Udvalget vedrørende Grønlandske Forhold 2008-09, Udvalget vedrørende Færøske Forhold 2008-09
UGF Alm.del Bilag 90, UFF Alm.del Bilag 31
Offentligt
ÅLANDområdeär ett demilitariserat, enspråkigt svensktmed en självstyrelse tryggad genom internationella garantier.
Omslag.Foto: Kjell Söderlund.
Utgiven av Ålands lagting och Ålands landskapsregering
INNEHÅLLFakta om ÅlandInvånarnaÅlands lagting – ett parlamentÅlands landskapsregering – regering och förvaltningDemilitariseringenSjälvstyrelsens tillkomstHembygdsrättenSpråkbestämmelsernaInternationellt samarbete- Det nordiska samarbetet- Åland i EU- Åland – ett exempel för andraStatsförvaltningenKommunernaKulturIdrottNäringslivUtbildningKommunikationer och ITMassmediaNaturenHistoriska milstolpar12131314141516171820556889111112
Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt land-skap i Finland. Landskapet består av fler än 6.700 öar och skär avvilka 6.400 är större än 3.000 m2.Den största ön är fasta Åland vars areal utgör ungefär 70 procentav den totala landarealen och där bor 90 procent av befolkningen.Fasta Ålands längsta avstånd från norr till söder är 50 km och frånöster till väster 45 km. Trots den begränsade arealen ryms det ändå912 km allmän väg på Åland.INvÅNArNAÅland har idag det största invånarantalet någonsin. Enligt enresebeskrivning av F.W. Radloff bodde det drygt 11.000 personerpå sammanlagt 80 öar under 1700- talet. År 1905 bodde 22.000personer på sammanlagt 150 öar. Med tiden har många öarförenats med varandra eller med fasta Åland genom broar ochbankar, medan andra åter avfolkats så att de nuvarande 27.000invånarna är bosatta på endast 65 öar. Drygt 40 procent avbefolkningen bor numera i landskapets enda stad Mariehamn.BEFOLKNINg EFTER KÖN OCH ÅLDER31.12.2006
FAKTA OM ÅLAND
Totalarealvarav landarealfasta ÅlandHögsta punkt över havetMedeldygnstemperatur 2006Invånarantal 31.12 2006varav Mariehamnfasta Åland utom Mariehamnskärgårdenjuli
13.517 km21.527 km129 m+ 17,6�Cca 26.923ca 10.824ca 13.785ca 2.314februari – 4,3�C2
Kvinnor
1.010 km2
Ålder95+90–9485–8980–8475–7970–7465–6960–6455–5950–5445–4940–4435–3930–3425–2920–2415–1910–145–90–42002
Män
10
8
6
4
4
6
8
10
Deltagande öar i XIII NatWest Island games på Åland 2009Se www.natwestislandgames2009.ax
vILkA omrÅDeN hör tILL rIksmyNDIgheterNA?På de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet gällerde av Finlands riksdag stiftade lagarna på samma sätt som i landeti övrigt.Exempel på sådana områden är:– utrikesförvaltningen– större delen av civil- och straffrätten– domstolarna– tullväsendet– statsbeskattningenFör att Ålands intressen skall kunna tillvaratas också på de härområdena har Åland en representant i Finlands riksdag. Ålandsriksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsledamöteri Finland.hur väLjs LAgtINget?Lagtinget, som består av 30 medlemmar, väljs vart fjärde år genomhemliga och proportionella val. Rösträttsåldern är 18 år. Åländskhembygdsrätt utgör en förutsättning för rösträtt och valbarhet.De politiska grupperingarna på Åland är fristående i förhållandetill utomåländska partier, men kan ideologiskt jämföras med mot-svarande grupper i omvärlden.DeN ekoNomIskA sjäLvstyreLseNLagtingets huvuduppgift vid sidan av lagstiftningen är att beslutaom landskapsbudgeten. Inkomsterna i budgeten består av land-skapets egna inkomster och av en klumpsumma som är en form avåterbetalning av en del av de skatter som ålänningarna betalar tillstaten.Precis som i landet i övrigt uppbär nämligen staten skatter, tullaroch avgifter också på Åland. I gengäld ställs ett anslag i statsbud-geten till lagtingets förfogande. Anslaget utgör 0,45% av inkom-sterna i statsbokslutet, med undantag för statens lån. Med denna”klumpsumma” skall Åland sköta sådana angelägenheter somannars skulle handhas av statliga myndigheter. Summan uppgick år2007 till ca 190 miljoner€.
33%Social-, hälsovård, miljö-förvaltning
17%UtbildningKulturNäringarnasfrämjande
Finans-förvaltningAllmänförvaltning
14%
9%
8%
10%Trafik
Finansierings-utgifter
9%
Om den inkomst – och förmögenshetsskatt som uppbärs i land-skapet överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt i hela Finland,tillkommer det överstigande beloppet landskapet i form av enskattegottgörelse (”flitpeng”). Under år 2007 erhöll landskapet 35miljoner euro som skattegottgörelse för skatteåret 2005.LAgstIftNINgskoNtroLLeNDe lagar som lagtinget antar sänds till republikens president somkan inlägga sitt veto endast i två fall: om lagtinget överskridit sinlagstiftningsbehörighet eller om lagen rör Finlands yttre eller inresäkerhet.Presidenten grundar sitt beslut på utlåtanden från Ålandsdelega-tionen och ibland också på utlåtanden från högsta domstolen.Ålandsdelegationen har fem medlemmar, två utses av statsrådetoch två av lagtinget. Ålands landshövding är ordförande.
sjäLvstyreLseN
Ålands lagting – ett parlamentSjälvstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inreangelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagstiftandeförsamling eller ”riksdag” benämns lagting. Lagtinget tillsätterlandskapsregeringen, Ålands regering.Ålands självstyrelse regleras i självstyrelselagen för Åland. Denkan ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och en-dast med Ålands lagtings samtycke. Ändringar i maktfördelningenmellan Åland och landet i övrigt kräver alltså att båda parter äröverens. Nu gällande självstyrelselag, som är den tredje i ordning-en, trädde i kraft den 1 januari 1993.
INom vILkA omrÅDeN fÅr LAgtINget stIftA LAgAr?Självstyrelselagen räknar upp de områden där Ålands lagting harlagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är:– undervisning, kultur- och fornminnesvård– hälso- och sjukvård, miljö– näringslivets främjande– intern trafik– kommunalförvaltning– polis– post– radio och TVÅland fungerar i det närmaste som en självständig stat med egenlagstiftning och förvaltning på dessa områden.
ÅLANDs LANDskApsregerINg-regerINg och förvALtNINgregerINgeNLandskapsregeringen kan ha högst åtta ledamöter och dess ordfö-rande är lantrådet.Landskapsregeringen utses av lagtinget enligt parlamentariskaprinciper efter förhandlingar mellan de politiska grupperna. Måletför förhandlingarna är att landskapsregeringen skall stöda sig på enså bred majoritet som möjligt, men också minoritetsregeringar tillåts.förvALtNINgeNTill sin hjälp har landskapsregeringen en allmän förvaltningsom består framför allt av det centrala ämbetsverket med sexavdelningar.Landskapsförvaltningen handhar förvaltningen på alla deområden som enligt självstyrelselagen skall skötas av landskapeti stället för av staten. Således sköter landskapsregeringen ochförvaltningen uppgifter som i övriga Finland handhas av statsrådet,ministerier och ämbetsverk.
DemILItArIserINgeNÅland är demilitariserat, vilket innebär att att Åland inte får befäs-tas och att militär inte får uppehålla sig här. Åland är även neutrali-serat och skall därmed hållas utanför krigshändelser.När Åland år 1809 införlivades med det ryska kejsardömetpåbörjades byggandet av en stor fästning i Bomarsund på fastaÅlands östra sida. Under Krimkriget angreps och intogs fästning-en av trupper från Frankrike och England. Vid den efterföljandefreden i Paris 1856 demilitariserades Åland genom en ensidigförpliktelse från rysk sida.När Nationernas förbund år 1921 fattade beslut om Ålandsstatstillhörighet bestämdes också att en internationell konventionskulle upprättas. genom konventionen bekräftades demilitarise-ringen från år 1856 och samtidigt neutraliserades Åland.Konventionen undertecknades av tio stater. Ryssland är inte parti 1921 års konvention, men i Moskvafördraget om Ålandsöarna1940 och fredsfördraget i Paris 1947 finns bestämmelser omÅlands demilitarisering, däremot nämns inte neutraliseringen.Den som har hembygdsrätt och har flyttat till Åland före 12 årsålder är befriad från värnplikt.
Överläggingar i Nationernas Förbunds råd i Genève, juni 1921.
sjäLvstyreLseNs tILLkomsthur kommer Det sIg Att ett sÅ LItet foLkhAr eN sÅ omfAttANDe sjäLvstyreLse?Så länge man vet har ålänningarna talat svenska och haft en kultursom varit snarlik den svenska. Åland tillhörde också det svenskariket, tidvis med en rätt självständig förvaltning, ända till kriget1808–1809 då Sverige tvingades avstå Finland och Åland till Ryss-land. Åland blev därigenom en del av storfurstendömet Finland.När det ryska tsardömet började falla i spillror hölls i augusti1917 en hemlig överläggning mellan företrädare för samtligaåländska kommuner på Ålands folkhögskola. Där beslöt man attbegära återförening med det gamla moderlandet Sverige. Denna
önskan framfördes av åländska representanter till den svenskakungen och regeringen och stöddes bl.a. av en massadress somhade undertecknats av en överväldigande majoritet av den vuxnahemmavarande befolkningen.I december 1917 utropade sig Finland till självständig republikmed stöd av samma princip om folkens självbestämmanderätt somålänningarna åberopade till stöd för återföreningen med Sverige.Från finländsk sida var man dock inte beredd att tillmötesgå ålän-ningarnas återföreningsanspråk utan ville i stället ge dem en vissform av inre självstyrelse. Finlands riksdag antog därför år 1920 ensjälvstyrelselag, som ålänningarna dock inte accepterade.På grund av Ålandsfrågans internationella karaktär hänsköts dentill det nybildade Nationernas förbund (NF). NF:s råd fattade i
juni 1921 beslut om en kompromiss där ingen av de tre parternai konflikten, Finland, Sverige och Åland blev helt lottlös. Finlandfick suveräniteten över Ålandsöarna men måste förbinda sig att ga-rantera Ålandsöarnas befolkning dess svenska språk, kultur, lokalasedvänjor och det självstyrelsesystem som Finland år 1920 erbjuditÅland. Beslutet kompletterades med ett avtal mellan Finland ochSverige om hur garantierna skulle förverkligas. Samtidigt beslötNF att ett avtal om Ålands demilitarisering och neutraliseringskulle uppgöras för att Åland inte i framtiden skulle utgöra ettmilitärt hot mot Sverige.Efter det att självstyrelselagen från år 1920 hade kompletteratsmed bestämmelser om jordförvärv och rösträtt förrättades år 1922det första landstingsvalet. Ålands landsting, som lagtinget tidigarehette, sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni, den dag somnumera firas som Ålands självstyrelsedag. Självstyrelselagen hardärefter totalreviderats två gånger, 1951 och 1993.
Efter att självstyrelselagen presenterats i Mariehamn av Finlands statsministerRafael Erich lämnade ålänningarna mötet. Eftersom representanter för Ålandsfolk krävt att ålänningarna själva genom folkomröstning skulle få besluta omstatstillhörigheten ville ålänningarna inte ta emot en självstyrelse de inte bett om.Målningen, som finns i självstyrelsegården, är utförd av Tage Wilén.
hembygDsrätteNÅländsk hembygdsrätt utgör en förutsättning för:– rösträtt och valbarhet i lagtingsval– rätt att äga och besitta fast egendom i landskapet– rätt att i landskapet bedriva näring.Inskränkningarna i rätten att äga och besitta fast egendom hartillkommit i syfte att bevara jorden i den åländska befolkningensägo. Hembygdsrätten utgör alltså inget hinder för inflyttning tilllandskapet.Hembygdsrätten erhålls vid födseln om någondera föräldern harhembygdsrätt. Inflyttade som har bott på Åland i fem år och somhar tillfredsställande kunskaper i svenska får på ansökan åländskhembygdsrätt. Endast finska medborgare kan förvärva hembygds-rätt.
Landskapsregeringen kan bevilja undantag från kravet på hem-bygdsrätt för att äga fast egendom och idka näring.Den som varit bosatt utanför Åland längre tid än fem år förlorarhembygdsrätten.
sprÅkbestämmeLserNAEnligt självstyrelselagen är landskapet Åland enspråkigt svenskt.Det betyder bland annat att ämbetsspråket är svenska i landska-pets, kommunernas och statens förvaltning på Åland. Skrivelseroch andra handlingar som statliga myndigheter sänder till Ålandskall likaså vara på svenska.Undervisningsspråket i de skolor som finansieras med sam-hällsmedel är svenska.
Åland fick egen flagga 1954.
10
11
INterNAtIoNeLLt sAmArbeteDet NorDIskA sAmArbetetÅland har sedan 1970 egen representation i Nordiska rådet.Lagtinget väljer två ledamöter till medlemmar i rådet. Tillsammansmed de av landskapsregeringen utsedda representanterna bildar deÅlands delegation i Nordiska rådet.Landskapsregeringen deltar dessutom i Nordiska ministerrådetsarbete.ÅLAND IeuEnligt självstyrelselagen hör utrikesförvaltningen inte till Ålandsbehörighetsområde, utan utrikespolitikenär gemensam för hela landet. Trots dettahar Åland ett inflytande på sådana interna-tionella avtal som innehåller bestämmelsersom faller inom Ålands behörighetsområde.Självstyrelselagen säger nämligen att närFinland ingår ett sådant internationellt avtalkrävs lagtingets samtycke för att avtalet skallbli gällande också på Åland.När Finland anslöts till Europeiska unionen1995 krävdes alltså samtycke av Ålands lagting för att även Ålandskulle anslutas till EU. Lagtinget gav sitt samtycke efter det attålänningarna sagt sitt i två olika folkomröstningar och efter att detstod klart att Ålands förhållande till EU:s regelverk skulle reglerasi ett särskilt protokoll. Enligt protokollet, som ingår i Finlands an-slutningsfördrag, står Åland utanför EU:s skatteunion. Dessutomtillåter protokollet särskilda regler för köp av fast egendom ochrätt att idka näring på Åland. Vidare bekräftas Ålands folkrättsligasärställning genom en notering i protokollet.ÅLAND–ett exempeL för ANDrAPolitiker, forskare och journalister världen över studerar ofta Ålandsom ett exempel på en lyckad minoritetslösning. Maktfördelningenmellan Åland och riket och kravet på ömsesidighet för att ändramaktfördelningen, hembygdsrätten och jordförvärvsbegränsning-arna hör till det som väcker intresse liksom möjligheterna till infly-tande över internationella avtal. Åland anses unikt för att självsty-relsen har bestått under en lång tid, att lösningen tillkommit utanväpnad konflikt och att Åland är både självstyrt och demilitariserat.
Finlands Nationaloperas produktion ”Rödhamn” gästade Åland 2002 medanledning av självstyrelsens 80-årsjubileum. Handlingen i operan utspelar sigpå Åland och grundar sig på verkliga händelser, librettot är skrivet av förfat-taren Lars Huldén och musiken komponerad av den åländske kompositörenLars Karlsson. Gästspelet var ett samarbete mellan Nationaloperan, Ålandslandskapsregering och Kulturföreningen Katrina
kuLturkommuNerNAstAtsförvALtNINgeNEnligt självstyrelselagen har landskapsförvaltningen hand ommånga av de uppgifter som i övriga Finland sköts av staten.Statliga myndigheter ansvarar dock för bland annat rättsväsendet,skatteuppbörden, tullen, sjöbevakningen och lantmäteriet.Länsstyrelsen, som är den allmänna statliga myndigheten påÅland, har mer begränsade men samtidigt ett flertal särskildauppgifter jämfört med länsstyrelserna i övriga landet.Finlands regering företräds i landskapet av landshövdingensom utses av republikens president efter överenskommelse medlagtingets talman. Särskilda uppgifter för Ålands landshövding äratt vara ordförande för Ålandsdelegationen samt att på uppdrag avpresidenten öppna och avsluta lagtinget.Åland är indelat i 16 kommuner. Eftersom kommunalförvaltning-en ligger inom landskapets behörighet finns bestämmelserna omden kommunala självstyrelsen i landskapslag.Kommunens beslutanderätt utövas av kommunfullmäktige somutses för fyra år genom allmänna val. För att rösta och kandiderai kommunalval krävs att man har åländsk hembygdsrätt eller attman under ett år varit bosatt i landskapet.Ålands största kommun är dess enda stad Mariehamn och där ärdrygt 40 % av landskapets befolkning bosatt. Mariehamn grun-dades år 1861 och är centrum för såväl politik som näringsliv påÅland. Av landskommunerna är Jomala, Mariehamns grannkom-mun, den största med omkring 3.700 invånare. Den minsta kom-munen på Åland – och faktiskt i hela Finland – är skärgårdskom-munen Sottunga med ca 120 invånare.Det åländska kulturlivet bärs till stor del upp av föreningar, medanansvaret för samhällets kulturinsatser delas mellan landskapet ochkommunerna. Cirka 50 föreningar stöds med medel ur avkast-ningen från Ålands penningautomatförening.Den åländska teaterverksamheten har rötter i ungdomsförenings-rörelsen som uppstod i slutet av 1800-talet. Numera genomförsstörre produktioner ofta som ett samarbete mellan professionellaartister och amatörer. Nordens institut på Åland, som verkar inomramen för Nordiska ministerrådet, har spelat en betydande roll förutvecklingen av kulturlivet bl.a. genom flera ambitiösa teaterpro-duktioner i samarbete med nordiska scenkonstnärer.Det åländska musiklivet är livligt med flera körer och ensemblerav olika slag. Ålands musikinstitut, med ca 300 elever, har enspeciellt viktig roll för musiklivet.Den åländska skärgårdsmiljön har genom tiderna inspirerat mångaförfattare. Bland åländska författare som nått en stor läsekrets kannämnas Sally Salminen, Anni Blomqvist och på senare tid Ulla-Lena Lundberg.Även för bildkonsten har det åländska landskapet varit en stor
1
1
inspirationskälla. Ett betydelsefullt konstmuseum vid sidan avÅlands konstmuseum är Önningebymuseet som visar konst av des.k. Önningebykolonisterna. Önningebykolonin leddes av konst-nären Victor Westerholm och verkade under decennierna kring år1900 till första världskrigets utbrott.De starka åländska sjöfartstraditionerna finns dokumenteradefrämst i Ålands sjöfartsmuseum med viktiga samlingar frånsegelsjöfartsepoken. Ålands skeppsbyggnadstraditioner har tagitstillvara genom nybyggen av farkoster efter äldre modeller.Ålands museum skildrar Ålands historia från forntid till nutidoch på landsbygden finns ett stort antal mindre museala samlingar.
NärINgsLIvÅland är ett litet samhällemed en öppen ekonomi somär beroende av utbyte avvaror och tjänster med omgi-vande regioner. Ålands lägemellan två expansiva ekono-miska centra, södra Finlandoch Stockholmsområdet,ger många fördelar men görockså den åländska ekonominberoende av konjunkturväx-lingarna på de två närbelägnamarknadsområdena.Åland har många företagoch en lång tradition aventreprenörskap. Det finnscirka 2.100 företag varavungefär 600 är jordbruks-företag. Ett tjugotal företaghar mer än 50 anställda,bland dem är färjrederierna,bankerna och försäkringsbolagen dominerande. Av de åländskaföretagen har ca 90 procent mindre än 10 anställda, många ärenmansföretag.Den åländska ekonomin är starkt präglad av tjänste- och service-näringarna. Sjösektorns dominans är påtaglig då denna ensam stårför cirka 30 procent av Ålands totala bruttoregionalprodukt. Denkapitalintensiva sjöfarten bidrar till att BRP per person på Ålandär hög men inkomstnivån i landskapet överstiger inte genomsnittetför hela Finland. Den åländska sjöfarten erbjuder flera arbets-platser än den åländska arbetskraften kan fylla, vilket innebär attmånga personer bosatta i övriga Finland och i Sverige arbetar pååländska fartyg.Färjtrafiken har varit förutsättningen för turismens starkaexpansion. Antalet inresande till Åland har under de senaste årenlegat kring 2,2 miljoner personer. De flesta resenärerna kommeröver dagen men cirka 530.000 övernattningar registreras varje årpå de drygt 100 hotell, gästhem, campingplatser och stugbyar somfinns på Åland. Dessutom kommer många gäster i egna segel- ochmotorbåtar och kan då förtöja i någon av de nära 20 åländskagästhamnarna.Den åländska industrin är liten jämfört med regionerna i vår när-
het men den är ändå viktig ur exportsynpunkt. Eftersom industrintill stor del vidareförädlar jordbruksprodukter och fisk är ocksåden indirekta sysselsättningseffekten av stor betydelse. En inter-nationell högteknologisk plastindustri har även vuxit fram. Vidarefinns på Åland metall- och verkstadsindustri, snickerier, tryckerier,IT-företag och elektronikindustri.Primärnäringarna jordbruk och fiske är trots den relativt blyg-samma ekonomiska avkastningen fortfarande betydelsefulla förglesbygden och skärgården samt som råvaruproducenter förden viktiga livsmedelsindustrin. Små arealer i kombination medgynnsamt klimat har lett till att det åländska jordbruket inriktats påspecialgrödor som lök, kinakål, sockerbetor, potatis och äppel.Sysselsättningssituationen på Åland har varit mycket god sedanlågkonjunkturen i mitten av 90-talet. En förklaring till den godasysselsättningen är Ålands utmärkta geografiska läge. Närheten tillStockholms- och Helsingforsregionerna har gjort det möjligt förframför allt ungdomar att hitta jobb och utbildningsplatser ocksådå det är lågkonjunktur på hemmaplan.Arbetslösheten är och har länge varit låg på Åland. Dagens öppnaarbetslöshet är 2,2 procent. Ett långsiktigt behov av personal inomhälso- och sjukvårdssektorn samt den pedagogiska sektorn är ettproblem som Åland delar med resten av Norden. Den stora mängdturister som sommartid besöker Åland medför att servicenäring-arna under högsäsong är beroende av säsongsarbetskraft från andraorter.Sjöfarten har under modern tid varit den dominerande näringenpå Åland och den har i allra högsta grad bidragit till dagens väl-stånd.
utbILDNINgÅland har full självstyrelse på utbildningsområdet. Undervisnings-språket i samtliga skolor på Åland är svenska.Den nioåriga grundskolan, som kommunerna ansvarar för, geren allmän grundutbildning. Engelska språket är obligatorisktundervisningsämne i grundskolan medan finska, franska och tyskaär valbara läroämnen. Skolorna i landskapet är relativt små. Enlyckad åländsk satsning är de små högstadieskolorna i skärgården.Där får eleverna ända till årskurs 9 undervisning på hemortenunder hela läropliktstiden.I landskapet ges gymnasieutbildning inom sjöfart, handel, turism,sjukvård, kök, teknik, lantbruk, som alla är viktiga för Ålands nä-ringsliv. Dessutom ges sjukvårdsutbildning. Ett treårigt teoretisktgymnasium, Ålands lyceum, ger behörighet för universitets- ochhögskolestudier.Flertalet av ungdomarna som studerar på högskola och univer-sitet lämnar för en tid Åland för studier i Sverige eller Finland.På Åland finns dock numera en högskola. Högskolan på Ålanderbjuder bl.a. utbildning som resulterar i yrkeshögskoleexamina.
IDrottEtt 60-tal idrottsföreningar verkar i landskapet. Deras verksamhetfinansieras i huvudsak med penningautomatmedel. Verksamhetenär mycket livlig och omfattar ett stort antal vinter- och sommar-idrotter. Juniorverksamheten är välutvecklad inom den åländskaidrottsrörelsen som även lägger stark vikt vid drog- och dopingfö-rebyggande insatser.Åland utgör ingen egen idrottsnation, men många ålänningar harrepresenterat Finland i både lag- och individuella idrotter. Fleraåländska idrottare har också haft stora internationella framgångar,bland annat inom friidrott, fotboll, innebandy, segling, styrkelyftoch skytte.
FÖRDELNINg AV DEN SySSELSATTABEFOLKNINgEN PÅ OLIKA NÄRINgSgRENAR403020100%PrimärnäringarByggBank, försäkringTillverkningHandel, hotellTransportSamhällstjänstÖvrigtKälla: ÅSUB
5%7%9%9%14 %17 %36 %3%
1
1
kommuNIkAtIoNer ochItgenom det geografiska läget är ålänningarna och det åländskanäringslivet starkt beroende av goda kommunikationer. Under vin-terhalvåret finns ca 20 färjavgångar per dygn och under sommar-säsongen nästan det dubbla antalet till Sverige och övriga Finland.Sedan våren 2004 finns också färjförbindelse med Estland. Ävenom färjtrafiken är dominerande trafikeras Mariehamn också avflyg från både Sverige och övriga Finland. Internt på Åland tra-fikeras skärgårdskommunerna av de landskapsägda färjorna fleragånger per dag.Åland har alltid legat långt fram inom informationsteknologinoch ett bredbandsnät som är tillgängligt för så gott som alla ålän-ningar har byggts ut. Mobiltelefonnätet täcker både fasta Ålandoch skärgårdskommunerna.Tidningsredaktion
mAssmeDIAÅland är ett mediatätt samhälle med ett sextiotal journalister. Detfinns två lokaltidningar, Tidningen Åland som grundades år 1891och Nya Åland som grundades år 1981. Båda tidningar utkommersex dagar per vecka.Det landskapsägda Ålands Radio och TV Ab producerar ÅlandsRadio samt distribuerar svenska och finska public service radio-och TV-kanaler. Det finns även flera kommersiella radio- ochTV-kanaler på Åland.De flesta av hushållen på Åland har tillgång till satellitkanaler viakabel. Lyssnarundersökningar visar dock att majoriteten av ålän-ningarna lyssnar på ålandsproducerad radio samt tittar på desvenska TV-kanalerna.
1
1
NAturÅland är ett landskap som naturkrafterna en gång format ochfortfarande formar till ett typiskt skärgårdslandskap bestående avtusentals öar, holmar, kobbar, skär och grund. De snabba skift-ningarna i landskapsbilden mellan land och vatten, mellan ljusakulturmarker och mörka berg och skogar, de många typerna avväxt- och djursamhällen som finns utvecklade här och den påfal-lande artrikedomen i floran och faunan ger den åländska naturendess grundkaraktär. Det mosaikartade skärgårdslandskapet meddess fantasieggande vattenvägar och landformationer och rikasjöfågelliv är kanske den naturupplevelse som en besökare mestförknippar med Åland, liksom även den åländska rapakivigraniten,som ger Ålands natur en särskild prägel.Växtgeografiskt ligger Åland i Norden inom den s.k. ekzonenmed ett jämförelsevis stort inslag av ädla lövträd såsom ek, ask,alm, lönn och lind och andra sydliga arter av kärlväxter. Det mildahavsklimatet och den kalkrika jordmånen bidrar ytterligare till enrik flora. Här finns ett stort antal orkidéer och de åländska löväng-arna, som är de artrikaste i hela landet, är mycket omtalade.I det åländska samhället är naturvården idag förhållandevis välutvecklad. Åland har en egen naturvårdslagstiftning med sär-skilda fridlysningsbestämmelser för den vilda floran och faunan.Ett femtiotal växter, bl.a. de flesta arterna av orkidéer är fridlystai landskapet liksom naturligtvis de flesta övriga däggdjur ochfåglar med undantag av de villebråd som har reglerad jakttid.Enligt landskapsregeringens beslut är även alla inom landskapetförekommande arter av groddjur och kräldjur, med undantagav huggormen, samt vissa utrotningshotade fjärilsarter fridlysta.Den åländska allemansrätten är till vissa delar mer begränsad än iomkringliggande regioner.I landskapet finns idag ca. 40 naturreservat för att bevara oli-katyper av åländsk natur för kommande generationer. I närhetenav Mariehamn ligger exempelvis de välkända lövängsreservatenRamsholmen och Nåtö.
1
1
hIstorIskAmILstoLpArcA000f.kr.000f.kr.De högsta delarna av Åland stiger ur havet.
100-tALet14421472
Åland utgör ett eget förvaltningsområde med Kastelholm som centrum.Kristoffers landslag stadfästs. Ålänningarna får idka handelendast på Åbo och Stockholm.Kökars kloster omnämns för första gången.
De första människorna, jägare och fiskare, kommer österifrån.De tillhör den kamkeramiska kulturen. Säsongbosättning.
100-tALet15071521-2315561571
00f.kr.
Dansk flottstyrka under Sören Norrby härjar Kastelholm.Strider på Åland mellan svenskar och danskar under gustavVasas befrielsekrig.Hertig Johan erhåller Åland och Åboland i förläning.Erik XIV och Karin Månsdotter hålls fängslade på Kastel-holms slott.
Invandring även västerifrån av folk som tillhör den gropkeramiska kulturen. Primi-tivt jordbruk och boskapsskötsel börjar förekomma. Människorna blir bofasta.
100-00f.kr.
Bronsåldern. Rösgravar på berg, typiska för tiden. Skeppssättningar förekommer påfasta Åland.
00f.kr.-00e.kr.
Klimatförsämring påverkar livsbetingelserna för befolkningen. Åland blir glestbefolkat. Mot slutet av perioden ökar befolkningen åter genom invandring huvud-sakligen västerifrån.
100-tALet163416381234
Åland blir en del av det nybildade Åbo och Björneborgslän med Ålands hövdingedöme.Regelbunden postgång organiseras mellan Sverige och Finlandöver Åland. Bönderna åläggs att delta i postrotesystemet.Ålands pedagogi inrättas i Saltvik.
00e.kr.-00e.kr.00-tALet
Befolkningen ökar snabbt. Bebyggelsen sprider sig över fasta Åland.
1639
Tät bosättning på fasta Åland. Stort antal gårdsgravfält och husgrunder finnsfrån denna tid. Vida handelsförbindelser med omvärlden. De första kristna spårenframträder.
100-tALet171417181721-231742-43176517951796
100-tALet
Åland härjas av ryssarna under Stora ofreden. Största delen avbefolkningen flyr till Sverige.Fredsförhandlingar mellan ryssar och svenskar i Lövö by, Vårdö.Invånarna återvänder till ÅlandRyska trupper besätter åter Åland under Lilla ofreden.Bönderna får rätt att sälja sina varor där de själva önskar.F.W. Radloff publicerar en beskrivning över Åland.En optisk telegraf inrättas mellan grisslehamn och Signildskär.
Flera kyrkor härstammar från denna tid. Åland lyder under den svenska kronan.Ett 700 år gammalt dokument beskriver en segelled från Utlängan i Blekingeöver Åland till det som idag är Tallinn i Estland. Leden går från dåvarande gränsenmellan Danmark och Sverige till en av de danska besittningarna under 1200-talet. Iseglingsbeskrivningen omnämns åländska ortnamn för första gången.
100-tALet13091388
Åland ligger under Åbo fögderi och hör till Åbo stift.Kastelholms slott omnämns för första gången.
Bild 1. Dräktnål från 900-talet, härstammar troligen från England eller Irland.Funnen i Syllöda, Saltvik.Bild 2. Arabiskt silvermynt, präglat 899 e.Kr. funnet i Näfsby, Hammarland.
Bild 3. Kökars kloster nämns i skriftliga källor första gången år 1472, men deförsta franciskanerna anlände till Kökar redan på 1300-talet.Bild 4. Museifartyget Pommern, byggt i Glasgow 1903, är världens endasegelfartyg bevarat i ursprungligt skick. Den fyrmastade barken har blivitsymbol för åländsk segelsjöfart.
0
1
100-tALet1808180918281829183518541856
1920
Ryssarna invaderar Åland. Huvudstyrkan förläggs till Kumlinge. Ett allmogeuppror oskadliggör de ryska styrkorna.Åland erövras av ryssarna. Sverige förlorar Finland och Ålandvid freden i Fredrikshamn.Eckerö post-och tullhus färdigställs. Byggnaden är ritad avC.L. Engel.Arbetena på Bomarsunds fästning med tätorten Skarpanspåbörjas.En navigationsskola grundas i godby.Bomarsunds fästning intas av engelska och franska flottstyrkorunder Krimkriget.Åland demilitariseras vid fredsförhandlingarna efter Krimkriget. Näringsfrihet införs med bl.a. stark utveckling av bonde-seglationen som följd.Mariehamns stad grundas på Övernäs bys marker i Jomala.Önningebykolonin, en konstnärskoloni kring Victor Wester-holm, bildas.Ålands folkhögskola börjar sin verksamhet i Jomala men flyttar1898 till Finström.19381934193519221921
Finlands riksdag antar en självstyrelselag för Åland. Ålandsicke legaliserade landsting uppvaktar svenska regeringen meden försäkran om att man håller fast vid återföreningstanken.De åländska ledarna Julius Sundblom och Carl Björkman åta-las för högförräderi och fängslas. På förslag av England hän-skjuts frågan till Nationernas Förbunds råd.Ålandsfrågan avgörs i Nationernas Förbunds råd. Finlandtillerkänns suveränitet över Ålandsöarna. Åland erhållersjälvstyrelse och garantier för bevarandet av svenska språket,kulturen och lokala sedvänjor. Ålandskonventionen om demili-tarisering och neutralisering av Åland undertecknas av tiostater.Självstyrelselagen från 1920 börjar tillämpas. Ett landsting väljsoch till talman väljs Julius Sundblom. Landstinget sammanträderförsta gången den 9 juni som numera är Ålands självstyrelsedag.Åland får en egen fornminnesförvaltning. Ålands museumöppnar.Ålands Nautical Club grundas med uppgift att grunda ettåländskt sjöfartsmuseum.Ålänningarna protesterar kraftigt mot Finlands och Sverigesplaner på att befästa Åland enligt Stockholmsplanen. Planernaskrinläggs på grund av Sovjetunionens motstånd.Åland i huvudsak förskonat från krigshandlingar. Under tvåskilda perioder uppförs befästningsanläggningar på flera ställeni landskapet, men demoleras omedelbart efter krigsslutet.En reviderad självstyrelselag antas.Den fyrmastade barken Pommern doneras till Mariehamnsstad av ättlingarna till gustaf Erikson, skeppsredaren sombyggde upp världens största segelfartygsflotta under tiden mel-lan första och andra världskriget.Åland får egen flagga.Åland blir medlem av Nordiska rådet.Självstyrelsegården, hemvist för Ålands lagting och landskaps-regering invigs.De första åländska frimärkena ges ut.Den första parlamentariskt tillsatta landskapsstyrelsen utses.56
199319951996
En ny självstyrelselag, den tredje i ordningen, träder i kraft.Posten på Åland, landskapets postverk inleder sin verksamhet.Åland blir tillsammans med Finland medlem i EU.Ålands Radio & TV Ab bildas.
000-tALet2002200420052007
Euro ersätter mark som valuta på Åland.Självstyrelselagen revideras.Air Åland inledde flygtrafik till Helsingfors och Stockholm.Under våren steg invånarantalet på Åland till 27.000.
186118861895
Bild 5. Åländska frimärken är populära samlarobjekt runtom i världen.Bild 6. Den åländska flaggan hissades för första gången den 3 april 1954.Självstyrelsegården invigdes år 1978.
1939-44
Utgiven av Ålands lagting och Ålands landskapsregering 2004.Reviderad 2007.Redaktionsgrupp: Susanne Eriksson, Linnéa Johansson,Jan-Ole Lönnblad, Britt Inger Wahe och gunnar Westerholm.Foto: Kjell Söderlund, Augusto Mendes, Ålands Museum m.fl.grafisk formgivning: CgiForm, C.g SjöbergTryckt hos: Mariehamns Tryckeri 2007Ålands landskapsregeringPb 1060AX-22111 MARIEHAMNTel: +358-(0)18-25 000[email protected]www. regeringen.ax
100-tALet19151917
Ryska trupper förläggs till Åland. Kustbatterier och fältbefästningar börjar byggas, i strid med demilitariseringsavtalet.Ryska revolutionen. Ålänningarnas önskan om återföreningmed Sverige framförs första gången offentligt vid mötet påfolkhögskolan den 20 augusti. Finland förklarar sig självstän-digt den 6 december.Inbördeskriget berör Åland. Strider i godbytrakten mellanröda gardet och nystadskåren. Svenska trupper om ca 600 manlandstiger och inleder förhandlingar för att förhindra ytterligarestridshandlingar. En tysk flotteskader intervenerar varefter allatruppenheter lämnar Åland. Ett icke-legaliserat landstingkonstitueras.En deputation med tre åländska representanter framläggerÅlands sak inför fredskonferensen i Paris.
19511952
19541970197819841988
1918
1919
Läs mer om Åland på www.aland.ax
ÅLAND
Kort & Gott
CgiForm– Mariehamns Tryckeri 2007
