Kompletterande skrivelse angående:

Beslutningsforslag Nr. B 92 Scandinavian Star.

Jag som skriver är Ingvar Brynfors, f.d. Brandmästare vid GöteborgsBrandförsvar, som vid tiden 1990 hade 31 tjänsteår inom räddningsväsendet,med kompetens och befogenhet att tjänstgöra som både insats- ochräddningsledare vid katastrofer och räddningsuppdrag.Det uppdrag, som jag och mina mannar, tot. 8 st, kallades ut till i april 1990, varredan vid initiallarmet av udda slag, FARTYGSBRAND I KATTEGATT.Ytterst begränsad utrustning kunde medföras p.g.a. transportmöjligheten,helikopter, framme vid haveristen gjordes bedömningen att ombordsättningenkunde ske av samtliga brandmän, och så skedde kl.05.30Efter 16 timmars oavbrutet arbete ombord, med avlösning av endast brandmänanlände fartyget till Lysekil, de erfarenheter och synpunkter som jag hade redanombord förstärktes senare vid analys av händelsen, och även skeendet i hamnenställde obesvarade frågor.SKEENDEANALYS.Trots avsaknad av allt som heter säkerhetsutrustning, gjordes en gruppindelningvid ombordsättningen, med avsikt att gå in i fartyget för att söka efter ev.överlevande, tre st. hittades och avfördes, ytterligare två, portugisiskabesättningsmän, togs om hand men kvarstannade ombord.När rökdykarresurserna var slut vidtog en intensiv brandsläckning från såvälutsida, som insida av fartyget. Branden bekämpades med framgång, och medhjälp av fartygets brandvattensystem. Maskinchefen och ytterligare en man, enelektriker, kom ombord.Fartyget började få en oroväckande slagsida, och maskinchefen tillfrågades ommöjligheten att stabilisera fartyget, efter en lång stund meddelades jag om attman var tvungen att bryta vattenförsörjningen för att kunna länspumpa. När såskedde i en halvtimmas tidsrymd, brann det åter kraftigt på redan släckta ställen,detta skedde i tre fyra omgångar, med samma resultat.Detta förfaringssättet har fördömts vid ALLA de kurser med erfarnafartygsbefäl, som jag har haft, även vid utbildning på Chalmers befälsutbildning.Maskinchefens förklaring på plats var att, ”Han var ovan vid fartygets maskiner,som var ganska nya, c.a 2 år”. Han fanns dock ombord då fartyget härjades aven brand i maskinrummet två år tidigare, och då hela maskinparken byttes ut.Det fanns de facto ytterligare ett antal pumpar som kunde användas oberoendeav varandra att tillgå. Så ovanstående påstående var en ren lögn.Mer lättarbetad utrustning hade tagits ombord från kustbevakningens fartyg,med pumpkapacitet, så att mer avancerad släckning kund vidtas från insidan avfartyget. En detalj i brandmännens egen säkerhetsutrustning är träkilar, attplacera under självstängande dörrar så att dessa inte slår igen bakom inträngande

rökdykare, och klämmer fast brandslangarna. Dessa kilar sparkades bort vid flertillfällen av den ombordvarande elektrikern.Vid bilder som visats från bogseringen in mot Lysekil ser man attrökutvecklingen avtagit markant, men dock senare på dagen mellan kl 14-15inträffar en ny brand på styrbordssidan, som måste angripas från bildäcket. Enmycket häftig brand med högintensiv värme, en värme som fick brandmännenskläder att börja brinna under de minutkorta insatserna, siktglasen på rökdykarnasansiktsmasker krackelerade i den otroliga hettan. Det var utströmmande olja frånett hydraulsystem, vilket betjänar bildäckets hängdäck som BRUTITS loss ur enförlängningskoppling, med följd att en ca. 10 cm. lång bit fattades mellan delösa ändarna, plus biten som skall överlappa i skarven, det saknas även enkompletterande skarvmutter i den lösa ändan. Även detta ses med en totalomöjlig trovärdighet av experter, då dessa rör är av specialkvalitet, och skall tålahöga tryck och värme. Dessutom var det på systemets högsta punkt varförendast ett fåtal liter olja kunde strömma ut, men pumpsystemets manöverknapp,placerat i ett låst utrymme, var aktiverat i ON-läge, något som innebar att ca 400l. olja strömmade ut, rester av oljan är dokumenterad på däcket under.Korridoren var redan i mycket tidigt skede helt utbränd och inget mer fanns kvaratt brinna eller antända den utströmmande oljan, förutom en säng med madrasssom möjligtvis placerats under rörbrottet, något som normalt inte förekommer ifärjetrafik särskilt inte i utrymningsvägar, för att användas som veke.Kort innan ankomsten till Lysekil inspekterade jag den förliga restauranten, däråtgärder vidtagits för utvädring av de explosiva brandgaser som fanns underförmiddagen, samt kommandobryggan, inte i någon av dessa utrymmen fannsanledning att misstänka någon ny brand.Även det hyttutrymme som innehöll ca.70 omkomna inspekterades ofta, och vargiven stor prioritet, så att de kroppar som fanns där kunde överlämnas på ettvärdigt sätt till anhörigaJag har INTE vid något tillfälle konfronterats med utredningspersonal från varesig Norge eller Danmark, inte EN fråga har ställts till mig eller mina kollegor,något som jag anser vara mycket konstigt.Då jag anser att denna tragiska händelse inte på något sätt är fullständigt utreddber jag er att, på de omkomnas, de omkomnas nära och kära, och inte minst påmin egen och mina kollegors vägnar, ta de beslut som behövs för att verkställaen komplett och saklig utredning av hela händelseförloppetTecknar den 29 maj 2008Ingvar BrynforsOnsala Kvarnfallsväg 14SE 439 93 Onsala