Spørgsmål nr. 606 fra Folketingets Retsudvalg (Alm. del):

”Hvor mange gange har danske domstole inden for de sidste5 år givet anonymitet til vidner, og hvor mange gange er dergivet anonymitet til vidner i hhv. Sverige og Norge?”

Svar:

Rigsadvokaten og Domstolsstyrelsen har oplyst, at afgørelser om ano-nyme vidner ikke registreres. Der foreligger derfor ikke oplysninger om,hvor mange gange danske domstole inden for de sidste 5 år har truffetafgørelse herom.Det svenske justitsministerium har til brug for besvarelsen af spørgsmåletoplyst, at et vidnes navn altid skal oplyses under en straffesag. Det erimidlertid muligt for vidnet at opholde sig i et separat rum under afhørin-gen. Herudover kan politiet og anklagemyndigheden undlade at angivevidnets adresse i anklageskriftet og i politirapporterne. Tiltalte og andrevil i så fald stadig kunne indhente oplysninger om vidnets adresse gen-nem skattemyndighederne, medmindre skattemyndighederne hemmelig-holder adressen.Det svenske justitsministerium er ikke i besiddelse af statistiske oplys-ninger om anonyme vidner, jf. ovenfor. Det er ikke usædvanligt, at vid-net opholder sig i et andet rum under afhøringen under straffeprocessen.Endvidere sker det regelmæssigt, at vidnets adresse ikke oplyses i ankla-geskriftet og i politirapporterne. Derimod er det meget sjældent, at etvidnes adresse holdes helt hemmelig fra skattemyndighedernes side.Det svenske justitsministerium har herudover supplerende oplyst følgen-de:”När det gäller möjligheten för vittnen att lämna sin berättelse införrätten utan att den tilltalade är närvarande har rätten att beakta reg-leringen i 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Enligt nämnda paragrafkan rätten besluta att den tilltalade ska följa förhöret via ljudöverfö-ring från ett angränsande rum eller att vittnet ska få delta i rätte-gången via videoförbindelse, t.ex. från en annan plats i landet. Detsenare kan vara aktuellt, om det har uttalats hot mot vittnet och detdärför är olämpligt att han eller hon kommer personligen till rätte-gången. I båda fallen fordras att vittnet känner påtaglig rädsla föratt vara närvarande i rättssalen.Den svenska lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteterinnebär att vissa personer med känsliga befattningar inom polisen,2

säkerhetspolisen och försvaret ges en fiktiv identitet vid sidan omsin riktiga identitet. Den fiktiva identiteten kan användas t.ex. då entjänsteman inom säkerhetspolisen vittnar i en brottmålsrättegång. Ien sådan situation är tjänstemannen skyldig att upplysa rätten omatt hans personuppgifter är fiktiva. Den som har en kvalificeradskyddsidentitet är, som alla andra vittnen, skyldig att inställa sigpersonligen till en rättegångsförhandling och att svara på frågorfrån rätten, åklagaren och den tilltalade. Dock kan den som har enkvalificerad skyddsidentitet vägra att svara på frågor om t.ex. huräkerhetspolisen är organiserad och hur den arbetar.”Der er, som det fremgår, ikke mulighed for anonym vidneførsel i Sveri-ge.Endelig har Justitsministeriet til brug for besvarelsen af spørgsmålet ind-hentet en udtalelse fra det norske justitsministerium, der har oplyst føl-gende:”Ved lov 28. juli 2000 nr. 73 ble det innført en hjemmel i straf-feprosessloven for retten til å bestemme anonym vitneførsel for ret-ten og for politiet i saker om overtredelse av nærmere angitte be-stemmelser (§§ 130 a og 234 a i straffeprosessloven). Dette gjelderblant annet ved overtredelse av straffeloven §§ 192 (voldtekt), 229tredje straffalternativ (legemsbeskadigelse med betydelig skade tilfølge), 231 (grov legemsbeskadigelse), 233 (drap), 266 (utpres-sing), 268 jf. 267 (grovt ran) eller forsøk på disse bestemmelser.Bestemmelsene trådte i kraft 1. august 2001.Vilkåret for at anonym vitneførsel kan tillates, er at det kan værefare for en alvorlig forbrytelse som krenker livet, helsen eller frihe-ten til vitnet eller noen vitnet står i et slikt forhold til som nevnt i §122, eller for at muligheter for et vitne til å delta skjult i etterforsk-ningen av andre saker av samme art vil bli vesentlig vanskeliggjort.Ifølge en studentavhandling fra 2008 har §§ 130 a og 234 a blittbrukt svært få ganger frem til i dag.Det fremgår ogsa av politiets hjemmeside (www.politi.no)at bestemmelsen ennå ikke i særlig grad har blitt benyttet. Det antasher at dette kan ha sammenheng med at enkelte vitner, for eksem-pel informanter fra utlandet i større narkotikasaker med internasjo-nale forgreninger, kan synes noe skeptiske til at siktedes forsvareretter bestemmelsen i hovedsak skal gjøres kjent med vitnets identi-tet.”Det kan tilføjes, at den norske straffeprosesslovs § 130 a om anonymvidneførsel for retten har følgende ordlyd:

”§ 130a.

I saker om overtredelse av straffeloven §§ 132 a, 147 a,151 a, 162 annet eller tredje ledd, 192, 229 tredje straffalternativ,231, 233, 266, 268 jf. § 267, § 317 jf. § 162 annet eller tredje leddeller § 317 jf. § 268 jf. § 267 eller ved overtredelser som nevnt i al-koholloven § 10-1 tredje ledd - eller forsøk på slik forbrytelse - kanretten etter begjæring fra statsadvokaten ved kjennelse bestemmeanonym vitneførsel når det om vitnets identitet blir kjent, kan værefarea) for en alvorlig forbrytelse som krenker livet, helsen eller frihe-ten til vitnet eller til noen vitnet står i et slikt forhold til somnevnt i § 122, ellerb) for at muligheten for et vitne til å delta skjult i etterforskningenav andre saker av den art som er nevnt foran, blir vesentlig van-skeliggjort.Anonym vitneførsel kan besluttes bare dersom det er strengt nød-vendig og det ikke medfører vesentlige betenkeligheter av hensyntil den siktedes forsvar.Anonym vitneførsel kan gå ut på ett eller flere av følgende tiltak:a) at vitnets navn ikke opplyses,b) at det ikke gis andre opplysninger som kan føre til at vitnetsidentitet blir kjent, ellerc) at det settes i verk fysiske eller tekniske tiltak for å holde vit-nets identitet hemmelig.Dommere, lagrettemedlemmer, aktor, forsvarer og bistandsadvokatskal opplyses om vitnets navn og gjøres kjent med andre forholdsom er av betydning for saken. Opplysningene skal likevel ikke gistil forsvareren dersom han motsetter seg det.De som får opplysninger etter tredje ledd, plikter å bevare taushetom alle opplysninger som kan føre til at vitnets identitet blir kjent.Avslår retten begjæringen om anonym vitneførsel, fallertaushetsplikten bare bort når det er klart at påtalemyndigheten like-vel vil føre vitnet under full identitet, jf. § 130. Polititjenestemennsom kjenner vitnets identitet, har tilsvarende taushetsplikt.En avgjørelse under saksforberedelsen av om anonym vitneførselskal tillates, treffes i lagmannsretten av tre fagdommere. I tingret-ten tar rettens leder avgjørelsen.En kjennelse som tillater anonym vitneførsel, skal angi det saks-forholdet som retten har funnet bevist som grunnlag for avgjørel-sen. Retten skal også opplyse de grunner den har lagt vekt på vedavgjørelsen av om vilkårene i bestemmelsen her er oppfylt.”