PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Børne- og Undervisningsudvalget 2013-14
BUU Alm.del
Offentligt

D O K U M EN T 1 0

Nordisk m inist erråd

Til

Ved St randen 18

DK- 1061 København K

Tel + 45 3396 0200

Fa + 45 3396 0202

www.norden.org

Fra

Nordisk m inist erråds sekr et ariat

Em ne

11. okt ober 2013

NR: 13- 00287- 1

Re de gj ør e lse om oppfølgn inge n a v Spr å k de k la r a sj one n ba se r t

på na sj ona le r a ppor t e r fr a de n or disk e la n de n e , Fæ r øye ne ,

Gr øn la n d og Åla n d 2 0 1 3

Ba k gr u n n

Den 1. novem ber 2006 vedt ok Nordisk m inist erråd for ut dannelse og

forskning ( MR- U) ” Deklarasj on om nordisk språkpolit ikk” , heret t er kalt

Språkdeklarasj onen.

Em bet sm annskom it een for ut dannelse og forskning ( EK- U) har st adfest et at

ansvaret for oppfølgningen av Språkdeklarasj onen er nasj onalt . EK- U

beslut t et i sit t m øt e den 20. m ai 2008 at det redegj øres for oppfølgningen av

Språkdeklarasj onen t il Nordisk råds sesj on hvert annet år: først e gang t il

sesj onen i 2009, andre gang t il sesj onen i 2011. Nor disk Minist erråd legger t il

Nordisk Råds sesj on 2013 frem den t redj e redegj ørelsen om oppfølgningen

av Språkdeklarasj onen. Redegj ørelsen vil på sam m e m åt e som i 2009 og

2011 være basert på landenes egne rapport er t il Nordisk m inist erråds

sekret ariat ( NMRS) .

Språkdeklarasj onen er ikke j uridisk bindende og priorit eringen m ellom og

finansieringen av t ilt ak t il oppfølgningen av språkdeklarasj onen kan variere i

de nordiske landene, Fær øyene, Grønland og Åland.

De nasj onale t ilt ak på språkom rådet er av særlig bet ydning fra og m ed 2014.

EK- U beslut t et den 5. desem ber 2012 at en av de t re priorit eringer på

språkom rådet frem over skal være at det i høyere grad skal ident ifiseres

hvorvidt nordiske t ilt ak på språkom rådet kan bidra t il å underst øt t e nasj onale

innsat ser i oppfølgningen av Språkdeklarasj onen.

Spr å k de k la r a sj on e n

Norden er i dag en m angespråklig region, hvor borgerne har gode

språkkunnskaper og hvor språkpolit ikken hviler på en dem okrat isk t radisj on.

Språkdeklarasj onen form ulerer visj onen for og de m ål som en nordisk

språkpolit ikk skal t ilst rebe. Deklarasj onen har som ut gangspunkt at Nordens

sam funnsbærende språk forblir st erke, levende og sam funnsbærende og at

det nordiske sam arbeidet også frem over foregår på dansk, norsk og svensk.

Nordisk språkpolit ikk t ar som ut gangspunkt at alle nordboer e har ret t t il:



å t ilegne seg et sam funnsbærende spr åk i t ale og skrift , slik at de kan

delt a i sam funnslivet



å t ilegne seg forst åelse av og kunnsk aper om et skandinavisk språk

og forst åelse av de øvrige skandinaviske språkene, slik at de kan

delt a i det nordiske språkfellesskapet

side 1 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files



å t ilegne seg språk m ed int ernasj onal rekkevidde, slik at de kan delt a

i ut viklingen av det int ernasj onale sam funnet

å bevare og ut vikle sit t m orsm ål og sit t nasj onale m inorit et sspråk

Målene for en nordisk språkpolit ikk blir derfor å sikt e m ot



at alle nordboere kan lese og skrive det eller de språk som fungerer

som sam funnsbærende i om rådet hvor de bor



at alle nordboere kan kom m unisere m ed hverandre, først og frem st

på et skandinavisk språk



at alle nordboere har grunnleggende k unnskaper om språkret t ighet er

i Norden og om språksit uasj onen i Norden



at alle nordboere har m eget gode kunnskaper i m inst et t språk m ed

int ernasj onal rekkevidde og gode kunnskaper i yt t erligere et t

frem m edspråk



at alle nordboere har allm enn kunnskap om hva språket er, og

hvordan det fungerer

For å nå disse m ål ut peker Språkdeklarasj onen fire saker å arbeide m ed



språkforst åelse

språkkunnskap,

herunder

st yrking

nabospråksperspekt ivet i dansk- , norsk- og sv enskundervisningen og

undervisning i skandinaviske språk som frem m edspråk. Nordens

sam funnsbærende språk bør videre v ære synlige i det offent lige rom

( film og TV) og t ilgj engelige i form av lit t erat ur, ordbøker og

språkt eknologiske løsninger



parallellspråklighet

, herunder både parallellspråklighet m ellom

engelsk og Nordens språk og m ellom språkene i Norden



m angespråklighet og flerspråklighet

, herunder sikre at lovfest ede

m inorit et sspråk kan st yrkes, sam t at t egnspråk sikres en st erk

posisj on



Norden som språklig foregangsr egion, herunder ar beid m ed

m yndighet enes språkbruk og den nordiske m odell for språkfellesskap

og språksam arbeid

Fokus på bar n og unges forst åelse av dansk, norsk og sv ensk i det nor diske

språksam arbeidet ble beslut t et av EK- U i 2008. Denne priorit ering

videreføres også frem over, og fra 2014 m ed sær lig vekt på forst åelse av

t alespråkene dansk, norsk og svensk et t er beslut ning i EK- U i 2012.

La n dr a ppor t e n e

De nordiske landene, Færøyene, Grønland og Åland har, i likhet m ed de t o

foregående r apport eringer, også i 2013 besvart spørsm ål som relat erer seg

t il de fire saker å arbeide m ed som ut pekes i Språkdeklarasj onen.

Spørsm ålene er i all hovedsak de sam m e som i 2009 og 2011, noe som gir

en bedr e m ulighet t il å følge ut viklingen på om rådet .

Landenes svar gj engis i sin helhet organisert under hvert spørsm ål i bilag 1.

Nedenfor gis en kort fat t et oppsum m ering av hovedpunkt er i rapport eringen.

I t illegg gis ved hver t spørsm ål en kort oppsum m ering vedrørende

virksom het en på språkom rådet som er finansiert m ed m idler under MR- Us

budsj et t , så m an let t ere kan se de nordiske og nasj onale t ilt ak i

sam m enheng.

Med parallellspråklighet forst ås her sam t idig bruk av flere språk innenfor et t eller

Landene i Nor den blir st adig m er m angespr åklige og m ange nordboere er i dag

side 2 av 39

flere om råder i sam funnet .

flerspråk lige.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Spør sm å le ne la n de n e , Fæ r øye ne , Gr øn la n d og Åla n d h a r be sva r t i

sin e r a ppor t e r

Spør sm å l om spr å k for st å e lse og spr å k k u n n sk a p

1.A: Redegj ør for læreplanenes kom pet ansem ål når det gj elder undervis-

ningen i og om skandinaviske språk ( dansk, norsk og svensk) på både

folkeskolenivå ( grunnskole) og gym nasienivå ( videregående skole) .

Angi om

kom pet ansem ålene er form ulert ut fra et nabospr åksperspekt iv eller ut fra et

frem m edspråksperspekt iv.

Redegj ør

event uelt

også

for

relevant e

kom pet ansem ål for kult urforst åelse.

1.B: Er undervisningen i og om skandinaviske språk ( dansk, norsk og svensk)

blit t st yrket siden landrapport ene i henholdsvis 2009 og 2011? Er det innført

nye læreplaner eller gj ennom ført andre relevant e t ilt ak, eksem pelvis i

lærerut dannelsene, kursvirksom het ret t et m ot lærere, kam panj et ilt ak ret t et

m ot skolen ( evt . t ilt ak i forlengelse av den nordiske språkkam panj e 2010-

2012) ?

1.C: Hvordan sikrer relevant e m yndighet er ( nasj onale m yndighet er og

skoleeiere) seg at læreplanenes kom pet ansem ål som om handler undervisning

i og om skandinaviske spr åk, følges opp i praksis? Finnes det undersøkelser

som for eksem pel disse undersøkelsene fra henholdsvis Norge ( Språkrådet )

ht t p: / / www.sprakradet .no/ Toppm eny/ Akt uelt / Norsklarere/

Sverige

( Lärarnas Riksförbund)

ht t p: / / www.lr.se/ opinionpaverkan/ undersokningar/ arkiv/ nordiskasprakisvens

kundervisningen.5.30bff3351397a05549c800014723.ht m l?

Oppfølgning på nordisk nivå

Den st ørst e delen av MR- Us budsj et t som er t il disposisj on på språkom rådet ,

er ørem erket Program for språkkurs:



Nordkurs

universit et enes

som m erkurs

Nordens

sam funnsbærende språk og kult ur. De flest e landene har

st øt t eordninger som legger t il ret t e for at deres st udent er kan følge

et Nordkurs.



Nordspråk er et net t verk for nasj onale foreninger lærere som

underviser i Nordens spr åk som m orsm ål eller frem m edspråk.



De nordiske perler arrangerer språk- og kult urkurs for nordiske

lærerst udent er. De flest e av kursene er finansiert av De nor diske

perlers bilat erale fonder, m ens de nor diske m idler dekker

kursvirksom het som ikke om fat t es av de bilat erale ordninger.



Nordiske språkpilot er er en et t erut dannelse for lærere i dansk, norsk

svensk

som

ønsker

st yrke

sin

kom pet anse

nabospråksdidakt ikk, sam t fungere som ressurspersoner for

lærerkollegaer.

Sam arbeidsnem nden for Nordenunder visning i ut landet har st øt t et sem inarer

og konferanser for Nordenlekt orer ved universit et er i hovedsak ut enfor

Norden, m en også i Norden.

I forlengelse av Nordisk språkkam panj e har Foreningene Nordens

forfat t ert urné og et ablering av Foreningene Nordens under visningsport al

Norden i skolen (

www.nordeniskolen.org)

fåt t st øt t e fra henholdsvis

Rådgivningsgruppen

for

nordisk

skolesam arbeid

Nor disk

Sprogkoordinat ion. Net t verket for språknem ndene i Norden fer digst ilt e i 2013

sin nordiske barneor dbok. Denne er finansiert m ed m idler fra Nordisk

I redegj ørelsen er det ønskelig å kunne å sam m enligne læreplanene på t vers av

landene. Kom pet ansem ålene kan eksem pelv is st illes opp på denne m åt en:

” Kom pet ansem ål et t er 7. år st rinn: Eleven sk al kunne lese enkle lit t erære t ekst er på

svensk og dansk og gj engi innholdet ” .

side 3 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

kult urfond, Nordisk språkkam panj e og Nordplus Nor diske språk og publiseres

via Norden i skolen- plat t form en.

Oppfølgning på nasj onalt nivå

Landene og Færøyene, Grønland og Åland rapport erer at det nordiske

perspekt iv er skrevet inn som kom pet ansem ål i læreplaner og kursplaner for

fagene

dansk,

færøysk,

norsk

svensk.

Vekt leggingen

nabospråksforst åelse og k ult urforst åelse varierer noe og ser først og frem st

ut t il å være relat ert t il om elevgruppen har dansk, norsk, færøysk eller

svensk som m orsm ål eller ei.

Ansvaret for oppfølgningen

skoleeier i alle landene.

kom pet ansem ålene er

desent ralisert

t il

Om t rent en t redj edel av alle de ut dannede nor diske språkpilot er kom m er fra

Danm ark. Læreplanen i dansk som annet språk legger fra 2013 m er vekt på

frem m edspråksdidakt ikk. Den nye lærerut dannelsen er fra 2013 st yrt av

kom pet ansem ål. Et av kom pet ansem ålene er nordiske språk. Det ut gis

j evnlig undervisningsm at eriale om nordiske språk og nabospråk i Danm ark.

I Finland kan elevene et t er eget valg begynne st udiene i det andre nasj onale

språket ( finsk eller svensk) allerede i først e klasse. Nye læreplaner som t ar

sikt e på å st yrke en levende t ospr åklighet i skolen vil gj elde fra 2016. En

arbeidsgruppe har i 2011 og 2012 ut redet ut viklingen i svenskundervisningen

i Finland og hvordan denne kan st yrkes, et t er at m an i 2009 kunne observere

at kun 68% av gym nasiast ene valgt e å gå opp t il eksam en i svensk et t er at

m an i 2004 gj orde eksam en frivillig. Svenska nu- prosj ekt et , som

ble

iverksat t i 2007, fort set t er m ed m ålset ningen å t ilby et nordisk alt ernat iv t il

den anglosaxiske kult uren gj ennom m øt et m ed den svenskspråklige.

På Færøyene er nordisk kult urforst åelse og nabospr åksforst åelse skrevet inn i

læreplanen både i færøysk ( islandsk og norsk) og dansk ( svensk og norsk) .

Folkeskolen fikk ny læreplan i 2011 og gym nasiet fikk ny læreplan i 2013.

I Grønland legges det vekt på undervisning om de vest nordiske relasj oner.

Danskundervisning er obligat orisk på gym nasiet . I alle fag skal den språklige

dim ensj on

gis

økt

oppm erksom het ,

blant

annet

gj ennom

andrespr åkspedagogisk t ilgang. Ordbøker m ellom grønlandsk og dansk t il

m obilt elefon og elevm obilit et st øt t et av Nordplus skal st yrke relasj onen t il

Norden. I sær nevnes skolebesøk m ellom elever fra de arkt iske om råder.

I I sland gj elder nye læreplaner fra 2013, der det beskrives kom pet ansem ål

blant annet i frem m edspråk som engelsk og dansk. Skolene fordeler selv

t im efordelingen m ellom frem m edspråkene og oppst art st idspunkt .

I Norge og Sverige er det gj ort undersøkelser om hvordan lærere følger opp

kom pet ansem ålene i læreplanene. Norge rapport erer om en forbedring når

m an sam m enligner result at ene fra en undersøkelse i 2010 og en oppfølgende

undersøkelse i 2012. Læreplanene i Norge er revider t i 2013.

I Sverige er nabospråksperspekt ivet skrevet inn i læreplanen fra 2011.

Skolverket viderefører undervisningsressursen som ble ut arbeidet under den

nordiske språkkam panj en.

På Åland ivaret as inform asj on om Nordens språk og kult ur først og frem st i

regi av Nordisk inform at ionskont or. Elever og lærere oppm unt res t il å søke

st øt t e t il m obilit et gj ennom Nordplus.

side 4 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Spør sm å l om pa r a lle llspr å k ligh e t

2.A: Arbeides det m ed nasj onale st rat egier for parallellspråklighet m ellom

engelsk og Nordens sam funnsbærende språk,

for eksem pel i regi av

språkråd, spr åknem nder eller andre m yndighet er?

2.B: Hvordan ivaret as par allellspråklighet m ellom engelsk og nasj onalspråket

som vit enskapelige språk innenfor universit et ssekt oren og høyskolesekt oren?

I hvilken grad er det innført parallellspråksst rat egier ved høyere

ut dannelsesinst it usj oner? Kan det i så fall sies noe overordnet om

hovedinnholdet i st rat egiene, for eksem pel i forhold t il undervisningsspråk og

publiseringsspråk?

Er det m ulig for st udent er å avlegge eksam en på et annet

av Nordens sam funnsbærende spr åk ved høyere ut dannelsesinst it usj oner?

Oppfølgning på nordisk nivå

Et nordisk parallellspråksnet t verk finansiert m ed st øt t e fra Nordplus Nordiske

språk og de delt agende universit et er, m ed represent ant er fra flere av

Nordens int ernasj onalisert e universit et er i Danm ark, Finland, Norge, I sland

og Sverige har ut arbeidet landrapport er hvor de blant annet redegj ør for

universit et enes språkpolit ikker og parallellspråklige praksis m ellom engelsk

og Nordens språk. Net t verket s publikasj oner fra 2013 kan leses her:

ht t p: / / nordiskparallelsprogsnet .blogs.ku.dk/ publikat ioner/

EK- U beslut t et i 2013 å oppret t e en m idlert idig nordisk ekspert gruppe for

parallellspråklighet m ed et t reårig m andat fra 2014. Gruppen finansieres m ed

nordiske m idler under MR- Us budsj et t for språkom rådet .

Oppfølgning på nasj onalt nivå

Ansvaret for ut vikling av parallellspråklige policy- dokum ent er og oppfølgning

og ut vikling av god parallellspråklig praksis på universit et snivå er i alle

landene desent ralisert t il ut dannelsesinst it usj onene. Mange av universit et ene

har eller er i ferd m ed å ut vikle og vedt a språkst rat egidokum ent er.

Københavns

universit et

Danm ark

har

oppret t et

Cent er

for

I nt ernat ionalisering og Parallesproglighed, som gj ennom fører skredder sydde

språkkurs som dekker ulike brukerbehov ved universit et et .

I nst it ut et för de inhem ska språken i Finland anbefaler i sin språkpolit iske

handlingsplan blant annet at st udent avhandlinger på lavere nivå skrives på

nasj onalspråkene.

I universit et sundervisningen på Færøyene rapport eres det om en pragm at isk

t ilgang t il språkvalg, m en at færøysk er hovedspråket .

Ved Grønlands universit et er undervisningsspråket dansk eller grønlandsk,

eller engelsk dersom underviseren ikke behersker de t o språkene.

Ved universit et ene på I sland er islandsk hovedspråk for undervisning på

lavere nivå.

Med ” Nordens sam funnsbær ende språk” refereres det i Språkdeklarasj onen t il dansk,

I perioden 2010- 2013 har et nordisk net t verk for parallellspråklighet arbeidet m ed

finsk , færøysk, grønlandsk, islandsk, norsk, sam isk og sv ensk.

nasj onale st at usrapport er for parallellspråk spørsm ål på universit et som rådet ( fra

Danm ark, Finland, I sland, Norge og Sverige) . Deres r esult at er er foreløpig

t ilgj engeliggj or t her :

ht t p: / / nordiskparallelsprogsnet .blogs.ku.dk/ fem t e- og- afslut t ende-

m ode/

side 5 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

I Norge er regj eringens hovedst rat egi for parallellspråklighet «norsk når du

kan, engelsk når du m å». Universit et ene har et ansvar for å ut vikle norsk

som fagspråk . I 2011 et ablert e universit et et i Bergen et språksent er.

Spør sm å l om m a n ge spr å k ligh e t og fle r spr å k ligh e t

3.A: På hvilken m åt e ar beides det for å sikre og st yrke st illingen t il de

m inorit et sspråk

som i et t eller flere nordiske land er lovfest ede

m inorit et sspråk?

3.B: På hvilken m åt e arbeides det m ed t egnspråksspørsm ål

Oppfølgning på nordisk nivå

Net t verket for språknem ndene i Norden arrangert e i 2011 et nor disk sem inar

om t egnspråkene i Norden

. Form ålet m ed sem inaret var å et ablere et

nordisk t egnspråksnet t verk. Net t verket driver sin egen nordiske blogg.

Sem inaret ble finansiert av nordiske m idler under MR- Us budsj et t for

språkom rådet .

Oppfølgning på nasj onalt nivå

Nordisk sam isk fag- og ressurssent er er et sam arbeidsprosj ekt m ellom

Sam isk Parlam ent arisk Råd og Sam et ingene i Finland, Norge og Sverige som

st art et opp i 2013.

Danm ark følger opp den europeiske pakt om m inorit et sspråk og avt alen som

sikrer det t yske m indret alls språk i Sønderj ylland. Videre gis det

m orsm ålsundervisning i færøysk og grønlandsk. Ret t ighet er og forplikt elser i

forbindelse m ed t egnspråk desent ralisert t il sekt orene.

I Finland har en ar beidsgruppe ut ar beidet et for slag t il handlingsplan for

revit alisering av de sam iske språkene i Finland. Arbeidet m ed å st yrke det

finske og finlandssvenske t egnspråket har fort sat t e et t er det språkpolit iske

program for t egnspråk kom i 2010. I regj eringsprogram m et fra 2011 gis

m inorit et sspråk inkl. t egnspråk særlig oppm erksom het . Svensk i Finland

st yrkes gj ennom «Svenska nu».

Færøyenes nyoppret t ede Språkråd vil også t a t egnspråksspørsm ålet inn i sit t

planleggingsarbeid.

I Grønland ble det i 2012 arrangert et m øt e om t egnspråk m ed nordisk

delt agelse.

I Norge har Språkrådet fåt t ansvar for de nasj onale m inorit et sspråkene

kvensk, rom ani og rom anes, sam t t egnspråk. Det finnes t egnspråks-

ut dannelse ved t re norske høyskoler. Det er oppret t et en sam isk

lærerut dannelse for grunnskolen.

I Sverige reguleres de nasj onale m inorit et sspråkene og t egnspråk gj ennom

språkloven som følges opp av Språkrådet . Gj ennom m inorit et sloven har

Med ” m inor it et sspråk” refereres det i Språk deklarasj onen i denne sam m enheng t il

språkene sam isk, kvensk, m eänkieli, rom ani og j iddisch sam t finsk ( i Sv erige) og t ysk

( i Danm ark) .

Det ble i 2012 oppret t et et nordisk net t verk for t egnspråk i regi av net t verket for

språknem ndene i Norden. Net t verket driver inform asj onsbloggen der det ligger

rapport er blant annet om st at us for t egnspråk i Norden:

ht t p: / / nordisk at eck ensprak.wordpress.com / rapport er /

Rapport en fra t egnspråksnet t verket kan leses her:

ht t p: / / nordisk at eck ensprak.files.wordpress.com / 2012/ 06/ rapport - nordisk-

arbet ssem inar ium - fc3b6r- sprc3a5kvc3a5rdare- i- t eck ensprc3a5k- 20122.pdf

side 6 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

m inorit et sspråkene overordnet set t blit t st yrket . Gj ennom m idler t il

Sam eskolst yrelsen og ut vikling av undervisningsm idler st yrkes sam isk.

Skolverket s digit ale port al t ilbyr st øt t e t il m inorit et sspråklige elever under

Tem a Moder sm ål.

Finsk i Sverige st yrkes gj ennom «Finska nu». Tegnspråk

kan leses som em ne i gym nasiet fra 2011 dersom skoleeier t ilbyr det .

På Åland, som er et svenskspråklig om råde, følges ut viklingen for svensk i

Finland nøye. Det sam arbeides i t egnspråkspørsm ål m ed relevant e

m yndighet er i Finland og Sverige.

Spør sm å l om N or de n som spr å k lig for e ga n gsr e gion

4: På hvilken m åt e arbeides det for å bidra t il å gj øre Norden førende

innenfor arbeidet m ed klarspråk ( at m yndighet er henvender seg t il borgerne i

et klart og forst åelig språk) ?

Oppfølgning på nordisk nivå

Net t verket for språknem ndene i Norden arrangert e i 2011 og 2013 nordiske

klarspråkskonferanser:

Juridisk sprog i Norden

( I sland) og

Myndighet st ext er

ur m edborgarperspekt iv

( Finland) . Net t verket for språknem ndene i Norden

har i 2012 arrangert et arbeidssem inar om klarspråk m ed delt agere fra alle

de nordiske land, Færøyene og Grønland. Dansk Sprognævn og Språkrådet i

Norge har et t erfølgende på vegne av arbeidsgr uppen skissert et m ulig

nordisk klarspråksprosj ek t . Konferansene og sem inarene ble arrangert m ed

nordiske m idler under MR- Us budsj et t for språkom rådet .

Oppfølgning på nasj onalt nivå

I Finland, Norge og Sverige arbeides det m ed klarspråk i regi av offent lige

m yndighet er, slik det også har vært redegj ort for t idligere. Både Norge og

Sverige deler ut klarspråkpriser.

I Finland er det et fokus på m yndighet enes språk både ut fra et

klarspråksperspekt iv og et let t lest perspekt iv. Kom m unförbundet har net t opp

avslut t et et klarspråksprosj ekt , som deler sine result at er og m odeller på

int ernet t . En st at lig m yndighet sgruppe skal i løpet av 2013 legge frem en

handlingsplan for ut vikling av språket i lovgivningen og kom m unikasj on

m ellom borgere og m yndighet er.

I Norge ble prosj ekt et «Klart språk i st at en» forlenget i perioden 2011- 2013.

Fra 2011 ble delprosj ekt et «Klart lovspråk» igangsat t et t er at erfaringer fra

både Norge og Sverige viser hvordan lovspråket påvirker språket i den øvrige

m yndighet skom m unikasj onen.

I Sverige frem heves t re fakt orer av bet ydning for en vellykket sat sning på

klarspråk: 1) at arbeidet st art er på høyest e nivå, 2) at det finnes per soner

m ed rikt ig kom pet anse som kan drive klarspråksarbeidet , 3) at det finnes en

språklov og en språkm yndighet m ed ansvar for å gj ennom før e

språkpolit ikken. Språkrådet har ut git t flere publikasj oner m ed k onkret e råd i

sam arbeid m ed flere m yndighet er.

Færøyene oppret t et i 2013 et Språkråd, som også vil ha klarspråk som sit t

rådgivningsom råde.

I Grønland vil den nye overset t er- og t olkeut dannelse legge t il ret t e for

overset t else av danske m yndighet st ekst er t il et klart og forst åelig

grønlandsk.

Net t verk et for språknem ndene i Norden har sam let sine nordiske k larspr åksrapport er

her:

ht t p: / / nordisksprogkoordinat ion.org/ t em aer / organisat ioner/ organisat ioner-

1/ nordiske- spr ognaevn/ copy2_of_sprognaevnenes- net vaerk/ klarsprogspublikat ioner

side 7 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

I kom m unal- og landskapsförvalt ningen på Åland følges det

klarspråksarbeidet både i Finland og Sverige.

m ed på

H e n visn in ge r t il Spr å k de k la r a sj on e n og t idlige r e r e de gj ør e lse r

Lenke t il Språkdeklarasj onen ( 2006) :

ht t p: / / www.norden.org/ da/ publikat ioner/ publikat ioner/ 2007- 746

Lenke t il redegj ørelse t il Nordisk Råds sesj on om oppfølgningen av

Språkdeklarasj onen i 2009 ( først e rapport ) :

ht t p: / / www.norden.org/ sv/ nordiska- raadet / sessioner- m oet en- och-

konferenser/ sessioner/ 61- sessionen- 2009/ sessionsdokum ent / dokum ent - 10

Lenke t il redegj ørelse t il Nordisk Råds sesj on om oppfølgningen

Språkdeklarasj onen i 2011 ( andre rapport ) :

ht t p: / / www.norden.org/ da/ nordisk- raad/ sager/ dokum ent - 15- 2011

side 8 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Bila g 1 - Sa m m e n st illin g a v la n dr a ppor t e r 2 0 1 3

Spør sm å l om spr å k for st å e lse og spr å k k u n n sk a p

1.A: Redegj ør for læreplanenes kom pet ansem ål når det gj elder undervis-

ningen i og om skandinaviske språk ( dansk, norsk og svensk) på både

folkeskolenivå ( grunnskole) og gym nasienivå ( videregående skole) .

Angi

om kom pet ansem ålene er form ulert ut fra et nabospråksper spekt iv eller ut

fra et frem m edspråksperspekt iv. Redegj ør event uelt også for relevant e

kom pet ansem ål for kult urforst åelse.

1.B: Er undervisningen i og om skandinaviske språk ( dansk, norsk og svensk)

blit t st yrket siden landrapport ene i henholdsvis 2009 og 2011? Er det innført

nye læreplaner eller gj ennom ført andre relevant e t ilt ak, eksem pelvis i

lærerut dannelsene, kursvirksom het ret t et m ot lærere, kam panj et ilt ak ret t et

m ot skolen ( evt . t ilt ak i forlengelse av den nordiske språkkam panj e 2010-

2012) ?

1.C: Hvordan sikrer relevant e m yndighet er ( nasj onale m yndighet er og

skoleeiere) seg at læreplanenes kom pet ansem ål som om handler undervisning

i og om skandinaviske spr åk, følges opp i praksis? Finnes det undersøkelser

som for eksem pel disse undersøkelsene fra henholdsvis Norge ( Språkrådet )

ht t p: / / www.sprakradet .no/ Toppm eny/ Akt uelt / Norsklarere/

Sverige

( Lärarnas

Riksförbund)

ht t p: / / www.lr.se/ opinionpaverkan/ undersokningar/ arkiv/ nordiskasprakisvens

kundervisningen.5.30bff3351397a05549c800014723.ht m l?

Danm ark

1 A

I Danm ark er der fast sat Fælles nat ionale Mål for faget dansk i folkeskolen.

Undervisningen skal give eleverne adgang t il de skandinaviske sprog og det

nordiske kult urfællesskab. Kravene er, at eleverne skal kunne lyt t e t il norsk

og svensk m ed forst åelse ( det t alt e sprog) , læse norske og sv enske t ekst er

m ed forst åelse ( det skr evne sprog, læse) og indgå i et m angesproget

sam fund og t ilegne sig andre sprog ( sprog, lit t erat ur og kom m unikat ion) .

Allerede eft er 2. skoleår skal eleverne kunne forst å enkle norske og svensk e

t ekst er og udt ryk.

Målene angiver, hvad undervisningen skal lede fr em m od, at eleverne har

t ilegnet sig af kundskaber og færdigheder på best em t e klasset rin 2., 4., 6.,

og 9. klasset rin og ved afslut ningen af undervisningen 9. eller 10. klasset rin.

Målene er senest ændr et i 2009 og frem går af bekendt gørelse nr . 748 af 13.

j uli 2009 om form ål, t rin- og slut m ål for folkeskolens fag og em ner ( Fælles

Mål)

Form ålsbest em m elsen for faget dansk angiver i st k. 3.



Undervisningen skal give eleverne adgang t il de sk andinaviske sprog

og det nordiske kult urfællesskab.

Slut m ål og t rinm ål for faget dansk angiver:



Undervisningen skal lede frem m od, at eleverne har t ilegnet sig

kundskaber og færdigheder, der sæt t er dem i st and t il at :

I nden for t em aet - Det t alt e sprog

Slut m ål eft er 9. og 10. klasse:



Lyt t e t il norsk og svensk m ed forst åelse.

I redegj ørelsen er det ønskelig å kunne å sam m enligne læreplanene på t vers av

landene. Kom pet ansem ålene kan eksem pelv is st illes opp på denne m åt en:

” Kom pet ansem ål et t er 7. år st rinn: Eleven sk al kunne lese enkle lit t erære t ekst er på

svensk og dansk og gj engi innholdet ” .

side 9 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Trinm ål:

Eft er 2. klasse:



Forst å enkle norske og svenske ord og udt ryk

Eft er 4. klasse:



Forst å enkle norske og svenske t ekst er og andre udt ryksform er

Eft er 6. klasse:



Forst å let t e norske og svenske t ekst er og andre udt ryksform er og

kende t il nogle ligheder og for- skelle m ellem nabosprogene

Eft er 9. klasse:



Forst å norsk og svensk i st ore t ræk og have kendskab t il ligheder og

forskelle m ellem nabosprogene.

I nden for t em aet - Det skrevne sprog læse

Slut m ål eft er 9. og 10. klasse:



Læse norske og svenske t ekst er m ed forst åelse

Trinm ål:

Eft er 2. klasse:



Læse let t e norske og svenske ord og sæt ninger

Eft er 4. klasse:



Læse let t e og kort e norske og svenske t ekst er

Eft er 6. klasse:



Læse let t e norske og svenske t ekst er

Eft er 9. klasse:



Læse norske og svenske t ekst er

I nden for t em aet - Sprog, lit t erat ur og kom m unikat ion

Slut m ål eft er 9. og 10. klasse:



I ndgå i et m angesproget sam fund og t ilegne sig andre sprog.

Trinm ål

Eft er 2. klasse:



Forst å, at der er m ange sprog, og at de rum m er forskellige

udt ryksm uligheder

Eft er 4. klasse:



I agt t age forskelle og ligheder i sprog fra forskellige kult urer

Eft er 6. klasse:



Forst å sam spillet m ellem sprog og kult ur og bet ydningen af sproglig

m angfoldighed

Eft er 9. klasse:



Udvikle sproglig og kult urel kom pet ence t il brug i en globaliseret

verden.

Gym nasiale uddannelser

Læreplanerne i de gym nasiale uddannelser er senest blevet aj ourført pr .

august 2010. Dansk i forhold t il det nordiske sprogfællesskab er specifikt

udt rykt i kernest offet i læreplanerne for danskfaget på alle gym nasiale

uddannelser. I st x- , hf- og ht x- uddannelserne frem går det , at " norske og

svenske t ek st er på originalsprog" indgår, m ens det i hhx- uddannelsen

frem går, at " oversat t e og nordiske t ekst er" ( det vil igen sige på

originalsprog) indgår.

Alm en sprogforst åelse i st x- uddannelsen danner bro t il grundskolen ( " Fælles

m ål" ) og er st art en på det syst em at iske arbej de m ed sprog ( både dansk og

frem m edsprog) , som karakt eriserer gym nasiet . Den sproglige viden og

bevidst hed, som opby gges gennem alm en sprogforst åelse og arbej det i

dansk

frem m edsprog

gennem

hele

gym nasieforløbet

st udieforberedende t il videregående uddannelser. I hhx- uddannelsen indgår

danskfaget sam m en m ed frem m edsprogene i kult ur- og sprogom rådet

( st udieom rådet s del 1) , der beskæft iger sig m ed grundlæggende viden om

side 10 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

sprog og om sam m enhængen m ellem sprog, kult ur og kom m unikat ion. I ht x-

uddannelsen indgår sprog og kom m unikat ion m ed det form ål, at eleverne

udvikler deres sproglige og kom m unikat ive indsigt og erfaring, m undt ligt og

skrift ligt , m ed henblik på at t ilegne sig viden og form idle result at er,

holdninger og vurderinger.

Udgangspunkt et for at inddrage nordisk sprog og nordiske t ekst er i

undervisningen er en nabosprogsdidakt ik. I det sproglige arbej de kom m er

det t il udt ryk ved, at der fokuseres på sproglige ligheder og forskelle m ellem

de nordiske sprog, m ens lit t erære inspirat ionskilder er et særligt

om drej ningspunkt

lit t erat urunder visningen

forbindelse

m ed

periodelæsning.

I landerapport en fra 2009 beskrives faget dansk som andet sprog på

grundskoleniveau. Et t ilsvarende fag m ed egen skrift lig prøve har kørt som

forsøg på hf ( både enkelt fag og som del af en hel hf- uddannelse, hvor det

erst at t er et alm indeligt dansk A) .

I august 2013 er der på baggrund af rapport ering fra en følgegruppe

foret aget

j ust eringer

læreplanen.

Just eringerne

im ødekom m er

følgegruppens

anbefalinger

ved

øge

fokus

på

kursist ernes

frem m edsproglige baggrund. Det bet yder, at frem m edsprogsdidakt ik nu har

en m ere cent ral rolle i faget .

I erhvervsuddannelserne lægges der st or vægt på at bibringe eleverne

t ilfredsst illende kundskaber i dansk og m at em at ik. Norsk og svensk indgår

ikke i læreplanerne for erhvervsuddannelserne. Minist eret er ikke bekendt

m ed, at der er sproglige problem er ifm . gennem førelse af fx prakt ik eller j ob i

et andet skandinavisk land.

1 B

Danske forlag og producent er udgiver løbende m at erialer t il undervisningen i

de skandinaviske sprog. Det frem m er int eressen og m ot ivat ionen hos lærerne

og st yrker undervisningen.

Der er i perioden 2007 - 2012 uddannet 40 danske sprogpilot er ud af i alt

135 sprogpilot er, der kan rådgive om nabosprogsundervisning.

Danm ark delt ager i Nordisk Bibliot eksuge, der arr angeres af Foreningerne

Norden. Bibliot eksugen begynder m andag den 11. novem ber 2013 for 17.

gang. Her sæt t er m an sig ned og læser høj t af den sam m e lit t erat ur på det

sam m e t idspunkt i hele Norden. Mor gengry er høj t læsning for børn om

m orgenen - i år delt op i t o værker - et værk for yngre børn og et værk for

ældre børn. Skum ringst im en er høj t læsning for voksne om aft enen. Over 100

danske bibliot eker er regist reret .

I forbindelse m ed 200- året for 1814 er der fokus på de sproglige

konsekvenser i Norge, Danm ark og i nogen grad også i Sverige. Der afholdes

allerede i sept em ber 2013 et sem inar m ed sproget som em ne i regi af Fondet

for dansk- norsk Sam arbej de i sam arbej de m ed folket ing og am bassade.

Der blev i 2013 indført en ny læreruddannelse. Uddannelsen er gået fra at

være indholdsst yret t il st yret eft er kom pet encem ål. Kravene er sam t idig

blevet skærpet t il de enkelt e kom pet encem ål på uddannelsen. Et af

kom pet encem ålene er viden og færdigheder i nordiske sprog.

1 C

Folkeskolen er en kom m unal opgave. Den enkelt e skoles leder har inden for

ram m erne af lovgivningen og kom m unalbest yrelsens og skolebest yr elsens

beslut ninger ansvaret for undervisningens kvalit et i henhold t il folkeskolens

side 11 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

form ål. Det er skolelederens og i sidst e ende kom m unalbest yrelsens ansvar

at sikre, at lovgivningen bliver overholdt .

Fin la n d

1 A

Undervisningen i svenska som det andr a inhem ska språket ingår i grunderna

för den grundläggande ut bildningen och m ålet är en funkt ionell

språkfärdighet . Alla finska barn st uderar det andra inhem ska språket

( svenska för finskt alande barn) i skolan.

Ut över m odersm ålet ska det ingå m inst t vå andra språk ( A1 och B1) i

grundskolan. Dessut om kan skolorna ordna frivillig undervisning i språk ( A2

och B2) . Av de obligat oriska språkst udierna ska et t språk v ara ant ingen

finska eller svenska. A1- språken om fat t ar m inst 16 årsveckot im m ar m edan

B1- språken om fat t ar m inst sex årsveckot im m ar. De först a språkst udierna,

det så kallade A1- språket , inleds senast i klass t re. Undervisning i det andra

obligat oriska, det så kallade B1- språket , inleds i klass sj u.

Finskspråkiga elever kan inleda sina språkst udier i svenska, och

svenskspråkiga elever sina språkst udier i finska redan i först a klassen ifall

skolan frivilligt valt at t erbj uda denna språkunderv isning. Eleverna kan m ed

andra ord både välj a när språkst udier na i det andra inhem ska språket inleds

och hur om fat t ande st udierna ska vara.

St at srådet fat t ade beslut om den nya t im fördelningen i den gr undläggande

ut bildningen

j uni

2012.

Enligt

den

nya

t im fördelningen

ska

språkprogr am m en bli m er

m ångsidiga genom

at t

m an erbj uder

ut bildningsanordnarna m öj lighet en at t ordna underv isning i A2- och B2- språk

m ed hj älp av st at ens specialunderst öd. Undervisningen i B1- språket

t idigareläggs så at t under visningen inleds i sj ät t e årskurs. På så sät t st ärker

m an särskilt en levande t våspråkighet i skolorna och i sam hället .

Kult urpolit iska m inist erarbet sgruppen beslöt också at t den grundläggande

ut bildningens m inim it im ant al höj s m ed t re år sveckot im m ar sam t at t

anordnaren av undervisning kom m er at t vara förplikt igad at t erbj uda det

frivilliga A2- språket . Meningen är at t m an fat t ar beslut om at t öka

m inim it im ant alet för valbara äm nen m ed t re årsveckot im m ar under våren

2013, och at t m an senast i slut et av 2014 avlåt er en lagpr oposit ion t ill

riksdagen om förplikt igandet at t erbj uda A2- språket .

Läroplaner som ut arbet at s enligt förordningen t as i bruk i alla åldersklasser

inom den grundläggande ut bildningen från och m ed 1.8.2016.

1 B

Gällande undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna har m an under

de senast e åren sat t igång et t ant al proj ekt för at t göra svenska m era

at t rakt iv bland de finskspråkiga ungdom arna. Av de pågående proj ekt en är

det vikt igast e Svenska nu. Proj ekt et arbet ar för bät t re och m ot iverande

svenskunder visning i Finland, förm edlar svensk ungdom skult ur och levande

m öt en m ed det svenska språket t ill och inom Finland sam t vill bidra t ill at t

unga upprät t håller flera språk parallellt .

" Svenska nu" vill erbj uda et t nordiskt alt ernat iv t ill anglosaxiska kult uren

genom at t sam m anföra elever m ed svensk kult ur från Sverige och Finland.

Målet är at t göra svensk a språket levande, st öda svensklärare och bredda

kult urut budet i skolan genom at t organisera t urneér m ed förfat t ar e,

regissörer, m usiker och film förest ällningar. " Svenska nu" vill uppm unt ra

ungdom ar t ill at t använda svenskan och visa at t svenskan int e bara är nyt t ig

ut an också rolig. Se närm are om " Svenska nu" :

www.hanaholm en.fi

side 12 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

En arbet sgrupp för ut vecklingen av undervisningen i det svenska språket

t illsat t es i m ars 2011. Arbet sgruppen ut värderade i sin rapport i m ars 2012

om fat t ningen av undervisningen i svenska och undervisningsarrangem angen

på olika ut bildningsst adier sam t redde ut olika m öj lighet er för hur

undervisningen i svenska kan ordnas i den gr undläggande ut bildningen

ut gående från de sv enskspråkigas språkliga rät t ighet er i grundlagen och

språklagen.

Arbet sgruppen kom också m ed förslag på hur m an kunde

förbät t ra undervisningen och inlärningen av det svenska språket på alla

ut bildningsst adier sam t hur den språkliga j äm st älldhet en kan t ryggas.

Enligt arbet sgruppen har språkfärdighet erna i svenska språket försvagat s av

flera orsaker. Undervisningen i svenska har blivit m indre och m era ensidig i

den grundläggande ut bildningen. Så kallade B1- lärokursen har t ill sin

om fat t ning m inskat m ed hälft en j äm fört m ed 1970- t alet . Eft er reform en av

st udent exam en blev det andra inhem ska språket et t frivilligt äm ne i

st udent skrivningarna 2004. Det t a beslut har let t t ill at t ant alet st udent er som

valt at t skriva svenska sj unkit så at t det 2009 uppgick t ill endast 68 procent .

Det finns också regional variat ion och skillnader m ellan könen när m an

närm are granskar vem som välj er at t skriva svenska. Dessa ändringar i

st rukt ur och m ängd inverkar på kvalit et en på språkut bildningen och

kont inuum av st udierna i svenska från sm åbarnsfost ran t ill vuxenut bildning.

Arbet sgruppen anser at t det är nödvändigt at t granska hur undervisningen i

svenska spr åket ut vecklas ur t re olika synvinklar. Dessa synvinklar

är

principerna för ut bildningskont inuum och t ryggande av j äm st ällt lärande,

ut veckling av läroplaner och undervisningsm et oder sam t ut veckling av

invandrares m öj lighet er at t erhålla den nivå på språkkunskaper i svenska

som behövs för at t klara sig i arbet slivet . Arbet sgruppen föreslår konkret a

åt gärder bl.a. för ut värderingen, lärarut bildningen och lärarnas fort bildning.

1 C

Kom m unerna är skyldiga at t anordna grundläggande ut bildning för barnen

inom kom m unens om råde. De kom m unala skolm yndighet erna kan också

anordna ut bildning på andra st adier. I nom kom m unen svarar skolnäm nden

eller någon annan av kom m unen ut sedd näm nd för anordnandet av

ut bildningst j änst erna. Kom m unens skol- eller ut bildningsverk svarar för

planering, beredning och verkst ällande av ut bildningsfrågor i enlighet m ed

näm ndens beslut . Varj e skola och läroanst alt har en rekt or som svarar för

dess verksam het .

Ut bildningsanordnarnas verksam het st yrs av de m ål som anges i

lagst ift ningen och av läroplansgrunderna. Läroplaner kan godkännas t .ex.

kom m un- eller skolvis. Ut bildningsanordnaren bör ut värdera sin ut bildning

och bedöm a vilken verkan den har sam t delt a i ext ern ut värdering av sin

verksam het .

För den ext erna ut värderingen har undervisnings- och kult urm inist eriet et t

särskilt

råd

för

ut bildningsut värdering,

som

organiserar

ut värderingsverksam het en

som

et t

nät verk

m ellan

universit et en,

Ut bildningsst yrelsen och andra ut värderingsexpert er . Minist eriet kan också ge

en enskild ut värdering i uppdrag åt någon annan än rådet för

ut bildningsut värdering.

Fæ r øye ne

1 A

Folkeskolen

Best em m elserne for undervisning i skandinaviske sprog i den færøske

grundskole findes i læreplanerne for færøsk ( m odersm ålsundervisningen) og

dansk ( først e frem m edspr og) . I færøskfaget indgår færøsk spr oghist orie fra

norrøn t id t il nut iden og her opt ræder det nordiske sprogfællesskab som en

vigt ig del af faget . I færøsk arbej des der m ed t ekst er på nordiske

side 13 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

originalsprog ( specielt islandsk og norsk) og der lægges vægt på, at eleverne

hører og læser t ekst er på disse sprog.

I faget dansk lægges der vægt på at eleverne skal opleve det danske sprog

som en por t t il en st ørre nordisk sam m enhæng. I danskundervisningen

indgår dansk og anden nordisk lit t erat ur på de respekt ive skandinaviske

sprog.

De faglige kom pet encem ål lægger op t il at eleverne får kundskab t il de

nordiske sprog og at de desuden kan forst å norsk og svensk t ale.



Kom pet encem ål i færøskfaget eft er 6. årst rin: Eleven kan påvise

kundskab t il vore nordiske nabosprog, især islandsk og norsk.



Kom pet encem ål i færøskfaget eft er 9. årst rin: a) Eleven kan påvise

slægt skab m ellem færøsk og de andr e nordiske sprog, især islandsk

og norsk, og b) eleven kan påvise kundskab t il vore nordiske

nabosprog, især islandsk og norsk, både på skrift og i t ale.



Kom pet encem ål i danskfaget eft er 6. årst rin: Eleven kan læse enkle

svenske og norske t ekst er og forst å det , som han har læst .



Kom pet encem ål i danskfaget eft er 9. årst rin: Eleven forst år svensk

og norsk t ale.

Gym nasiet

Nye læreplaner for gym nasiet t ræder i kraft i august 2013. Her gælder

hovedsaglig de sam m e regler på det nordiske sprogom råde som for

grundskolen. I færøskfaget indgår færøsk sproghist orie fra norrøn t id t il

nut iden og her opt ræder det nordiske sprogfællesskab som en vigt ig del af

faget . I færøsk arbej des der m ed t ekst er på nordiske originalsprog ( især

islandsk og norsk) og der lægges vægt på, at eleverne hører og læser t ekst er

på disse sprog.

Kom pet encem ålene i færøskfaget på gym nasialt niveau, i forbindelse m ed det

nordiske sprogfællesskab, st ræber eft er at eleven er i st and t il at belyse

færøsk sproghist orie generelt og at påvise slægt skab t il de andre nordiske

sprog. Dert il skal eleven vise at han har kendskab t il de nordiske nabosprog

både på skrift og i t ale.

I danskfaget på gym nasieniveau bliver der udt ry kkelig gj ort klart , at det

danske sprog og den danske kult ur er en del af den nordiske kult ur. Derfor vil

det dansk e sprog give eleven adgang t il andre nordiske sprog og en fælles

kult urforst åelse som vil st yrke den nordiske ident it et . I danskfaget vil der

blive undervist i svensk og norsk sprog og lit t erat ur. Kom pet encem ål i

danskfaget

på

gym nasieniveau

forbindelse

m ed

det

nor diske

sprogfællesskab st ræber eft er at eleven kan læse svenske og norske t ekst er

og forst å det , som han har læst , og at eleven dert il skal forst å svensk og

norsk t ale.

1 B

Undervisningen i skandinaviske sprog er ikke blevet st yrket specielt siden

den senest e afrapport ering i 2011, da nye læreplaner for folkeskolen t rådt e i

kraft . I år ( 2013) t ræder nye læreplaner for gym nasiet i kraft . Disse nye

læreplaner for gym nasiet , i fagene færøsk ( m odersm ålsundervisningen) og

dansk ( valgfag i gym nasiet ) lægger vægt på at inddrage det nordiske

sprogfællesskab som en del af fagenes kerneom råder og faglige

kom pet encem ål.

1 C

I og m ed at undervisningen i de skandinaviske sprog indgår som

kerneom råder i fagene færøsk ( m odersm ålsundervisning) og dansk ( først e

frem m edsprog i folkeskolen, valgfag i gym nasiet ) , foruden som direkt e

faglige kom pet encem ål i begge fag, og at det t e frem går klart i de nye

læreplaner for både folkeskole og gym nasium , som skolerne er forpligt ede at

leve op t il, vil undervisningen i skandinaviske sprog blive sikret både i

folkeskole og i gym nasium .

side 14 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Gr øn la n d

1 A

Folkeskoleom rådet

I henhold t il I nat sisart ut lov nr. 15 af 3. decem ber 2012 om folkeskolen har

eleverne i folkeskolen m ulighed for at få undervisning i nabospr ogforst åelsen

på yngst e- og ældst e t rin. Der er udarbej det læringsm ål i læreplanerne om

nabosprogsundervisning, hvor der gives m ulighed for undervisning om blandt

andet vest nordiske relat ioner.

Gym nasieom rådet

Dansk på høj est e niveau, A- niveau, er i henhold t il I nat sisart ut lov nr. 13 af

22. novem ber 2011 om den gym nasiale uddannelse obligat orisk i den

gym nasiale uddannelse.

Loven

indeholder

st yrkelse

den

sproglige

dim ension

gym nasieuddannelsen ved at fast slå, at der i alle fag skal anvendes en

andet sprogspædagogisk t ilgang t il undervisningen. Det t e indebær er, at både

elevernes grønlandske m odersm ål og deres ( oft est ) danske andet sprog gøres

t il genst and for øget opm ærksom hed og t ræning.

1 B

Der er ikke sket ændringer i den hidt idige praksis i danskundervisningen på

læreruddannelsen. Der arbej des dog på at lave dansk andet sprogsdidakt ik.

Det grønlandske Sprogsekret ariat , Oqaasilerifik, har desuden udviklet en

grønlandsk/ dansk og dansk/ grønlandsk ordbog t il m obilt elefon, som frit kan

downloades fra sekret ariat et s hj em m eside.

Gym nasierne benyt t er sig oft e af Nordisk Minist erråds uddannelsesprogram

Nordplus, t il at arranger e st udie- og uv ekslingsbesøg. Eksem pelvis har elever

fra Qeqqani I linniarnert uunngorniarfik/ Midt grønlands Gym nasium besøgt og

haft besøg af sam iske elever fra Karasj ok i Nordnorge, hvor t em aet for

elevernes fælles arbej de var pr oblem at ikken vedrørende m aj orit et s/

m inorit et ssprog.

1 C

Generelt bliver undervisningen eft er læreplanerne i det enkelt e fag, herunder

også de fag, der om handler skandinaviske sprog, sikret ved prøver og

eksam ener m ed censorer. Herudover skal den enkelt e underviser udar bej de

undervisningsbeskrivelser, således at elever, andre lærere, censorer, rekt orer

og andre kan orient ere sig i undervisningsforløbene for de enkelt e klasser og

hold.

I sla n d

Læreplan for enkelt e fag er fra 2013. I den brukes kom pet ansem ål for alle

fag, bl.a. frem m ede språk. I grunnskolen er det dansk ( norsk, svensk) og

engelsk. I den videregående skole t illegges flere m ål, bl.a. fransk, spansk,

t ysk. I t idst abellen er det en best em t m engde t im er frem m edspråkene får og

skolen kan frit t t ildele hvor m ange t im er hvert språk får. Skolen best em m er

også selv hvornår den begynner under vise i frem m ede språk.

Kom pet ansem ålene deles i t re t rinn m ed j evn t im efordeling. Man regner m ed

at eleven har nådd kom pet anse på t r edj e t rinn( B2 i port folio ram m en) ved

grunnskolens slut t .

N or ge

1 A

Målene i læreplanene er ikke endret siden forrige r apport ering. I form ålet for

læreplanen i norsk hovedm ål st år følgende om nordiske språk: ” Norsk språk

og kult ur ut vikles i en sit uasj on preget av kult urelt m angfold og

side 15 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

int ernasj onalisering, i sam spill m ed nordiske nabospråk og m inorit et sspråk i

Norge og m ed im pulser fra engelsk.”

Hovedom rådet språk og kult ur dreier seg blant annet om norsk og nordisk

språk- og t ek st kult ur, m en m ed int ernasj onale perspekt iver.

I kom pet ansem ålene i læreplanen i norsk er nordisk eller dansk og svensk

m ed på alle t rinn der det er form ulert kom pet ansem ål, bort set t fra på

Vg1/ 1.t rinn i videregående. Elevene skal:

Et t er 4.t rinn



forst å noe svensk og dansk t ale

Et t er 7.t rinn



lese enkle lit t erære t ekst er på svensk og dansk og gj engi innholdet

Et t er 10.t rinn



forst å og gj engi inform asj on fra svensk og dansk dagligt ale



lese og gj engi innholdet i et ut valg t ekst er på svensk og dansk

Vg2/ 2.t rinn i videregående opplæring



gj øre rede for likhet er og forskj eller m ellom de nordiske språkene og

m ellom norrønt og m oderne norsk språk



gj øre rede for et ut valg nordiske t ekst er i overset t else og i original

Vg3/ 3.t rinn i videregående opplæring



beskrive og sam m enligne de nordiske lands språksit uasj on og

språkpolit ikk

I Norge har undersøkelsen ” Spørsm ål t il Skole- Norge 2012” vist en økning i

ant all skoleeiere og skoler som rapport erer posit ivt om gj ennom føring av

språkopplæring i henhold t il kom pet ansem ålene i læreplanene. Økningen er

basert på sam m enlikning m ed result at ene fra forrige rapport ering i 2010.

1 B

Grunnskole og videregående opplæring

Det har ikke skj edd endringer i om fanget av nordisk et t er 2006 i norsk

grunnopplæring.

Ut danningsdirekt orat et

har

fåt t

oppdrag

fra

Kunnskapsdepart em ent et å gå igj ennom og revidere de gj ennom gående

læreplanene i fellesfag. De revidert e læreplanene skal t re i kraft fra 1. august

2013. Det ligger ikke eksplisit t i oppdraget at om fanget av kom pet anse-

m ålene eller undervisningen i skandinaviske språk skal st yrkes.

Nordiske forfat t erbesøk i skolen er et eksem pel på t ilt ak som ga god effekt i

den nordiske språkkam panj en ( 2011) . Foreningen Nordens avdeling i Norge

fikk ansvaret for å koordinere arbeidet og sam arbeide m ed sine

søst erforeninger for å videreføre forfat t erbesøk i skolene. Arbeidet inngår i

det løpende arbeidet m ed nabospråkforst åelse. Nor disk språkkoordinasj on er

bedt om å vurdere evt . videre oppfølging et t er 2012.

Lærerut danning

Reform en i lærerut danning har result ert i t o nye ut danninger som kvalifiserer

for undervisning i grunnskolen, Grunnskolelærerut danning for 1.- 7. t rinn og

Grunnskolelærerut danning for 5.- 10. t rinn. I forskrift en

finner vi følgende

under felles læringsut byt t ebeskrivelse under ferdighet er:



m est rer norsk m unt lig, norsk skrift lig både bokm ål og nynorsk,

kan

bruke

språket

på

kvalifisert

m åt e

profesj onssam m enheng



kan bidra t il å st yrke int ernasj onale og flerkult urelle dim ensj oner

ved skolens arbeid og bidra t il forst åelse for sam enes st at us som

urfolk

ht t p: / / www .lovdat a.no/ cgi- w ift / ldles?doc= / sf/ sf/ sf- 20100301- 0295.ht m l

side 16 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

I de nasj onale ret ningslinj ene

er skandinaviske språk om t alt under

norskfaget :

( læringsut byt t ebeskrivelse for Norsk 1, 1.- 7. t rinn, obligat orisk i st udiet )



” kan leggj e t il ret t e for m øt e m ed t ekst ar på dansk og svensk, både

m unnlege og skrift lege, og sam iske og ut anlandske t ekst ar i

om set j ing”

( læringsut byt t ebeskrivelse for Norsk 1, 5.- 10. t rinn, valgfag i st udiet )



” har kunnskap om svensk, dansk og sam isk og kj ennskap t il andre

nordiske språk og nasj onale m inorit et sspråk”

Sam isk lærerut danning

er underlagt egen forskrift , se svar på spørsm ål 3.

Lærerut danning i og på sam isk t ilbys nå som før ved Sam isk høgskole.

Undervisningen skj er i hovedsak på nord- sam isk, m en det skal være m ulig å

t a lærerut danning m ed særlig vekt på nordsam isk, lulesam isk og sørsam isk

språk og kult ur. Høgskolene i Bodø og Nord- Trøndelag har ansvaret for å gi

undervisning i henholdsvis lulesam isk og sørsam isk språk og kult ur som del

av lærerut danning eller som videreut danning. Sam isk høgskole har det

nasj onale ansvaret for sam isk lærerut danning og for å koordiner e

net t verksbygging m ed de andre høgskolene.

Sam et inget har vært konsult ert i forbindelse m ed lærerut danningsreform en

og fast set t else av forskrift er.

1 C

Det er skoleeier ( kom m uner, fylkeskom m uner) som har ansvar for at

opplæringen blir git t i t råd m ed læreplanverket . Læreplanene er forskrift er og

st yrer innholdet i opplæringen. Det bet yr at elevene skal ha opplæring i de

kom pet ansem ålene som inngår i læreplanen, det vil si også i dansk, svensk

og nordisk. Hvor m ye t id som blir brukt t il opplæring på det t e om rådet , er

det skolen ved rekt or/ lærerne som best em m er.

Sve r ige

1 A

Som rapport erades vid den föregående uppfölj ningen av språkdeklarat ionen

berörs nordiska språk i kursplanerna i svenska, såväl i grund- som

gym nasieskolan. Det nordiska perspekt ivet är även väl belyst i läroplanerna.

I grundskolans läroplan

ansvara för at t varj e

grundläggande kunskaper

för årskurs 7–9 anges at t

bl.a. undervisar om :



åt erfinns et t kunskapsm ål om at t ” skolan ska

elev eft er genom gången grundskola har fåt t

om de nordiska språken” . I kursplanen i svenska

det ska ingå som et t cent ralt innehåll at t lärarna

språkbruk i Sverige och Norden

några kännet ecknande ord och begrepp för de nordiska språken

skillnader och likhet er m ellan språken.

I läroplanen för gym nasieskolan finns det nordiska perspekt ivet belyst i

kunskapsm ål, bl.a. m ål om ” insikt er i cent rala delar av det nordiska

kult urarvet ” och om ” at t kunna bedöm a skeenden ur nordiskt perspekt iv” . I

gym nasieskolans äm nesplan för svenska finns som cent ralt innehåll i kursen

svenska 2 bl.a. ” dansk och norsk skönlit t erat ur delvis på originalspråk” och

” språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, t .ex. språklagst ift ning,

m inorit et sspråk och dialekt er” .

ht t p: / / www .regj eringen.no/ upload/ KD/ Rundskriv/ 2010/ Ret ningslinj er_grunnskolelaer er

ut danningen_1_7_t rinn.pdf

ht t p: / / www .regj eringen.no/ upload/ KD/ Rundskriv/ 2010/ Ret ningslinj er_grunnskolelaer er

ut danningen_5_10_t rinn.pdf

side 17 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Sam m ant aget kan konst at eras at t de skandinaviska språken i äm net svenska

förekom m er främ st ur et t grannspråk sperspekt iv m ed kunskaper om sam t

likhet er och skillnader i fokus.

St at ens skolverk förvalt ar Språkkam panj ens webbplat s som är et t st öd t ill

lärarna i deras arbet e m ed nordiska språk. Målgruppen är de som sk a

undervisa i danska och norska inom äm net svenska i grundskolan och i

gym nasieskolan. Skolverket har sk apat en sam lingsplat s m ed länkar,

inform at ion

och

inspirat ionsm at erial.

Se:

ht t p: / / www.skolverket .se/ ut veckling_och_bidrag/ am nesut veckling/ sprak/ nor

diska_sprak

1 B

Eft ersom nya läroplaner m ed nya kursplaner respekt ive äm nesplaner infördes

under föregående läsår har fokus varit på generell im plem ent ering av de nya

st yrdokum ent en.

1 C

I Sverige har skolhuvudm ännen ( kom m uner och frist ående skolor) ansvar för

grund- och gym nasieskolorna. Huvudm ännen ansvarar för at t verksam het en

följ s upp och ut värderas, bl.a. avseende de kom pet ens- eller kunskapsm ål i

läroplanerna som rör de skandinaviska språken.

På cent ral nivå har St at ens skolinspekt ion et t uppfölj ningsansvar. De

kvalit et sgranskningar som gj ort s av äm net svenska har t ill dags dat o int e

specifikt berört skandinaviska språk.

Sam m anfat t ningsvis pågår et t m ycket st ort om st ällningsarbet e i svensk skola

ut ifrån de nya st yrdokum ent en. I läro- , kurs- och äm nesplaner finns

undervisning i och om skandinaviska språk väl fram skrivet . Kom m ande år får

visa hur det t a följ s upp i praxis. Sverige välkom nar också den nya

organisat ionen på språkom rådet i Nor den, vilken förhoppningsvis kan st ödj a

skolor och lärare i deras konkret a arbet e ut ifrån st yrdokum ent en.

Åla nd

1 A

Nordiska kont akt er och m öt en är et t inst rum ent för at t främ j a en fördj upad

dialog, fört ydliga den nordiska sam hörighet en och st ärka först åelsen för

Nordens sam hällsbärande språk.

I syft e at t öka språkförst åelsen för de nordiska språken st öder Ålands

landskapsregering verksam het er där språken är sy nliga i landskapet , t .ex. i

pappers- och elekt ronisk form på bibliot ek och i olika kult urakt ivit et er på

om rådet för konst , dram a, film och t v. Sat sningar har gj ort s på at t ut veckla

och st ärka avt alet m ed m inist errådet om at t inom landskapsförvalt ningens

hägn upprät t hålla Nordplus I nform at ionspunkt Åland ( I nfoP- Å) . I syft e at t

bidra t ill en ut ökad språklig och kult urell först åelse har byrån inform erat

ut bildnings- och kult ursekt orn i landskapet om Nordplus- program m ens

m öj lighet er t ill ut ökat kunskapsut byt e, gem ensam m a ut vecklingsproj ekt och

nät verksskapande m ellan de nordiska länderna.

Först åelse för och kunskaper i de nordiska språken främ j as även av

akt ivit et er inom Nordens inst it ut på Åland ( NI PÅ) rikt ade t ill barn, unga och

vuxna. I nst it ut et s verksam het st ärker det åländska kult urlivet och ut vecklar

sam arbet et m ellan Åland och de övriga nordiska länderna på det

allm änkult urella om rådet . Avsikt erna i inst it ut et s senast e m ål- och

result at kont rakt at t förm edla nordisk konst och kult ur t ill Åland, at t bet ona

kult urell m ångfald och int erkult urell dialog och at t ut veckla inform at ion och

nät verksbygge har uppfyllt s väl.

side 18 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

I av landskapsregeringen fast st ällda läroplansgrunder och kursplaner anges

m ålsät t ning och innehåll för skolornas undervisning och övriga verksam het . I

anvisningarna bet onas



at t den åländska skolan ska ge sina elever och st uderande insikt er

om at t de som individer är en del av et t örike, vars invånare förenas

av en gem ensam kult urt radit ion och den livsm ilj ö som et t sj älvst yrt

landskap ut gör,

at t de unga ska fost ras t ill at t känna ansvar för at t bevara och

ut veckla sj älvst yrelsen, dem ilit ariseringen, det svenska språket och

sam hörighet en m ed de övriga nordiska länderna sam t at t respekt er a

andra befolknings- och språkgrupper,

at t skolan ska regelbundet lyft a fram frågor om den åländska ident it et en

och åländska kult urt radit ioner i förhållande t ill den nordiska och

int ernat ionella kult urella m ångfalden,

at t i det åländska språkom rådet gäller svenska skrift språksnorm er

som i huvudsak överensst äm m er m ed skrift språket i Sverige. Barn

och unga bör eft er hand t illägna sig förm ågan at t skriva enligt dessa

vedert agna norm er, och kunna anpassa st ilnivå och språk rikt ighet ,

m eningsbyggnad och ordval, st avning och handst il enligt olika krav

beroende på t yp av t ext ,

at t i syft e at t öka m öj lighet erna t ill et t givande ut byt e m ed

grannländerna och de övriga nordiska länderna ska elever och

st uderande även bekant a sig m ed danska och norska i t al och i viss

m ån i skrift

at t i slut et av årskurs 6 ska eleverna känna t ill de språk som t alas i

de nor diska länderna, vid slut bedöm ningen i årskurs 9 ska elev erna

kunna j äm föra svenska språket m ed andra nordiska språk och ha läst

nordisk skönlit t erat ur i form av dikt er, sagor, berät t elser, serier och

noveller

at t i den allm änbildande gym nasieut bildningen i svenska ingår en

kurs benäm nd Text er i Norden, vilken behandlar skillnader och

likhet er m ellan de nordiska språken - språkpolit ik, sam t alsst rat egier

som underlät t ar um gänget i Norden, skönlit t erära förfat t arskap och

t ext er i den nordiska lit t erat uren

at t på den avsedda gym nasienivån ska de st uderande känna igen de

nordiska språken i både t al och skrift även som först å t ext er på andra

nordiska språk; i först a hand danska och norska

at t elever och st uderande ska pr akt iskt t räna danska och norska

genom t ill exem pel brevkont akt , och andra verkliga eller virt uella

m öt en m ed personer från ifråga varande språkom råden.



På

Åland

ansvarar

skolornas

huvudm än

( lokala

kom m un-

och

gym nasiem yndighet er) för övervakningen av sk olornas undervisning och

övriga verksam het . Hur undervisningen och verksam het en genom för s

beskrivs i skolornas egna arbet s- och kursplaner. Huvudm ännen följ er upp

at t skolornas rekt orer och förest åndare pedagogiskt leder och ut vecklar

undervisningen t illsam m ans m ed lärarna i den rikt ning planerna anger.

Planerna t illst älls årligen landskapet s cent rala ut bildningsm yndighet för

kännedom .

Landskapsförvalt ningens ut bildnings- och kult uravdelning har et t cent ralt

ansvar för kvalit et sgr anskning, t illsyn och uppfölj ning av skolornas

undervisning och verksam het . Avdelningen granskar årligen skolornas

arbet s- och kursplaner. Äm nesvisa inlärningsresult at följ s upp regelbundet ,

dist rikt svis och skolvis. På grundskolenivå har skolornas undervisning i

svenska cent ralt

följ t s upp vart annat

år

allt sedan

grundskolans

decent ralisering under t idigt 1990- t al. I förhållande t ill m ot svarande

finländska nat ionella result at har de åländska inlärningsresult at en varit

side 19 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

m ycket goda, även då det gäller först åelse för och kunskap om skandinaviska

språk.

Spør sm å l om pa r a lle llspr å k ligh e t

2.A: Arbeides det m ed nasj onale st rat egier for parallellspråklighet m ellom

engelsk og Nordens sam funnsbærende språk,

for eksem pel i regi av

språkråd, spr åknem nder eller andre m yndighet er?

2.B: Hvordan ivaret as par allellspråklighet m ellom engelsk og nasj onalspråket

som vit enskapelige språk innenfor universit et ssekt oren og høyskolesekt oren?

I hvilken grad er det innført parallellspråksst rat egier ved høyere

ut dannelsesinst it usj oner? Kan det i så fall sies noe overordnet om

hovedinnholdet i st rat egiene, for eksem pel i forhold t il undervisningsspråk og

publiseringsspråk?

Er det m ulig for st udent er å avlegge eksam en på et

annet

Nordens

sam funnsbærende

språk

ved

høyere

ut dannelsesinst it usj oner?

Danm ark

2 A

Danm ark har ikke en nat ional sprogst rat egi, m en arbej der t il gengæld m ed

en offensiv sprogindsat s på baggr und af et sæt anbefalinger fra et

om fat t ende sprogekspert udvalgsarbej de. I disse år er der et st ort fokus på

frem m edsprog og t em aet er således r eflekt eret i en række akt uelle indsat ser.

Et eksem pel er, at Danm ark i st art en af 2013 blev m edlem af European

Cent er for Modern Languages ( ECML15) og i den for bindelse er der et abler et

nat ionalt

kont akt punkt

m ed

konsort ium

videregående

uddannelsesinst it ut ioner. Den decent r ale forankring er vigt ig for at skabe

kont akt t il de enkelt e uddannelses- og fagm ilj øer. Frem m edsprog indgår

derudover også i den nye nat ionale int ernat ionaliseringshandlingsplan 16.

2 B

Eft er beslut ning fra best yrelsen for Københavns Universit et blev Cent er for

I nt ernat ionalisering og Parallelsproglighed ( CI P) et ableret i 2008. Cent ret

forsker i parallelsproglighed og udvikler og anvender behov sanalyser og

diagnost iske

t est .

Kerneakt ivit et en

CI P

gennem føre

forskningsbaserede sprogkurser, der er skræddersyede t il de forskellige

behov på universit et et . Det kan t ilføj es, at Københavns Universit et i 2012

vedt og, at CI P skulle være perm anent .

I perioden 2010- 2013 har et nordisk net t verk for parallellspråklighet arbeidet

m ed

nasj onale

st at usrapport er

for

parallellspråkspørsm ål

på

universit et som rådet ( fra Danm ark, Finland, I sland, Norge og Sverige) .

Der henvises t il den danske st at usrapport fra 2013, der er t ilgj engeliggj ort

her:

ht t p: / / nordiskparallelsprogsnet .blogs.ku.dk/ fem t e- og- afslut t ende- m ode/

På side 49 i den danske st at usrapport frem går følgende om st rat egier:

” Universit et erne er fra flere inst anser, herunder Kult urm inist eriet , Nordisk

Minist erråd, Danske Universit et er og Minist eriet for Videnskab, Teknologi og

Med ” Nordens sam funnsbær ende språk” refereres det i Språkdeklarasj onen t il dansk,

I perioden 2010- 2013 har et nordisk net t verk for parallellspråklighet arbeidet m ed

finsk , færøysk, grønlandsk, islandsk, norsk, sam isk og sv ensk.

nasj onale st at usrapport er for parallellspråk spørsm ål på universit et som rådet ( fra

Danm ark, Finland, I sland, Norge og Sverige) . Deres r esult at er er foreløpig

t ilgj engeliggj or t her :

ht t p: / / nordiskparallelsprogsnet .blogs.ku.dk/ fem t e- og- afslut t ende-

m ode/

ht t p: / / www .ecm l.at /

ht t p: / / fiv u.dk / uddannelse- og- inst it ut ioner/ int er nat ionalisering/ r eger ingens-

st rat egier- for -

int ernat ionalisering/ int ernat ionaliser ingsst r at egi/ int ernat ionaliser ingsst r at egi

side 20 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Udvikling blevet opfordret t il at udform e sprogpolit ikker. Det har ført t il at de

flest e af de ot t e universit et er i Danm ark i dag har en sprogpolit ik” .

Det bet yder bl.a., at universit et erne er pligt ige t il at indrapport ere, i hvilket

om fang og m ed hvilken begrundelse der undervises på engelsk.

Fin la n d

2 A og B

Finland st ift ade en ny universit et slag 2009. I lagen konst at eras följ ande;

" Undervisnings-

och

exam ensspråken

vid

Helsingfors

universit et ,

Bildkonst akadem in, Sibelius- Akadem in och Teat erhögskolan är finska och

svenska. På undervisnings- och exam ensspråken vid Aalt o- universit et et

t illäm pas på m ot svarande sät t best äm m elserna i 9 § i universit et slagen

( 645/ 1997) om undervisnings- och exam ensspråk en vid de universit et som

bildar näm nda universit et . Undervisnings- och exam ensspråket vid Åbo

Akadem i och Svenska handelshögskolan sam t Svenska social- och

kom m unalhögskolan vid Helsingfors universit et är svenska. Undervisnings-

och exam ensspråket vid de övriga universit et en är finska.

Et t universit et kan beslut a at t också andra språk än de under visnings- och

exam ensspråk som anges i 1 m om . används som under visnings- och

exam ensspråk och i st udieprest at ionerna."

De flest a universit et i Finland har under de senast e åren t agit fram eller

håller på at t t a fram principer för sin språkpolit ik. Ut gångspunkt en har varit å

ena sidan de nat ionella behoven och å andra sidan t rycket som

int ernat ionalisering av ut bildningen för m ed sig.

Finland har haft en relat ivt st ark t radit ion av at t ha separ at a

ut bildningsprogram på engelska, och har int e haft i den m ån

parallellspråkliga m odeller som t ill exem pel Sverige och Danm ark.

Diskussionen har under de senast e t iderna t angerat kring behovet av at t

skapa m era kont akt yt or m ellan dessa ut bildningar. Det finns också et t behov

av at t förbät t ra st udent ernas kunskaper i främ m ande språk, speciellt i

engelskan, sam t idigt som det skall värnas om at t de förblir kom pet ent a på

at t göra och diskut era sin ut bildning och forskning på våra egna språk.

Åt m inst one Helsingfors universit et , Aalt o- universit et , Jyväskylä universit et ,

Tam m erfors universit et , Åbo universit et , Vasa universit et , Öst ra Finlands

universit et och Åbo Akadem i har språkst rat egier.

Helsingfors universit et skriver i sin st rat egi at t int ernat ionalisering av

undervisning och forskning förut sät t er akt iv verksam het på främ m ande

språk.

Den engelskspråkiga ut bildningen ska underst öda universit et et s

ut bildningsm ål, m en ska int e rubba st ällningen av våra nat ionalspråk. Det

förut sät t s dock int e direkt at t all undervisningspersonal ska kunna finska eller

svenska, vilket på sikt kan påverka undervisningsut budet på egna språk .

Helsingfors universit et fast st äller i sin st rat egi en vilj a om at t försäkr a

nat ionalspråkens st ällning i undervisning och forskning sam t idigt som m an

ut vecklar flerspråklighet och ut ökar parallellspråklighet inom universit et et .

Det st år i Aalt o- universit et et s st rat egi at t undervisningen i de inhem ska

språken ska förbät t ras och at t engelskan lyft s upp t ill sam m a nivå som

finskan och svenskan. Det är vikt igt m ed ut ökat sam spel m ellan inhem ska

och ut ländska st udent er och det har t alat s om behovet av ut vidgade

ut bildningsm öj lighet er på m agist ernivå på engelska.

Forskningscent ralen för de inhem ska språken i Finland gav ut et t

språkpolit iskt handlingsplan ( Auli Hakulinen m m . 2009) där m an ger en

rekom m endat ion om at t ut ländska professorer som får fast anst ällning ska få

undervisning i finska eller svenska så at t han/ hon kan följ a m ed den

allm änna debat t en kring sit t läroäm ne. Det rekom m enderas också at t pr o

gradu- avhandlingar fort sät t ningsvis ska i först a hand skrivas på nat ionella

språk. Om avhandlingen är skriven på engelska, ska den innehålla en

side 21 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

finsk/ svensk resum e. Det påpekas också at t det är vikt igt at t det

fort sät t ningsvis finns incit am ent at t skriva vet enskapliga t ext er på egna

språk. Det är värt at t not era at t rekom m endat ionerna dock int e är bindande

för universit et en.

Fæ r øye ne

2 A

Der arbej des på nuværende t idspunkt ikke specifikt m ed form aliserede

nat ionale st rat egier for parallelsproglighed.

2 B

På de færøsk e høj ere uddannelsesinst it ut ioner er undervisningen gener elt på

færøsk. De nordiske sprog har dog sam t idig t ilbage fra gam m el t id været en

del af universit et et , og det sker j ævnlig, at universit et et har nordiske

gæst elekt orer, som underviser på deres eget nordiske sprog.

Eksam ensspr oget er færøsk, både m undt ligt og skrift ligt , m en m uligheden for

at gå t il eksam en på et andet skandinavisk ( eller engelsk) sprog er m eget

m ulig, især hvis der skulle være særlige årsager t il det t e, fx at en underviser

på et specifikt kursus ikke t aler og/ eller forst år færøsk, m en kun et andet

skandinavisk sprog eller engelsk. Hvis der er en st uderende, som ikke kan

færøsk, har m an generelt den sam m e pragm at iske løsning, hvor

undervisningen så ville foregå på et sprog, som alle kan forst å. I henhold t il

art ikler, bachelor- opgaver og andre videnskabelige papirer bliver der benyt t et

flere sprog, prim ært færøsk m en også andre nordiske sprog og engelsk. Og

det sker også, at de st uderende bliver opm unt ret t il at skrive på engelsk for

på den m åde at nå et bredere m odt ager grundlag.

På universit et bliver der j ævnligt arrangeret som m erkurser i færøsk på

skandinavisk og engelsk.

Gr øn la n d

2 A

I Grønland er der ikke nat ionale st rat egier for parallelsproglighed m ellem

engelsk og Nordens sam fundsbær ende sprog.

2 B

I lisim at usarfik ( Grønlands Universit et ) udbyder undervisning på grønlandsk

og dansk. Engelsk anvendes som undervisningssprog t ypisk i de t ilfælde,

hvor underviseren ikke t aler dansk. Engelsksproget undervisning udbydes

svarende t il et sem est er, for at t ilt række int ernat ionale st uderende.

Eksam ensbeviser udform es på dansk og grønlandsk, m ed engelsksproget

supplem ent eft er anm odning.

Der er ikke indført parallelsprogsst rat egier ved I lisim at usarfik. Der t ilst ræbes

en oversæt t else af alle officielle t ekst er t il grønlandsk. Det t e er dog

vanskeligt at opfylde 100 % på grund af begrænsede ressourcer både

økonom isk og personalem æssigt .

Skandinaviske st udent er kan aflægge eksam en på andre sprog end dansk,

f.eks. svensk eller norsk.

I sla n d

Det

henvises

t il

den

islandske

landrapport

fra

det

nordeiske

parallellspråknet t verk, hvor det blant annet st år:

” Recent law ( 2011) on t he st at us of t he I celandic language and t he I celandic

sign language st ipulat es t hat I celandic is t he language of schools at all levels

of educat ion. Six out of seven universit ies have a docum ent ed language

policy. All of t hem feat ure t hree m ain point s: 1) I celandic is t he principal

language of t he universit ies, 2) inst ruct ion in English should m ost ly be

side 22 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

confined t o t he graduat e level, 3) t he im port ance of I celandic t erm inology is

em phasized as well as exquisit e usage of t he I celandic language.”

Se oppsum m ering:

ht t p: / / nordiskparallelsprogsnet .blogs.ku.dk/ files/ 2013/ 04/ I slands-

landerapport - Sum m ary.pdf

N or ge

2 A



Parallellspråklighet m ed preferanse for norsk er en hovedst rat egi i

regj eringens språkpolit ikk, forenklet ut t rykt i form elen ” norsk når du kan,

engelsk når du m å” . St rat egien er forankret i st ort ingsm eldingen om en

helhet lig norsk språkpolit ikk, St .m eld. nr. 35 ( 2007–2008)

. Det er et t

av fire hovedm ål for Språkrådet , st at ens fagorgan i språkspørsm ål, å

arbeide for at en parallellspråklig praksis skal følges på alle om råder som

preges av int ernasj onalisering. Akt uelle arbeidsom råder for Språkrådet er

t erm inologi, t eknologi, høyere ut danning og forskning og arbeids- og

næringslivet .



I nnenfor høyere ut danning og forskning har st adig flere universit et er og

høyskoler vedt at t en egen språkpolit ikk.



I 2009 ble universit et ene og høyskolene pålagt ansvaret for å

vedlikeholde og ut vikle norsk fagspråk. Det t e er en vikt ig plassering av

ansvar, og lovendringen var vikt ig for realiseringen av språkpolit iske m ål.

Universit et s- og høgskolerådet ar beider m ed å konkret isere hvordan

inst it usj onene skal ivaret a det ansvaret for norsk t erm inologi og fagspråk

som de nylig har fåt t . Ut viklingen vil bli fulgt opp.



Den vit enskapelige publiseringen på norsk øker fort sat t i absolut t e t all,

m en går t ilbake sam m enliknet m ed publisering på engelsk, som øker

m ye st erker e. Fra 2005 t il 2009 økt e publisering på norsk m ed 13

prosent , m ens publisering på andre språk økt e m ed hele 49 prosent .

Derm ed var det fort sat t nedgang i det relat ive prosent t allet for

vit enskapelige bidrag på norsk, fra 36 t il 30 prosent i denne perioden.



Når det gj elder pensum lit t erat ur, fikk Språkrådet i 2010- 2012

gj ennom ført en kvant it at iv og en kvalit at iv st udie. Den kvant it at ive

st udien vist e at det sam let set t var m er pensum på norsk i de undersøkt e

fagene i 2010- 2011 enn i 1999- 2000. I den kvalit at ive st udien var

hypot esen at den økt e bruken av norsk kom av at underviserne t ar

hensyn t il økt t ilst røm ning av st udent er generelt , og t il st udent er m ed

dårligere forut set ninger for å lese frem m edspråk spesielt .

( Kilde: ” Språkst at us 2012”

, Språkrådet 2012 )

2 B

I 2006 fikk Universit et et i Oslo laget en int ern ut redning om språkpolit ikk i

universit et s- og høgskolesekt oren. Sam m e år kom Universit et s- og

høgskolerådet m ed en nasj onal ut redning, publisert som gener elle

anbefalinger i 2007. I st ort ingsm eldingen om en helhet lig språkpolit ikk fra

2007- 2008 har regj eringen lagt t il grunn at alle inst it usj oner i universit et s-

og høyskolesekt oren ut for m er egne individuelt t ilpassede språkst r at egier m ed

ut gangspunkt i denne generelle anbefalingen.

De flest e universit et ene og

ht t p: / / www .regj eringen.no/ pages/ 2090873/ PDFS/ STM200720080035000DDDPDFS.pdf

Se også kort versj on av m eldingen:

ht t p: / / www .regj eringen.no/ nn/ dep/ kud/ dok um ent / Ret t leiingar- og- brosj y rar/ 2009/ m al-

og- m eining- - - ein- heilskapleg- norsk- s.ht m l?id= 545896

ht t p: / / www .sprakrad.no/ nb- NO/ Polit ikk- Fakt a/ Spraakpolit ikk/ Sprakst at us/

St .m eld. nr. 35 ( 2007–2008) , kap. 7.3.7.4. Se også rundskriv om norsk

språkpolit ikk:

ht t p: / / www .regj eringen.no/ nn/ dep/ kud/ Dokum ent / Rundsk riv/ 2009/ rundskriv- v-

10n2009- inform asj on- om - sprak.ht m l?id= 558742

side 23 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

en del høyskoler har nå ut arbeidet egne språkst r at egier et t er prinsippet om

parallellspråklighet .

Det går igj en i de inst it usj onelle språkpolit ikkene at norsk er hovedspråket ,

og at en ellers skal ha en parallellspråklig praksis, slik det t e er definert i den

nordiske språkdeklarasj onen.

Universit et et i Bergen oppret t et høst en 2011 et språksent er, som skal

sam ordne og ut vikle arbeidet for godt språk og parallellspråklig t ilnærm ing

både

på

norsk

på

frem m edspråk.

Også

andre

høyer e

ut danningsinst it usj oner har diskut ert et ablering av språksent re.

I 2007–2008 var engelsk ut lyst som undervisningsspråk på 19 prosent av alle

m ast ergradsprogram m er i Norge, og 27 prosent av st udent ene var regist rert

på disse program m ene.Det er ikke gj ort lignende kart legginger et t er det t e.

( Kilde: ” Språkst at us 2012” , Språkrådet 2012.)

Sve r ige

2 A

År 2010 gav Språkrådet , inom I nst it ut et för språk och folkm innen, ut

” Engelska eller svenska? En kart läggning av språksit uat ionen inom högre

ut bildning och forskning” ( Salö 2010) . Rapport en innehåller en kvant it at iv

kart läggning av avhandlingsspråk vid läroverk i Sverige. Result at et visade at t

nio av t io avhandlingar skrivs på engelska. I nom nat urvet enskap, m edicin

och t eknik är engelskan näst an allenarådande. I nom hum aniora är andelen

m indre än 40 procent . Därem ot har ca 40 procent av avhandlingarna inom

m edicin och nat urvet enskap en sam m anfat t ning på svenska – at t j äm för a

m ed sam hällsvet enskapliga och ekonom iska äm nen där bara ca 10 procent

av de engelskspråkiga avhandlingarna har en sam m anfat t ning på svenska.

När det gäller andelen svenska sam m anfat t ningar i engelskspråkiga

avhandlingar skilj de det sig en hel del m ellan universit et en, vid t idpunkt en

för undersökningen. Vid Lunds universit et har i runda t al hälft en av

avhandlingarna en sam m anfat t ning på svenska, vid universit et en i Göt ebor g

och St ockholm bara en fem t edel.

2 B

Under perioden 2010–2013 har et t nordiskt nät verk för parallellspråkighet

m ed st öd från Nordiska m inist errådet arbet at m ed at t :



kart lägga arbet et m ed par allellspråk vid nordiska universit et

dra slut sat ser om undervisningen

form ulera rekom m endat ioner t ill läroverk.

Kart läggningen av parallellspråkighet vid svenska universit et och högskolor

genom fördes av Olle Josephson, professor i nordiska språk, och Linus Salö,

dokt orand, St ockholm s universit et . Av rapport en ( ” Parallellspråkighet vid

svenska universit et och högskolor” , version 28 m ars 2013) fram går at t

engelskan spelar en st or roll inom högre ut bildning och forskning. Såväl

engelska som svenska används i publikat ioner, vid m obilit et och som

undervisningsspråk. I rapport en eft erlyses en m all för vad et t läroverks

språkpolicy bör innehålla sam t et t syst em at iskt im plem ent erings- och

uppfölj ningsarbet e.

Överlag anser Sverige at t m öj lighet en för st udent er och lärare at t få bät t re

språkfärdighet er, både när det gäller huvudspråk och andra språk, är m ycket

goda. Sverige vill int e st yra form erna för lärosät enas arbet e m ed det t a.

Sverige har därför inga specifika krav på lärosät ena bet räffande

språkst rat egier.

side 24 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Upp em ot t v å t redj edelar av lärosät ena har ändå någon form av språkpolicy

och flera av dem t ar upp begr eppet parallellspråkighet ( 2013, Josephson &

Salö) . Et t exem pel är St ockholm s universit et som i sin språkpolicy bet onar

parallellspråkighet . I deras språkpolicy st år följ ande:

” Universit et et ska st räv a m ot at t i så hög grad som m öj ligt vara

parallellspråkigt , vilket innebär at t svenska och engelska fungerar som

parallella vet enskapsspråk. Med parallellspråkighet m enas at t lärare och

st udent er har en fullgod svenska parallellt m ed en engelska av hög kvalit et .

Ut veckling och användning av et t av språken bör int e ske så at t kunskaper

och färdighet er i det andr a språket försäm ras. Målet om parallellspråkighet

innebär at t et t m edv et et arbet e m ed at t st ärka de int ernat ionella inslagen i

ut bildningen förenas m ed et t arbet e m ed at t ut veck la svensk t erm inologi och

svenskspråkiga t ext m önst er inom respekt ive om råde.”

Lärosät ena fast st äller sina egna kursplaner. Lärosät ena best äm m er också

vilka exam inat ionsform er som ska användas för olika kurser. Bet yg sk a

sät t as ut ifrån den eller de form er för bedöm ning av st udent ernas prest at ioner

som anges i respekt ive kursplan.

Åla nd

2 A

Den t illt agande int ernat ionaliseringen har m edfört ökat bruk av engelska på

m ånga om råden i Norden.

Enligt den sam nordiska undersökningen 2004 benäm nd

Engelska språket

som hot och t illgång i Norden

kan engelskan innebära dom änförlust er för de

nat ionella språken.

I Finland och Sverige upprät t hålls språknäm nder, d.v.s. organ som har t ill

uppgift at t handlägga frågor rörande språkrikt ighet och spr åknorm er. På

Åland ant ogs et t språkpolit iskt program i sept em ber 2007 ( Ålands lagt ing,

Sj älvst yrelsepolit iska näm nden; bet änk ande nr 3/ 2006- 2007 och m eddelande

nr 3/ 2006- 2007) .

Program m et innebar at t et t sakkunnigorgan, et t språkråd, upprät t ades.

Rådet ut gör en del av landskapsregeringens allm änna förvalt ning och

fungerar som regeringens referensgrupp i språkärenden i syft e at t t rygga och

slå vakt om det svensk a språket s st ällning på Åland. Språkrådet leds av

lant rådet och m edlem m ar är represent ant er från landskapet s förvalt ning,

kom m unerna, st at en, näringslivet sam t vård- och ut bildningssekt orn.

Språkrådet ger ut låt anden i ärenden som landskapsregeringen anhängiggör ,

t ar init iat iv i språkpolit iska frågor och lägger fram förslag t ill

landskapsregeringen. Vid språkrådet s arbet e ska särskilt beakt as Ålands

enspråkiga st ällning och at t de spr åkliga best äm m elser som anknyt er t ill

denna st at us förverkligas enligt lagst ift ningens innehåll och avsikt .

2 B

Den språkliga st at usen innebär som sagt s ovan at t parallellspråkighet int e

exist erar i j uridisk m ening på Åland. Med hänvisning t ill sj älvst yrelselagen är

undervisningsspråket även inom högskoleut bildningen således svenska. Även

annat språk än svenska får användas på högskolenivån, om det t a är förenligt

m ed m ålen för ut bildningen. I och m ed at t undervisningsspråket är svenska

finns den st udielit t erat ur som ingår i läroplanerna, frånset t den lit t erat ur som

ingår i språkundervisningen, i först a hand t illgänglig på svenska.

Med t ext m önst er m enas m eningsbyggnad, st ilfrågor och allm änvet enskapliga ordval

side 25 av 39

et c.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Den ökade int ernat ionaliseringen påverkar undan för undan även

högskoleut bildningen. Högskolan på Åland delt ar allt livligare i olika EU-

proj ekt så som Socrat es och Erasm us. Et t flert al st uderande förlägger delar

av sin ut bildning ut om lands. EU- m edlem skapet har dessut om öppnat nya

vägar t ill arbet sm arknader i Europa som st äller st örre krav på ökade

språkkunskaper. Denna ut veckling förut sät t er insikt i och beredskap at t

t illgodogöra sig och använda främ m ande spr åk, bl.a. engelska. Ut bildningen

bör dock allt id ut form as i överensst äm m else m ed m ålsät t ningen för

högskolan m ed särskild bet oning på landskapet s sär st ällning som et t

enspråkigt svenskt om råde.

Den åländska högskoleut bildningen ordnas i form av ut bildningsprogram och

leder t ill en exam en som benäm ns yr keshögskoleexam en. Till benäm ningen

yrkeshögskoleexam en fogas nam net på ut bildningsom rådet i fråga. Exam ina

ut färdas på svenska och engelska. För at t underlät t a erk ännande och

t illgodoräknande av exam ina vid anst ällning och fort sat t a st udier ut om lands, i

riket och på Åland bifogas t ill exam ensbet y get en bilaga som beskriver

ut bildningen och dess plat s i ut bildningssyst em et . Bilagan ut färdas på

svenska och engelska.

Spør sm å l om m a n ge spr å k ligh e t og fle r spr å k ligh e t

3.A: På hvilken m åt e ar beides det for å sikre og st yrke st illingen t il de

m inorit et sspråk

som i et t eller flere nordiske land er lovfest ede

m inorit et sspråk?

3.B: På hvilken m åt e arbeides det m ed t egnspråksspørsm ål

Danm ark

3 A

Danm ark rat ificerede den 8. sept em ber 2000 den europæiske pagt om

regionale sprog eller m indret alssprog af 5. novem ber 1992 ( sprogpagt en) ,

som hereft er t rådt e i kraft for Danm ark den 1. j anuar 2001. I forbindelse

m ed rat ifikat ionen ident ificerede Danm ark t ysk som et m indret alssprog i

pagt ens forst and og afgav en erklæring om , at sprogpagt en skal gælde for

t ysk for så vidt angår det t yske m indret al i Sønderj ylland.

Form ålet m ed sprogpagt en er at beskyt t e og frem m e Europas hist oriske,

regionale sprog eller m indret alssprog som et t ruet aspekt af Europas

kult urarv.

Danm arks afgav sin t redj e rapport i april 2010 og skal afgive sin fj erde

rapport i foråret 2014. Det t e arbej de sikrer en regelm æssige dialog m ellem

relevant e ressort m inist erier og repr æsent ant er fra m indret allet om at sikre

og st yrke m inorit et ssproget t ysk i Sønderj yllands st illing i Danm ark.

Endvidere er det t yske m indret als kult urelle og sproglige ret t igheder

beskyt t et gennem de såkaldt e København- Bonn- erklæringer fra 1955.

Erklæringerne beskyt t er t ilsvarende det danskt alende m indret al i Sydslesvig.

Med ” m inor it et sspråk” refereres det i Språk deklarasj onen i denne sam m enheng t il

språkene sam isk, kvensk, m eänkieli, rom ani og j iddisch sam t finsk ( i Sv erige) og t ysk

( i Danm ark) .

Det er nylig oppret t et et nordisk net t verk for t egnspråk i regi av net t ver ket for

språknem ndene i Norden. Net t verket driver inform asj onsbloggen der det ligger

rapport er blant annet om st at us for t egnspråk i Norden:

ht t p: / / nordisk at eck ensprak.wordpress.com / rapport er /

side 26 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Modersm ålsundervisning i færøsk eller grønlandsk.

For undervisningspligt ige børn, i hvis hj em færøsk eller grønlandsk benyt t es

som t alespr og gælder, at kom m unalbest yrelsen skal t ilbyde disse elever

undervisning i det pågældende lands officielle sprog, j f. bekendt gørelse nr.

618 af 22. j uli 2002 om folkeskolens m odersm ålsundervisning af børn fra

m edlem sst at er i Den Europæiske Union, fra lande, som er om fat t et af aft alen

om Det Europæiske Økonom iske Sam arbej dsom råde sam t fra Færøerne og

Grønland.

3 B

Ret t igheder

forpligt elser

forbindelse

m ed

t egnsprog

t egnsprogst olkning findes i de respekt ive sekt orers regelsæt på t ypisk dansk

decent ral vis.

Fin la n d

Enligt Undervisningsm inist eriet s förordning ( 1777/ 2009) om grunderna för

st at sunderst öd som bevilj as för kom plet t erande under visning i den

grundläggande ut bildningen och gym nasieut bildningen för elever m ed

främ m ande språk, sam iska och rom ani som m odersm ål bet alas det

st at sunderst öd för t re undervisningst im m ar per vecka per kalkylerad grupp

på fyra elever, för undervisning i finska eller svenska som andra språk för

elever m ed et t främ m ande språk som m odersm ål och för st ödj ande av annan

undervisning för dem på deras eget m odersm ål.

Berät t igade t ill st öd för undervisning i finska eller svenska som andra språk

och t ill st öd i annan undervisning är elever m ed främ m ande språk som

m odersm ål vars delt agande i sådan undervisning som avses i lagen om

grundläggande ut bildning ( 628/ 1998) inleddes för högst sex år sedan och

som int e behärskar finska eller svenska på en nivå som m ot svarar

kunskaperna i m odersm ålet hos en finsk- eller svenskspråkig elev i

m ot svarande ålder.

Om det i läroanst alt en int e ordnas undervisning i m odersm ålet för elever m ed

sam iska, rom ani och främ m ande språk som m odersm ål, kan et t

särskilt underst öd för näm nda under visning bet alas. St at sunderst öd bet alas

för 2 undervisningst im m ar i veckan per kalkylerad grupp m ed fyra elever.

Om ut bildningsanordnaren har färre än fyra elever m ed sam iska eller rom ani

som m odersm ål kan m inim ist orleken på den kalkylerade gruppen vara t vå

elever.

Undervisnings- och kult urm inist eriet t illsat t e år 2011 en arbet sgrupp för en

revit alisering av de sam iska språken i Finland. Arbet sgruppen fick som

uppgift at t bedöm a de sam iska språkens st ällning idag och effekt en av

t idigaregj orda st ödåt gärder och göra et t handlingsplan som syft ar t ill at t

förbät t ra spr åkens fort levnad m ed en långsikt ig och holist isk plan. Gruppens

arbet e har blivit färdigt och nu förberedas st at srådet s principbeslut om

sam iska språkens st ödåt gärder.

Rom anispråket s undervisning har börj at 2011 vid Helsingfors universit et m ed

grund- och äm nest udier.

Et t språkpolit iskt program för t eckenspråken i Finland ut kom 2010 i

sam arbet e m ellan Forskningscent ralen för de inhem ska språken ( bl.a.

t eckenspråksnäm nden) och Finlands Dövas Förbund rf. Program m et s syft e är

at t st ärka det finska och det finlandssvenska t eckenspråkens st ällning i

enlighet m ed vad grundlagens 17§ 3 m om st ipulerar om t eckenspråkigas

rät t ighet er. Bland progr am m et s rek om m endat ioner finns st ift andet av en

t eckenspråkslag, t illsät t andet av en delegat ion för t eckenspråksärenden,

säkerst ällandet av basservice för t eckenspråkiga och finansiering för

side 27 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

forskning i de t vå språken, och t illäm pning av FN: s konvent ion om rät t ighet er

för personer m ed funkt ionsnedsät t ning.

Det planeras at t t illägga t eckenspråket t ill de allm änna språkexam ina.

Just it iem inist eriet t illsat t e eft er det språkpolit iska program m et s publicering

en arbet sgrupp som r esult erade i bet änkandet 24/ 2011 " Viit t om akielist en

kielelliset oikeudet " ( språkliga rät t ighet er av personer som använder

t eckenspråket ) där m ånga brist er i lagst ift ning och t olkningen av den

påvisades. Det finlandssvenska t eckenspråket lyft s fram som et t speciellt

hot at språk som ut an effekt iva åt gärder och en helt äckande st rat egi hot as

försvinna inom 10 år. De finlandssvenska t eckenspråkanvändare är m ycket

ut sat t a eft er som ut bildningsm öj lighet erna och t olkt j änst på det egna språket

är brist fällig eller int e finns at t t illgå, och språket heller int e erkänns i

Finlands språklagst ift ning.

I Finlands regeringsprogr am 2011 ges m inorit et sspråk ink. t eckenspråket en

speciell fokus:



Avsikt en är at t under regeringsperioden rat ificera I LO- konvent ion nr

169

ursprungsfolk

och

FN: s

konvent ion

om rät t ighet er för personer m ed funkt ionsnedsät t ning.

Tillgodoseendet av de t eckenspråkigas rät t ighet er ut vecklas och

m öj lighet erna at t st ift a en t eckenspråk slag ut reds.

En nat ionell språkst rat egi läggs upp. St rat egin ska definiera m ålen

och

t illvägagångssät t en

syft e

at t

röra

den nat ionella språkresur sen m ångsidigare. Vid ut vecklandet av den

nat ionella språkresursen fäst er m an särskild uppm ärksam het vid

sam iskans, rom anins och t eckenspråket s st ällning.

Social- och hälsovårdst j änst er på t eckenspråk ska ut vecklas. De

t olkt j änst er som Folkspensionsanst alt en ordnar ska ut vecklas.



Fæ r øye ne

3 A

På Færøerne er der endnu ikke noget sprog, der er regist reret eller bliver

regnet som et m inorit et ssprog, så på nuværende t idspunkt er spørgsm ålet

ikke særlig akt uelt . Dansk kunne m åske regnes som et m inorit et ssprog på

Færøerne, m en dansksproget har sin ret sikret i hj em m est yreloven.

3 B

Den færøske undervisnings- , forsknings- og kult urm inist er har nu nedsat det

først e Sprogråd i henhold t il den nye lov, hvor sprogrådet behandler og

drager konklusioner i sprogspør gsm ål. Sprogrådet var udnævnt pr. 1. j anuar

2013 og har endnu ikke haft m ulighed for, at lave specifikke planer for det t e

om råde. Det færøske Sprogråd ar bej der m ed at udform e en konkr et

arbej dsplan for de kom m ende år, og i det t e planlægningsarbej de kom m er

også at indgå t egnsprogsspørgsm ålet . Det færøske Sprogråd er sam m en m ed

Tolket j enest en repræsent eret i nordisk net værk for t egnsprog.

Gr øn la n d

3 A

I 2010 vedt og I nat sisart ut I nat sisart ut lov nr. 7 af 19. m aj 2010 om

sprogpolit ik.

Form ålet m ed I nat sisar t ut loven er at sikre klare ram m er for landet s

sprogpolit ik, herunder om sproglig int egrat ion ved at sikre det grønlandske

sprog som et kom plet og sam fundsbærende sprog, st yrke det grønlandske

sprog og udvikling heraf som m odersm ål og andet sprog, im ødegå og fj erne

de eksist erende sprogbar rierer, så t osproget hed og flersproget hed kan blive

en st yrke og en rigdom , og ved at frem m e kont inuit et i sproglig t ilegnelse i

sam fundet for at st yrke Grønland som et videnssam fund.

side 28 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Det fast slås i inat sisart ut loven, at det grønlandske sprog er det officielle

sprog i Grønland og anvendes i offent lige forhold, og at det grønlandske

sprog best år af t re hov eddialekt er, hvilket er de dialekt er, der t ales i

Avanersuaq, Tunu og Kit aa. Det fast sæt t es desuden, at det danske sprog kan

anvendes i offent lige forhold, og at engelsk og andre frem m edsprog

anvendes i det om fang, der er behov herfor.

3 B

Grønland delt ager ved en m edarbej der fra I PI S/ Videnscent er om handikap i

en nordisk gruppe om t egnsprog. Der afholdes årligt døvet ræf, som bl.a.

indeholder t egnsprogkur sus, genopfriskning af t egnsprog, personlige

udviklingskurser m v.

I 2012 blev der afholdt døvet ræf i Nuuk, hvor der også var delt agelse fra de

øvrige nordiske lande. Der var i denne forbindelse diskussioner og

m eningsudvekslinger, hvor der blandt andet blev frem lagt oplæg om og

diskut eret bedre m uligheder for de døve fra Grønland, t olkem uligheder fra

lange

afst ande,

m uligheder

for

uddannelse,

arbej dsm uligheder,

kont akt m uligheder og st øt t e.

I sla n d

I kke besvart .

N or ge

3 A

St ort ingsm eldingen om en helhet lig språkpolit ikk underst reker det offent liges

ansvar for å ivaret a de nasj onale m inorit et sspråkene kvensk, rom ani og

rom anes. I t råd m ed det t e har Språkrådet nylig fåt t ut videt sit t ansvar t il

også å om fat t e m inorit et sspråklige spørsm ål.

I forbindelse m ed lærerut danningsreform en er det et ablert en egen forskrift

for sam isk grunnskolelærerut danning: Forskrift om ram m eplan for de

sam iske grunnskolelærerut danningene for 1.–7. t rinn og 5.–10. t rinn

, gj ort

gj eldende fra 2010 av. Det er også vedt at t nasj onale ret ningslinj er for disse

ut danningene

. Sam et inget har vært konsult ert i forbindelse m ed

lærerut danningsreform en og fast set t else av forskrift er.

3 B

I m eldingen om en helhet lig språkpolit ikk ble norsk t egnspr åk anerkj ent som

et fullverdig språk som det offent lige har et overor dnet ansvar for. I t råd m ed

det t e har Språkrådet fra 2011 fåt t t egnspråk som nyt t arbeids- og

ansvarsom råde. Språkrådet svarer på spørsm ål om t egnspråk , sam arbeider

m ed fagm ilj øer og int eresseor ganisasj oner og inform erer om bruk av

t egnspr åk, opplæring i t egnspråk og om t egnspråk brukernes språklige ret t ig-

het er.

Tegnspråkut danning finnes i Norge ved Høgskolen i Sør- Trøndelag,

Høgskolen i Bergen, og Høgskolen i Oslo og Akershus. Tot alt ble det i 2013

lyst ut 79 st udieplasser på bachelorut danning i t egnspråk og 47 st udieplasser

på årsst udium ( 1,5 søker per st udieplass) . Til de 79 st udieplassene på

bachelorut danningene var det t ot alt 115 først epr iorit et ssøker e. Til de 47

plassene på årsst udium var det 126 først epriorit et ssøkere ( 2,7 søkere per

plass) . Vurderingen er at søkningen er god på bachelorut danningene, og

m eget god på årsst udiene. Tegnspr åkst udiene er for øvrig lagt t il de t re

st ørst e norsk e byene.

ht t p: / / www .lovdat a.no/ cgi- w ift / ldles?doc= / sf/ sf/ sf- 20100301- 0296.ht m l

ht t p: / / www .regj eringen.no/ upload/ KD/ Rundskriv/ 2010/ Ret ningslinj er_sam iske_grunn

skolelaererut danningene.pdf

side 29 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Sve r ige

3 A

I Sverige regleras de nat ionella m inorit et sspråk en i Språklag ( 2009: 600) från

1 j uli 2009 och i lag ( 2009: 724) om nat ionella m inorit et er och

m inorit et sspråk från 11 j uni 2009. I språklagen anges bl.a. at t de nat ionella

m inorit et sspråken är finska, j iddisch, m eänkieli, rom ani chib och sam iska ( 7

§) och at t det allm änna har et t särskilt ansvar för at t skydda och främ j a de

nat ionella m inorit et sspråken ( 8 §) . Den som t illhör en nat ionell m inorit et ska

ges m öj lighet at t lära sig, ut veckla och använda m inorit et sspråket ( 15 §) .

Det allm änna ansvarar för at t den enskilde ges t illgång t ill sit t

m inorit et sspråk ( 15 §) .

At t st ärka skyddet för de nat ionella m inorit et erna och de nat ionella

m inorit et sspråken är en cent ral del av Sveriges syst em at iska arbet e för de

m änskliga rät t ighet erna på nat ionell nivå. Det rät t sliga regelverket och det

allm ännas ansvar för at t främ j a m inorit et sspråkens bevarande fört ydligades

väsent ligt i och m ed at t Sveriges riksdag den 10 j uni 2009 ant og

proposit ionen ” Från erkännande t ill egenm akt – regeringens st r at egi för de

nat ionella m inorit et erna” ( prop. 2008/ 09: 158, bet . 2008/ 09: KU23, rskr.

2008/ 09: 272) . St rat egin och m inorit et slagen ger dessut om bät t r e

förut sät t ningar at t verka för revit alisering av m inorit et sspråken och et t ökat

inflyt ande för de nat ionella m inorit et erna i frågor som rör dem . St rat egin och

lagst ift ningen inbegriper en rad insat ser och m ekanism er som på olika sät t

säkrar och st ärker m inorit et sspråkens st ällning i Sverige, nedan följ er några

vikt iga exem pel.

Länsst yrelsen i St ockholm s län och Sam et inget har sedan den 1 j anuari 2010

i uppdrag at t följ a upp eft erlevnaden av m inorit et slagen. Dessa m yndighet er

ska årligen läm na en rapport t ill regeringen om kom m uners, landst ings och

st at liga m yndighet ers t illäm pning av lagen sam t genom föra kunskapshöj ande

insat ser gent em ot fram förallt förvalt ningsm yndighet er. Sam et inget har även i

uppdrag at t driva en webbplat s om de nat ionella m inorit et erna:

www.m inorit et .se.

Genom den nya m inorit et slagen har det först ärkt a m inorit et sskyddet inom

förvalt ningsom rådena för finska, sam iska och m eänkieli ut vidgat s

geografiskt .

Genom

at t

förvalt ningsom rådena från 2013

om fat t ar

64 kom m uner och 12 landst ing har fler enskilda t illgång t ill först ärkt

m inorit et sskydd.

För at t revit alisera de nat ionella m inorit et sspråk en vidt as särskilda åt gär der.

Två sam iska språkcent er har byggt s upp som bl.a. akt ivt ska främ j a och

st im ulera ökad användning av sam iska i sam hället och ut veckla m et oder för

at t st ärka enskildas förut sät t ningar at t använda och åt er t a det sam iska

språket . Regeringen t illsat t e i m ars 2010 en sär skild referensgrupp inom

Regeringskansliet för at t bist å m ed sakkunskap och erfarenhet i frågor om

revit alisering av de nat ionella m inorit et sspråken. Referensgruppen ska också

ident ifiera förbät t ringsom råden och v ara en arena för erfarenhet sut byt e.

Referensgruppen avrappor t erade sit t uppdrag 2012.

Därut över avsät t er regeringen årligen cirka 4 m ilj oner SEK för revit alisering

av m inorit et sspråken. Medlen fördelas av I nst it ut et för språk och folkm innen i

syft e at t ge organisat ioner m öj lighet er at t arbet a m ed olika t yper av

revit aliseringsinsat ser och därm ed hj älpa enskilda at t åt ert a sit t

m inorit et sspråk. Språkrådet , som är en del av I nst it ut et för språk och

folkm innen, arbet ar därut över m ed språkvård i rom ska ( r om ani chib) ,

svenskt t eckenspråk och finska. Sam et inget ansvar för arbet et m ed sam iska.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och frit idshem m et sam t i

läroplanen för gym nasieskolan lyft s de nat ionella m inorit et erna fram i de

övergripande m ålen och rikt linj erna. Det bet yder at t skolan ansvarar för at t

varj e elev eft er genom gången grund- och gym nasieskola har fåt t kunskaper

side 30 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

och kännedom om de nat ionella m inorit et ers kult ur, språk, religion och

hist oria. Den m er fram t rädande st ällning som de nat ionella m inorit et erna har

fåt t i och m ed revideringen av läroplanerna innebär at t huvudm ännen har et t

t ydligare ansvar at t säkerst älla at t alla elever i svensk skola får kännedom

och kunskap om de nat ionella m inorit et erna och deras språk, vilket också är

et t sät t at t st ärka m inorit et sspråkens st ällning i landet .

Regeringen aviserade i budget proposit ionen för 2013 at t Sam eskolst yrelsen

t illförs m edel för at t m öj liggöra en ut byggnad av sam eskolan i Kiruna och

förbereda verksam het en för et t ökat elevunderlag. Det t a för at t säkerst älla

föräldrars m öj lighet at t välj a sam isk skola eller förskola t ill sina barn.

Sam eskolst yrelsen har även regeringens uppdrag at t sv ara för viss

lärom edelsprodukt ion på sam iska. Båda sat sningarna bidrar t ill at t st ärka det

sam iska språket s st ällning.

För at t t rygga lärarförsörj ningen för de nat ionella m inorit et sspråken har

regeringen även beslut at at t vissa universit et och högskolor bör ges särskilda

åt aganden för at t bygga upp och ut veckla äm neslärarut bildning i respekt ive

språk. Medel har t illdelat s St ockholm s universit et för uppbyggnad av

äm neslärarut bildning i finska och m eänkieli. Um eå universit et och Södert örns

högskola har t illdelat s m edel för uppby ggnad av äm neslärarut bildning i

sam iska respekt ive rom ani chib. St ockholm s universit et har under våren

2013 erhållit exam enst illst ånd för äm neslärarut bildning i finska som

m odersm ål.

Skolverket s digit ala port al, Tem a Moder sm ål, erbj uder lärom edel,

arbet sm at erial och st öd. På webbplat sen finns också en sam m anst ällning av

barnböcker, m usik och andra resurser för flerspråkiga barn i förskolan.

Skolverket har också vissa regeringsuppdrag inom ram en för regeringens

st rat egi för rom sk inkludering ( skr. 2011/ 12: 56) . Skolverket ska bl.a.

producera lärom edel på de olika variet et erna av rom ani chib.

Under år 2013 och 2014 t illskj ut er regeringen m edel t ill proj ekt et Finska nu.

Proj ekt et init ierades av Kult urfonden för Sverige och Finland i syft e at t st ärk a

användningen av och skapa et t ökat int resse för det finska språket i Sverige.

En del av proj ekt et rikt ar sig t ill förskolor.

Sam m ant aget har regeringen t ydliggj ort at t de nat ionella m inorit et ernas

språkliga rät t ighet er ska t illvarat as i Sverige. Et t flert al sat sningar som syft ar

t ill at t revit alisera språk en har init ierat s. Därt ill har uppfölj ning av hur

m inorit et ernas rät t ighet er hant eras av st at liga och kom m unala akt örer

fört ydligat s. Därm ed kan m inorit et ers rät t ighet er num era t illvarat as på et t

bät t re sät t . Genom ny lagst ift ning först ärks även skyddet för m inorit et er i

förfat t ningar. Allt det t a gör at t m inorit et sspråk en har fåt t en t ydligare och

st arkare st ällning i Sverige under perioden.

3 B

I Sverige finns det flera akt örer som arbet ar m ed det svenska t eckenspråket :

Språkrådet , Specialpedagogiska skolm yndighet en, int resseor ganisat ioner för

t eckenspråkiga, kult urinst it ut ioner m .fl.

Vid Språkrådet inom I nst it ut et för språk och folkm innen finns det

språkvårdare i svenskt t eckenspråk. Språkvårdarna inform erar m yndighet er

om det svenska t eckenspråket och om vad m yndighet erna kan göra för at t

st ärka det svenska t eckenspråket s st ällning. Det sker genom föredrag,

t elefon- och m ej lkont akt er.

Några andra frågor som språkvårdarna arbet ar m ed är bl.a. följ ande.



Uppfölj ning av språklagen och at t föreslå åt gärder som ligger i linj e

m ed språklagens int ent ioner.

side 31 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files



Ta fram ordlist or som publiceras på Språkrådet s webbplat s.

Ta fram en s.k. m inigram m at ik som beskriver det svenska

t eckenspråket s gram m at iska st rukt ur som publiceras på Språkrådet s

webbplat s.

Ge språkrådgivning åt allm änhet en via bildt elefon eller i

språkrådsfilm er på Språkrådet s webbplat s.

Arkivera t eckenspråkigt m at erial på video som annars hot as gå

förlorad. Mat erialet digit aliseras sedan för at t kunna användas i bl.a.

språkkorpusar.

Medverka t ill at t språkkorpusar för svensk t eckenspråk t as fram .

Dessa ses som vikt iga för språkforskningen, språkvården och andra

som arbet ar professionellt m ed svenskt t eckenspråk, t .ex. t olkar och

översät t are. Det t a är et t om fat t ande och t idskrävande arbet e.

et t

nor diskt

sam arbet e

m ed

m ot svarande

Språkrådet

har också

organisat ioner i Norden.

Sveriges Television och Ut bildningsradion producerar program på svenskt

t eckenspråk och sprider därm ed kännedom och kunskap om det svensk a

t eckenspråket och dess t alare. I nom Rikst eat ern finns en t eckenspråkig

ensem ble, Tyst Teat er, som sät t er upp t eckenspråkiga t eat erförest ällningar.

Det svenska t eckenspråket regleras i Språklag ( 2009: 600) . Teck enspråk kan

läsas inom såväl grundskolan som gym nasieskolan i Sverige. I grundskolans

läroplan ( Lgr11) från 2011 finns äm net t eck enspr åk för hörande, som kan

läsas inom ram en för språkval eller elevens val. I den nya gy m nasieskolan

från 2011 finns äm nena svenskt t eckenspråk och svenskt t eckenspråk för

hörande. Det senare kan bl.a. läsas inom ram en för det individuella valet .

Vissa kom m uner har inrät t at s.k. hörselklasser som er bj uder döva och

hörselskadade elever en särskilt anpassad st udiem ilj ö.

Barn som är döva eller hörselskadade kan även bli m ot t agna i specialskolan,

som m ot svarar grundskolan, och vid riksrekryt erande gym nasieut bildning för

elever som är döva eller hörselskadade. Dessa ut bildningar erbj uder en

t våspråkig m ilj ö för döva och hörselskadade elever. Specialpedagogiska

skolm yndighet en ( SPSM) är huvudm an för specialskolan. SPSM erbj uder äv en

specialpedagogiskt st öd t ill andra skolhuvudm än och fördelar st at sbidrag,

t .ex. för anordnandet av t eckenspråksut bildning för föräldrar t ill

t eckenspråkiga barn.

Eft er et t t illkännagivande från riksdagen införs under 2013 m erit poäng för

t illt räde t ill högre ut bildning för fördj upade st udier i äm net svenskt

t eckenspråk för hörande. En regleringsändring har också gj ort s som ger

elever m öj lighet at t välj a at t läsa äm net svenskt t eckenspråk för hörande i

st ället för et t obligat oriskt m oderna språk i gym nasieskolan om

huvudm annen ( den som organiserar ut bildningen) erbj uder äm net .

Regeringen beslut ade den 28 februari 2013 at t en särskilt ut redare – i

egenskap av nat ionell sam ordnare – ska st ödj a k om m unala, enskilda och

st at liga skolhuvudm än som bedriver ut bildning för de elever inom

specialskolans m ålgrupp som är döva eller hörselskadade eller har en grav

språkst örning och är i behov av t eck enspråk. Syft et m ed uppdraget är at t

öka elevernas m åluppfyllelse och göra det m öj ligt för eleverna och deras

vårdnadshav are at t i st örre ut st r äckning välj a skola. Den nat ionella

sam ordnaren ska bl.a. fördela st at sbidrag t ill kvalit et shöj ande insat ser och t ill

ny eller ut vidgad hörselverksam het i kom m unal och enskild regi.

Åla nd

3 A

side 32 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Nordens länder blir allt m er m ångspråkiga. Många nordbor är i dag

flerspråkiga, i först a hand de som har et t annat m odersm ål än landet s

m aj orit et sspråk.

I Sverige har m inorit et sspråken fåt t en t ydligare och st arkare st ällning under

de senast e åren. I språklagen anges bl.a. at t de nat ionella m inorit et sspråken

är finska, j iddisch, m eänkieli, rom ani chib och sam iska. Den som t illhör en

nat ionell m inorit et ska ges m öj lighet at t lära sig, ut veckla och använda

m inorit et sspråket . At t st ärka skyddet för de nat ionella m inorit et erna och de

nat ionella m inorit et sspråken är en cent ral del av Sveriges syst em at iska

arbet e för de m änskliga rät t ighet erna på nat ionell nivå.

I Finland har nyligen ant agit s en nat ionalspråksst rat egi. Behovet föranleds av

at t den lagst ift ning som gäller Finlands t vå nat ionalspråk, finska och svenska,

t illäm pas på et t brist fälligt sät t , vilket ävent yrar i synnerhet den

svenskspråkiga befolkningens grundläggande språkliga rät t ighet er.

Försvagas svenska spr åket s st ällning i Finland får det t a

konsekvenser också för landskapet Åland och dess befolkning.

negat iva

Mot bakgrunden av sj älvst yrelselagen och Ålands st at us som enspråkigt

svenskt landskap har nat ionalspråksst rat egin bet y delse bl.a. för hur Finland

kan uppfylla sina folkrät t sliga förplikt elser då det gäller kont akt erna t ill Åland.

Regeln är at t kont akt er na, skrivelser och andra handlingar ska ske på

svenska. Landskapsreger ingen ser härvidlag et t behov av en int ensifierad

bevakning och inform at ion om Ålands svenskspråkiga st at us. En vikt ig part i

det t a arbet e är riksm yndighet erna och sam v erkan i spr åkfrågor m ed

finlandssvenska organisat ioner.

Den språkliga verklighet en på Åland är allt så en annan än i riket ( Finland) .

Landskapet s och kom m unernas m yndighet er ger inform at ion och service

enbart på sv enska, även i regel t ill invånare m ed et t annat m odersm ål än

svenska.

I j anuari 2013 t rädde en lag om främ j ande av int egrat ion i kraft på Åland.

Lagst ift ningens syft e är at t st ödj a invandrarnas ut bildning och sysselsät t ning

och främ j a j äm likhet och likabehandling och en posit iv växelverkan m ellan

olika befolkningsgrupper.

Åt gärder som främ j ar int egrat ion ordnas som en del av kom m unernas och

landskapet s basservice sam t i form av andra åt gärder som främ j ar

int egrat ion. Myndighet er na ska ge invandrare läm plig vägledning och

rådgivning om int egrat ionsfräm j ande åt gär der och t j änst er sam t om

arbet slivet . Målet för kom m unernas int egrat ionsfräm j ande uppgift är at t

st ödj a invandrarnas m öj lighet er at t upprät t hålla sit t eget språk och sin egen

kult ur.

Landskapsregeringen ska t a fram basinform at ion om det åländska sam hället .

I dagsläget finns inform at ion t illgänglig på svenska och engelska.

Ålands arbet sm arknads- och st udieserviceenhet ( Am s) ska i en inledande

kart läggning göra en prelim inär bedöm ning av invandrarens förut sät t ningar

för syselsät t ning och st udier. Om invandraren int e behärskar svenska bör den

inledande int ervj un och de preciserade åt gärderna genom föras på

invandrarens m odersm ål eller på et t språk som invandraren först år t illräckligt

väl. Tolk ska, enligt den åländska förvalt ningslagen, anlit as då det behövs.

I nflyt t ningen t ill Åland, särskilt från icke- nordiska länder, har under de

senast e åren ökat m arkant . För at t de nyinflyt t ade så snabbt som m öj ligt kan

bli int egrerade i sin om givning finansierar landskapsreger ingen inom

ut bildningens om råde et t bret t ut bud av kurser i svenska och allm än

undervisning om det åländska sam hället . För de läroplikt iga barn och unga

som flyt t at t ill Åland från andra länder och regioner ordnar de kom m unala

side 33 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

grundskolorna ext ra st ödundervisning i svenska. Enligt landskapsregeringens

beslut finansieras denna st ödundervisning t ill 86 % m ed landskapet s cent rala

budget m edel.

För int räde t ill st udier i skolor på gym nasienivå ska de

sökande ha kunskaper i svenska på m inst B- nivå enligt Europarådet s

referensram för språk. St uderande på gym nasienivån som t illfälligt int e

lyckas följ a st udiet akt en eller annars behöver st öd, kan vid behov erhålla

st ödundervisning. För invandrare i arbet slivet eller invandrare ut an

arbet sm arknadsst öd ordnas undervisning i svenska i kursform - som

vuxenut bildning i regi av m edbor garinst it ut och st udieförbund.

I läroplanerna för grundskolan och skolorna på gym nasienivån lyft s det

m ångkult urella sam hället fram i de övergripande m ålen och rikt linj erna.

Skolorna ansvarar för at t varj e elev eft er genom gången grund- och

gym nasieskola har fåt t grundläggande kunskaper om det åländska sam hället

sam t dessut om kännedom om olika länders kult ur, språk, religion och

hist oria.

3 B

Teckenspråk kan undervisas som separat läroäm ne för gravt hörselskadade

och andra elever som behöver språket . St udier i t eckenspråk fyller sam m a

uppgift för döva barn som undervisningen i svenska för hörande barn. Enligt

läroplanen för grundskolan på Åland ges undervisningen i t eckenspråk under

en del av de veckot im m ar som är reserverade för svenska och andra språk.

Elever m ed hörselnedsät t ning eller språkst örningar behöver särskilt st öd i

st udierna. I skolorna på Åland finns sällan något behov av undervisning i

t eckenspråk, därem ot finns et t behov at t använda m et oden t ecken som st öd

( TSS) , särskilt inom skolornas specialklass- och t räningsundervisning. Elever

m ed hörselnedsät t ning har num era coclea im plant at ( CI ) . För at t underlät t a

st udiegången för dessa och andra elever ut rust as skolornas undervisnings-

ut rym m en m ed hörslingor och andra hj älpm edel, bl.a. m ikrofoner och t eknik

för visuell bildkom m unikat ion. Nät baserade ar bet ssät t och m et oder sam t

digit ala lärresurser st öder vanligen st udiegången även för elever m ed

hörselnedsät t ning eller språkst örningar.

I syft e at t ut veckla och st öda undervisningen för hörselskadade elever är det

m ed hänsy n t ill Ålands lit enhet angeläget at t m yndighet er och

int resseorganisat ioner inom t redj e sekt orn uppr ät t håller sam verkan m ed

m ot svarande organisat ioner i Sverige och Finland, bl.a. m ed Finlands Dövas

förbund r.f., Forskningscent ralen för de inhem ska språken ( Focis) och

Manillaskolan i St ockholm . Lärare och föräldrar på Åland t ar regelbundet del

i de fort bildnings- och st udiefräm j ande verksam het er som de nor diska

nät verksorganisat ionerna erbj uder. St udieprogram och kult urella inslag på

svenskt t eckenspråk som Sveriges Television och Ut bildningsradion

producerar och sprider är värdefulla för unga och vuxna m ed

hörselnedsät t ning på Åland.

Spør sm å l om N or de n som spr å k lig for e ga n gsr e gion

4: På hvilken m åt e arbeides det for å bidra t il å gj øre Norden førende

innenfor arbeidet m ed klarspråk ( at m yndighet er henvender seg t il borgerne i

et klart og forst åelig språk) ?

Danm ark

Med spr ogdeklarat ionen vil Norden kunne frem st å som foregangsregion i

sprogsager. Nordisk sprogfællesskab præges net op af m edborgernes st ræben

eft er af forst å og respekt ere hinandens m oder sm ål. Nordisk spr ogsam arbej de

Net t verk et for språknem ndene i Norden har sam let sine nordiske k larspr åksrapport er

her:

ht t p: / / nordisksprogkoordinat ion.org/ t em aer / organisat ioner/ organisat ioner-

1/ nordiske- spr ognaevn/ copy2_of_sprognaevnenes- net vaerk/ klarsprogspublikat ioner

side 34 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

er dem okrat isk, åbent og i st ore t r æk offent ligt finansieret , ligesom der er

polit isk vilj e t il at bevare og st yrke det nordiske sprogfællesskab.

Myndighedssprog generelt :

I den nordiske sprogkonvent ion fra 1981 gives nordiske m edborgere ret t il at

anvende der es eget spr og i et andet nordisk land. Det drej er sig i denne

konvent ion om brugen af svensk, dansk, norsk, finsk og islandsk ved

personlig eller skrift lig henvendelse t il m yndigheder eller et andet offent ligt

organ.

I praksis bet yder det , at det offent lige bet aler for oversæt t else eller t olkning

hvis fx en finsk m edbor ger henvender sig t il polit i, skat t evæsen eller social

m yndighed i Danm ark. Ordningen adm inist reres af Socialm inist eriet , j f.

bekendt gørelse nr. 150 af 21. novem ber 1996 af Nordisk Konvent ion af 14.

j uni 1994 om Social Bist and og Sociale Tj enest er.

Fin la n d

Finland har en särskild organisat ion som j obbar för det lät t läst a språket i

sam hället , Selkokeskus ( The Plain- Language Cent er) . Selkokeskus har under

de senast e åren haft et t flert al inform at ionskam panj er som har främ j at det

lät t läst a språket inom den offent liga sekt orn. St at liga m yndighet er som

Folkpensionsanst alt en,

Just it it iem inist eriet ,

Konsum ent verket ,

Livsm edelssäkerhet sverket Evira och Riksdagen har anlit at Selkokeskus när

de har förberet t sina broschyrer och olika m eddelanden. Allt m at erial har

publicerat s även på svenska i sam arbet e m ed LL( lät t läst ) - cent er.

Selkokeskus har även ut bildat dessa organisat ioner.

I regeringspr ogram m et not erar m an at t det skall läggas särskild fokus på

t j änst em annaspråket i förberedelse av föreskrift er m ed m ål at t göra

t j änst em annaspråket t ydligare. Det påpekas ock så at t det behövs m era

resurser på den språkliga förberedelsen. I fråga om klarspråket rör det j u på

sig i Finland. En st at lig m yndighet sgrupp är ut sedd i j anuari 2013 och sk a

kom m a m ed en handlingsplan för ut veckling av språket i lagst ift ningen, vid

m yndighet skom m unikat ion och vid kont akt m ed m yndighet erna.

Handlingsplanen skall vara färdig vid ut gången av okt ober 2013. På svensk t

håll har j ust et t t reårigt klarspråksproj ekt avslut at s inom Kom m unförbundet .

I nom sex pilot kom m uner har det skapat s m odeller för hur m an rikt ar sig t ill

m edbor gare på et t klart och begripligt språk. Modellerna ligger på webben

frit t t illgängliga för andra kom m uner at t ut nyt t j a.

Fæ r øye ne

Det nyudnævnt e Sprogråd har, og ser det , som sin nat urlige opgave i al

rådgivning at frem m e arbej det for klarsprog. Sprogrådet delt ager også i

nordisk net værk indenfor om rådet , og kom m er t il at delt age t il en konference

i Finland om det t e spørgsm ål.

Gr øn la n d

I lisim at usarfik ( Grønlands Universit et ) har et ableret en ny uddannelse vedr.

oversæt t else og t olkning. Uddannelsen skal give en bred viden om og

forst åelse for blandt andet sprog, forskellige fagom råders t erm inologi i

grønlandsk og hhv. dansk og engelsk, oversæt t else, kont rast ivoversæt t else,

dialogt olkning,

oversæt t elsest eorier,

oversæt t elsesm et oder

sam t

sam fundsforhold og polit ik i og uden for Grønland. Der er t ale om en 3 �½ årig

bacheloruddannelse, der kan videreføres t il en kandidat uddannelse.

Uddannelsen vil blandt andet m uliggøre oversæt t else af t ekst er og

dokum ent er, der er skr evet på dansk kancellisprog, t il et klart og forst åeligt

sprog på grønlandsk.

side 35 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

I 2012 delt og Grønlands Sprogsekret ariat i Klarsprogssem inar i København.

Form ålet m ed sem inaret var dels at gøre st at us over klarsprogsforskningen i

Norden, dels at overvej e nye fælles forskningsproj ekt er i klarsprog.

I sla n d

I kke besvart .

N or ge

Am bisj onen om å forbedr e det offent lige språket st år sent ralt i

st ort ingsm eldingen om en helhet lig språkpolit ikk. Her ble også begrepet

klarspråk

offisielt int rodusert i norsk sam m enheng. Språkrådet har fåt t i

oppdrag

Kult urdepart em ent et

følge

opp

det

offent lige

språkforbedringsarbeidet , basert på en st rat egi som kom binerer t ilsyn m ed

språkfaglig veiledning.

Språkrådet er også faglig prem issleverandør i et sam arbeid m ed Direkt orat et

for forvalt ning og I KT ( Difi) om prosj ekt et ” Klart språk i st at en” . Prosj ekt et

ble sat t i gang av Fornyings- og adm inist rasj onsdepart em ent et i 2009. Målet

var å øke oppm erksom het en om klarspråk i st at sforvalt ningen og legge t il

ret t e for at st at lige virksom het er k an forbedr e språket i sin skrift lige

kom m unikasj on m ed innbyggerne. Pga. st or oppslut ning og er kj ennelse av

at det t ar t id å endre skrivevaner, ble prosj ekt et forlenget m ed t o år t il 2013.

Hovedt ilt akene i prosj ekt perioden var å gi faglig r åd og økonom isk st øt t e t il

st at lige virksom het er som ville st art e opp klarspråksarbeid ( ca. 2 m ill kr ble

delt ut årlig) , lage verkt øy for å forbedr e språk et (

www.klarspråk.no)

holde kurs i klarspråk. Det st illes krav t il at de som m ot t ar st øt t e deler sine

erfaringer m ed andre. Hvert år deler dessut en st at sråden i FAD ut St at ens

klarspråkspris t il et st at sorgan som gj ør en ekst raor dinær innsat s for å bruke

et klart , godt og brukervennlig språk i sine t ekst er t il publikum . Vinnerne

hit t il har vært Lånekassen ( 2009) , Ut lendingsdirekt orat et ( 2010) , St at ens

pensj onskasse ( 2011) og St at ens vegv esen ( 2012) . Prosj ekt et har holdt en

rekke foredr ag på ekst er ne m øt er, arrangert egne sem inarer og konferanser

m ed st or oppslut ning og har også delt at t m ed foredrag på int ernasj onale

konferanser.

Fra 2013 er selve prosj ekt perioden over, m en sam arbeidet m ellom Difi og

Språkrådet fort set t er og flere av de sent rale t ilt akene videreføres og ut vikles:

klarspråk.no,

Klarspråksprisen,

faglig

rådgivning,

kurs

konferanser/ m øt eplasser. Det er nå et m ål å sørge for at de virksom het ene

som har st ar t et opp språkforbedring, får det t e et ablert som en praksis og

ikke faller t ilbake t il gam le synder. Videre er det også et m ål å m ot ivere de

sekt orer og virksom het er som ikke har begynt å j obbe m ed k larspråk, t il å

set t e i gang m ed det t e.

Erfaringene fra klarspråksarbeidet er at språket i lover og regler påvirker

andre t ekst er fra det offent lige som brev, skj em aer, veiledninger og

int ernet t sider. Fra 2011 ble det igangsat t et eget delprosj ekt «Klart lovspråk»

som skal st yrke arbeidet m ed å bedre språket i lover og regler. FAD skal i

sam råd m ed JD og KUD st art e et arbeid m ed å ut vikle en egnet arbeidsform

for klart lovspråk i lover som er vikt ige for innbyggerne. Alle depart em ent er

vil bli invit ert t il å kom m e m ed forslag t il relevant e lover og det velges så ut

innt il 5 lover som skal ut form es i et klart og korrek t språk. Erfaringene skal

dokum ent eres og evalueres.

Flere av virksom het ene som har fåt t st øt t e, har gj ennom ført m ålinger for å

kunne dokum ent ere hvordan innbyggerne oppfat t er språket i skrift lige

dokum ent er fra st at en. Disse m ålingene gir, sam m en m ed andre t yper

dokum ent asj on, vikt ig inform asj on t il evalueringen av hele prosj ekt et «Klart

språk i st at en», som er igangsat t av FAD. Målet er å se om t ilt akene i

prosj ekt et og i de enkelt e virksom het ene har ført t il ønskede endringer i

virksom het ene og om disse endringene er godt forankret og varige. Det er

side 36 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

også vikt ig å få kunnskap om i hvor st or grad bruk ere av inform asj on fra de

ulike virksom het ene har m erket endringene. Evalueringsarbeidet har vær t

lagt opp i t o t rinn: Høst en 2011 ble det lagt fram en underveisevaluering

m ens slut t rapport en vil kom m e i novem ber 2013.

Kunnskapsdepart em ent et

( KD) har ar beidet m ed klarspråk siden 2010. Målet

er at KD skal kom m unisere klart m ed alle og være et forbilde i m åt en å

skrive norsk på. Språkbr uken skal være enkel, sam ordnet og korrekt . En

språkprofil, skreddersydd for depart em ent et , er ut arbeidet som et t av de

vikt igst e virkem idlene. Et annet virkem iddel er et t verrgående klarspråkt eam ,

som blant annet skal arbeide for at m edarbeiderne er m ot ivert e for å skrive

klart og bevisst e i skriveprosessen. Ledere på alle nivåer har et ansvar for at

språket i KD blir bedre.

Ut danningsdirekt orat et

la om sine net t sider i 2011 blant annet m ed t anke på

klarspråksarbeidet (

ht t p: / / www.udir.no/

) . I t illegg har direkt orat et sendt sine

ledere på klarspråkskurs.

Sve r ige

Sverige har kom m it långt i arbet et m ed at t m odernisera och förenkla det

offent liga språket . Som fram fört s i t idigare rapport ering har t re fakt orer haft

st or bet ydelse för klarspråksarbet et s goda genom slag:

at t det st art ade på högst a nivå och fick st öd uppifrån

at t det finns personer m ed rät t kom pet ens som kan driva

klarspråksarbet et

at t det finns en språklag och en spr åkm yndighet m ed ansvar at t

genom föra språkpolit iken.

För det först a, m ed insikt om at t lagspråket i hög grad färgar av sig på andra

t ext er i m yndighet erna beslut ade regeringen at t m oder nisera dessa.

Allt sedan 1970- t alet granskas därför alla nya lagt ext er av språkexpert er i

nära sam arbet e m ed j urist er.

För det andra har t illgången på ut bildad personal, som kan driva

klarspråksarbet et , varit av st or bet y delse för klarspråksarbet et s genom slag.

Sverige har om kring 300 exam inerade språkkonsult er i svenska, som har

gåt t språkk onsult program m et på St ockholm s eller Um eå universit et . I

St ockholm st art ade ut bildningen redan 1978. Även Göt ebor gs universit et och

Lunds universit et har börj at anordna språkkonsult program m et . Ant agning

sker vart annat år. Vid Göt eborgs universit et st art ade program m et

höst t erm inen 2012 och beräknas st art a näst a gång höst t er m inen 2014.

Lunds

universit et

st ar t ar

språkk onsult program m et

från

och

m ed

höst t erm inen 2013.

För det t r edj e har Sverige en sam lad svensk språk polit ik, en språklag och en

språkm yndighet . Riksdagen beslut ade år 2005 en nat ionell språkpolit ik

( ” Bäst a språket – en sam lad svensk språkpolit ik” , prop. 2005/ 06: 2) som

fast st äller at t den ” offent liga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig” .

Det sam m a fast st älls i Språklag ( 2009: 600) . Ansvaret för at t språkpolit iken

och språklagen t illäm pas ligger på spr åkm yndighet en I nst it ut et för språk och

folkm innen. I klarspråksfrågor ska Språkrådet , som är en enhet inom

m yndighet en:



verka för at t den offent liga förvalt ningen använder et t vårdat , enkelt

och begripligt språk

ht t p: / / sprakrad.no/ upload/ Klarspr% C3% A5k/ Dokum ent er/ Evaluer ingsrapport % 20Kla

rt % 20spr% C3% A5k% 20i% 20st at en% 20fra% 20I deas2ev idence% 20desem ber % 20201

1.pdf

side 37 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files



följ a och

ut värdera

klarspråksarbet et

inom

den

offent liga

förvalt ningen

verka för at t den offent liga förvalt ningen använder svenska som

huvudspråk.

Språkrådet st öder och inspirerar m yndighet ernas klarspråksarbet e m ed

föreläsningar, sem inarier och konferenser. Rådet har också byggt upp et t

nät verk m ed kont akt personer på m yndighet er och i kom m uner, sam m anlagt

cirka 400 personer. På den årliga konferensen Språkrådsdagen varj e vår

delas

Klarspr åkskrist allen

ut t ill en offent lig förvalt ning som arbet at på et t br a

sät t m ed klarspråk. Priset gick 2013 t ill Åklagarm yndighet en för sit t

välorganiserade och föredöm liga arbet e m ed at t ut form a klara och t ydliga

gärningsbesk rivningar.

Dessut om sam arbet ar Spr åkrådet m ed en rad andra organisat ioner och delt ar

i nät verk, exem pelvis det nordiska klarspråksnät verket m ed represent ant er

för alla de nordiska språkvårdsorganen. Nät verket anordnar nordiska

klarspråkskonferenser. Den senast e v ar på I sland 2011 och näst a konferens

blir i Finland i novem ber 2013.

Språkrådet arbet ar också m ycket m ed at t skriva och ge ut handböcker ,

skrivregler, ordböcker m .m . sam t inform at ionsbladet

Klarspråk,

som ska vara

t ill hj älp i klarspråksarbet et .

Språkrådet

har

också skapat

et t

sj älvbedöm ningst est på webben,

Klarspråkst est et

, som ger besked om en

t ext är begriplig eller int e.

Språkrådet har bl.a. get t ut

Språklagen i prakt iken – rikt linj er för t illäm pning

av språklagen

( 2011) som innehåller en m ängd konkret a råd om vad

m yndighet er kan och bör göra för at t t illäm pa språklagen, och

Vägledningen

för flerspråkig inform at ion

( 2012) som t ar upp frågor om v al av språk,

översät t ningar och inform at ion på de nat ionella m inorit et sspråken.

Under våren 2012 gav Språkrådet ut

Myndighet erna har ordet – om

kom m unikat ion i skrift - en forskningsrapport om dagens m yndighet st ext er.

Under 2013 ger Språkrådet ut skrift en

Klarspråk lönar sig – en handbok i

prakt iskt klar språkarbet e

som vänder sig t ill m yndighet er och kom m uner som

vill ha st öd i at t organisera sit t arbet e. Spr åkrådet driver också en

webbaserad klarspråksut bildning för alla som vill skriva bät t re –

At t skriv a

bät t re.

Mat er ialet har ut arbet at s i sam arbet e m ed et t t iot al m yndighet er.

Under

2012

påbörj ade

Riksdagsförvalt ningen

et t

om fat t ande

klarspråksproj ekt som har fort sat t under 2013 och som är t änkt at t ut gör a

grunden t ill et t syst em at iskt och perm anent klarspråksarbet e i förvalt ningen.

En arbet sgrupp har invent erat behoven av ut bildning och annat språkst öd. En

del av personalen har gåt t skräddarsydda ut bildningar i at t anordna

klarspråkskurser. Et t av m ålen är at t förankra idén om klarspråk t idigt i

t ext processen. Förhoppningen är dessut om at t Riksdagsförvalt ningens

klarspråksarbet e ska inspirera och t j äna som exem pel för andra m yndighet er.

Åla nd

Deklarat ionen om nordisk språkpolit ik från 2006 innebär at t m an inom de

nordiska länderna st rävar t ill at t m odernisera och förenkla det offent liga

språket . Am bit ionen i klarspråksarbet et är at t det offent liga språket ska vara

t ydligt och t ext erna lät t läst a och begripliga. I deklarat ionen konst at eras at t

arbet et drivs bäst då det finns en språklag och en m yndighet m ed ansvar at t

genom föra språkpolit iken.

I Finland pågår et t sam arabet sproj ekt m ellan Forskningscent ralen för de

inhem ska språken ( Focis) och Kom m unförbundet , bl.a. i syft e at t ut veckla

det svenska språket och dess st ällning inom förvalt ningen i Finland.

side 38 av 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

I Sverige ver kar språkm yndighet en I nst it ut et för språk och folkm innen för at t

språkpolit iken och språklagen från 2009 t illäm pas. I klarspråksfrågor bevakar

enhet en Spr åkrådet at t den offent liga förvalt ningen använder et t vår dat ,

enkelt och begripligt språk och at t svenska används som huvudspråk .

Språkrådet delt ar i nät verk, bl.a. i det nor diska klarspråksnät verket m ed

represent ant er för de nordiska språkvårdsorganen. Rådet ger ut handböcker,

skrivregler, ordböcker m .m . sam t inform at ionsbladet Klarspråk.

I nom kom m unal- och landskapsförvalt ningen på Åland bevakar m an arbet et

och ut vecklingen inom det nordiska klarspråksnät verket . Nät verket anordnar

nordiska klarspråkskonferenser. Den senast e hölls på I sland 2011, näst a

konferens hålls i Finland i novem ber 2013.

side 39 av 39