Næstved, den 15. marts 2010Åbent brev (email) til Miljøminister Karen Ellemann og Fødevareminister Henrik Høegh samtmedlemmerne af Udvalget for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri samt Miljø- ogPlanlægningsudvalgetVedr.: Sygdommen WSDI Sydsjællands Ørredfond er vi dybt bekymrede over svenske presseforlydender om, at tigerrejerskulle kunne overføre sygdommen WSD (white spot desiese) til krebsdyr, heriblandt hummer,krabber, ferskvandskrebs, rejer, mysider osv..Konsekvenserne af et omfattende udbrud i såvel fersk- som saltvand, hvor mange små krebsdyr erplacerede i bunden af fødekæden, kan alle let forestille sig.Det svenske Fiskeriverket har allerede indført forbud mod brug af tigerrejer som agn. Men andrefarer truer også. Lystsejlerne, der under en frokost på havet, får lyst til at fodre måger - eller barekaste resterne (herunder rejeskallerne) fra måltidet overbord. Eller familien, der er på picnictur medengangsgrillen ved skovsøen, som taber en tigerreje på jorden, hvorefter den bliver smidt i søen.Scenarierne er mange, og Fiskeriverket har nedsat en ekspertgruppe for at undersøge sagen.Vi skal indtrængende anmode ministrene til at lade problemet undersøge og træffe de nødvendigeforanstaltninger.Vi skal ligeledes bede ministrene i påkommende tilfælde drage omsorg for at sagen rejses i EU ogandre relevante fora.Med venlig hilsen

2010-02-19

Varning för mördarräkan!

VI HAR EN TICKANDE bomb i Sverige, en ekologisk katastrof som hotar att slå ut hummern,krabborna, räkorna, havs- och sötvattenskräftorna – om inte vi alla, inklusive berörda myndigheter,agerar blixtsnabbt!Det handlar om WSSV (White Spot Syndrome Virus). Det är Ulf Pierrou, länsfiskedirektör pålänsstyrelsen i Dalarna, som först berättar om det otäcka viruset. För vattenbruksnäringen är WSSVdet mest förlust -bringande viruset i hela världen. Det ligger just nu i mataffärernas frysdiskar och bara väntar på attfå komma ut i våra vatten. Smittbäraren är okokta tiger - räkor, eller jätteräkor som de också kallas– alltså de smaskiga stora räkorna som du får i thaimaten.OM INGET GÖRS nu så är knappast frågan OM, utan snarare NÄR den första räkan hamnar ivattnet. En räka ramlar av grillen, blir smutsig och hivas i plurret. Eller någon som får för sig attanvände den som agn… Jag kontaktar Anders Hellström, statsveterinär på Statensveterinärmedicinska anstalt, för att få uppgifterna bekräftade:– Forskningen visar att viruset angriper samtliga skaldjur som är intressanta för oss människor, ibåde sött och salt vatten. Kanske även alla andra kräftdjur som tångräkor, gammarus, mysis och såvidare – alltså även födan till fåglar, fiskar och andra djur.1860 KOM KRÄFTPESTEN till Italien med amerikanska kräftor. Den spreds genom Europa,Ryssland och till Finland. Myndigheterna kände till pesten, men gjordeinget för att hindra införsel av kräftor till Sverige. 1907 importerades en laddning finska flodkräftortill Stockholm. Några dog och slängdes i Mälaren. Efter mindre än ett år hade merparten av allakräftor i Mälaren dött. Nu agerade myndigheterna snabbt, och införde genast ett förbud mot levandekräftor. Men det var för sent. Jämfört med det nya hotet WSSV så verkar dock kräft -pesten vara en ljum västanfläkt. Och efter en rundringning inser jag att läget knappast är underkontroll.PONTUS ELVINGSSON, statsinspektör på Livsmedelsverket, berättar att deras gränskontrollantergivetvis kommer agera – om ett importförbud kommer. Verket har dock själva inga befogenheter attförbjuda importen eftersom viruset inte är skadligt för människan. På Jordbruksverket sägerhandläggare Stig Widell att deras ansvar är att kontrollera införseln av sjuka, levande, djur i landet –inte kommersiell införsel av livsmedel. Men enligt Widell finns det en EU-förordning omanimaliska biprodukter som förbjuder att man använder odlade råa tigerräkor och andra vattendjursom foder eller agn, eller att man slänger dem i vattnet. Det finns idag inga planer på hur tillsynenskaskötas eller hur informationen ska komma ut. Eftersom räkorna omsätter stora pengar och ingamänniskor hotas är det knappast realistiskt med ett importförbud.ERLAND LETTEVALL, fiskeribiolog på Fiskeriverket, berättar att bollen ligger hos dem och attde förbereder en informations kampanj. Han vet dock ej när den blir av eftersom det saknas resurseroch samordning mellan berörda myndigheter. Personligen ser jag bara en lösning: Förbjud snarastall import, hantering och försäljning av tigerräkor!/Martin FalklindSydsjællands Ørredfond

2010-02-22

Varning för mördarräkan!

Nej, det är inte titeln på en dålig skräckfilm. Det är en varning för ett virus som hotar att slå

ut våra svenska skaldjur. Viruset ligger just nu i mataffärernas frysdiskar och bara väntar på

att få komma ut i våra svenska vatten. Smittbäraren är importerade tigerräkor.Tigerräkor,

eller jätteräkor som de också kallas orsakar gigantiska ekologiska och ekonomiska problem för bådemänniskor och natur kring odlingarna där de produceras.Nu avslöjar Fiskejournalens chefredaktör Martin Falklind tillsammans med Ulf Pierrou,länsfiskedirektör på Länsstyrelsen i Dalarna - att tigerräkorna även kan orsaka en katastrof iSverige:- En stor del av räkorna bär på ett virus som kan angripa våra svenska skaldjur. Om vi inte snarastfår ett importförbud så är risken uppenbar att en räka hamnar i vattnet. Någon använder en räka somagn, någon annan slänger skal i sjön eller i havet. Då kan smittan vara ett faktum.Det handlar om WSSV (White Spot Syndrome Virus). Sjukdomen upptäcktes första gången 1992 iräkodlingar i östra Kina. Därifrån har smittan sedan tagit sig till Nord-, Syd-, och Centralamerika.Viruset anses nu vara spritt över hela Asien, undantaget Australien som har förbjudit import avlevande kräftdjur och okokta räkor.Anders Hellström, statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, berättar att en många av deräkor som finns i våra frysdiskar är smittade. Det är de okokta, råa som är farliga:- Forskningen visar att viruset angriper samtliga skaldjur som är intressanta för oss människor, ibåde sött och salt vatten: hummer, krabbor, räkor, havskräftor, flod- och signalkräftor. Kanske ävenalla andra, mindre, kräftdjur – alltså födan till fåglar, fiskar och andra djur, säger Hellström.Martin Falklind berättar att alla berörda myndigheter känner till virushotet och att de ser allvarligtpå saken. Men han är orolig över hur de ska ta sig an problemet och befarar att ärendet lätt kanramla mellan stolarna.– Livsmedelsverket kan inte förbjuda importen eftersom viruset inte är skadligt för människan.Jordbruksverkets ansvar är att reglera införsel av sjuka,levandedjur i landet – inte kommersiellinförsel av livsmedel.Nu ligger bollen hos Fiskeriverket. De har länge förberett en informationskampanj och samordningmellan myndigheterna, men saknar resurser för att komma till skott. I väntan på detta är MartinFalklinds råd enkelt:– Eftersom ingen vet vad viruset kan ställa till med i vår svenska natur så är givetvis det bästa att setill att det aldrig hamnar där. Risken är annars att det, precis som i fallet med kräftpesten, blir ettimportförbud när det redan är för sent.– Och du som har tigerräkor i frys eller kyl – se till att varken räkskal eller räkkött hamnar i vattnet!Och köp inga fler!

Expertgrupp samlas för virushot mot kräftdjur

Virussjukdomen WSD, white spot disease, riskerar att slå hårt mot räka, kräfta, hummer och krabbai svenska vatten. Smittan sprids via råa importerade kräftdjur som därför varken ska slängas i vatteneller användas som agn. Det gäller också skal och andra rester.Fiskeriverket ser allvarligt på hotet och samlar nu en expertgrupp för att få fram åtgärder. Nyligenanslogs dessutom fiskevårdsmedel för WSD-forskning.Räka, kräfta, hummer och krabba riskerar att drabbas.Viruset som leder till WSD, white spot disease, har sitt ursprung i Asien och har därifrån nått USA,Australien, Sydamerika och Afrika.Viruset är ofarligt för människor men orsakar sjukdom hos alla tiofotade kräftdjur som räka, kräfta,hummer och krabba. Sverige och övriga EU-länder är fria från sjukdomen.SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, bedömer dock att det föreligger en hög sannolikhet föratt svenska vatten kan infekteras. Konsekvenserna för fisket och den biologiska mångfalden bedömskunna bli mycket allvarliga.– Svenska räkor, kräftor, humrar och krabbor bedöms ha extra stor risk för att drabbas av WSD.Viruset trivs bra i kallt vatten och överlever även om det är frysgrader. För att viruset skaoskadliggöras krävs att vattnet värms upp till 60 grader i minst en minut, säger fiskeribiologenErland Lettevall på Fiskeriverket.

Expertgrupp analyserar hot mot skaldjur

För att åtgärda problemet samlar Fiskeriverket inom kort en expertgrupp med representanter frånJordbruksverket, SVA, Livsmedelsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Ambitionen är att fåfram lämpliga åtgärder, riktlinjer och förslag i förhållande till gällande lagstiftning.Expertgruppen kommer parallellt även att diskutera den parasit som nyligen identifierats i svenskablåmusslor och hotet från den främmande arten amerikansk hummer, med de smittsammasjukdomar den kan bära med sig.– Viktigt att poängtera är att förebyggande åtgärder nästan alltid är billigast och effektivast. Det ärofta mycket svårt att komma till bukt med en smitta som dessutom slår brett på många olika arter, imånga olika miljöer och med negativa effekter på den biologiska mångfalden. Kräftpestensintroduktion till Sverige är en viktig erfarenhet i sammanhanget, säger Erland Lettevall.Fler åtgärder har redan vidtagits i WSD-frågan. I förra veckan beslutade Fiskeriverket om åretsfiskevårdsmedel. Ett av projekten som får delfinansiering är ett forskningsprojekt i SVA:s regi somjust ska undersöka virussjukdomen WSD i kräftdjur. Dessutom har ytterligare medel anslagits förundersökningar av kräftsjukdomar och bakteriesjukdomar.

Importerade kräftdjur kan vara smittade

En viktig smittoväg för viruset är via råa importerade kräftdjur, som exempelvis jätteräkor.– Därför är det viktigt att man aldrig använder råa importerade kräftdjur som agn, säger ErlandLettevall.Även andra organismer kan överföra smitta utan att själv blir sjuka. Kända smittobärare är musslor,borstmaskar, små kräftdjur (copepoder och isopoder), hjuldjur (rotatorier) och fluglarver som tillhörfamiljen vattenflugor.– Så se även upp med att agna med dessa organismer, säger Erland Lettevall.I broschyren "Faror med levande agn" ges rekommendationer om vilka agn man bör undvika somfritidsfiskare. Bland annat ska man aldrig använda levande agn man köpt utomlands. Betesfisk skaendast tas från det område man fiskar.På grund av spridningsrisken för WSD ska man heller inte slänga ut råa importerade kräftdjur ellernågon form av restprodukt, som skal från jätteräkor, i vatten eller strandområden.

För mer information, kontakta Fiskeriverket:

Erland Lettevall, fiskeribiolog, tfn: 031-743 04 02.