FLF, Alm.del - 2004-05 (2. samling) - Bilag 49: Henvendelse af 11/3-05 fra Norden, Nordisk Råd om møde med Folketingets Fødevareudvalg

Vad gäller näringsutveckling är der överordnade målet är att bidra till konkurrenskraftiganäringar som hållbart nyttjar naturresurserna. På området för mat och hälsa syftar samarbetet tillen mångfald av sunda och trygga matvaror av god kvalitet som ger medborgarna möjligheter attvälja en kost som bidrar till god hälsa. För biodiversitet och genetiska resurser är detöverordnade målet att natur- och genresurser bevaras och nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.Vad gäller kollektiva nyttigheter är det överordnade målet är att tillvarata och utveckla dessa tillgagn för medborgarnas livskvalitet.På de horisontella insatsområdena kommer det nordiska samarbetet att bidra till att stärkaoch utveckla samarbetet rörande forskning och utbildning samt höja kvaliteten på forskning,utveckling och utbildning inom ministerrådets redan etablerade forsknings- ochutbildningssamarbete samt medverka till att utveckla nya forsknings- och utbildningsområden.Genom information och kommunikation kommer man att höja kunskaps- och kompetensnivånom sektorernas verksamhet hos allmänhet och intressenter. Vad gäller internationellt samarbeteär det överordnade målet är att gemensamma nordiska värderingar och intressen får genomslag iinternationella processer och förhandlingar.Uppföljning, evaluering och finansieringHandlingsprogrammet gäller för perioden 2005–2008. Handlingsprogrammet förankras iförhållande till Nordiska rådet genom att föreläggas Nordiska rådet för yttrande före det slutligafastställandet. Nordiska rådet har i samband med den årliga budgetprocessen möjlighet attpåverka de konkreta planerna för kommande år.Ministerrådet och ämbetsmannakommittéerna för fiske, jord- och skogsbruk och livsmedelarbetar för att nödvändiga resurser prioriteras till de olika satsningsområdena i dettahandlingsprogram. Ministrarna kommer dessutom att under programperioden besluta omdagsaktuella politiska teman utöver dem som nämns i handlingsprogrammet för behandling ochuppföljning i Nordiska ministerrådet.Föreliggande handlingsprogram omfattar många insatsområden av nordiskt och nationelltintresse. Ambitionerna är höga inom en relativt begränsad nordisk budget. Ministrarna utgårdärför ifrån att en större andel än tidigare av aktiviteterna bör finansieras med nationella medeloch därmed ingå som en naturlig del av de nationella prioriteringarna.Mot slutet av programperioden genomförs en utvärdering av de resultat som uppnåtts inomhandlingsprogrammet.ProcessenFörslaget till handlingsprogram har utarbetats av en styrgrupp som mötts fem gånger. Dessutomhar förslaget varit ute på remissrunda nationellt, bland nordiska samarbetsorgan samt skickats uttill nationella frivillig- och medborgarorganisationer. Det på basen av remissrundans kom-mentarer reviderade handlingsprogrammet behandlades av koordinationsgruppen for fiskeri,jordbruk, skogsbruk och livsmedel på dess möte den 23. juni 2004.Nordiska Ministerrådet för fiske-, jordbruk, skogsbruk och livsmedel har på sit möte den13. augusti 2004 dryfta Handlingsprogrammet för nordiskt fiske-, jord- och skogsbruks- samtlivsmedelssamarbete 2005–2008 – Et nordisk løft for verdiskapning og livskvalitet.Nordiska ministerrådet för fiske-, jordbruk, skogsbruk och livsmedel ser fram till Nordiskarådets yttrande före det slutliga fastställandet.Akureyri, 13. august 2004Árni M. MathiesenFiskeriministerGuðni ÁgústssonJordbruksministerPer UnckelGeneralsekreterareSiv FriðleifsdóttirMiljø- ogNordisk Samarbejdsminister

SammanfattningNordiska ministerrådet för fiske-, jord- och skogsbruk samt livsmedel framlägger nu för förstagången ett handlingsprogram som omfattar alla de sektorer som ingår i det år 2001 etableradenya, bredare politikområdet. Handlingsprogrammet operationaliserar bl.a. de målsättningar i denreviderade Strategin för ett hållbart Norden som ministerrådet önskat prioritera.Handlingsprogrammet för åren 2005–2008 är nydanande genom att det avspeglar ett tänkande iministerrådet som säkrar ett politiskt helhetsperspektiv i nyttjande av naturresurserna ochgenom hela livsmedelskedjan. Konsumenternas rätt till säkra livsmedel samt tillförlitlig, godinformation är även centrala teman.Handlingsprogrammet grundar sig på ett helhetstänkande från jord/fjord till bord, inbegri-pande skogsbruket samt näringarnas multifunktionella roller. Målsättningarna omfattar verk-samhet på nordiskt, europeiskt och internationellt plan samt samarbete med grannregionernaomfattande Baltikum och Nordvästryssland jämte samarbetet i Nordatlanten.Samarbetet inom det nya samlade ministerrådet för fiske, jord- och skogsbruk samt livsme-del täcker viktiga, stora och värdefulla gemensamma ansvarsområden. Den snabba utvecklingenpå områdena innebär mångfacetterade och omvälvande utmaningar och gör att samarbetet börsammanjämka samt reagera på en mångfald utvecklingstendenser, -behov och målsättningarsom ibland samverkar men tidvis är motstridiga.De överordnade målsättningarna och prioriterade insatsområdena för det Nordiska minister-rådet för fiske-, jord- och skogsbruk samt livsmedel kommer att under programperioden 2005–2008 inriktas på områdena för:-----NäringsutvecklingMat och hälsaBiologisk mångfald och genetiska resurserKollektiva nyttigheterHorisontella insatsområden såsom forskning, utveckling och utbildning, informations- ochkompetensuppbyggnad samt internationellt samarbete.

En specifik utmaning är att göra kust- och landsbygdssamhällena mer attraktiva för dennordiska medborgaren för fast bosättning och fritidsvistelse.Ministerrådet och ämbetsmannakommittéerna för fiske, jord- och skogsbruk samt livsmedelarbetar för att nödvändiga resurser prioriteras till de olika satsningsområdena i dettahandlingsprogram. Ministrarna kommer dessutom att under programperioden besluta omdagsaktuella politiska teman utöver dem som nämns i handlingsprogrammet för behandling ochuppföljning i Nordiska ministerrådet.Föreliggande handlingsprogram omfattar många insatsområden av nordiskt och nationelltintresse. Ambitionerna är höga inom en relativt begränsad nordisk budget. Ministrarna utgårdärför ifrån att en större andel än tidigare av aktiviteterna bör finansieras med nationella medeloch därmed ingå som en naturlig del av de nationella prioriteringarna. Mot slutet avprogramperioden genomförs en utvärdering av de resultat som uppnåtts inomhandlingsprogrammet.

Nordiska ministerrådet för fiske-, jord- och skogsbruk samt livsmedel framlägger nu för förstagången ett handlingsprogram som omfattar alla de sektorer som ingår i det år 2001 etableradenya, bredare politikområdet. Handlingsprogrammet operationaliserar bl.a. de målsättningar i denreviderade Strategin för ett hållbart Norden som ministerrådet önskat prioritera.Handlingsprogrammet för åren 2005–2008 är nydanande genom att det avspeglar etttänkande i ministerrådet som säkrar ett politiskt helhetsperspektiv i nyttjande av naturresursernaoch genom hela livsmedelskedjan. Konsumenternas rätt till säkra livsmedel samt tillförlitlig,god information är även centrala teman.Liksom tidigare handlingsprogram bygger detta på en genuin värdegemenskap mellan femländer och tre självstyrande områden i Norden. Gemensam historia, språk och kulturarv ikombination med en berikande mångfald är grundpelare i samarbetet. Samarbetets språngbrädaoch fasta grund är en stark folklig förankring, en unik tillgång för Norden som konkret tar siguttryck i att den enskilda nordbon placeras i centrum för samarbetet. Detta för att värna om ochförstärka de värden som utgör förutsättningen ett gott nordiskt liv för den enskilda nordbon, nuoch för kommande generationer.Handlingsprogrammet riktar sig även till myndigheterna i deras egenskap av beslutsfattare,förvaltare och verkställare av politiken på ministerrådets ansvarsområde. Ministerrådet skallarbeta för att det etableras goda förutsättningar för ökat värdeskapande och förhöjtförädlingsvärde i regionerna på sätt som tar hänsyn till den omkringliggande miljön samt säkrarden nordiska medborgarens rätt till en mångfald av positiva upplevelser samt hälsosamma ochsäkra livsmedel av god kvalitet.Utöver myndighetssamarbetet är det allt viktigare att etablera ett nära samarbete med när-ingslivet i ljuset av den snabba ekonomiska integrationen i Norden som tar sig uttryck i bl.a.företagsfusioner samt övriga samordnande åtgärder i syfte att stärka det nordiska näringslivetstillväxt och konkurrenskraft. Ministerrådets samarbete med näringssektorn är en förutsättningför ett modernt och fungerande nordiskt välfärdssamhälle.Samtidigt som handlingsprogrammet utgår ifrån de många likheter som de nordiska ländernahar är det även viktigt att beakta de olikheter i förutsättningarna för primärnäringar som råder iNorden, med bl.a. varierande miljö- och klimatförhållanden samt ett antal ekologiska zoner.Ministerrådet för fiske, jord- och skogsbruk samt livsmedel kommer under programperioden2005–2008 att i samarbete med näringsutövare, myndigheter, konsumenter ochintresseorganisationer använda den nordiska plattformen och det nordiska samarbetet för attuppnå ett Norden:- Präglat av ömsesidig öppenhet mellan myndigheter, näringsutövare, konsumenter ochintresseorganisationer i syfte att skapa mötesplatser för dialog, åsiktsutbyte och reellmedverkan- Där samarbetet bygger på en levande politisk dialog och operationellt inriktad verksamhetsamt aktiviteter som syftar till att förbättra underlaget för god statlig förvaltning och därnordiska organ används i policyrådgivande syfte nationellt, regionalt och internationellt.- Som grundar verksamheten på kunskapskapitalet, de nordiska ländernas klart viktigasteresurs och där forskning, utveckling och utbildning är en investering i framtiden och bidrartill att skapa en trovärdig och tillförlitlig grund för arbetet- Som erbjuder trovärdig och lättillgänglig information till konsumenter, producenter, ochandra intressenter- Präglat av ett samarbete breddat över sektorsgränserna inom organisationen och nationellt

Handlingsprogrammet operationaliserar de målsättningar i den reviderade Strategin för etthållbart Norden som ministerrådet önskat prioritera. Utgångspunkten är en hållbar utvecklingsom tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter atttillgodose sina behov2och som omfattar tre av varandra avhängiga dimensioner; en ekonomisk,en social och en miljömässig. En framgångsrik tillämpning av hållbar utveckling innebär att detetableras en bättre integration av dessa tre dimensioner.Det nordiska samarbetet är baserat på principen om nordisk nytta. Detta innebär att de ak-tiviteter som igångsätts under programperioden skall:- omfatta verksamhet som annars skulle ske i nationell regi, men där man uppnår påvisbarapositiva synergieffekter genom gemensamma nordiska lösningar- manifestera och utveckla nordisk samhörighet- öka nordisk kompetens och konkurrenskraft3.2Europeiskt och internationellt samarbete

Ett av de överordnade målen för ministerrådet för fiske-, jord- och skogsbruk samt livsmedel ären progressiv, pådrivande och konsensusbyggande roll för de nordiska länderna i europeiskaoch internationella processer och förhandlingar. Ministerrådet verkar i ett påtagligt internatio-nellt sammanhang och europeiska och internationella frågeställningar står högt på dess agenda.Med växande internationalisering ökar vikten av regionalt samarbete mellan länder med ge-mensamma intressen och värderingar, både när syftet är internationell påverkan och nationellintressebevakning. Utmaningen för det nordiska samarbetet i en globaliserad epok med enutvidgad Europeisk union är att utveckla den inbördes nordiska dialogen om internationella ochsärskilt europeiska spörsmål3. För de nordiska länder som är medlemmar i EU tar detta siguttryck i harmoniserad lagstiftning och gemensam politik emedan EES-avtalet länkar in ävenNorge och Island i EU-samarbetet.På samma gång är det av yttersta vikt att de nordiska länderna i en ökande internationellkonkurrens får genomslag för gemensamma värderingar och intressen i internationella processeroch förhandlingar. Det råder enighet om att Norden skall sträva efter samarbete för att öka sittinflytande i internationella organisationer, och att nordiska samarbetsfora på alla nivåer bör vara1

De baltiska ländernas EU-medlemskap för in det nordiska samarbetet med dessa länder i ett nyttskede karaktäriserat av likvärdigt politiskt och myndighetssamarbete. Utmaningen är att förstoch främst bygga ut det politiska samarbetet på ett sådant sätt att nordiska och baltiska intressentillgodoses, i enlighet med deras behov och möjligheter. Omformandet av samarbetet betyder enökad vikt på nätverksbyggande och konkret partnerskap. Förändringen av karaktären avsamarbetet med de baltiska länderna sker gradvis och förväntas träda i kraft till fullo underprogramperioden 2005–2008.De nordiska och baltiska ministrarna för fiske, jord- och skogsbruk samt livsmedel harbeslutat att stärka samarbetet regionerna emellan4. Detta kommer att ske bl.a. genom attnordiska samarbetsorgan på samtliga nivåer bjuder in representanter från de baltiska ländernatill sina möten för att diskutera politiska och praktiska frågor för en starkare integration av debaltiska staterna i samarbetet. Ministrarna anmodade särskilt ämbetsmannakommittéerna att isamarbete med representanter från de baltiska länderna peka på prioriterade samarbetsområden,identifiera gemensamma projekt samt generellt dryfta hur de baltiska staterna på ett bättre sättkan integreras i Nordiska ministerrådets arbete. Nästa möte mellan de nordiska och baltiskaministrarna kommer att hållas år 2006. För samarbetets specifika målsättningar, se avsnitt 5.5.3.3.4Samarbetet med Nordvästryssland

Redogörelsen ”Vestnorden i det nordiske samarbejde”5pekar på ett behov för det nordiskasamarbetet att se mot väster och att ingå samarbetsrelationer med Nordens nordatlantiska gran-nar. Västnordens kärna omfattar Island, Färöarna och Grönland men faktiska samarbetsre-lationer i Västnorden sträcker sig dock ofta ut över detta område och berör då även t.ex.Kustnorge. Intressesfären för samarbetsparter omfattar bl.a. Skottland, Orkneyöarna ochShetland, atlantiska Kanada och inuitterritorierna i Kanada.Området präglas av särskilda förhållanden i form av små befolkningar, stora avstånd, kalltklimat och ett starkt beroende av havet och dess resurser. Atlanten håller dessa samhällen fy-siskt isär och är samtidigt det element som binder dem samman. De västnordiska samhällenaoch deras grannar kännetecknas av att nyttjande av havets levande resurser är en absolutförutsättning för samhällenas existens. Speciellt fiskesamarbetet är av särskild betydelse menäven jordbruks- och livsmedelsfrågorna erbjuder intressanta samarbetsmöjligheter.Tallinn Declaration on Enhanced Co-operation between the Nordic and Baltic States in the Areas of Ag-riculture, Forestry, Food Issues and FisheriesTallinn Declaration on Increased Food Safety in the Nordic-Baltic RegionTallinn Declaration on Organic Food and Agriculture Production in the Nordic-Baltic Region5Vest-Norden i det nordiske samarbejde – redogørelse, ANP 2003:732. Även på engelska: West Nordenand its neighbours, ANP 2003:7334

Samarbetet inom det nya samlade ministerrådet för fiske, jord- och skogsbruk samt livsmedeltäcker viktiga, stora och värdefulla gemensamma ansvarsområden. Den snabba utvecklingen påområdena innebär mångfacetterade och omvälvande utmaningar och gör att samarbetet börsammanjämka samt reagera på en mångfald utvecklingstendenser, -behov och målsättningarsom ibland samverkar men tidvis är motstridiga.De nordiska länderna är stora producenter av livsmedel och skogsprodukter och har godaförutsättningar för en produktion som är miljö- och hälsomässigt samt socialt och ekonomiskthållbar. Det finns ett stadigt växande intresse och höga förväntningar hos allmänheten vad gällerdet sätt på vilket livsmedel och skogsråvara produceras, behandlas och förädlas så att det inteutgör en risk för hälsa eller miljö. Konsumenterna är allmänt taget kunniga och medvetna om attde genom sina val av bl.a. livsmedel, kostsammansättning samt produktval i övrigt kan påverkasitt hälsotillstånd och förebygga sjukdomar samt värna om den miljö som de lever i. På så sättutgör konsumenterna och deras organisationer en betydande maktfaktor i utformningen avpolitiken på dessa områden.Utvecklingen inom primärnäringarna är karaktäriserad av en drastisk teknik- och kost-nadsdriven strukturomvandling och -rationalisering där en allt mindre andel av befolkningen be-driver allt större verksamhetsenheter i en starkt konkurrensutsatt miljö. Landsbygden ochkusttrakterna är i dag betydligt mer differentierade än tidigare och kopplingen till de areellanäringarna är i många områden svagare. I utformningen av politiken måste därför en bredarebild beaktas, vilken också inkluderar utvecklingen inom andra samhällsområden som t.ex.infrastruktur, utbildning, service och andra åtgärder och styrmedel. Utgångspunkterna kan härkonstateras vara likartade i flera nordiska länder, även om metoder och program skiljer sig åt.En annan aktuell frågeställning är de traditionella primärnäringarnas utvidgade funktionersom handlar om att jord- och skogsbruk samt fiskerinäringen, vid sidan av livsmedel ochskogsråvara, också producerar kollektiva nyttigheter som t.ex. effekter på omgivande landskap,kust och landsbygd. I takt med all övrig förändring påverkas förutsättningarna för de landskapsom vi uppfattar som kulturbetingade i Norden. En stor fråga är t.ex. hur landskapet skall kunnabibehålla sina karaktäristiska drag med öppna och hävdade marker.En påtaglig samhällsförändring är de nya förväntningar och värderingar som knyts tilllandsbygden och naturen som boendemiljö och som källa för rekreation och naturupplevelser.Undersökningar visar att en attraktiv boendemiljö på eller i anslutning till landsbygden kan förvissa befolkningsgrupper vara en avgörande faktor bakom flyttrörelser. Ett attraktivt landskapoch välbevarade natur- och kulturmiljöer bidrar också till turismen där tjänsteproduktionensbetydelse för den regionala ekonomin ökar i många delar av Norden. Även skogen spelar enviktig roll i förbindelse med friluftsliv och rekreation särskilt för den modernastorstadsmänniskan.Primärnäringarna har både positiva och negativa effekter på miljön. Samtidigt somjordbruket, skogarna och haven upprätthåller biodiversitet och tillvaratar bl.a. grundvatten- ochklimatskydd utgör verksamheterna i dessa även ett hot mot balansen i ekosystemen. En renmiljö är en av grundförutsättningarna för att upprätthålla primärnäringarnas verksamhet ochproduktivitet.Beslut om regel- och ramverk för verksamheterna görs i allt högre grad på regionala ochinternationella arenor. Den ekonomiska och politiska globaliseringens effekt påprimärnäringarnas förvaltning är betydande och det är viktigt att de nordiska länderna aktivt

Det överordnade målet är att bidra till konkurrenskraftiga näringar som hållbart nyttjarnaturresurserna.Målsättningar- bidra till ökad konkurrenskraft, innovation och förhöjt verdiskapning inom fiske-, jord- ochskogsbruksnäringarna samt livsmedelsproduktionen genom ett effektivt och optimaltnyttjande av naturresurser och produktionsfaktorer- bidra till ökat utbud av och bättre tillgång till marknadsanpassade produkter och tjänster frånprimärnäringarna och på detta sätt höja förädlingsvärdet och intäkterna från dessa- bidra till ett förhöjt immateriellt förädlingsvärde genom att utveckla spårbarheten i helalivsmedelskedjan och genom effektiv marknadsföring- att främja och utveckla miljövänliga, ekosystembaserade produktions- och driftsformer samttekniska lösningar som integrerar de miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionernainom fiske- jord- och skogsbrukets verksamhetsområden så att naturresurserna varkenöverbeskattas eller utarmas- att basera näringsutvecklingen på ett helhetstänkande från jord/fjord till bord med tonvikt påatt tillfredsställa konsumenternas behov av ett brett urval av produkter och tjänster medkvalitet och särprägel producerade under goda etiska förhållanden- sprida och utbyta erfarenheter om olika former av planering och markanvändning inom bådedet privata och offentliga skogsbruket och hur multifunktionaliteten på detta sätt kanförbättras5.2Mat och hälsa

Det överordnade målet är en mångfald av sunda och trygga matvaror av god kvalitet som germedborgarna möjligheter att välja en kost som bidrar till god hälsa.Målsättningar- öka kunskapen om sambandet mellan livsmedel, kostvanor och hälsa samt beredning avnationella och nordiska handlingsplaner för mat som främjar en god hälsa och välbefinnandeoch strategier för minskning av problem relaterade till fetma och övervikt- reducera primärproduktionens negativa effekter på miljö och hälsa vid källan och verka fören minskad mängd främmande ämnen i frö och foder, livsmedelskedjan och produkternagenom generellt förbättrad spårbarhet av råvaror, livsmedel och emballage- fasthålla och vidareutveckla samarbetet för att utvärdera och hantera kemiska ochmikrobiologiska livsmedelsrisker- utveckla det nordiska samarbetet på området för djurhälsa med fokus på att reducerazoonosnivån i livsmedel samt utveckla beredskapsplaner för epizootier och zoonoser

- öka insatsen för djurvälfärd med fokus på gemensamma nordiska prioriteringar för de mestaktuella djurarterna- att i dialog med konsumenter, handel och producenter samt i samarbete med andra sektorerprioritera och vidareutveckla samarbetet för att tillgodose kraven på märkning ochkonsumentinformation, härunder etiska förhållanden i livsmedelsproduktionen- utveckla en gemensam nordisk tillsynsfilosofi i syfte att främja säkra livsmedel, likvärdighet,effektivitet och öppenhet där fokus ligger på samarbetet mellan branscherna, konsumenteroch tillsynsmyndigheter- verka för ökad övervakning och insamling av relevant data som grund för riskvärderingar pådet kemiska och mikrobiologiska området samt utveckling av riskvärderingsmodeller därNorden bör vara en katalysator för arbetet utifrån den gemensamma hållningen till en högnivå av konsumentskydd- arbeta för att begränsa reaktioner på födoämnesöverkänslighet genom märkning ochinformation till konsumenter och industri om råvaror och ämnen i livsmedel- beredning av en helhetssyn rörande risk/nyttomodeller för livsmedel, härunder fisk, som kananvändas som grund för hanteringen av komplexa frågeställningar där både hälsosam effektoch risk förekommer vid konsumtion av samma livsmedel5.3Biodiversitet och genetiska resurser

Det överordnade målet är att natur- och genresurser bevaras och nyttjas på ett långsiktigthållbart sätt.Målsättningar- verka för en effektiv uppföljning av ministerrådsdeklarationen från 2003 om tillträde ochrättigheter till genetiska resurser6samt säkra effektiv implementering av och aktivt delta-gande i utvecklingen av relevanta internationella avtal på området- fasthålla och vidareutveckla samarbetet med att bevara och dokumentera nordiska växt- ochhusdjursgenetiska resurser inom jord- och skogsbruk, fiske och livsmedelsproduktionen förframtida nyttjande av den genetiska variationen- bidra till ökad användning av genetiska resurser och bättre kunskap om sammanhangetmellan användning och säkrande av biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning- stärka samarbetet om frågor om odling och användning av genetiskt modifierade organismer- verka för att användningen av genetiskt modifierade organismer, inklusive fisk, inte orsakarskador på den biologiska mångfalden samt att Cartagenaprotokollets principer genomförs ide nordiska länderna- bedöma behovet för utveckling av indikatorer för genetisk diversitet inom jord- ochskogsbruk samt på andra relevanta områden, bl.a. för vilda genetiska resurser- öka samarbetet och knyta tätare kontakter mellan de nordiska och nationella programmen förgenetiska resurser5.4Kollektiva nyttigheter7

Målsättningar- genom nordiska insatser bidra till utvecklingen av primärnäringarnas multifunktionellaroller, inkluderat landsbygdsutveckling som en uppföljning av bl.a. det nordiska projektetom lantbrukets framtida roller8- att underlätta verksamheterna i kustsamhällen och på landsbygden så att man på detta sättkan upprätthålla sysselsättningsmöjligheter samt säkra mänsklig aktivitet och närvaro i helaNorden, i syfte att stärka näringarnas medverkan till att uppnå såväl regional- som socio-ekonomiska politiska mål.- bidra till implementeringen av den europeiska landskapskonventionen i samarbete medmiljösektorn samt utveckla och följa upp den nordiska kulturlandskapsstrategin för attsäkerställa att mångfalden och särdragen i de nordiska landskapen bevaras som grund förattraktiva kust- och landsbygdssamhällen och för kollektivt nyttjande för fritidsaktiviteter,rekreation och för bevarande av kulturarv- bidra till att skapa goda förutsättningar såväl för yrkesfiske som för akvakultur och fritids-fiske i syfte att upprätthålla och utveckla bosättning och aktivitet i kustzonen samt att skapaen levande kustkultur- öka kunskapen om skogens sociala funktioner bl.a. i samarbete med frilufts-, skogsägar- ochmiljöskyddsorganisationer5.5Horisontella insatsområden

5.5.1 Forskning, utveckling och utbildningDet överordnade målet är att stärka och utveckla samarbetet rörande forskning och utbildningsamt höja kvaliteten på forskning, utveckling och utbildning inom ministerrådets redanetablerade forsknings- och utbildningssamarbete samt medverka till att utveckla nya forsknings-och utbildningsområden.Målsättningarna för forsknings- och utvecklingssamarbetet generellt- stärka de nordiska forskningsmiljöerna och samarbetet dessa emellan- stärka miljöerna för forskning och utveckling på de områden där Norden redan besitter godkunskap och kompetens i syfte att förbättra näringslivets konkurrenskraft ochmyndigheternas behov för forskning- uppnå en arbetsfördelning och struktur där länderna kompletterar varandras kunskap,kompetens och infrastrukturer för att undgå överlappande och resurskrävande verksamhet- stärka Norden som en gemensam plattform i konkurrensen om forskningsmedel inom EUoch internationellt samt arbeta för bättre koordination och integration i Europa av nationelloch regional forskning- stärka Norden som en samlad utbildningsplattform på hög internationell nivå i syfte attattrahera studerande från andra nordiska länder och från övriga delar av världen- stärka nordiskt inflytande på internationell politik på området för fiske, jord- och skogsbrukoch livsmedelSpecifika målsättningar- stärka forskningssamarbetet i frågor som rör primärnäringarnas utvecklingsfrågor, förvalt-ning av natur- och kulturvärden samt ekonomisk och social utveckling- stärka koordinationen och samordningen av forskningen kring sammanhangen mellan olikaförvaltnings- och driftssystem och hållbarheten i nyttjande av förnybara resurser- bidra till fortsatt innovation, högteknologisk forskning och snabb utbredning av nyateknologiska framsteg i alla led av kedjan från primärproducent till konsument och inomskogsbruket8

- att fortsätta det aktiva samarbetet med Nordic Forestry, Veterinary and AgriculturalUniversity (NOVA) och Nordisk Forskerutdanningsakademi (NORFA) samt bidra tilletableringen av en forskarskola på det marina området – Nordic Marine Academy – isamarbete med forsknings- och utbildningssektorn- bidra till ett utökat samarbete både på grundutbildnings- och forskarutbildningsnivå därsamarbetet kan stärka och vidareutveckla utbildningar med förhållandevis få studenter i varjeland taget för sig- fortsätta den koordinerade nordiska insatsen och öka erfarenhetsutbyte, forskning ochutveckling gällande bioenergi5.5.2 Informations- och kompetensuppbyggnadDet överordnade målet är att genom information och kommunikation höja kunskaps- ochkompetensnivån om sektorernas verksamhet hos allmänhet och intressenter.Målsättningar- att i början av programperioden anta en informationsstrategi för ministerrådet för fiske, jord-och skogsbruk och livsmedel- att under programperioden utarbeta och implementera en gemensam jämställdhetsplan- att följa upp informations- och kommunikationsstrategier och -planer som initieras underprogramperioden5.5.3 Internationellt samarbeteDet överordnade målet är att gemensamma nordiska värderingar och intressen får genomslag iinternationella processer och förhandlingar.Målsättningar- att på fiskesektorns område verka för en gemensam hållning baserad på hållbart nyttjande avde levande resurserna i olika internationella fora. De nordiska länderna kommer att följa uppFAO processen angående system och konkreta kravspecifikationer för certifiering ochmärkning av hållbart fiske samt stärka och utveckla de nordiska ländernas samarbete iinternationella fora angående förvaltning av fiskebestånden- de nordiska länderna kommer även i fortsättningen att sträva efter ett solitt vetenskapligtbidrag i det internationella havsforskningsrådet ICES och dess undergrupper- att på jordbrukssektorns område bedriva en aktiv europeisk och internationell politik, särskiltinom EU och FAO, samt i övriga relevanta processer och organ- att vara pådrivande på området för bevarande, hållbart nyttjande och nyttofördelning av ge-netiska resurser inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald, speciellt med hänsyntagen till beslutet från WSSD Johannesburgstoppmötet och uppföljningen av Bonn-rikt-linjerna om tillträde till genetiska resurser och fördelning av nytta- att stärka samarbetet i syfte att påverka europeisk och internationell skogspolitik iinternationella förhandlingar och processer. Ett organiserat nordiskt samarbete skall byggaspå en gemensam nordisk strategi som grundar sig på nationella och internationellamålsättningar och riktlinjer för ett hållbart skogsbruk, särskilt inom ramarna för FN: sskogsforum UNFF, FAO, den Paneuropeiska processen samt övriga relevanta processer ochorgan- att säkerställa att de nordiska länderna på livsmedelsområdet intar en fortsatt pådrivande rolli utvecklingen av regelverk samt påverkan av beslutsfattande rörande livsmedel – riskhanter-ing och riskvärdering inom EU/EES, FAO, WHO, Codex Alimentarius och Internationellaorganisationen för husdjurssjukdomar (OIE) och i den internationella växtskyddskon-ventionen (IPPC)

- att stärka de västnordiska ländernas samarbete med övriga kustsamhällen i Nordatlantenkring hållbart nyttjande av havets levande resurser genom ett förstärkt samarbete mellanprimärnäringarna i regionen- att vidareutveckla och stärka det västnordiska samarbetet på områdena förlivsmedelskontroll, konsumentskydd samt jord- och skogsbruk- fortsatt nordisk–baltiskt–ryskt fiskesamarbete genom Baltic Fisheries Cooperation BAFICOi syfte att genom kunskapsutbyte och samarbete om frågor av intresse för fiskerinäringentillvarata och stärka grunden för fiskerinäringarna i Östersjöregionen- en utvidgning av fiskerisamarbetet till att även inkludera det nordatlantiska samarbetet NorthAtlantic Conference NAC och därmed bidra till den internationella processen omregionalisering av fiskeförvaltningen- att utveckla och stärka samarbetet om genresursbevarande och – förvaltning med de baltiskaländerna samt utveckla samarbetet med Vavilovinstitutet i S:t Petersburg- att utveckla och stärka samarbetet med Baltikum om ekologiska livsmedel och ekologiskproduktion- att utveckla och stärka samarbetet med Baltikum och Nordvästryssland om främjande avbärkraftigt skogsbruk och virkeshandel, utvecklande av skogsadministrationen omfattandeskogslagstiftning, erfarenhetsutbyte om ägarstrukturer, fortbildning av skoglig personal samtbekämpande av illegala avverkningar samt stimulerad användning av trä samtskogsforskningssamarbete- att stärka samarbetet för ökad livsmedelssäkerhet i den nordisk-baltiska regionen med fokuspå att implementera internationellt fastställda målsättningar och genom att göra den nordisk-baltiska regionen till en spjutspets för livsmedelssäkerhet genom gemensamma insatser irelation till internationella processer, härunder på områdena för spårbarhet, zoonoser,dioxiner och effektiv livsmedelskontroll. Likaledes att fortsätta samarbetet rörande hälsa ochnäring6.Organisation och styrmedel

Ämbetsmannakommittéerna har genom åren inrättat ett antal arbetsgrupper, samarbetsorgan,nätverksgrupper och en institution – Nordiska genbanken – att bistå i implementeringen avhandlingsprogrammet och övriga nordiska styrdokument. Samarbetsorganen är rådgivande,forskningsorienterade utredande, informationsutväxlande och projektinitierande till sin natur.De är viktiga länkar mellan nationellt och nordiskt arbete. Till samarbetsorganens roll hör ocksåatt göra forsknings- och utredningsresultaten tillgängliga så att de kan utgöra underlag förpolitikutveckling och förvaltning. Bl.a. kan nämnas det långvariga och fruktbara samarbetetinom skogsforskningen inom ramen för Samnordisk skogsforskning SNS som utgör ett fintexempel på nordiskt samarbete.För det tvärsektoriella samarbetet eftersträvas i varje enskilt fall den lösning som uppnåreffektivast möjliga styrning. Under årens lopp har ett antal tvärsektoriella samarbetsorgan,grupper och projekt etablerats med miljö-, energi-, konsument- och forskningssektorn; bl.a.Nordiska genresursrådet (NGR), styrgruppen för miljö- och fiskesamarbetet (MiFi) ochstyrgruppen för miljöstrategin för jord- och skogsbruk (MJS).7.Uppföljning, evaluering och finansiering

Handlingsprogrammet gäller för perioden 2005–2008. Handlingsprogrammet förankras iförhållande till Nordiska rådet genom att föreläggas Nordiska rådet för yttrande före det slutligafastställandet. Nordiska rådet har i samband med den årliga budgetprocessen möjlighet attpåverka de konkreta planerna för kommande år.Ministerrådet och ämbetsmannakommittéerna för fiske, jord- och skogsbruk samt livsmedelarbetar för att nödvändiga resurser prioriteras till de olika satsningsområdena i dettahandlingsprogram. Ministrarna kommer dessutom att under programperioden besluta omdagsaktuella politiska teman utöver dem som nämns i handlingsprogrammet för behandling ochuppföljning i Nordiska ministerrådet.Föreliggande handlingsprogram omfattar många insatsområden av nordiskt och nationelltintresse. Ambitionerna är höga inom en relativt begränsad nordisk budget. Ministrarna utgårdärför ifrån att en större andel än tidigare av aktiviteterna bör finansieras med nationella medeloch därmed ingå som en naturlig del av de nationella prioriteringarna.Mot slutet av programperioden genomförs en utvärdering av de resultat som uppnåtts inomhandlingsprogrammet.

Akronymer och förkortningarABSBaltic 21BAFICOCBDBonn GuidelinesAccess and Benefit-SharingTillträde och fördelning av nyttaAgenda 21 för ÖstersjönBaltic Fisheries CooperationConvention on Biological Diversity 1992Konventionen om biologisk mångfald 1992Bonn Guidelines on access to genetic resources and benefit – sharing un-der the Convention on Biological DiversityBonn riktlinjerna om tillträde till genetiska resurser och fördelning avnytta i enlighet med konventionen om biologisk mångfaldCartagena protokollet om biosäkerhetCartagena Protocol on BiosafetyConsultative Group on International Agricultural ResearchDen rådgivande gruppen för internationell jordbruksforskningConference of the PartiesPartskonferensCommission on Plant Genetic ResourcesEuropean Association on Animal ProductionEuropean Cooperative Programme for Genetic Resources NetworksEuropean Community Biodiversity Clearing House MechanismEuropeiska gemenskapens clearingmekanism för biologisk mångfald

European CommunityEuropeiska gemenskapenEuropean Economic AreaEuropeiska ekonomiska samarbetsområdetEuropean UnionEuropeiska unionenEuropean Forest Genetic Resources ProgrammeFood and Agriculture Organization of the United NationsFN: s livsmedels - och jordbruksorganisationFiske-, jord- och skogsbruk samt livsmedelForskning och utvecklingInternational Council for the Exploration of the SeaInternationella havsforskningsrådetInternational Plant Genetic Resources InstituteInternational Plant Protection ConventionInternationella växtskyddskonventionenInternational Treaty on Plant Genetic Resources for Food and Agriculture2003Internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel ochjordbruk 2003Mutually Agreed TermsÖmsesidigt överenskomna villkorMaterial Transfer AgreementAvtal om överföring av genetiskt materialStyrgruppen för nordiska miljö- och fiskeristrateginMinisterrådNordiska ministerrådet /fiske-, jord- och skogsbruks- samtlivsmedelsministrarnaNordiska genbankenNordiska genbanken för husdjurNordiska genresursrådetNon-governmental OrganisationIcke-statlig organisationNordiska jordbruksforskares föreningNordiskt kontaktorgan för jordbruksforskningNordiskt kontaktorgan för jord- och skogsbruksfrågorNordiska ministerrådetNordic Council of MinistersNordiskt organ för renforskning

Nordisk ForskerutdanningsakademiNordic Forestry, Veterinary and Agricultural UniversityNordiskt skogsbruks frö- och plantrådNordiska ämbetsmannakommittén för fiskeripolitikNordiska ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruksfrågorWorld Organisation for Animal HealthInternationella organisationen för husdjurssjukdomarPrior Informed ConsentI förväg lämnat informerat medgivande - FörhandsgodkännandeResearch and DevelopmentForskning och utvecklingSamnordisk skogsforskningAgreement on the Application of Sanitary and Phytosanitary MeasuresAvtalet om sanitära och fytosanitära åtgärderTrade Related Aspects of Intellectual Property RightsHandelsrelaterade aspekter av immaterialrätterUnited Nations Educational Scientific and Cultural OrganisationFN:s organisation för utbildning, vetenskap och kulturUnited Nations Forum on ForestsFN: s skogsforumThe International Union for the Protection of New Varieties of PlantsInternationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukterWorld Intellectual Property OrganisationVärldsorganisationen för immateriell äganderättWorld Health OrganisationVärldshälsoorganisationenWorld Summit on Sustainable DevelopmentVärldstoppmötet om hållbar utvecklingWorld Trade Organization VärldshandelsorganisationenNordiska ämbetsmannakommittén för livsmedelsfrågor