KUU, Alm.del - 2011-12 - Bilag 91: Henvendelse af 26/1-12 fra Danske Handicaporganisationer om nordisk rapport om tilgængelighed til tv

Alle mennesker har ret til at kunne se tvTv-mediet fylder meget i samfundet. Det bi-drager med information, læring og underhold-ning og spiller en stor rolle i den demokratiskeproces. Derfor er det vigtig at sørge for, at allekan se tv. Og alle mennesker har ret til at kunnese tv. Handicapkonventionen bekræfter denneret for mennesker med handicap i artikel 30 omkulturlivet og i artikel 9 om tilgængelighed.Desværre er det ikke muligt for alle at udøvedenne ret. Mange af os, der har et handicap,bliver udfordret, når vi skal se tv, fordi tv ikkebliver gjort tilgængeligt for mennesker medhandicap. Det er der flere forskellige årsager til.En af dem er manglende viden om, hvordanman kan gøre tv tilgængeligt.På nordisk plan kan vi bidrage til at formidleviden om tilgængelighed til tv.Vi kan læremeget af hinanden i de nordiske lande.Vihar forskellige erfaringer, som vi i fællesskabkan udbrede viden om. Et første spadestik erdenne rapport, der giver et overblik over dennuværende situation i de nordiske lande.En anden årsag til manglende tilgængelig-hed til tv er manglende politisk vilje.Dennemanglende vilje løses bl.a. ved at stille kravgennem forpligtelser som lovgivning. I dennehenseende kannordisk samarbejde ogsåbidrage til at sikre retten til at se tv.Der erf.eks. nordisk lovgivning, hvor børneudsen-delser er fritaget fra krav om tekstning, mensanden nordisk lovgivning har fokus på, attekstning af børneudsendelser er nødvendig forforældre med hørenedsættelse.Udvikling af sprogteknologier et tredjeeksempel på en årsag til, at ikke alle har adgangtil tv. En fælles nordisk udfordring på detteområde er udvikling af sprogteknologi til brugfor tekstning og oplæsning af undertekster.De nordiske lande er små sprogområder, ogderfor driver markedsandele ikke udviklingenaf sprogteknologi. Derimod er behovet foroplæsning af undertekster stort, fordi vi i denordiske lande har tradition for at tekste uden-landske udsendelser, hvor man i mange andrelande eftersynkroniserer ”dubber” udenlandskeudsendelser.Der er ingen tvivl om at mulighederne ermange og udfordringerne store. Der skal stadigtiltag til for at sikre, at alle kan se tv og påden måde blive inkluderet i samfundet. Vi serpositivt på de skridt, der allerede er taget og serfrem til at nå endnu længere.

Tillgängliga och användbara medier hand-lar om mer än tv. Det gäller givetvis äveninnehåll i tryck, via mobil, Internet ellerandra kanaler.Fokus i rapporten ligger på tvsom är den kanal där innehåll och distributionregleras tydligast. Tillgänglighetstjänster berörprogramföretagen, operatörer som distribuerartv och företag som tillverkar apparater som vianvänder för att titta, lyssna, läsa och kommu-nicera med. De vanligaste tillgänglighetstjäns-terna omfattar följande:Undertext (subtitles/captions)Används för översättning av program på ettfrämmande språk, men också för att textasamma språk som talas. Texten bör märkasmed olika färg för att markera olika talare, samtbeskriva effektljud i text.Nödvändigt för hörselskadade tittare. Till nyttaför alla som inte höra vad som sägs på grundav exempelvis andra ljud eller inget ljud (på enflygplats till exempel)Direkttextning innebär att det som sägs i endirektsändning textas simultant.Teckenspråk (sign language)Program kan produceras på teckenspråk eller såkan ordinarie programutbud tolkas till tecken-språk där en tolk syns i en del av bildskärmen.Nödvändigt för tittare som har teckenspråk somförsta språk, som komplement för personermed nedsatt hörsel eller till exempel vissaintellektuella funktionsnedsättningar.

Syntolkning (audio description)En muntlig beskrivning av det som sker ibilden, fogas in i ett program eller en film.Nödvändigt för synskadade tittare. Till nyttaför alla som tittar på tv men har ögon på någotannat (till exempel lagar mat).Talad text (spoken/audio subtitles)Undertext som blir uppläst med syntetiskt tal.Behov av att allt ljud på skärmen, till exempelnamnskyltar, sportresultat och programinfor-mation kan fås uppläst.Nödvändigt för synskadade och personer meddyslexi. Till nytta för alla som av olika anled-ningar inte kan läsa texten (enligt en svenskundersökning har 25 procent svårt att läsa endagstidning).Hörbarhet (clean audio)Bakgrundsljudet i radio och tv gör det oftasvårt att höra vad som sägs. Det finns ett starktönskemål från många tittare att själva kunnavälja bort eller reglera volymen på bakgrunds-ljud samt att dämpa ljudet i reklaminslag.

Peter Looms är ordförande för enfokusgrupp om tillgängliga medier inomInternational Telecom Union där forskare,experter och användare från hela världenär engagerade. I december 2012 skafokusgruppen vara klar med en färdplan,som visar en vision och åtgärder för attuppnå den genom globalt samarbete.Peter Looms har arbetat 40 år med tv-produk-tion. De senaste fem åren har han ägnat åt attsamla och öka kunskapen om hur medier skabli tillgängligare för alla. Han tror på att detgår att göra skillnad så att fler har möjlighet attkommunicera – till exempel se på tv, användamobiltelefon, och gå på bio. På nordisk nivå serPeter stora möjligheter till samarbete kring tillexempel talteknologi och att lära av varandraför att jobba smartare med befintliga resurser.Det finns mycket att göra både idag och inomen nära framtid.

Hur ser läget ut i Norden när det gällertillgängliga medier?Det går inte att generalisera. Länderna är brapå olika saker. Finland har kommit längst närdet gäller kulturell och social inkludering,eftersom de har två officiella språk förutomteckenspråk. Sverige var tidigt ute med att tittapå talad textremsa med syntetiskt tal. Danmarkhar arbetat med syntolkning och utmaningarnamed direkttextning. Norge har satsat på arbetetmed metadata. Tillsammans kompletterar vivarandra med olika kunskaper som kan göradet möjligt att nå längre.Vilka gemensamma utmaningar ser du ide nordiska länderna?Det finns mycket att göra för att förbättraanvändbarheten för tittare. Till exempelbehöver tittare kunna höra vad skådespelaresäger i dramaserier. Trenden har varit att skapa”naturligare” tv men otydligt tal och mångastörande ljud gör att många tittare inte kan följamed i handlingen.

Ett annat sätt att förbättra användbarhet handlarom att göra undertexten lättare att läsa för olikatittare, till exempel val av färger, kontraster,teckenstorlek och placering av textremsan.När det gäller själva tillgänglighets-tjänsterna behövs tydligare mål. 100 procenttextning, kvalitet på textremsan och direkttext-ning. Mer uttalade mål för syntolkning ochtalad text behövs eftersom produktion avsyntolkning är begränsad och bara två länderarbetar med talad text. Det skulle vara bra medett nordiskt samarbete kring möjligheterna attanvända talsyntes för talad text när det gälleröversättning av program. Det gynnar alla somläser långsamt eller har kognitiva funktionsned-sättningar.Vi kan ta bättre vara på möjligheterna att kom-binera talsyntes och syntolkning. Vid en konfe-rens nyligen i Antwerpen kunde vi se befintligasmarta lösningar att arbeta för att planera pro-duktionen av syntolkning. Det finns mycket attgöra genom att förbättra det vi redan erbjuderutan att det kostar mer.När det gäller teckenspråkstolkning i tv har detvisat sig att tittare som inte talar teckenspråkstörs av att se en tolk i bildrutan. Portugal somhar cirka 4500 timmar teckenspråkstolkadeprogram om året även på bästa sändningstid -mer än hela USA – har tittare som vant sig vidatt se tolken. Men i framtiden med hybrid-tv,kommer vi se lösningar där teckenspråkstolk-ning kan väljas som alternativ ochlevereras via Internet. Det skulle ta betydligtmindre sändningsutrymme om det går att lösavia Internet.6

Uppföljning av tillgänglighetstjänster är en an-nan utmaning. Idag mäter vi hur många timmarteckenspråkstolkning, textningeller syntolkning som sänds. Men vi vet inteom de används och hur tjänsterna uppfattasav tittarna. Vi behöver bättre metoder att mätaresultaten.Vilka är de viktigaste åtgärderna sombehöver utvecklas för att förbättratillgängligheten till medier?Förbättrad flexibilitet och kvalitet på undertextsamt teckenspråkstolkning genom samarbetemellan de nordiska public service-bolagen, isamband med att en ny standard för så kalladhybridtv, (Hbb) antas. Hybrid-tv kombinerarInternet med tv-sändningar i samma apparat.Satsning på att förbättra direkttextning medutvecklad språkteknologi. I Danmark har visedan fem år tillbaka använt en metod somkallas ”respeaking” – att en person snabbt åter-berättar vad som sägs i ett program och medhjälp av en programvara för taligenkänning blirtalet till text. Andra länder arbetar fortfarandemed velotype - ett speciellt tangentbord förskrivtolkar som används för direkttextning. Detbehövs en databas för varje språk som inne-håller det talade språket som måste underhållasoch uppdateras eftersom språk är levande ochförändras hela tiden. Det kräver forskningsre-surser, tar tid och resurser. För att lösa finansie-ring och organisering av arbetet behövs enmodell som omfattar både det offentliga ochdet privata. Staten skulle behöva finansieraskapandet av databasen som sedan via icke-exklusiva licenser kan användas för att skapataligenkänningsprogram och andra tillämp-

ningar. Marknaden för mindre språk som denordiska gör att det inte är kommersiellt lön-samt att investera i själva databasen. En lös-ning behövs också för att de som använderdatabasen ska bidra till att underhålla ochutveckla databasen och modellen måste ävense till konkurrenslagstiftning för att undvikaen monopolsituation på marknaden. Även omDanmark redan idag använder taligenkänningså behöver vi också hitta en modell för under-håll av systemet.Skapa ett gemensamt nordiskt forum för sam-arbete och nätverkande där flera intressentermedverkar. Det skulle vara ett kostnadseffek-tivt sätt att hitta lösningar på det som kan görasmed befintliga resurser.

Hur kan reglering av tillgänglighets-tjänsterna fungera bättre?Storbritannien är ett bra exempel när detgäller reglering. De använder en kombina-tion av morot och piska. Myndigheterna påområdet lyckas skapa konsensus mellan allainblandade kring realistiska mål och samar-beten mellan funktionshindersorganisationer,programföretag och andra inblandade. Föratt tillgänglighetstjänsterna ska nå tittarna såbehöver även operatörer som levererar IP-tv,satellit och kabel och återförsäljare som säljertv-utrustning i affärer medverka.

Forum för samarbete kring tillgängliga medier:NorDigär en gemensam plattform för digital-tv där Danmark, Finland,Island, Norge, Sverige och Irland ingår. Public service-företagen i de nordiskaländerna har ett samarbete inomNordvisionGruppen som arbetar med nyamedier, NEM, är särskilt viktig för arbetet med tillgänglighet.Nordifär ett mediasystem där de nordiska public service-bolagen utväxlarprogramfiler och metadata digitalt, till exempel utbyte så att svenska under-texter kan användas av finsk tv.http://www.nordig.org/http://www.nordvision.org/

DANMARK: DR och TV2 har möjlighet att sända teckenspråkstolkade sändningar isärskild kanal 17-21FINLAND: Ny lag trädde i kraft 1 juli 2011, rapporter väntas 2012. YLE sänder 5 minuternyheter vardagar och 10 minuter sammanfattning/vecka på teckenspråk (35 min/vecka)NORGE: NRK har en egen digital-tvkanal för program på teckenspråk som sänder17-22, främst barnprogram, nyheter och sportSVERIGE: SVT sände 128 timmar program producerade på teckenspråk 2010.Teck�enspråkstolkning av valprogram sändes på webben, vilket kritiserats avGranskningsnämnden för radio och tv (de sändningarna ingår inte i statistiken).

Nuläget och utmaningarna i DanmarkDanmark har mer krav på dialog medfunktionshindersorganisationer ochforum för samverkan mellan intres-senter än övriga länder. DR och TV2 ärde enda nordiska programföretag somanvänder taligenkänning för direkt-textning, men tittare är inte nöjda medkvaliteten.UtmaningarDet saknas en lag som omfattar kommersiellaprogramföretag.Bristande kvalitet i textning, särskilt fördröj-ning som uppstår i direktsändning av taligen-känningstekniken.Kanal för teckenspråkstolkade program harbara möjlighet att sända mellan 17-21. Störstanyhetssändningen startar 21.För få syntolkade program och ingen erfarenhetav talad text.UppmaningarAlla danskproducerade program ska tolkas tillteckenspråk och syntolkas. Brukarna ska invol-veras i prioriteringar mellan olika program.Alla undertexter ska finnas som talad text. AllaAvtal och lagarPublic service-kontrakt för DR och publicservice-tillstånd för TV2Detaljerade krav för textning och tecken-språkstolkning. DR ska syntolka ny-producerade dramaprogram, samt syn-tolka fakta- och dokumentärprogram påförsök. DR ska genomföra och utvärderaförsök med talad text under 2011-2013.Lag och krav på kommersiella program-företag saknas helt.Monica LølandDanske Handicaporganisationer

tillgänglighetstjänster ska distribueras även påinternetTittaren ska kunna stänga av störande bak-grundsljud, och reglera ljudnivå för att slippahögre ljud vid reklaminslag.Elektroniska programguider ska vara tillgäng-liga och uppdaterade. Tittare ska själva väljafärger, kontrast, storlek på text med mera.Tillgängliga digitalboxar ska ha upplästamenyer med mera. Undertexten ska kommamed vid inspelning av program.Dialog med funktionshinders-organisationerDR har skyldighet att upprätta ett brukarrådmed ideella organisationer. Rådet träffas tregånger per år. Kulturdepartementet har äventagit initiativ till ett forum för tillgängligamedier med bredare sammansättning somträffas två gånger per år.

Nuläget och utmaningarna i FinlandFinland är det land som har kommitlängst i Norden när det gäller krav påkommersiella kanaler, som inte har ettsärskilt public service avtal, samt kravpå talad text. Tittaren måste själv väljaspråk nederländska på sin tv-utrustningför att få textremsan uppläst.Utmaningar och uppmaningarKritik mot att den nya lagen undantar musik-,sport. och barnprogram när det gäller krav påtextning. Barnprogram är särskilt viktiga atttexta.Den nya lagen för tv- och radiosändningaromfattar inte teckenspråk. Inga kommersiellakanaler sänder program på teckenspråk.Lagen omfattar inte heller syntolkning, annatän kraven på att befintlig textning ska kunnaläsas upp med talsyntes, så kallad talad text.Brist på kvalitet när det gäller textning. Detsaknas standarder och riktlinjer för till exempelanvändning av färger när olika personer talar.Brist på utvecklad talteknologi för direkttext-ning. YLE genomför ett försöksprojekt 2012-2013 tillsammans med privata aktörer för attutveckla ett taligenkänningsprogram som skatestas för att direkttexta.YLE sänder nyheter på teckenspråk 5 minutervarje dag och 10 minuter nyhetssammanfatt-ning en gång i veckan. Endast YLE använderfärgkodad undertext, inte de kommersiellaprogramföretagenDialog med funktionshinders-organisationerFinska Hörselförbundet har varit ledamot ifinska Transport- och kommunikationsministe-riets underutskott för tillgänglig kommunika-tion sedan 2005.En ny kommitté där representanter frånFinska Hörselförbundet ingår har bildatsför att förbättra kvalitet på textning.Två möten under 2011.

Avtal och lagarTV-och radiolagen(744/1998) trädde i kraft 1 juli 2011§ 19a beskriver krav på textning och talad textsom en tjänst, musikföreställningar, sport- ochbarnprogram är undantagna från krav.Lagen omfattar inte teckenspråks- ochsyntolkning.Krav på kommersiella kanaler och talad texti ny lag.Myndigheten Kommunikationsverket äransvarig för att följa upp den förordning somanger nivåerna för textning och talad text.Nivåerna trappas upp varje år fram till 2016.Programföretagen kan leverera en tredjedelav kvoten via så kallad beställ-tv, de vill sägainternet. Kommunikationsverkets första upp-följningsrapport ska komma i början av 2012.Sami. VirtanenFinska Hörselförbundet

Nuläget och utmaningarna i NorgeNorge var tidigt ute med en särskildkanal för dagliga program på tecken-språk. NRK har en särskild digital-kanalför program på teckenspråk somsänder dagligen mellan 17-22, mestbarnprogram, nyheter, debatter ochsport. På NRK1 sänds även fem minu-ters nyheter på teckenspråk varje dag.Men Norge ligger efter sina grannländernär det gäller lagar som täcker kommer-siella kanaler, tydliga krav och uppfölj-ning av tillgänglighet i tv.UtmaningarDe flesta förproducerade program på NRK tex-tas men möjligheten att få textning uppläst somtalad text saknas. NRK undersöker lösningaroch har uppgett att de tittar på en lösning somliknar den finska, där tittaren gör en inställningpå sin digitalbox. Kan eventuellt testas 2012Syntolkning har endast testats en gång i NRK.Brist på standarder för presentation avundertexter. Olika distributörer av tv-programpresenterar undertexter på olika sätt och iblandär det svårt att få tillgång till textning.Avtal och lagarSändningstillståndet13 c. Utformningen av NRK:s tjänstermåste ta hänsyn till personer med funk-tionsnedsättningar, bland annat bör NRKsträva efter att alla tv-program är textade.Det finns ingen lag som täcker tillgänglig-het och kommersiella kanaler.Lag som täcker krav på textningförbereds, och väntas omfatta:Alla program på i bästa sändningstid(18 - 22 på kvällen) för kanaler som hartittarsiffror på mer än 5% av befolkningen.Øivind SkotlandFunksjonshemmedesFellesorganisasjon

UppmaningarUtveckla talteknologi för att använda taligen-känning för direkttextning saknas.Tydligare och fler krav på programföretagen -en upptrappning av kraven liknande den somfinns i andra länder. Krav på kommersiellakanaler som sänder från utlandetEn myndighet med ansvar för att följa uppprogramföretagen behövs.Dialog med funktionshinders-organisationerFFO har möten med politiker och departe-ment, samt samarbete med andra intressenter.Det finns inget särskilt forum för tillgängligamedier och ingen myndighet som har ansvarför frågan.

Nuläget och utmaningarna i SverigeSverige var först med talad text iNorden redan 2004, efter starka kravfrån synskadade och Dyslexiförbundet.Distributionen kräver två digitalboxaroch är så krånglig att väldigt få använ-der den. Ingen utveckling har gjortssedan 2004. Under tiden har Finlandundersökt och utvecklat en lösning somfungerar med en digitalbox. På senareår har fokus legat på att finansiera entaldatabas för svenska språket för attmöjliggöra direkttextning med taligen-känning.UtmaningarTV-branschen saknar kunskap om tillgänglig-het. För otydliga och låga krav på programföre-tagen. Inget samlat stöd kring tjänsterna.Problem med distribution och vidaresändningav tillgänglighetstjänster. Bristande användbar-het och information om tjänster.Bristande uppföljning från myndigheter när detgäller kvalitet och mätmetoder.Avtal och lagarSVT:s sändningstillstånd (liknande finnsför UR)13§ SVT ska beakta behoven hospersoner med funktionsnedsättning.SVT:s utbud ska höjas och tillgänglig-heten förbättras i syfte att arbeta mot detlångsiktiga målet att hela utbudet görstillgängligt för alla medborgare.En ny radio- och tv-lag har lett till nya kravpå tillgänglighet i kommersiella kanalerfrån 1 juli 2011. TV4 har krav som rörtillgänglig ljud och bild som trappas upp till2016. Övriga 28 programföretag ficken generell skyldighet att främja tillgäng-ligheten med tekniska tilläggstjänstersom textning, teckentolkning, syntolkning,uppläst text och liknande teknik.Mia AhlgrenHandikappförbunden

UppmaningarIntegrera tillgänglighet och användbarhet i allteknikutveckling, så att HD, hybridtv, mobiltvmed mera kan nå alla tittare. I nära kontaktmed användare och organisationer.Skapa ett forum för kunskapsutbyte och sam-verkan mellan olika intressenter - programföre-tag, tittare, operatörer, myndigheter och återför-säljare av tv-utrustning.Skapa och använd gemensamma standarder/riktlinjer för kvalitet när det gäller textning,talad text, teckenspråkstolkning, syntolkninghörbarhet och tydliga gränssnitt för informationi bilden.Dialog med funktionshinders-organisationerKrav på dialog ställs i avtal och lag, men detsaknas ett strukturerat forum kring tillgänglig-hetstjänster där berörda förbund är involverade.

FN:s konvention om rättigheter för personer medfunktionsnedsättningFlera artiklar i konventionen har betydelse för tillgängliga medier, exempelvis:Artikel 8 om ökad medvetenhetStaterna åtar sig att vidta omedelbara, effektivaoch ändamålsenliga åtgärder, samt att upp-muntra massmedier till att framställa personermed funktionsnedsättning på ett sätt som främ-jar delaktighet i samhället.Artikel 9 om tillgänglighetStaterna ska säkerställa att personer med funk-tionsnedsättning får tillgång på samma villkorsom andra till till information och kommunika-tionArtikel 21 om yttrandefrihetStaterna ska uppmuntra massmedierna, däri-bland leverantörer av information genom Inter-net, att göra sina tjänster tillgängliga för per-soner med funktionsnedsättning, samt erkännaoch främja användning av teckenspråk.Artikel 30 om deltagande i kulturlivStaterna ska säkerställa att personer medfunktionsnedsättning åtnjuter (enjoy) tillgångtill tv-program, film, teater och annan kulturellverksamhet i tillgänglig form.Konventionsstaterna ska vidta alla ändamåls-enliga åtgärder i enlighet med internationell rättför att säkerställa att lagar till skydd för imma-teriella rättigheter inte utgör ett oskäligt ellerdiskriminerande hinder för tillgång till kultu-rella produkter för personer med funktionsned-sättning. (punkt 3)

EU:s direktiv som rör tillgängliga medierAV-direktivet - EU:s direktiv föraudiovisuella medietjänsterArtikel 3c: Medlemsstaterna ska uppmuntramedietjänstleverantörerna inom den egna juris-diktionen att se till att deras tjänster successivtgörs tillgängliga för syn- och hörselskadadepersoner.TelekompaketetFlera direktiv som rör digitala tjänster är sam-lade under begreppet Telekompaketet.I direktiven finns bland annat en skyldighet att”uppmuntra leverantörer av digital tv-tjänsteroch utrustning att samarbeta” (Artikel 18 iRamverksdirektivet).14Direktivet om samhällsomfattande tjänster lyf-ter frågan om vidaresändningsplikten särskiltnär det gäller tillgänglighetstjänster för per-soner med funktionsnedsättning av tv-kanalersom sänder information av allmänt intresse(Artikel 31 i ”USO-direktivet”).

Referenser/källorDanmarkDR:s public service kontrakt:http://kum.dk/Documents/Kulturpolitik/medier/DR/public_servicekontrakt.PDFDRs public serviceredegørelse 2010:http://www.bibliotekogmedier.dk/fileadmin/user_upload/dokumenter/medier/radio_og_tv/landsdaekkende_regional/Fakta om danska TV2 –reklamfinansierad Public Service i bolag ägt av danska staten:http://behold.tv2.dk/baggrund/fakta-om-tv-2/TV2 public service redovisning:http://omtv2.tv2.dk/index.php?id=66Dansk kanal för teckenspråkstolkade program:http://www.digi-tv.dk/Indhold_og_tilbud/Doevetolkning.aspDH om tillgänglighet till digitalt tv:http://www.handicap.dk/dokumenter/politikpapirer/politikpapir-om-digitalt-tvFinlandFinska radio- och tv-lagen, se särskilt §19a:http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980744Finska public service YLE årsberättelse på svenska:http://avoinyle.fi/www/sve/publikationer/index.phpNorgeNRK:s avtal och årsrapporter:http://www.nrk.no/informasjon/fakta/1.6512112NRKs kanal för teckenspråk:http://www.nrk.no/informasjon/hjelp/1.4867580NRK information om mroblem med textning med olika distribution:http://www.nrk.no/informasjon/hjelp/1.7862839SverigeSVT sändningstillstånd:http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=60232&a=699461SVT:s Publik service-redovisning 2010:http://svt.se/content/1/c8/02/34/28/21/SVT%20PSR2010%20webb.pdfStatistik från Public service-företagen:http://statistikdatabas.publicservice.seGranskningsnämnden i Sverige kritik av Public Service:http://www.radioochtv.se/Om-oss/Nyheter/2011/Bedomning-av-public-serviceredovisningar-klar/Krav på kommersiella programföretag i Sverige:http://www.radioochtv.se/Tillstand-och-registrering/TV/Nya-krav-pa-tillganglighet-i-tv-pa-svenska/Synpunkter på tv-tillgänglighet:http: //www.radioochtv.se/Tillstand-och-registrering/TV/Tillganglighet/Syn-punkter-pa-forsta-tillganglighetsrapporten/Seminarium om nationell språkbank, 2011:http://www.sprakradet.se/seminarium-sprakdatabankWestreamu (webbtv):http://westreamu.se/2011/03/14/teckenspraksartisteri-pa-melodifestivalen/NordenNorDig:http://www.nordig.org/Nordvision:http://www.nordvision.org/Språkteknologi för ökad tillgänglighet, Nordisk rapport 2011:http://www.sprakradet.se/1936Europa/internationelltEDF:s toolkit för telekompaketet:http://www.edf-feph.org/Page.asp?docid=26614&langue=ENITU fokusgrupp om tillgängliga medier:http://www.itu.int/en/ITU-T/focusgroups/ava/Pages/default.aspx”Making Television Accessible”:http://www.itu.int/ITU-D/sis/PwDs/Documents/Making_TV_Accessible-E-BAT.pdf

Vid ett möte i Köpenhamn 22 november 2011diskuterades gemensamma utmaningar när det gällertillgänglighet till medier i Danmark, Finland, Norgeoch Sverige.Resultatet av diskussionerna har samlats i denhär rapporten om vägen framåt, ur de nordiskahandikapporganisationernas synvinkel.Viktigaste punkterna:••KunskapsutbyteStarkare krav på tillgänglighet för både publicservice och kommersiella programföretag ävenför dem som sänder från länder utanför NordenInkludering av tillgänglighet i ny teknik och stödför språkteknologiNordiskt samarbete om nya standarder och rikt-linjer för kvalitet i tillgänglighetstjänster