Retsudvalget 2009-10
REU Alm.del
Offentligt
FolketingetRetsudvalgetChristiansborg1240 København K
Lovafdelingen
Dato:Kontor:Sagsnr.:Dok.:
14. juni 2010Strafferetskontoret2010-792-1210FRM41193
Hermed sendes endelig besvarelse af spørgsmål nr. 661 (Alm. del), somFolketingets Retsudvalg har stillet til justitsministeren den 11. februar2010. Spørgsmålet er stillet efter ønske fra Line Barfod (EL).
Lars Barfoed/Jens-Christian Bülow
Slotsholmsgade 101216 København K.Telefon 7226 8400Telefax 3393 3510www.justitsministeriet.dk[email protected]
Spørgsmål nr. 661 fra Folketingets Retsudvalg (Alm. del):
”Har man i de øvrige nordiske lande et system, der sikrer envis proportionalitetsafvejning, f.eks. så man først vurdererhvad straffen ville være, såfremt lovovertræderen ikke varomfattet af § 16 og først derefter stillingtagen til om man istedet skal afsige en behandlingsdom?”Svar:
Justitsministeriet har til brug for besvarelsen af spørgsmålet indhentetoplysninger fra Finland, Norge og Sverige.Det norske Justis- og Politidepartement har oplyst følgende:”Etter norsk rett kan utilregnelige ikke straffes. Derimot kanalvorlige lovbrudd gi grunnlag for en strafferettslig sær-reaksjon i form av dom på overføring til tvungen psykisk hel-severn (psykotiske) eller dom på tvungen omsorg (høygradigpsykisk utviklingshemmede). Begge særreaksjonene er i ut-gangspunktet tidsubestemte. Særreaksjonen kan oppretthol-des så lenge det er gjentakelsesfare for nye alvorlige lov-brudd. Hvilken straff lovbruddet ville gitt dersom vedkom-mende ikke var utilregnelig er ikke relevant. Det betyr at enperson som har begått en alvorlig forbrytelse som ellers villekvalifisert til fengselstraff i flere år, kan slippes fri dersomdet ikke lenger foreligger gientakelsesfare. Motsatt vil ensærreaksjon kunne vedvare lengre enn den tiden en tilregne-lig som har begått samme lovbrudd ville sonet, dersom det erfare for at vedkommende på ny vil begå alvorlige lovbrudd.”Det svenske Justitiedepartement har oplyst følgende:”Regler om påföljdsvalet när en brottslig gärning har begåttsunder påverkan av en allvarlig psykisk störning finns i 30kap. 6 § brottsbalken, där följande föreskrivs.”Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarligpsykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljdän fängelse. Rätten får döma till fängelse endast om det finnssynnerliga skäl. Vid bedömningen av om det finns sådanaskäl ska rätten beakta1. om brottet har ett högt straffvärde,2. om den tilltalade saknar eller har ett begränsat behov avpsykiatrisk vård,3. om den tilltalade i anslutning till brottet själv har vållatsitt tillstånd genom rus eller på något annat liknande sätt,samt4. omständigheterna i övrigt.2
Rätten får inte döma till fängelse, om den tilltalade till följdav den allvarliga psykiska störningen har saknat förmåga attinse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efteren sådan insikt. Detta gäller dock inte om den tilltalade harvållat sin bristande förmåga på det sätt som anges i förstastycket 3.Om rätten i fall som avses i första eller andra stycket finneratt någon påföljd inte bör dömas ut, ska den tilltalade vara frifrån påföljd.”I dessa fall gäller alltså en presumtion för att annan påföljd änfängelse ska väljas. Om det inte finns förutsättningar förrättspsykiatrisk vård kan t.ex. skyddstillsyn (övervakning)väljas. Först om det finns synnerliga skäl får fängelse dömasut.Någon bedömning av brottets straffvärde (dvs. hur allvarligtbrottet anses vara, mätt i antalet månader eller år för ett fän-gelsestraff) förutsätts inte vid domstolens beslut att överläm-na någon till rättspsykiatrisk vård. Brottets straffvärde kandock få betydelse för påföljdsvalet på så sätt att ett högtstraffvärde kan, tillsammans med övriga omständigheter, in-nebära att det finns synnerliga skäl att döma till fängelse istället för rättspsykiatrisk vård. Är straffvärdet under fyra årska fängelse som huvudregel inte aktualiseras. För att fängel-se ska dömas ut när ett brott begåtts under påverkan av enallvarlig psykisk störning krävs i princip dels att brottetsstraffvärde är fyra år eller mer, dels att den tilltalade saknareller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård.Regeringen har ansett att det finns ett behov av att genomgri-pande reformera regleringen om allvarligt psykiskt stördapersoner som begår brott. En statlig utredning, Psy-kansvarskommittén, lämnade 2002 ett förslag till en större re-form av straffansvaret för psykiskt störda lagöverträdare(SOU 2002:3). Enligt förslaget ska tillräknelighet införassom en förutsättning för straffansvar (så är inte fallet i dag).Den som var tillräknelig vid gärningen ska enligt förslagetdömas enligt allmänna regler om påföljd och behovet av vårdska tillgodoses under verkställigheten av exempelvis ett fän-gelsestraff. Överlämnande till rättspsykiatrisk vård ska därförenligt förslaget avskaffas som påföljd för brott. Den som intevar tillräknelig vid gärningen ska enligt förslaget inte dömastill straff men ska kunna få ett eventuellt vårdbehov tillgodo-sett i annan ordning.En annan utredning, Psykiatrilagsutredningen, har nu i upp-drag att bl.a. överväga vissa frågor med anknytning till Psy-kansvarskommitténs förslag, inför ett genomförande av en3
större reform av straffansvaret. Psykiatrilagsutredningen skaredovisa sina förslag senast den 30 april 2011.”Der henvises i øvrigt til de samtidige besvarelser af spørgsmål nr. 659 og660 (Alm. del) fra Folketingets Retsudvalget, herunder for så vidt angårretstilstanden i Finland.
4