslöshotskassomas beräkning av arbetsldshetsersëttning enligt EU-fôrordningen, AF
59
Juni 2010Juli 2010 —januari 2011Februari 201116 maj 2011—
arbete Sverigearbete i Danmark och Sverige parallelltflera korta visstidsanstållningar i Sverigeanmåld som arbetslös på Arbetsförmedlingen
juni 2011
För att faststålla dagsförtjånsten har arbetslöshetskassan anvånt inkomsten från deanstållningar som ligger före respektive efter arbetet i Danmark (som utfördes parallelitmed arbete i Sverige).
Enligt svenska beråkningsregler ska sjuklön som har betalats ut under månader sominnehåller mer ån 50 timmars arbete ingå i inkomstunderlaget för beråkning av dagsförtjånsten. Tiden med sjuklön ska också ingå når arbetslöshetskassan fastståller densökandes normalarbetstid. IAF har i ett årende observerat att arbetslöshetskassan hartagit hånsyn till sjuklön under arbetet i Sverige vid beråkningen av dagsförtjånst, men låtitbli att råkna med tiden för samma sjukperiod vid beråkningen av normalarbetstid.
Enligt 25 a§ALF avses med dagsförtjånst en femtedel av den veckoinkomst eller, i frågaom sökande med månadslän, 1/22 av den månadsinkomst som den sökande har haftunder ramtiden. IAF har noterat att arbetslöshetskassorna i ett fåtal ärenden anvånderandra delningstal ån 22 vid når de dividerar månadslönen. IAF har till exempel noterat ellärende dår den sökande efter arbete i Finland har arbetat heltid i Sverige i drygt enmånad. För att faststålla dagsförtjånsten har arbetslöshetskassan dividerat den sökandesmånadslön i anståliningen i Sverige med 30.
I ell av de årenden som IAF har kartlagt har arbetslöshetskassan tillåmpat artikel 62.1som att endast vissa av månaderna med arbete i senaste anstållningen i Sverige skaingå i inkomstunderlaget för dagsförtjånsten:Den sökandes ramtid (1 oktober 2009i mars 2009——
30 september 2010) ser ut på följande sått:heltidsarbete i annat EU-landbehovsanstålld i Sverigeanmåld som arbetslös på Arbetsförmedlingen
30 april 2010—
26 mars 2010
13 oktober 2010
14 oktober 2010
Under tiden som behovsanstålld har den sökande arbetat olika mycket. Vissa månaderhar den sökande arbetat över 80 timmar per månad och andra månader har sökandenarbetat mindre ån 80 timmar. Arbetslöshetskassan har beråknat dagsförtjånsten genomatt multiplicera timlönen med antalet arbetade timmar i månader som den sökande hararbetat mer än 80 timmar och dårefter dividerat med arbetad tid. Arbetslöshetskassan harbortsett från de månader där den sökande arbetat mindre ån 80 timmar per månad.Dårmed har beråkningen av dagsförtjånst skett på endast vissa av månaderna som densökande arbetade i Sverige.
60
ArbetsÖshetskassornas berknirig av arbetsIÖshetsersttning enhigt EU-förordningen, AF
I exemplet nedan har den sökande haft flera anställningar i Sverige efter arbete i annatEU-Iand. Arbetslöshetskassan har i exemplet dividerat med annan tid än i senasteanställningen eller med fastställd normalarbetstid.Den sökandes ramtid (1 januari 2011 till 31 december 2011) ser ut på följande sätt:4 februari 2010—
31 oktober 2011
heltidsarbete i annat EU-landFlera korta visstidsanställningar i SverigeAnmälan på arbetsförmedlingen
8 september 2011 —3 januari 2012lOjanuari 2012
Arbetslöshetskassan har räknat ut dagsförtjänsten genom att dividera senaste månadsIönen i Sverige med 30. Därefter har arbetslöshetskassan multiplicerat summan medantalet arbetade dagar i samtilga anställningar i Sverige efter arbete i annat EU-Iand.Summan har därefter dividerats med antalet kalenderdagar enligt schablon för demånader som den sökande vant anställd i Sverige.
Arbetslöshetskassorna har i de två nedanstående ärendena haft olika tillämpning avregelverket när det senaste arbetet har vant en behovsanställn ing.Ärende IDen sökandes ramtid (1 september 2009 till 31 augusti 2010) och tiden därefter serUtpåföljande sätt:11juni2009 -31 augusti 2010i september2010 —2september20104 september 2010—
helidsarbete i arbete i annat EU-Iandbehovsanställning i Sverigebehovsanställning i Sverige (10 arbetadetimmar)anmälan på Arbetsförmedlingen
13 september 2010
14 september 2010
Dagsförtjänsten har arbetslöshetskassan räknat ut genom att multiplicera timlönen (120kr/timme) i senaste behovsanställningen med antalet arbetade timmar i samma anställning (120x10=1 200). Summan har därefter dividerats med antalet anställda vardagaranställningen som är sex (4-13 september 2010) (Dagsförtjänsten fastställdes till 200kronor (1 200/6=200)).Ärende 2Den sökandes ramtid (1 oktober 2009 till 30 september 2010) och tiden därefter ser ut påföljande sätt:i april 2007 31 maj 2010-
heltidsarbete i Sverigediversetidheltidsarbete i annat EU-Iandbehovsanställning i Sverige (7 timmarsarbete i oktober)
1juni 2010
—
30juni 2010
1juli 2010— 5 augusti 2010Oktober 2010
Arbetslöshetskassornas berkning av arbetsÖshetsersttning enhigt EU-förordningen, IAF
61
14 oktober 2010.
anmälan på Arbetsförmedlingen
Arbetslöshetskassan har fastställt den sökandes dagsförtjänst genom att multipliceratimlönen (125 kronor/timme) i behovsanställningen med totalt antal arbetade timmar ibehovsanställningen under oktober 2010 (dagsförtjånsten fastställs thi 875 kronor(1 25x7)).
Ärenden där sökanden före arbetslösheten senast arbetade i ett annatEU-Iand.I nedanstående ärende framgårattarbetslöshetskassan inte alltid fastställer en ramtid föratt beräkna normalarbetstid och dagsförtjänst. Arbetslöshetskassan har i ärendet utgåttfrån den information som finns att tiligå på insända intyg.9juli2007— 16oktober2011 har den sökande arbetat heltid i annat EU-Iand.Inkomst och arbetad tid för anställningen i annat EU-Iand framgår för perioden 26 augusti2010 till 24september2011 på intyg U017.Sökande anmäiande sig som arbetsiös på Arbetsförmedlingen den 20 oktober 2011.Normalarbetstiden har beräknats genom att dividera antalet timmar på intyget medantalet arbetsdagar under samma period vilket sedan har muitiplicerats med fem.Dagsförtjänsten har arbetslöshetskassan beräknat genom att dividera totala inkomstenenhigt intyget med antalet arbetade timmar fär perioden enligt intyget. Summan har sedanmuitiplicerats med den fastställda normalarbetstiden och multiplicerats med fem.
62
Arbetslöshetskassornas beräknrig av arbetsIÖshetsersltriing enhigt EU-fÖrordningen, AF